En förbättrad järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo
Interpellation 2022/23:140 av Gunilla Svantorp (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-01-14
- Överlämnad
- 2023-01-17
- Anmäld
- 2023-01-18
- Svarsdatum
- 2023-01-24
- Besvarad
- 2023-01-24
- Sista svarsdatum
- 2023-01-31
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
I dag tar den snabbaste resan med tåg mellan Stockholm och Oslo drygt fem timmar. Många avgångar har längre restid. Genom förbättringar av dagens infrastruktur skulle restiderna kunna minskas till tre timmar. Det skulle bidra till kraftig klimatnytta tillsammans med stora regionala och nationella samhällsnyttor.
Resandet på sträckan Stockholm–Oslo är omfattande, och enbart flyget mellan de båda huvudstäderna står för 1,4 miljoner resor årligen. Om man på riktigt vill minska klimatpåverkan från transporter finns det få järnvägsprojekt som flyttar lika många resenärer från flyget till tåget i förhållande till kostnaden.
Den åtgärdsvalsstudie (ÅVS) som Trafikverket färdigställde för sträckan under 2017 visar att det är fullt möjligt att uppnå målet genom en utbyggnad av befintlig infrastruktur och genom att bygga ett par nya länkar för att korta resvägen.
Den omedelbara effekten av ett fullt uppgraderat järnvägssystem skulle bli att drygt en miljon av dagens flygresenärer skulle sätta sig på tåget, och klimatutsläppen skulle minska med nästan 100 000 ton per år. Den nyttoanalys som genomfördes för projektet under 2017 visar att projektet dessutom skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Trafikverket och Jernbanedirektoratet levererade under förra hösten en gemensam utredning till ländernas regeringar om förutsättningarna för att förbättra järnvägen mellan huvudstäderna. Utredningen visar att en förbättrad järnväg skulle generera ett kraftigt ökat resande tillsammans med stora vinster för klimat och samhälle. Det är nu hög tid att ta nästa steg.
Så sent som i december 2022 föreslog också EU:s ministerråd att hela sträckan Oslo–Stockholm inkluderas i den så kallade Scanmed-korridoren. Det innebär att stråket Oslo–Stockholm kommer att prioriteras högre när medel för att förbättra infrastrukturen inom EU ska fördelas. Det här innebär inte bara att EU markerar Oslo–Stockholms betydelse utan också att man skapar bättre förutsättningar att söka EU-stöd för fortsatta arbetet med att planera, bygga och förbättra infrastrukturen
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
- Har regeringen en pågående dialog med den norska regeringen om arbetet med att förbättra järnvägsförbindelsen mellan Oslo och Stockholm och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att inleda en sådan dialog?
- Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i så fall när?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:140
Webb-tv: En förbättrad järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 januari 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:50
- Protokoll 2022/23:50 Tisdagen den 24 januariProtokoll 2022/23:50 Svar på interpellation 2022/23:140 om en förbättrad järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo
Protokoll från debatten
Anf. 88 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Gunilla Svantorp har ställt ett antal frågor till mig om en förbättrad järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo.
Transporter över gränserna har stor betydelse för jobb och tillväxt i de nordiska länderna. Sverige och Norge för dialog om behovet av att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Detta behöver ske i dialog mellan departementen i de båda länderna samt mellan de myndigheter som ansvarar för transportsystemet i respektive land.
Trafikverket har, tillsammans med Jernbanedirektoratet, haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för åtgärder på järnvägen på stråket Stockholm-Oslo. Den utredningen redovisades den 1 oktober förra året och bereds nu inom Regeringskansliet.
Regeringen har agerat för att Stockholm-Oslo ska ingå i stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet i TEN-T. I den allmänna riktlinje som antogs vid TTE-rådet den 5 december 2022 hade Stockholm-Oslo lagts till korridoren.
Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med alla mina nordiska kollegor och fortsätta dialogen för att utveckla våra gränsöverskridande transporter. Regeringen avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen under mandatperioden.
