Stöd till personer med funktionsnedsättning

Betänkande 2021/22:SoU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 mars 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar (SoU12)

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som handlar om bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

När det gäller personlig assistans så anser riksdagen att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Riksdagen vill att Huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv som handlar om att ta fram ett sådant förslag.

Riksdagen uppmanade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över systemet med personliga ombud för personer med stora och långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Möjligheterna att få ett personligt ombud ser idag olika ut i landet, vilket riksdagen anser är fel.

Personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är viktigt att tillgången är god, jämlik och baserad på kunskap. I dag finns det stora skillnader mellan kommuner och regioner vilket är ett stort problem. Riksdagen vill att regeringen utarbetar nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.

Tillkännagivandena kom i samband med behandlingen av 140 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår tre tillkännagivanden till regeringen om att den bör genom ett tilläggsdirektiv ge Huvudmannaskapsutredningen ett uppdrag att utarbeta förslag som gör att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över dagens system med personligt ombud. Regeringen bör vidta de lagstiftningsmässiga och andra åtgärder som behövs för att det ska kunna utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 41

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-02-17
Justering: 2022-03-03
Trycklov: 2022-03-07
Reservationer: 28
Betänkande 2021/22:SoU12

Alla beredningar i utskottet

2022-01-20, 2022-01-27, 2022-02-01, 2022-02-17

Bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar (SoU12)

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som handlar om bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar. Det anser socialutskottet som föreslår att riksdagen ska rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

När det gäller personlig assistans så anser socialutskottet att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Utskottet vill att Huvudmanaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv som handlar om att ta fram ett sådant förslag.

Socialutskottet vill att riksdagen ska uppmana regeringen att tillsätta en utredning som ska se över systemet med personliga ombud för personer med stora och långvariga psykiska funktionsnedsättningar. Möjligheterna att få ett personligt ombud ser idag olika ut i landet, vilket utskottet anser är fel.

Personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är viktigt att tillgången är god, jämlik och baserad på kunskap. I dag finns det stora skillnader mellan kommuner och regioner vilket är ett stort problem. Socialutskottet vill att regeringen utarbetar nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av 140 förslag från den allmänna motionstiden 2021. Socialutskottet förslår att riksdagen säger nej till övriga motionsförslag.

 

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-03-15
Debatt i kammaren: 2022-03-16
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:SoU12, Stöd till personer med funktionsnedsättning

Debatt om förslag 2021/22:SoU12

Webb-tv: Stöd till personer med funktionsnedsättning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 108 Mikael Dahlqvist (S)

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! I dag ska vi debattera ett betänkande från allmänna motionstiden som innehåller cirka 140 olika yrkanden rörande stöd till personer med funktionsnedsättning.

I slutet av 2017 godkände riksdagen ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Utgångspunkten för deras utformning är FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.

Fru talman! Det här är kraftfulla och rimliga mål som förpliktar för oss beslutsfattare. Trots att Sverige rankas som ett av de mest jämlika länderna i världen återstår mycket att göra för människor med funktionsvariationer. Trots att vi har en unik rättighetslagstiftning som LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrande, har personer med funktionsvariationer generellt sämre hälsa och ekonomi.

Jag skulle önska att vi i fler debatter vävde in sakpolitiska ämnen som påverkar denna utsatta grupp. Hur utjämnar vi de ekonomiska klyftorna i vårt land? Det är ett exempel på frågor som är oerhört viktiga för den här gruppen, då vi vet att de socioekonomiskt svagare grupperna oftast är de största förlorarna vid ekonomisk ojämlikhet.

Fru talman! Vi närmar oss slutet av den här mandatperioden. Det är nu på sin plats att jag redogör för vad regeringen har gjort som påverkat situationen för människor med funktionsnedsättning.

På individnivå har vi sett en ekonomisk resa för personer med sjukersättning eller aktivitetsersättning, som under många år halkat efter ekonomiskt och levt på knappa ekonomiska marginaler. Därför stärktes deras ekonomi redan under 2017 och 2018. Då genomfördes höjningar av sjukersättningen och aktivitetsersättningen samt en skattesänkning. Även i år höjdes garantinivån i sjukersättningen och aktivitetsersättningen - en ekonomisk förstärkning på drygt 1 000 kronor per månad. Man har också höjt bostadstillägget för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Regeringen har alltså gjort en hel del för att förstärka den enskildes ekonomi i den här gruppen, som behöver pengarna väl.

Regeringen har under den här mandatperioden också gjort historiska satsningar på vården, skolan och omsorgen. Sveriges Kommuner och Regioner redovisade i fjol rekordöverskott i boksluten. Sedan kan vi retoriskt fråga oss här i kammaren varför man inte använder pengarna.

Under flera år har vi fått ett antal prejudicerande domar som påverkat LSS och framför allt bedömningen av personlig assistans. Här behöver vi fortfarande få till en ny, modernare och rättssäkrare lagstiftning. Det råder stor enighet här i kammaren om att intentionerna i LSS ska följas. Regeringen har också, särskilt under här mandatperioden, gjort ett antal viktiga reformer som riksdagen antagit.

Fru talman! Sedan ett antal år pågår ett omfattande arbete med att se över och förstärka lagstiftningen. Redan under 2018 avskaffades den så kallade tvåårsomprövningen i syfte att få kontroll och styra upp LSS igen. Vid halvårsskiftet 2020 lagfästes rättigheten att få assistans för hjälp med andning och sondmatning, oavsett hjälpens karaktär, och rätten till personlig assistans mellan insatser stärktes.

Under våren kommer fler propositioner utifrån utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, en utredning som fått oerhört mycket beröm av funkisrörelsen. Regeringen kommer att lägga fram skarpa lagförslag utifrån utredningens förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Vi kommer att se till att stärka rätten till personlig assistans för personer med behov av tillsyn och för barn och stärka rättssäkerheten för barn genom att föräldraansvaret smalnas av och ersätts med ett föräldraavdrag. Vi kommer också att förbättra patientsäkerheten genom nya tydligare bestämmelser om egenvård och sjukvårdande insatser samt stärkt rätt till assistans för medicinsk tillsyn.

Regeringen räknar med att dessa förslag kommer att leda till cirka 1 800 fler mottagare av assistansersättning.

Fru talman! I enlighet med januariöverenskommelsen har regeringen förhandlat fram den pågående utredningen om huvudmannaskap för personlig assistans. Utredningen ska redovisas senast den 1 mars 2023. I och med detta gav regeringen också ett särskilt uppdrag till Försäkringskassan att ta fram ett kunskapsstöd som ska göra att bedömningar av grundläggande behov upplevs mer begripliga och transparenta för den enskilde som söker assistans. Detta uppdrag kommer att redovisas i juni.

Nu vill oppositionen att utredaren får fler utredningsuppdrag i en redan omfattande och komplicerad utredning, vilket jag menar kommer att fördröja skarpa förslag - något som samma partier ofta kritiserar regeringen för.

Avslutningsvis, fru talman, kan jag konstatera att regeringen har gjort en hel del för att underlätta livet för personer med funktionsvariation. Vårt arbete för att bygga ihop landet fortsätter.

För tids vinnande vill jag yrka bifall särskilt till reservation nummer 5.

(Applåder)


Anf. 109 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 6. Naturligtvis står vi bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till just reservation 6.

Fru talman! I dag debatterar vi motionsbetänkandet Stöd till personer med funktionsnedsättning. En viktig del av stödet till personer som har en funktionsnedsättning är LSS och den personliga assistansen. Den personliga assistansen har betytt och betyder mycket för väldigt många människor. Att få personlig assistans kan många gånger vara en förutsättning för att kunna leva som alla andra och vara delaktig i samhället. Den personliga assistansen gör det också möjligt för alla barn att växa upp i sina familjer. Personlig assistans betyder, när den fungerar bra, trygghet och frihet.

Min och Moderaternas utgångspunkt är att alla människor är olika men lika mycket värda. Sverige ska sträva efter att leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det var den förra borgerliga regeringen som efter riksdagens godkännande ratificerade konventionen. Detta innebär ett viktigt ansvar: att personer med funktionsnedsättningar eller funktionsvariationer, beroende på vilket uttryck man använder - jag hörde att min föregående kollega använde "funktionsvariationer" - ska ha samma mänskliga rättigheter som alla övriga människor, varken mer eller mindre. Detta är ett långsiktigt förpliktande.

För mig som moderat sitter det i ryggmärgen att ha som utgångspunkt att alla har en vilja och en förmåga att utöva självbestämmande, åtminstone i den specifika situationen och under förutsättning att man är omgiven av människor som har den kunskap och den erfarenhet som krävs för att förstå och respektera ens vilja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Jag vill lyfta fram det tillkännagivande som har sitt ursprung i ett moderat förslag, nämligen det om nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Jag är mycket glad att vi i dag har en bred majoritet i riksdagen som står bakom detta tillkännagivande.

Innan jag pratar om själva förslaget vill jag bara snabbt reda ut de språkliga begreppen för dig som kanske lyssnar och inte är helt säker på vad skillnaden egentligen är mellan rehabilitering och habilitering eller hur detta är kopplat till hjälpmedel. Med rehabilitering menas att återskapa förmåga genom insatser till personer som skadats senare i livet genom olycka, sjukdom eller liknande. Habilitering är det stöd och den behandling som ges till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar för att de ska få möjlighet att bibehålla och utveckla sina förmågor. Hjälpmedel för det dagliga livet är individuellt utprovade produkter som syftar till att bibehålla eller öka aktivitet, delaktighet eller självständighet genom att kompensera för en funktionsnedsättning. Ett hjälpmedel kan vara hälsofrämjande och förebyggande såväl som habiliterande och rehabiliterande.

Fru talman! Rehabilitering, habilitering och tillgång till hjälpmedel ska vara god, jämlik och kunskapsbaserad. I dag finns oacceptabla skillnader mellan Sveriges 21 regioner och 290 kommuner när det gäller tillhandahållandet av rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Kvaliteten inom dessa tre områden varierar dessutom kraftigt.

Mellan barn- och vuxenhabilitering råder också stora skillnader, och det finns problem med övergången från barnhabilitering till vuxenhabilitering. Bristen på personal som arbetar med rehabilitering och habilitering är ett stort problem liksom tillgången på hjälpmedel. Dessa brister varierar dessutom mycket över landet.

Därtill kommer, fru talman, att ansvaret för olika typer av rehabiliteringsinsatser är fördelat på flera: arbetsgivare, arbetsförmedling, kommuner och regioner. Detta har, milt uttryckt, sina utmaningar. I många kommuner finns också det frivilliga samordningsförbund där rehabiliteringsansvar för vissa grupper koordineras mellan de fyra parterna kommun, region, arbetsförmedling och försäkringskassa, kallat Finsam.

Fru talman! Vi lever allt längre, och det är naturligtvis fantastiskt. En av de följder som detta kommer att få är att efterfrågan på rehabilitering och hjälpmedel kommer att öka framöver. Vi får aldrig glömma bort att rehabilitering inte har någon har övre åldersgräns och att det är individens behov och önskemål som ska vara styrande.

Med detta sagt är vi moderater i dag glada över att vi skickar en mycket tydlig signal till regeringen: Regeringen ska göra en översyn av befintlig lagstiftning för att sedan säkerställa likvärdig tillgång och stärka individens rätt genom att ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Nationella riktlinjer är ju en form av styrmedel som ger stöd vid prioriteringar och vägledning om behandlingar och metoder.

Fru talman! Det är beklagligt att S och MP inte ser behovet av att detta görs. I sammanhanget är det ju relevant att peka på att en av alla de utredningar som regeringen tycks ha för vana att lägga i byrålådor och inte göra verkstad av är Hjälpmedelsutredningen. Den kom i maj 2017, och frågan är hur regeringen ser på den. Kanske kan regeringens representant i denna debatt ge svar på den frågan.

Fru talman! Jag vill också lyfta upp frågan om personligt ombud, där riksdagen också har ett brett politiskt förankrat tillkännagivande efter en motion från Centerpartiet. Personligt ombud är ett stöd inom ramen för socialtjänsten och riktar sig till vuxna personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Att få ett personligt ombud hjälper personer i hela landet som har det behovet att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika och rättssäkra villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Slutligen, fru talman, har de senaste åtta åren för många familjer med familjemedlemmar med funktionsnedsättningar inneburit en skarp tillbakagång. Under den rödgröna regeringen har otryggheten och osäkerheten ökat och präglat tillvaron. För detta är ingen annan ansvarig än de socialdemokrater som innehaft regeringsmakten under denna tid. De har haft möjligheten att även förändra och att förändra regleringsbrev men har valt att inte göra så. Nu väntar möjligen en tid av manna inför perspektivet att kunna behålla regeringsmakten, men de övriga åtta åren bör hållas kvar i minnet.

De allra flesta av oss tar vår frihet och våra närmast obegränsade möjligheter för givna. Möjligheten att följa ett plötsligt infall är något vi ytterst sällan reflekterar över. Vi bara gör. Men så ser det inte ut för alla. Och just för att måna om den frihet och det självbestämmande som vi moderater värnar så starkt är bland annat lagstiftningen runt LSS och den personliga assistansen så viktig.


Anf. 110 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! I betänkandet som debatteras i dag finns många behjärtansvärda yrkanden och även flera tillkännagivanden. Men politik handlar om prioritering. Det handlar om prioritering också när det gäller ekonomi. Här skulle jag vilja ställa en fråga till moderaten Camilla Waltersson Grönvall.

Ditt parti är i nästan varje fråga ute och lovar guld och gröna skogar. Vi kan ta bränsleskatterna och försvaret som exempel på nya stora utgiftsökningar. Min fråga till dig, Camilla, är: Kommer ni att kunna säkerställa att pengarna räcker även för socialpolitiken, alltså att det finns pengar kvar för alla reformer ni föreslår inom till exempel LSS?


Anf. 111 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Det är väl närmast häpnadsväckande att höra en socialdemokrat som bröstar sig i den här frågan. Det är precis som om minnet hos ledamoten Dahlqvist inte är så långt. Vi har ju stått här vid upprepade tillfällen och hanterat den handlingsförlamning som hela tiden har präglat den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Jag skulle vilja be Mikael Dahlqvist att kontakta några av de familjer som jag har haft kontakt med, som har upplevt åtta år av oro. Dessa familjer har fått bevittna en ständig tillbakagång när det gäller en trygghet som är oerhört viktig för dem.

Att de sista månaderna före ett val göra som Socialdemokraterna nu gör är ganska typiskt. Det vet vi som har varit med i politiken i några år. Att då säga att jag representerar ett parti som lovar guld och gröna skogar är faktiskt häpnadsväckande.

Om det är något som vi moderater är kända för är det att vi tar väldigt stort ansvar för ekonomin. Det brukar också undersökningarna av väljarnas förtroende i olika sakfrågor visa på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Det är klart att vi kommer att ta ansvar för alla de förslag som vi lägger fram. Vid ett regeringsövertagande, som för min del inte kan ske snabbt nog, är det självklart att vi kommer att ta ansvar för allt - alltifrån bränsleskatter till försvarsanslag och människor som far illa och är i behov av stöd och hjälp i Sverige.


Anf. 112 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för ditt svar! Jag ska välja att använda lite mildare vokabulär än du använde. Men det är klart att man som regeringsföreträdare blir fundersam när det gäller hur ni kan leva upp till allt ni har lovat.

Samtidigt säger ni till oss att ni vill sänka skatterna. För mig går plus och minus inte riktigt ihop. Därför tycker jag att det är en relevant fråga som jag ställer till dig, Camilla Waltersson Grönvall: Hur kommer era pengar att räcka till för alla löften ni ger i alla frågor om ni får regeringsmakten under den kommande mandatperioden? Jag tycker inte att jag fick något tillräckligt bra svar på det, fru talman.


Anf. 113 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Jag är tyvärr rädd för att det inte spelar någon roll om jag så står här i flera timmar och försöker förklara för Mikael Dahlqvist. Han kommer i alla fall att ha ganska svårt att förstå hur vi moderater tänker.