Anf. 89 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
En tågresa mellan Oslo och Stockholm tar i dag fem timmar - i bästa fall. Oftast tar den ännu längre tid. En åtgärdsvalsstudie visade 2017 att man kan nå målet tre timmars restid genom utbyggnad av befintlig infrastruktur plus ett par nya länkar längs den sträckningen. Det finns också en nyttoanalys som visar att hela sträckan är samhällsekonomiskt lönsam att bygga och bygga om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Flera utredningar gjorda efter åtgärdsvalsstudien har också visat på vikten av dubbelspår på framför allt Värmlandsbanan. Den har pekats ut i nationella dokument som en brist.
Huvudstäderna Oslo och Stockholm ligger på lite drygt 40 mils avstånd från varandra. Det bor 3 ½ miljoner människor längs vägen, och man passerar väldigt många kommuner - 54 stycken tror jag att det är. Den är en jätteviktig länk, som inte bara bygger ihop två huvudstäder utan också omlandet längs hela sträckan.
Före pandemin företogs 1,4 miljoner flygresor mellan huvudstäderna. Prognoser visar att 1 miljon av dem skulle ersättas av tågresor om restiden blir tre timmar. Vi kommer alltså att se en nytta för såväl städer och omland som klimat. Vi får dessutom starkare arbetsmarknadsregioner och ökat bostadsbyggande.
Jag ställde frågor till ministern som jag inte tycker att jag har fått svar på. Jag frågade om det pågår någon dialog med den norska regeringen, och det har jag inte fått svar på. Därför upprepar jag den frågan.
Jag ställde också en fråga om statsrådet kommer att lägga det uppdrag som de båda myndigheterna i Sverige och Norge efterfrågar i den möjlighetsstudie man presenterade. Jag fick till svar att beredning pågår, men den har ju pågått hur länge som helst. Det har varit utredning på utredning. Jag tycker verkligen att det är på tiden att statsrådet talar om ifall man tänker göra någonting, inte minst med tanke på att bägge länders myndigheter nu faktiskt har utrett den här möjlighetsstudien.
I möjlighetsstudien har man kartlagt marknadspotentialen och kapaciteten, som ökar. Man har kartlagt kostnader och samhällsnytta, och man har tittat på det ökande resande som kan bli resultatet av minskad restid mellan städerna. Jag ber statsrådet att svara på mina frågor, för jag har inte fått svar.
Anf. 90 Daniel Helldén (MP)
Fru talman! Vi bör absolut se till att projektet Stockholm-Oslo verkställs så att vi kan få en bra förbindelse mellan våra två huvudstäder och att vi tänker lite mer utanför våra egna gränser. Vi vet att sträckan Stockholm-Oslo är otroligt beflugen, om jag får uttrycka mig så. Om vi fick ordning på järnvägen så att det fungerar på ett bra sätt skulle folk flytta över till tåget i stället. Det vore mycket bra för klimatet och också för alla dem som finns längs järnvägen. Jag tänker på möjligheterna för dem i Västerås, Örebro, Karlstad och så vidare. Det vore bra.
Det är bra att Stockholm-Oslo delvis finns med i EU:s TEN-T-material. Det har blivit tillagt, vilket gör att vi kan få medel för upp till 160 kilometer i timmen. Järnvägen har sträckor som på vissa delar har museijärnvägshastighet. Till det kan vi få pengar och kan då få ordning på den sträckan. Det här är alldeles utmärkt.
Men jag undrar egentligen vad statsrådet och departementet har gjort när de har varit i Bryssel och pratat om dessa saker. För korridoren Skandinavien-Medelhavet, som detta ingår i, gäller en karta som visar en viss sträckning. Tittar man på passagerarsträckningen och det som vi lovar vad gäller de vanliga järnvägarna är det en annan sträcka. Det här går inte riktigt ihop.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det som finns i det här materialet är inte sträckan Stockholm-Oslo i den bemärkelse som vi brukar tala om, utan det är Stockholm via Hallsberg och vidare till Oslo. Det är inte det kapacitetsstarka, vettiga system som gör att vi får många resenärer, att det går snabbt och att vi kan avlasta den del av stambanan som går förbi Hallsberg.
Det här är lite märkligt. Men det är bra att det finns med här, till skillnad från allt annat som uppenbarligen har gjorts i Bryssel. Man har bland annat plockat bort våra möjligheter att få pengar. Här kan vi dock få pengar. Men man borde se till att det material som diskuteras i Bryssel är korrekt.
Jag förväntar mig att statsrådet som ordförande i kommande förhandlingar ser till att det blir korrekt. Jag förväntar mig också att statsrådet ser till att också de andra delar i vårt stamjärnvägsnät som är kopplade till TEN-T kommer tillbaka i rullorna.
Anf. 91 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Låt mig inledningsvis ta mig an Gunilla Svantorps frågor. Ledamoten uppfattade att hon inte fick svar på dem.
Den första frågan var: Har regeringen en pågående dialog med den norska regeringen om arbetet med att förbättra järnvägsförbindelsen mellan Oslo och Stockholm och om så inte är fallet, har statsrådet för avsikt att inleda en sådan dialog?
Sverige och Norge för dialog om behovet av att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Svaret på frågan är därför ja. Jag har också haft dialog med min norska kollega vid ett informellt nordiskt ministerrådsmöte i Norge. Det här behöver också ske i dialog mellan departementen i de båda länderna samt mellan de myndigheter som ansvarar för transportsystemet i respektive land.
Den andra frågan var: Har statsrådet för avsikt att lägga det uppdrag som myndigheterna efterfrågar i den möjlighetsstudie som Trafikverket och Jernbanedirektoratet presenterade för regeringarna den 1 oktober 2022, och i så fall när?
Här är svaret att den gemensamma utredningens resultat och slutsatser i Mulighetsstudie Oslo-Stockholm nu analyseras för att vi ska kunna överväga hur man går vidare.
Regeringen har inte tagit ställning till hur den under denna mandatperiod ska arbeta med den långsiktiga infrastrukturplanen. Vi har inte påbörjat planrevideringen. Den innevarande nationella planen antogs ju nyligen i Sveriges riksdag. Regeringen har alltså inte tagit ställning till eventuella nya eller andra satsningar. Det är viktigt att detta görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen avser att återkomma i dessa frågor.
Det här är svaret på den andra frågan. Jag har dock full respekt för att det kanske inte lever upp till förväntningarna i alla delar, men Gunilla Svantorp vet mycket väl hur planeringen av infrastruktur går till. Uppdraget presenterades dessutom så sent som den 1 oktober 2022 och behöver analyseras närmare.
Vad gäller kartbilden i Bryssel vad gäller Skand-Med-korridoren, som det här handlar om, antogs en allmän riktlinje i rådet i december. Man ska nu förhandla om detta med Europaparlamentet. Jag får dubbelkolla uppgifterna om kartorna. Kanske är några delar inte uppdaterade med tanke på att beslutet om allmän riktlinje togs nyligen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Rent formellt är det inte så stor skillnad mellan detta och att Stockholm-Oslo nu kom med i TEN-T-korridoren Skand-Med. E18, Värmlandsbanan och Laxå-norska gränsen har sedan tidigare varit en del av corenätet, och kraven på utvidgade möjligheter till finansiering är desamma som tidigare.
Det faktum att sträckan nu kom med i förslaget om korridoren kommer att kunna ge ett ökat fokus. Korridoren har en av kommissionen utsedd koordinator. Ansökningar om finansiering kommer eventuellt, gissningsvis, att kunna prioriteras högre än tidigare. Men för regioner och andra intressenter längs sträckan finns också möjlighet att vara med vid de korridorforum som arrangeras av koordinatorn. Där kan de själva lägga fram sina argument. Det är förstås viktigt att underlagen är korrekta.