Däremot borde han kunna gå tillbaka och se hur moderater har hanterat ekonomin. Det är inte bara en gång som vi har fått hantera en sönderslagen svensk ekonomi efter ett socialdemokratiskt regeringsinnehav - det är inte bara en utan flera gånger. Det är klart att vi ska ta ansvar för detta även denna gång. Och det finns mycket att göra.

Vi befinner oss i ett Sverige med enorma svårigheter och enorma utmaningar. Det handlar om skjutningar och den stora otrygghet som har vuxit under ett socialdemokratiskt regeringsinnehav. Vi har sett en närmast ofattbar handlingsförlamning när det gäller att möta dessa problem. Det är omfattande integrationsproblem.

Vi ska inte tala om det som den vanlige svensken upplever just nu med bekymmer för hur man helt enkelt ska ha råd att tanka bilen för att ta sig till sitt arbete. Man har försökt göra gällande att detta är krigets fel, men jag tror att de allra flesta svenskar har förstått att det handlar om politik och hur den rödgröna regeringen har valt att hantera politiken och vilka förslag man lägger fram.

Men låt mig gå tillbaka till den fråga som för mig är så viktig. Jag ber er att lägga märke till att jag inte fick något svar på frågan om hur hjälpmedelsutredningen har hanterats ens när ledamoten valde att ta replik. Men när det gäller att alla människor ska kunna känna ökad trygghet - alltifrån trygghet för människor i behov av LSS och assistans till ökad trygghet i våra bostadsområden - kommer vi moderater att ta ansvar för det.

(Applåder)


Anf. 114 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Jag ska börja med att läsa upp en text:

Ett problem som är påtagligt i dag när det gäller personlig assistans är Försäkringskassans bedömningar av begreppet "grundläggande behov". Till begreppet räknas bland annat hjälp med personlig hygien, hjälp med måltider, hjälp med att klä av och på sig och hjälp med att kommunicera med andra.

Försäkringskassans hårda och näst intill inhumana bedömningar av de grundläggande behoven leder ofta till att personer som själva kan föra mat till munnen och som själva kan klä på sig eller tvätta sitt hår inte längre anses uppfylla de grundläggande behoven.

Personer som inte kan vara ensamma och som behöver tillsyn dygnet runt eftersom de inte kan planera och strukturera sin vardag har svårt att få hjälp som tillgodoser deras faktiska behov - detta bara för att de till exempel kan stoppa maten i munnen själva. Var finns livskvaliteten i det resonemanget?

Dessa alltför hårda bedömningar leder till att allt fler inte blir berättigade till assistans eller förlorar sin assistans vid omprövning. De förlorar också möjligheten till inkludering och deltagande i samhället. Möjligheten att leva ett liv som andra begränsas påtagligt.

Fru talman! Det var på detta sätt jag skrev i en motion till riksdagen redan 2012, för tio år sedan. Nu, tio år senare, hade man ju hoppats att det skulle se annorlunda ut, men det gör det tyvärr inte. I tio års tid har vi sverigedemokrater gjort vad vi har kunnat för att alla moment ska räknas till de grundläggande behoven. Vi anser att det är fullständigt orimligt att inte få stöd och hjälp för hela toalettbesöket utan bara för det mest intima, eller att inte få hjälp med att ta på sig alla sina kläder och inte bara kläderna närmast kroppen.

Det är vår bestämda uppfattning att stöd ska ges till hela momentet och inte som i dag styckas upp och bara gälla det mest intima och privata. Därför är jag glad över att det äntligen, efter tio år, finns majoritet för att utarbeta ett sådant förslag. För oss är detta en viktig fråga, och det har det hela tiden varit.

Sverigedemokraterna anser att ett lands viktigaste uppgift är att säkerställa god välfärd och att ta hand om sina medborgare, inte minst de medborgare som är i behov av extra av stöd och hjälp. Det är en av välfärdens hörnstenar.

Fru talman! Samtidigt som fusk mot välfärdssystemet måste bekämpas med alla medel måste det också säkerställas att seriösa assistansbolag kan fortsätta att driva sin verksamhet, inte för bolagens skull utan för de assistansberättigades. Den timersättning bolagen får för varje beslutad timme är alldeles för låg och har inte höjts i takt med övriga kostnads- och löneutvecklingar. Det leder till att bolagen inte kan ha utbildningar och fortbildningar och inte kan låta ny personal gå bredvid före sin första dag på jobbet. Framför allt leder det till att ingångslönerna måste sänkas, och med det lockar man inte fler att bli assistenter, något som det faktiskt börjar bli ont om nu. Därför vill vi se en långsiktigt hållbar beräkningsmodell för assistansersättningen, en modell som bättre speglar samhällets övriga kostnads- och löneutvecklingar.

Denna fråga skulle egentligen inte tas upp till debatt i år, men Sverigedemokraterna tog initiativ för att få upp den i den här debatten, naturligtvis i hopp om att vi skulle få en majoritet i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Att regeringen inte skulle ställa sig bakom detta hade vi kanske räknat med, men sveket blir faktiskt desto större när inte ens Moderaterna eller Vänsterpartiet kan ställa sig bakom det. Det är inte ett svek mot mig eller mot mitt parti, utan i slutändan blir det ett svek mot assistansanvändarna. Men vi kommer i alla fall att fortsätta att kämpa både för assistansanvändarna och för en långsiktigt hållbar beräkningsmodell. Jag yrkar bifall till reservation 18.

Fru talman! LSS, personlig assistans och levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning eller annan funktionsvariation har över lång tid försämrats. Jag har sagt det innan, och jag säger det igen: Det går inte att bortse från att de signaler som regeringen har sänt har fått ringar på vattnet, ringar som har slagit omkull många människors liv.

Det spelar ingen roll vad regeringen säger, för regleringsbrevet 2016 och Magdalena Anderssons uttalande om att dämpa kostnadsutvecklingen för assistansersättning har fått ödesdigra konsekvenser. Det går inte att förneka. Men nu måste vi säkerställa att de som är i behov av hjälp och stöd faktiskt får det. Lagens intentioner måste upprätthållas.

Det är inte rimligt, fru talman, att blinda eller synnedsatta inte längre beviljas färdtjänst. Det är inte rimligt att funktionsnedsatta från en dag till en annan, som genom ett mirakel, helt plötsligt inte längre anses vara i behov av assistans. Det är inte rimligt att personer med kommunalt beslutad assistans inte omfattas av omprövningsstoppet. Och det är definitivt inte rimligt, utan tvärtom totalt oacceptabelt, att personer på boenden agerar fullständigt vidrigt genom både fysisk och psykisk misshandel.

Det krävs ökad kompetens kring diagnoser och sjukdomar för att tillgodose de behov som finns. Det krävs också ökad kompetens i just bemötande. LSS är eftersatt på många punkter, och detta måste få ett stopp. Därför vill vi se ett nationellt LSS-lyft.

Det som har pågått en längre tid är inget annat än ett ovärdigt välfärdssvek som har bemötts med nonchalans och senfärdighet även i denna fråga.

Jag yrkar bifall till reservation 18.


Anf. 115 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Jag konstaterar att regeringen under denna mandatperiod har gjort historiska satsningar på välfärden. Miljarder och åter miljarder har delats ut till omsorgen, som vi diskuterar i dag, till sjukvården och till skolan. Jag konstaterar också att vi har haft en offensiv reformagenda för LSS. Den påbörjades redan 2018.

Det var regeringen som tog initiativ till stopp för tvåårsomprövningar. Det var regeringen som såg till att tillsyn mellan insatser skulle kunna fortsätta, och det var regeringen som säkrade upp när det gäller andning och sondmatning. Dessutom kommer en jättestor reform i vår när det gäller stärkt rätt till personlig assistans.

Fru talman! Min fråga till Carina Ståhl Herrstedt är följande: På vilket sätt har regeringen och denna församling, riksdagen, ändrat i lagstiftningen så att det har blivit färre assistanstimmar beviljade? Jag skulle gärna vilja höra om det finns ett sådant beslut.

Fru talman! Den information som jag besitter, Carina Ståhl Herrstedt, är att det handlar om ändrade juridiska bedömningar, att det helt och hållet är en juridisk fråga.


Anf. 116 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! I mitt anförande har jag inte över huvud taget pratat om någon lagändring, Mikael Dahlqvist. Jag har inte pratat om att regeringen har tagit initiativ till någon lagändring som skulle ha gjort att färre får assistans.

Det är möjligt att Dahlqvist med rätta tar åt sig när jag säger att det under lång tid har pågått ett ovärdigt välfärdssvek som har bemötts med nonchalans och senfärdighet. Men jag har inte pratat om någon lagändring som har ändrat någonting. Tvärtom har jag pratat om uteblivna lagändringar. Det kanske borde ha kommit till lagändringar, till exempel när det gäller de grundläggande behoven med mera.

Vad gäller omprövningar, tillsyn, andning och sondmatning måste jag väl tillstå att det faktiskt har blivit bra. Men det har ju inte blivit så utan kraftiga påtryckningar från rörelsen och från övriga oppositionspartier.


Anf. 117 Mikael Dahlqvist (S)

Fru talman! Det stämmer, Carina Ståhl Herrstedt, att du inte hänvisade till att regeringen eller denna församling har ändrat lagstiftningen. Men du antydde i ditt anförande att regeringen via regleringsbrev och via vår förra finansminister har sett till att det har blivit så här. Det kanske är en lek med ord, inte vet jag.

Jag har en annan fråga som jag vill ställa, fru talman. Sverigedemokraterna har närmat sig Moderaterna och Kristdemokraterna och kan tänka sig någon form av regeringssamarbete under kommande mandatperiod. Sverigedemokraterna har lovat rätt mycket. Man har när det gäller bränsleskatten och så vidare lovat stora miljardsänkningar. Hur kommer Carina Ståhl Herrstedt vid ett eventuellt kommande regeringssamarbete att se till att prioritera socialpolitiken och i synnerhet LSS? Hur kommer man att få pengarna att räcka till?


Anf. 118 Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Fru talman! Lek med ord, säger Dahlqvist. Ja, det kanske man kan tycka, men ord är väldigt viktiga. Det ser vi inte minst i det regleringsbrev som skickades 2016. Man skulle dämpa kostnadsutvecklingen - antalet timmar. Och Magdalena Andersson uttalade att man skulle dämpa kostnadsutvecklingen för assistansersättning. Det är inte utan att det har fått konsekvenser. Det kan man inte sticka under stol med. Det finns ingen mer än möjligtvis Socialdemokraterna själva som tror på den tesen.

För mig är det ingen lek med ord. Jag tror inte heller att folk som är funktionsnedsatta eller deras anhöriga ser det som en lek med ord. För dem är det verklighet. Regleringsbrevet och det uttalande som gjordes har fått förödande konsekvenser. Det är ett faktum, och det är verklighet. Det är ingen lek med ord.

Sedan gäller det hur vi ska kunna upprätthålla politiken med de satsningar som vi gör. För oss är det brukligt - och vi gör det alltid - att stå upp för det vi tycker. Vi ser också till att det händer. Jag vet inte om det är brukligt inom socialdemokratin eller för Mikael Dahlqvist att stå och lova någonting och sedan inte hålla det eller att gå ut och lova sänkningar utan att man har tänkt det minsta lilla på hur man ska kunna budgetera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Mikael Dahlqvist känner själv till att budgetarbetet inte är igång. Alltså kan åtminstone inte jag redogöra för detaljerna. Men jag har i tio år kämpat för de grundläggande behoven. Han ska inte tro att jag tänker släppa den frågan nu.


Anf. 119 Sofia Nilsson (C)

Fru talman! I dag debatterar vi frågor som rör stöd till personer med funktionsnedsättning. Glädjande nog kan vi konstatera att vi har samlat en majoritet för tre viktiga frågor och att vi därmed kan göra tre tillkännagivanden.

Stöd till personer med funktionsnedsättning är ett väldigt brett område som handlar om allt från hjälpmedel, rehabilitering och grundläggande behov till rätten till personligt ombud. Sammantaget tycker jag att inställningen i just dessa frågor i mångt och mycket definierar oss som samhälle. Det bottnar i vilket samhälle vi faktiskt vill ha.

Vi i Centerpartiet vill med vår politik lägga grunden för ett tillgängligt och individanpassat samhälle, ett samhälle där alla får plats och där vi ger stöd, luft och möjligheter för alla att utvecklas och bidra. Men ska vi nå dithän, fru talman, krävs det ett stort arbete och att vi på riktigt integrerar funktionshindersperspektivet i alla politikområden.

Fru talman! Att röra sig fritt i samhället, vara med i olika sammanhang, vara en del av arbetslivet, ta sig fram på gator och torg, öppna en konservburk, ringa och boka en tid på vårdcentralen och ta på sig kläder och göra sig redo för dagen - allt detta gör vi ofta utan att över huvud taget reflektera över det.

Men den dagen då du kanske själv förlorar en funktion eller får ett barn med någon funktionsnedsättning är detta inte längre en självklarhet. Då får du ofta kämpa för att kunna göra dessa saker själv eller för att få stöd för att kunna göra dem, eller så får du som förälder kämpa för att ditt barn ska få rätt stöd och hjälp. Detta är en kamp som vi måste göra något åt.

Fru talman! Under denna mandatperiod tycker jag att vi har flyttat funktionshinderspolitiken framåt i rätt riktning. Jag vill dock säga att det nästan är provocerande att höra hur Mikael Dahlqvist och Socialdemokraterna tar åt sig den stora äran för detta, för jag anser att det är många andra partier som har skjutit regeringen framför sig.

Med tanke på den bakgrund och historik som finns efter åtta år med regleringsbrev, nej till olika förbättringar och så vidare känner jag att det är på sin plats att framhäva att det har handlat om att andra partier har skjutit på, tryckt på och fört regeringen framför sig för att få till de förändringar som vi har fått, till exempel stärkt rätt till personlig assistans och en huvudmannaskapsutredning som är färdig. Vi har också sett till att lagstiftningen vad gäller andning och sondmatning har återställts. Allt detta har skett tack vare andra partier som har skjutit regeringen framför sig.

Jag tycker att vi tar ytterligare steg framåt i betänkandet, men att vi nu tar steg framåt när det gäller de grundläggande behoven är inte heller det tack vare Socialdemokraterna. Jag tycker att det är otroligt viktigt att poängtera att det faktiskt är så det ligger till.

Det första steg eller tillkännagivande som jag vill prata om här i dag handlar om att vi nu har en majoritet för att ge Huvudmannaskapsutredningen ett tilläggsdirektiv för att ta fram förslag om att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till assistans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Det finns i samband med bedömningar av rätten till personlig assistans ett olyckligt synsätt där människan delas upp i olika behov. Grundläggande behov är mat, hygien, kläder, toalettbesök och kommunikation med utomstående. Allt annat räknas som övriga behov. Den typen av bedömningar har lett till att livet för många assistansberättigade har styckats upp i minuter och sekunder där toalettbesöken klockats och där man får hjälp med att ta på sig de kläder som sitter närmast kroppen men inte får hjälp med ytterkläderna. Man får hjälp med att duscha och bli ren, men man får inte ta deodorant eller borsta håret.

Givetvis går det inte att se på en människa på det sättet. Bedömningen måste naturligtvis ske utifrån att livet ska fungera i sin helhet. Att få assistans under hela toalettbesöket eller för att ta på sig alla sina kläder och inte bara för de moment som räknas som mycket privata ska vara en självklarhet. Att vi nu har en majoritet för att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ses i sin helhet känns verkligen som en seger.

Det som däremot inte känns bra och som gör mig bekymrad är att de två stora partierna i Sveriges riksdag, Socialdemokraterna och Moderaterna, reserverar sig mot förslaget. Socialdemokraterna och Moderaterna vill alltså inte att de grundläggande behoven ska ses i sin helhet, utan i stället väljer man att reservera sig och ställa sig vid sidan om.

Fru talman! Det andra tillkännagivande som jag vill lyfta fram har sin grund i det förslag som Centerpartiet har lagt fram och som handlar om att se över dagens system med personligt ombud. Personligt ombud är ett stöd som kommunerna inom ramen för socialtjänsten kan ge till personer med omfattande och långvarig psykisk funktionsnedsättning. Dock har man i dagsläget inte någon skyldighet att ge detta stöd, vilket är synd eftersom det är ett stöd som verkligen gör skillnad.