Det här kommer att vara en viktig prioritering för mig som infrastrukturminister och ordförande i transportrådet i Bryssel, TTE-rådet, som också ska förhandla hela TEN-T-paketet med Europaparlamentet under våren. Vi inväntar nu Europaparlamentets position.
Jag ska själv till Bryssel nästa vecka för utfrågning och dialog med kollegorna i Europaparlamentet och det utskott som har frågorna på bordet. Jag ser fram emot det och hoppas att vi ska komma överens med Europaparlamentet, kommissionen och rådet så att vi kan gå vidare med TEN-T-planeringen.
Anf. 92 Gunilla Svantorp (S)
Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är väldigt bra att en dialog pågår. Däremot hoppas jag att den informella dialogen vid nordiska ministermöten blir formell så att alla kan ta del av vad som sägs och görs.
Jag skulle vilja belysa det hela genom ett exempel från en annan sträcka. När man satte in X2000 mellan Stockholm och Göteborg och det gick att åka sträckan på tre timmar blev det en jättestor överflyttning från flyg till tåg. Helt plötsligt insåg hela 70 procent av dem som flög att det var smartare att ta tåget.
Jag tror att man skulle kunna hitta flera sådana exempel som visar att det här är väldigt viktigt, inte minst med tanke på att vi ska sänka utsläppen inom transportsektorn med 70 procent till 2030. Vi behöver försöka göra de åtgärder som kan bidra till att utsläppen sänks.
Norge är ett av Sveriges viktigaste handelsländer. För just exportföretag är det oerhört viktigt att det finns bra järnväg och att man kan flytta både gods och människor.
Nu är det lite osäkert vad som gäller och inte gäller för den nationella planen, men i den står det ändå tydligt att vi ska utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Vi har också de nordiska ländernas vision om att vi ska bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Jag tycker att det är skrivningar och beslut som förpliktar. Det gör att statsrådet måste kunna säga något om sina tankar om hur vi faktiskt blir världens mest hållbara och integrerade region och där infrastrukturen är en jättestor del i arbetet.
Jag bor i en gränskommun i Värmland. Vi kunde se vad som hände under pandemin. I vanliga fall märker vi inte alls att vi har en gräns mellan två länder. Vi förflyttar oss, bor i det ena landet och jobbar i det andra och så vidare. Men helt plötsligt fanns det en gräns som märktes. Vi är många som har sagt att vi efter pandemin verkligen måste se till att vi får gemensamma projekt för att uppfylla den där visionen. Vad kan då vara bättre än att ha ett gemensamt infrastrukturprojekt?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En av alla de utredningar som har gjorts av denna sträcka säger att den här ombyggnationen och nybyggnationen är lönsam ur klimatperspektiv redan fem år efter bygget. Det borde också vara någonting som väger ganska tungt när man funderar på vilka infrastruktursatsningar som man ska göra i vårt land.
Fru talman! Jag skulle vilja fråga statsrådet: Hur blir vi i de nordiska länderna världens mest hållbara och integrerade region till 2030, om vi har fokus på transportsektorn?
Anf. 93 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Gunilla Svantorp frågade hur vi med fokus på transportsektorn blir den mest integrerade regionen. Jag ser fram emot att arbeta med detta tillsammans med alla mina nordiska kollegor och fortsätta dialogen för att utveckla våra gränsöverskridande transporter. Det vore dock inte lämpligt eller rimligt, tror jag, om jag skulle föregå den ordnade process med planrevideringar som har varit en god ordning för långsiktig infrastrukturplanering. Vi vill nog sätta igång en planrevidering tidigare. Det kommer vi att återkomma till i riksdagen.
Detta följer ett mönster. Beslutet om nationell plan kom precis på sluttampen av den förra regeringens mandatperiod. Det var också då man gav det här beskedet, gissningsvis för att man inte hade så mycket pengar. Man ville ändå ge ett utredningsuppdrag för att flytta det här arbetet framåt, och det kan ju ses som positivt. Nu har vi slutsatserna från det här gemensamma uppdraget. De kom i oktober. Det är rimligt att överväga och analysera dem och att i god dialog med de nordiska kollegorna se vilken väg framåt som är den bästa.