Personer med omfattande psykisk funktionsnedsättning är en grupp i samhället som ofta lever lite i skymundan och som inte får göra sin röst hörd på samma sätt som andra grupper. De står ofta långt ifrån både vård, rättsväsen och annan service. Ett personligt ombud kan fungera som ett redskap för att stärka dessa personer så att de får en ökad tilltro till sig själva och sin egen förmåga och därmed får en bättre kontroll och makt över den egna vardagen.

Genom ett personligt ombud kan dessa personer få hjälp med att få tillgång till vård, stöd och service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. För oss i Centerpartiet är det väldigt glädjande att vi i dag har samlat en majoritet för att se över systemet med personligt ombud.

Det tredje tillkännagivandet, som jag också är väldigt glad över och som jag tycker är ett viktigt steg framåt, handlar om att vi vill ta fram nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Här har vi sett att det är alldeles för ojämlikt ute i landet. Man ska inte vara beroende av vilket postnummer man har eller hur regionens ekonomi ser ut, utan det som ska vara avgörande för om man får en bra rehabilitering, habilitering eller hjälpmedel ska naturligtvis vara de egna behoven.

Fru talman! Ett hjälpmedel som vi tyvärr inte fick majoritet för att underlätta tillgången till är glasögon för barn under åtta år. Det kanske kan låta som en parentes i sammanhanget när vi pratar om så viktiga frågor, men detta är en stor grupp som verkligen skulle bli enormt hjälpta av att kunna söka sig till en legitimerad optiker i stället för till en specialist eller läkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Dagens regelverk ser nämligen ut så att barn under åtta år måste söka sig till en specialistmottagning i stället för en optiker, vilket innebär att väntetiderna för att barnen ska få ett par glasögon på näsan i genomsnitt är 103 dagar. Detta vill vi i Centerpartiet ändra på. Jag vill därför yrka bifall till Centerpartiets reservation nummer 25, som innebär att vi vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över optikerföreskriften så att optiker ges möjlighet att förskriva synhjälpmedel till barn som är yngre än åtta år.


Anf. 120 Maj Karlsson (V)

Fru talman! För ett par veckor sedan blev jag intervjuad av en kvinna som har barn med funktionsnedsättning. Vi pratade om alla de enorma utmaningar man möter som förälder när samhället inte alls är anpassat efter människors behov. Listan kan göras hur lång som helst på alla de hinder som familjer stöter på i sin kamp för att kunna leva ett fungerande liv, inte ett liv som andra utan ett som över huvud taget går runt, framför allt efter det totala haveri vi har sett för assistansen de senaste åren.

När vi hade pratat en stund nämnde jag att vi trots allt har gjort vissa framsteg i assistansfrågan. Det var inte så att jag på något sätt försökte påskina att skutan hade vänt eller att vi nu har löst de stora problemen. Jag var inte i närheten av att säga att regeringen nu har gjort om och gjort rätt - inte alls. Jag menade bara att det är viss skillnad jämfört med min första tid i denna kammare då jag tillsammans med andra partier i desperation försökte få alla andra partier att förstå att människors rätt till sitt liv inte kan ha en prislapp. I desperation försökte vi få stopp på den skamlösa debatt om fusk och kriminalitet som undergrävde en av vår tids största frihetsreformers legitimitet.

Det var en jämförelse med när tusentals människor förlorade sin assistans eller inte fick någon alls och då regeringen trots detta skickade ett regleringsbrev till Försäkringskassan med en uppmaning att minska kostnaderna. Det var en tid när människor fick sina liv sönderslagna därför att regeringen inte ansåg att det var dess ansvar att justera lagen, trots att det är just detta vi gör här i riksdagen - stiftar lagar.

Kvinnans svar till mig var knivskarpt. Hon sa: "Vad roligt att du ser skillnad i riksdagen, för här ute i verkligheten är det ingen skillnad alls. Vi är fortfarande i kris." Faktum är att kvinnan hade helt rätt. De förändringar som skett har för all del varit bra, men för dem som drabbas är de faktiskt minimala.

Fru talman! I sju år har jag stått i denna talarstol med i princip samma budskap. Människor får sina liv sönderslagna därför att vår största frihetsreform har blivit söndertrasad. Människor i vårt land behandlas som kriminella när det i själva verket är politiken som tar ifrån dem deras grundläggande rättigheter.

I sju år har jag stått här och varnat för att varje person i detta land står inför risken att hamna i en situation där det är den egna funktionaliteten som styr om man får jobba, skaffa barn, gå på bio, gå på toaletten, duscha, äta och ha rätt till ett liv. Vi står alla en olycka eller ett livsöde ifrån att förlora vår egenmakt och vårt självbestämmande och där ekonomi går före vår rätt till ett fritt liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Det har skett en stor skillnad i retorik under min tid, men skillnaden i sak är som sagt fortfarande ganska blygsam. De lagändringar som gjorts har träffat en liten grupp men inte förändrat haveriet i grunden utan kanske främst faktiskt bara dämpat opinionen. Vi har fortfarande en situation där utredning efter utredning om assistansen initieras utan att det leder till en större förändring. Vi får skrämmande vittnesmål om att Försäkringskassan fortfarande verkar arbeta som om de har uppdraget att minska kostnader snarare än att möta människors behov. Ute i verkligheten är assistansen och den som är i behov av den fortfarande i ett mycket akut läge.

Fru talman! För att säkra varje människas rätt att leva ett liv som andra oavsett funktionalitet krävs djärva tag, stora reformer och en genuin vilja att se till att LSS åter blir en lag att vara stolt över.

När vi tillsammans med KD tog fram ett förslag till utskottsinitiativ om ett statligt huvudmannaskap ville vi ha med att samtliga grundläggande behov ska bedömas i sin helhet. Det är ett av de mest centrala kraven för att återta lagstiftningens grundintention. Men för att få med Moderaterna på "banan", på initiativet, fick vi börja med huvudmannaskapet.

Men i dag går vi tack vare skickligt hantverk av Pia Steensland vidare med nästa riktigt stora steg. I dag kommer vi att fatta beslut om att ge tilläggsdirektiv till utredningen om huvudmannaskap och om att grundläggande behov ska bedömas i sin helhet. Det är ett krav som har drivits i evighet och som vår ständiga, om än otippade, bundsförvant Kristdemokraterna har satt fart på. Pia Steensland ska ha en stor eloge för det arbetet. Det är faktiskt en riktigt stor dag eftersom det här är ett beslut som kan innebära verklig förändring.

Fru talman! Kvinnan jag pratade om tidigare sa till mig att hon inte kunde förstå att andras barn får lära sig att skydda sig med "Stopp! Min kropp!" i förskolan och i skolan, medan hennes barn blir utsatt för så integritetskränkande behandling under Försäkringskassans besök att barnet får svåra ångestattacker och utbrott. De besök från våra myndigheter som den här familjen och så många andra med dem behöver genomleva för att ansöka om en rättighet är en ren mardröm. Det är inget annat än en djup skandal för vårt land att staten behandlar människor så. Det får bara inte fortsätta.

Det finns nu en riktigt fin möjlighet att sätta stopp för detta. Regeringen har nu chansen att skyndsamt lägga fram ett färdigt paket där assistansen får ett statligt huvudmannaskap och där grundläggande behov bedöms i sin helhet.

Hur stolt jag än är över att vi efter så många år äntligen har lyckats få fart på såväl frågan om huvudmannaskap som kampen om de grundläggande behoven måste vi vara ärliga med att det fortfarande bara är utredningar. Det vilar därför ett mycket tungt ansvar på regeringen att gå från ord till handling. Men om regeringen gör det och lyssnar på majoriteten i riksdagen kommer det här att vara en riktigt stor dag för kampen för att rädda LSS.

Vi har inte pratat om frågan alls, men jag vill bara säga att jag yrkar bifall till reservation 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

(Applåder)

(forts. § 16)


Anf. 121 Pia Steensland (KD)

Fru talman! I dag är jag riktigt glad, och faktiskt också lite stolt. Äntligen har flera partier insett att det enda värdiga är att personlig assistans ska ges till människor med funktionsnedsättning under - hör och häpna - hela toalettbesöket, inte som i dag bara den tid det tar att torka rumpan, och under den tid det tar att ta på sig alla kläder, inte som i dag bara kläderna närmast kroppen.

Jag vill därför rikta ett varmt tack till alla de partier som i dag har gett stöd till det förslag som Kristdemokraterna som enda parti lagt fram. Genom ert stöd finns det äntligen en majoritet i riksdagen som kan rätta till den katastrofala situation där människors liv och familjer trasas sönder.

Fru talman! Samtidigt måste det betonas att detta livsviktiga förslag bara kan bli verklighet om regeringen agerar. Eftersom Socialdemokraterna har reserverat sig mot förslaget är det fortfarande osäkert om regeringen kommer att följa det beslut som kommer att fattas här i kammaren i morgon. Detta är beklagligt. Jag hade faktiskt förutsatt att Socialdemokraterna skulle vara redo att göra om och göra rätt, med tanke på att den tidigare SMP-regeringen är direkt ansvarig för den assistanskris som tog fart hösten 2015. Det var då som statsminister Magdalena Andersson, i sin dåvarande roll som finansminister, uttalade att det krävdes besparingar inom den personliga assistansen för att klara kostnaderna för flyktingmottagandet. Den dåvarande S-MP-regeringen gav därefter ett regleringsbrev till Försäkringskassan med direktivet att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar.

Fru talman! En myndighet måste leva upp till ett direktiv i ett regleringsbrev. Försäkringskassan lyckades med detta genom att börja tolka gamla domar från 2005, 2012 och 2015 mycket striktare än tidigare. Resultatet, fru talman, är att tusentals personer har förlorat sin rätt till assistans sedan 2016. Det är också oerhört svårt att komma in i systemet första gången man söker assistans, oavsett om det är ett barn som föds med en funktionsnedsättning eller om det är en människa som mitt i livet drabbas av en olycka eller en sjukdom.

De personer som är drabbade är smärtsamt medvetna om att Magdalena Anderssons cyniska uttalande blev startskottet för den största nedskärningen inom den personliga assistansen sedan LSS infördes 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen. Jag vädjar därför till Socialdemokraterna att tänka om och stödja Kristdemokraternas förslag om att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Det är hög tid att Socialdemokraterna drar i nödbromsen och rättar till det som blev så väldigt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Det ska sägas att de förslag som regeringen inom kort förväntas lägga fram till riksdagen utifrån utredningen om stärkt assistans är viktiga. Det är förslag som även vi kristdemokrater har drivit under lång tid. Men - och det är ett stort men - de förslagen kommer inte att rätta till huvudorsaken till att tusentals personer har förlorat sin rätt till assistans sedan 2016. Det är det bara Kristdemokraternas förslag som kommer att göra.

I grunden handlar assistansfrågan om vilket samhälle vi vill ha, fru talman. Ska människor med omfattande funktionsnedsättning kunna leva ett liv med delaktighet och ha fullt självbestämmande i sitt eget liv eller inte? För oss kristdemokrater är valet enkelt, för det handlar om mänskliga rättigheter.

Socialdemokraterna har svikit människor med funktionsnedsättning under alltför lång tid. Därför behövs det en ny regering med ett starkt kristdemokratiskt inflytande över funktionshinderspolitiken.

Fru talman! Utöver den personliga assistansen finns det många andra delar som behöver förbättras för att underlätta livet för människor med funktionsnedsättning. Exempelvis måste rehabiliteringsinsatser hålla hög kvalitet och ses som en naturlig del i vård- och behandlingskedjan för att den enskilde ska få de bästa förutsättningarna för att återvinna eller bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga efter en olycka eller sjukdom. Samma sak gäller för habiliteringsinsatser för en person som har en medfödd funktionsnedsättning eller har fått en funktionsnedsättning tidigt i livet. Dessvärre är det i dag alltför stora skillnader över landet när det gäller kvaliteten i både rehabilitering och habilitering.

Jag är därför väldigt glad över att en majoritet i socialutskottet nu har gett stöd till ett förslag från oss kristdemokrater och från Moderaterna när det gäller att det behöver utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Tillsammans med riksdagens tidigare beslut om att det ska finnas tillgång till en medicinskt ansvarig rehabiliterare i alla kommuner kommer de nationella riktlinjerna att kunna skapa goda förutsättningar för ett strukturerat omhändertagande med individuella bedömningar som följs av evidensbaserade åtgärder, uppföljning och såklart rätt hjälpmedel utifrån personens behov.

Jag är dock besviken över att vi inte fick stöd för vårt förslag om att införa ett nationellt ramverk för patientavgifterna kopplat till hjälpmedel och medicintekniska produkter. I dag skiljer sig avgifterna kraftigt åt mellan de 21 olika regionerna, och det är olyckligt. Jag vill därför yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 26 under punkt 11.

Fru talman! Vi kristdemokrater har många fler förslag inom funktionshindersområdet som inte har fått stöd från socialutskottet. Jag har tyvärr inte tid att nämna dem i mitt anförande i dag, men vi står självklart bakom dem alla. Vi yrkar också helhjärtat bifall till utskottets förlag till beslut.

För er som lyssnar på debatten kan jag lova att jag inte tänker överge den aktuella assistansfrågan bara för att riksdagen nu har gett sitt stöd. Jag kommer att fortsätta göra mitt yttersta för att pressa S-regeringen att agera och omgående förverkliga riksdagens vilja. För mig och Kristdemokraterna är detta en fråga som är så mycket större än politik. Det handlar om mänskliga rättigheter och alla människors rätt till självbestämmande i sitt eget liv.


Anf. 122 Mikael Dahlqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Regeringen har fått kritik från bland annat Kristdemokraterna för att den pågående utredningen om huvudmannaskap tar för lång tid från att den tillsattes till att den blir klar. Nu vill samma parti och dess företrädare att vi ska lägga till ytterligare uppdrag gällande grundläggande behov. Detta kommer att leda till att utredaren begär att få förlängd tid. Denna viktiga reform av huvudmannaskapet kommer därmed att sjösättas senare. Min fråga till Pia Steensland, fru talman, är hur hon ser på att det kommer att ta längre tid att komma till skott när det gäller huvudmannaskapet.

Fru talman! Allt var inte guld och gröna skogar före 2014 heller. Under tiden då alliansregeringen, där Kristdemokraterna ingick, styrde började nedmonteringen av LSS. Redan 2009 såg vi statistik på att de beviljade timmarna blivit färre. Dåvarande alliansregering stoppade också en höjning av schablonbeloppet för assistanstimmar. I historiebeskrivningen är det viktigt att ge en rättvisande bild, Pia Steensland.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag påpeka att även Moderaterna står bakom den här reservationen. Pia Steensland glömde nämna det i sitt anförande.


Anf. 123 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Jag tackar Mikael Dahlqvist för frågan. Ja, det är helt riktigt att vi kristdemokrater har kritiserat direktiven till Huvudmannaskapsutredningen och att Socialdemokraterna lade in brasklappar. Det handlade om att man skulle utreda andra huvudmän än staten och ta fram alternativa lösningar till ett statligt huvudmannaskap.

Riksdagen var jättetydlig. Efter initiativet från oss kristdemokrater, Vänsterpartiet och Moderaterna var det ett statligt huvudmannaskap och detaljerna kring det som utredningen skulle fokusera på.

Nu har utredaren tack och lov uttalat att han inte kommer att se över eller överväga ett kommunalt huvudmannaskap, och det är vi väldigt glada för.

Ja, vi har kritiserat att det tog regeringen nästan ett helt år från att riksdagen tog beslutet till att utredningen tillsattes. Där försvann mycket tid.

Fru talman! Vad gäller själva utredningstiden: Om regeringen ser till att utredningen får ett tilläggsdirektiv om att se över den absolut viktigaste frågan som kan rädda assistansen kopplat till bedömningen kan det behövas ett halvårs extra utredningstid eller så. Men det kommer att göra utredningen fantastiskt mycket bättre.

Helheten, det vill säga ett statligt huvudmannaskap och att vi förhindrar att de grundläggande behoven styckas upp i minuter och sekunder, är det som kan rädda assistansen. Jag tror att de som drabbats av nedskärningarna orkar stå ut några månader till om det finns hopp om att helheten ses över.