Jag är mycket väl medveten om de stora problem som fanns med hinder under pandemin. Då visades det, även för dem som inte kände till det tidigare, hur viktigt det är med god och fungerande infrastruktur och bra transporter, även för arbetspendling och godstrafik, inte bara för ett land utan också för vårt nordiska samarbete. Detta behöver vi stärka. Det har även uttalats av min företrädare. Han hade också ett gott samarbete med de nordiska kollegorna, vilket jag har uppskattat under mina första 98 dagar i uppdraget.
Jag kommer att fortsätta arbeta för att vi ska kunna hitta gemensamma lösningar och se hur vi kan stärka vår gemensamma infrastruktur. Det är positivt för jobb och tillväxt i vårt land och för våra grannländers ekonomier. Regeringens fokus på att underlätta för arbetspendling och godstrafik passar som hand i handske med detta.
I dag har jag inte några nya besked att ge. Vi tittar noga på de erfarenheter som finns sedan tidigare och på det uppdrag som redovisades i oktober. Jag ser fram emot att återkomma till riksdagen för att ha en god dialog och diskussion om de här frågorna och föra dem framåt.
Anf. 94 Gunilla Svantorp (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för de här svaren. Även om jag inte fått svar på mina frågor är det ett viktigt ämne att diskutera över huvud taget. Gränsöverskridande infrastruktur är viktigt.
Ibland kan man tycka, om man bor någon annanstans än i södra Sverige, att vi pratar för lite om den gränsöverskridande infrastruktur som finns på andra ställen. Vi kanske också borde ha lite bättre statistik över godsflöde och sådant, som ibland kommer bort när det handlar om Norge och Sverige. Om jag ska skicka med en önskan till statsrådet är det att regionerna inte ska behöva ta fram den statistiken utan att vi tar fram den nationellt. Sådan statistik kan visa oss var i Sverige och Norge det är viktigt att vi satsar våra infrastrukturpengar.
Det finns alltså mer att önska. Jag hoppas att den här satsningen på Oslo och Stockholm kommer till stånd. Den behövdes redan för flera år sedan. Jag hoppas verkligen att det är en prioriterad fråga hos ministern.
Anf. 95 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag tackar för den interpellation som Gunilla Svantorp ställt och för det samtal vi haft. Jag kan bara hålla med om att det här är någonting som kan belysas ännu mer.
De som jag träffade när jag var på mötet i Norge pekade på att Göteborg är deras viktigaste hamn, vilket också är viktigt för att se var man kan stärka godsflöden. De pekar alltså på en annan sträckning än den som vi har pratat om här i dag. Mycket av handeln sker inte bara regionalt, nationellt eller i en egen del av världen utan globalt. Då blir vårt gemensamma arbete för vår gemensamma infrastruktur och våra godsflöden ännu viktigare för att stärka vår konkurrenskraft och våra företags möjlighet att etablera sig och växa. En tredjedel av den svenska utrikeshandeln sker på något sätt via Göteborgs hamn.
När det gäller gods är det viktigt att se kapaciteten i olika delar. Det handlar inte bara om lastbilar och järnväg utan om hela kedjan. Det är det angreppssättet jag och regeringen har. Vi ska inte ställa olika transportslag emot varandra utan ha ett transportsystem och en infrastruktur som håller ihop och premierar jobb och tillväxt i hela landet, även i gränsregioner, för att vi ska kunna samutnyttja våra gemensamma resurser på allra bästa sätt. Det här ser jag fram emot att återkomma till i trafikutskottet och kammaren i Sveriges riksdag. Jag tackar för den dialog som vi haft i dag och ser fram emot den som kommer - kanske inte i morgon men längre fram.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.