Anf. 124 Mikael Dahlqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Jag tackar Pia Steensland för svaret.

Låt mig påminna ledamoten om att Huvudmannaskapsutredningen handlar om just huvudmannaskapet, och det är en stor och komplicerad reform om den sjösätts.

Man ska inte vara rädd att utreda för- och nackdelar med en statlig huvudman, och det är detta utredningen är till för. Oppositionen tar för givet att allt löser sig bara staten tar över, men det finns många bevis på att så inte är fallet.

Jag vill också vara tydlig med att vi inte motsätter oss att man ser över direktiven för bedömning av grundläggande behov. Det vi motsätter oss är att det görs i denna utredning. Och som jag sa i mitt anförande har Socialstyrelsen redan fått i uppdrag av regeringen att se över hur integritetsnära omvårdnadsbeslut kan tas på ett humanare sätt. Det är därför lite att kasta sten i glashus, Pia Steensland.

Min fråga kvarstår: Är det Pia Steenslands bedömning att ett halvår räcker för att utreda dessa komplexa frågor?


Anf. 125 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Den exakta tidsåtgången är jag inte kompetent nog att bedöma, men jag tänker att det inte krävs så mycket mer tid.

Riksdagen satte ned foten om att det ska vara ett statligt huvudmannaskap, och då ska man inte slösa bort tid på att utreda något annat. Hur 290 kommuner skulle kunna ta ett rättssäkert och jämlikt ansvar för den personliga assistansen är för mig obegripligt.

Jag har aldrig sagt att allt var bra under alliansregeringen, för det fanns problem då också. Men statistiken visar tydligt att regleringsbrevet har en tydlig effekt. Från 1994 till 2009 var det en kraftig ökning upp till ungefär 16 000 personer med statlig assistansersättning. Sedan stabiliserade det sig där fram till 2016 då det blev ett dramatiskt fall när 2 000 personer ramlade ut. Därefter tvingade bland annat Kristdemokraterna fram ett omprövningsstopp, och hade det inte kommit på plats hade ytterligare tusentals personer ramlat ur systemet.

Fru talman! Jag ifrågasätter att man inte överväger att se på helheten i denna utredning. Det är positivt att ledamoten säger att man är villig att se på helheten, men det uppdrag som finns tar inte fasta på detta.

Riksdagen har satt ned foten om att alla grundläggande behov ska ses som en helhet och inte delas upp i små delar. Det är denna helhet som kommer att ge en human bedömning, och det behövs även i huvudmannaskapsfrågan.


Anf. 126 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Inledningsvis vill jag betona att jag givetvis står bakom samtliga reservationer från Liberalerna, men jag yrkar bifall endast till reservation 19 under punkt 8.

Fru talman! Det känns lite märkligt att lyssna till Socialdemokraternas inlägg om hur mycket regeringen har gjort under denna mandatperiod när vi samtidigt läser om och hör larm efter larm och nödrop efter nödrop. Det känns även märkligt att man tar åt sig äran för mycket som inte hade hänt om jag inte funnits. Det var nämligen Centern och framför allt Liberalerna som pressade in punkt 64 i januariavtalet, vilket gjorde att mycket har genomförts och mycket är på väg att komma på plats. Inte minst gäller detta de nämnda utredningarna om stärkt assistans och huvudmannaskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Liberalerna kräver att det tillsätts en akut LSS-kriskommission för att snabbt komma till rätta med den tysta katastrof som dagligen sker i vårt land och som inte minst de två föregående talarna beskrivit väl.

Kriskommissionen behöver komma med snabba slutsatser som på kort sikt stoppar avslagshysterin och myndigheternas omfattande övertramp mot lagens syfte och intentioner. Dess arbete bör redovisas till regeringen snabbt, inom sex månader, varefter regeringen bör åläggas att mycket skyndsamt återkomma till riksdagen med ett åtgärdsprogram. Detta bör ske före valet i september.

Det här har dock ansvarig minister vid två tillfällen sagt nej till. Vi kommer dock att fortsätta att tjata, för läget är akut.

Fru talman! Namnet på dagens betänkande och debatt är Stöd till personer med funktionsnedsättning, men mycket kretsar kring den personliga assistansen. Låt mig därför påminna om att funktionsrättspolitiken och LSS är så oändligt mycket mer. Det handlar om flera otroligt viktiga insatser där den ena inte är viktigare än den andra. I stället måste de ses som en helhet, hållas ihop som en kedja och vara individuellt utformade för att fungera.

I betänkandet läggs också tre viktiga förslag till tillkännagivanden fram.

Fru talman! LSS i allmänhet och personlig assistans i synnerhet handlar om att få stöd att kunna leva ett liv, sitt liv. Det handlar om att kunna delta i det som vardagen innebär, och det betyder ju för oss alla att utöva självbestämmande. Detta ska styras av den som lever det livet, och då varken kan eller ska man vara styrd av vad experter tycker är bäst.

Vem vill inte leva efter sina preferenser och kunna fatta sina egna beslut, ibland bra och ibland kanske lite mindre bra? Detta ingår ju i att leva sitt liv efter sina förutsättningar, och det är det LSS och den personliga assistansen handlar om.

När alla de tio insatserna inom LSS diskuteras och den personliga assistansen är fokuserad som i dag måste man se till hela behovet av stöd, allt för att få en helhetsbild av vilka hinder som finns för att kunna leva självständigt och delta på lika villkor.

Liberalerna vill att fler självklart ska kunna få personlig assistans. Man måste kunna ta med sin assistans och få nya beslut oavsett sin ålder. Det måste också finnas bättre tillgång till LSS- och gruppboenden, mer och friare ledsagning och så vidare.

Även stödet till dem som har mindre omfattande och mindre synliga funktionsnedsättningar behöver bli bättre. Därför behöver man utvidga LSS. Jag anser därför att regeringen borde och ska utreda förutsättningarna för att inrätta ett vardagsstöd, ett sammanslaget stöd inom LSS som är en hopslagning av befintliga insatser som ledsagning, kontaktperson, hemtjänst och boendestöd. Det skulle ge ett stöd på vägen för de människor som kanske behöver det allra mest för att kunna bo själva och förverkliga sitt liv. Det skulle medföra att människor slipper leva med flera olika lagstiftningar, olika beslut och olika människor som gör olika insatser. Det kan ses som ett och samma stöd i vardagen, helt enkelt ett vardagsstöd - därav vår reservation i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Fru talman! Nu kommer vi till den brännande frågan om människors behov. Jag är glad över tillkännagivandet. Det är ett starkt arbete att vi har nått hit, något som hyllats av den föregående talaren Pia Steensland, och detta är i mångt och mycket hennes förtjänst.

Jag tror att var och en av oss här inne, fru talman, definierar våra egna behov olika därför att det är just våra behov, behov som säkert också kan variera både över tid och i tid. Tänk om vi, fru talman, skulle dela in våra olika behov efter vad som är behov, grundläggande behov och integritetsnära! Jag tror att både fru talmannen och jag skulle sparka bakut ganska rejält och hävda att det inte går att leva sitt liv på det sättet.

Jag ber om ursäkt för att jag använder fru talmannen som exempel, men det här visar hur galen den här diskussionen är - att fru talmannen och jag skulle dras över samma kam och dessutom behöva dela in våra liv i excelark, även om våra kalendrar ibland försöker att få oss att göra det, vore ganska förskräckligt.

Det är just det här som dagens tillkännagivande handlar om, och i dag tar riksdagen ett stort steg och säger stopp till detta. Det är viktigt.

Fru talman! Det finns mycket i det här betänkandet som behöver lyftas fram och debatteras, men tid till detta finns inte; jag har redan dragit över min. Jag kommer därför att avsluta med att betona några mer övergripande delar där vi reserverar oss.

Liberalernas uppfattning är att vi på längre sikt, efter en kriskommission för att försöka rädda det akuta läget, behöver inrätta en LSS-inspektion som faktiskt kan nå längre. Precis som vi har en skolinspektion, som har fungerat på lite varierande sätt över tid men ändå står på elevens och familjens sida i systemet, behövs en LSS-inspektion som håller reda på systemet och ser till att den enskilde faktiskt får det som lagen ger den enskilde rätt att få.

Det handlar också om att hålla ordning på skattepengar och bekämpa fusk och oegentligheter, för detta är stöld både från den enskilde när det gäller rättigheter och från skattebetalarna.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet utom där vi i Liberalerna har reservationer.


Anf. 127 Margareta Fransson (MP)

Fru talman! Jag ställer mig självklart bakom alla våra reservationer i betänkandet SoU12, men för att vinna tid yrkar jag bifall endast till reservation 16. Jag vänder mig även till ledamoten Camilla Waltersson Grönvall som tog upp Miljöpartiet i sitt anförande. Hon får gärna ta replik så får vi samtala lite grann om nationella riktlinjer.

Utanför mitt fönster där jag bor har jag ett träd. Det gör att jag hela tiden kan följa årstiderna. Lövsprickningen kommer att ske när som helst, känner jag. Längtan efter att få vara ute och att kunna känna lukten av grönska och vinden i håret växer sig bara starkare och starkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stöd till personer med funktionsnedsättning

Att kunna röra på sig och att få möjlighet att röra på sig är viktigt för välmående, hälsa och minskad sjuklighet. På senare tid har även kopplingen till den kognitiva förmågan lyfts fram alltmer. Den fysiska hälsan hos personer med funktionsnedsättningar är betydligt sämre än i befolkningen som helhet, såklart beroende på vilken typ av funktionsnedsättning man har.

Fru talman! Om en människa har vissa funktionsvariationer som gör det svårt att röra sig finns desto större skäl för samhället att inte bara i sin fysiska utformning utan även via olika stödsystem i så hög grad som möjligt understödja möjligheten att röra på sig.

I dag finns ett bra och viktigt stöd som innebär att en bil kan anpassas efter din funktionsförmåga, en bil som du själv kan köra. Jag anser att det nu skulle vara dags att se över hur ett system för cykelstöd skulle kunna införas som komplement till bilstöd. Det här är ett stöd som kan öppna fler dörrar till rörelsefrihet, förbättrad hälsa, välmående och kanske även cykelglädje på köpet. I dag finns det specialgjorda cyklar som personer med olika typer av funktionsvariationer kan använda sig av. Men de behöver ofta specialbeställas och är såklart dyrare. Det är i dagsläget bara barn som kan få bidrag till cykel som fritidshjälpmedel.

Både från talarstolen här i dag och från personer som vi pratar med och träffar hör vi berättelser om hur svårt det till exempel kan vara att få ett arbete om man har ett funktionshinder eller att man som förälder hela tiden behöver beskriva det som barnet inte kan för att kunna få ett stöd. Det blir en känsla av att man ständigt måste göra ned sitt barn. Det kan också vara svårigheter att få rätt tillgång till hjälpmedel.

Förutom det grundläggande som att få det stöd som LSS säger finns mycket kvar att göra för att förbättra livssituationen för personer med funktionsnedsättning. Ett cykelstöd är inte det största av alla stöd, men jag anser att det kan vara ett exempel.

Ett annat exempel som vi har lyft fram är att det tydligt bör framgå av regelverket att insatserna enligt LSS ska utformas så att även syskon till den stödbehövande får den avlastning och den egentid med föräldrarna som de behöver. Det här är en del i att leva upp till barnkonventionen, som nu är svensk lag, i det här fallet särskilt § 3 där det står att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn.

Fru talman! Sverige behöver också göra upp med sin historia. Många av oss har spridd kunskap om vad personer med funktionsnedsättning drabbats av, till exempel tvångssteriliseringar. Många har fått leva sitt liv på institutioner. Vi har dock ingen sammanhängande bild av den förda politiken under stora delar av 1900-talet och hur den har drabbat människor.

Men i och med att vi saknar denna bild är det viktigt att individer och anhöriga får komma till tals, och de förtjänar en ursäkt. Och vi som samhälle behöver minnas vad det är som har skett och säkerställa att denna typ av människosyn aldrig återkommer.

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Jag har nu förstått att det finns fler partier som vill samma sak, och jag hoppas att det verkligen blir av.

Jag vill avsluta med att nämna att jag är väldigt glad över att det finns en majoritet för att utredningen om huvudmannaskap nu får ett tilläggsdirektiv om att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till assistans. Den helhetssyn som var tänkt från början kan nu framöver bli verklighet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 mars.)

Fiskeripolitik

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-03-17
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 5, Voteringar: 7
Stillbild från Beslut 2021/22:20220317SoU12, Beslut

Beslut 2021/22:20220317SoU12

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2591 av Maj Karlsson m.fl. (V) yrkande 20 och

    2021/22:3512 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 50.
    • Reservation 1 (C, MP)
    • Reservation 2 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M580012
    SD54017
    C00256
    V02304
    KD19003
    L17003
    MP00124
    -0100
    Totalt233243854
    Ledamöternas röster
  2. Statligt huvudmannaskap för personlig assistans

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3364 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 4,

    2021/22:3512 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 45,

    2021/22:3978 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 8 och

    2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 6.
    • Reservation 3 (KD)
    • Reservation 4 (S)
  3. Tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 7.
    • Reservation 5 (S, M)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S085015
    M157012
    SD55007
    C25006
    V23004
    KD19003
    L17003
    MP12004
    -1000
    Totalt153142054
    Ledamöternas röster
  4. Frågor om LSS och personlig assistans

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:640 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkande 2,

    2021/22:2644 av Lotta Olsson (M),

    2021/22:3364 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 5-7,

    2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 12,

    2021/22:3911 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 23 och 25,

    2021/22:3978 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkandena 6 och 9 samt

    2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 5, 14 och 21.
    • Reservation 6 (M)
    • Reservation 7 (SD)
    • Reservation 8 (C)
    • Reservation 9 (KD)
    • Reservation 10 (L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M058012
    SD00557
    C00256
    V23004
    KD00193
    L00173
    MP12004
    -1000
    Totalt1215811654
    Ledamöternas röster
  5. Barn och insatser enligt LSS

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3364 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 3,

    2021/22:3403 av Nicklas Attefjord och Margareta Fransson (båda MP),

    2021/22:3512 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 46 och

    2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 8 och 9.
    • Reservation 11 (M)
    • Reservation 12 (SD)
    • Reservation 13 (C)
    • Reservation 14 (KD)
    • Reservation 15 (L)
    • Reservation 16 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M005812
    SD00557
    C00256
    V23004
    KD00193
    L00173
    MP01204
    -1000
    Totalt1091217454
    Ledamöternas röster
  6. Omprövningsstopp för assistansersättning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 16 och

    2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 15.
    • Reservation 17 (SD, C, KD, L)
  7. Ersättningssystem för assistans

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 7 och 8 samt

    2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 16.
    • Reservation 18 (SD, C, KD, L, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (SD, C, KD, L, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M580012
    SD05507
    C02506
    V23004
    KD01903
    L01703
    MP01204
    -1000
    Totalt167128054
    Ledamöternas röster
  8. Åtgärder för att förhindra fusk

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:117 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2021/22:1999 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M),

    2021/22:3364 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 8 och 9 samt

    2021/22:3978 av Lina Nordquist m.fl. (L) yrkande 7.
    • Reservation 19 (SD, L)
    • Reservation 20 (M)
    • Reservation 21 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (SD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M005812
    SD05507
    C25006
    V23004
    KD00193
    L01703
    MP12004
    -1000
    Totalt146727754
    Ledamöternas röster
  9. Personligt ombud

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om personligt ombud och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2021/22:3512 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 49.
    • Reservation 22 (S, V, MP)
  10. Nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:3364 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 10 och

    2021/22:3696 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 14 och

    bifaller delvis motion

    2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkandena 30 och 31.
    • Reservation 23 (S, MP)
  11. Tillgång till rehabilitering och hjälpmedel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:1572 av Serkan Köse (S),

    2021/22:2075 av Sofia Nilsson (C),

    2021/22:2566 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 3,

    2021/22:3806 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 31,

    2021/22:3977 av Barbro Westerholm m.fl. (L) yrkande 13,

    2021/22:4089 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

    2021/22:4165 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 33 och

    2021/22:4168 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkandena 22 och 23.
    • Reservation 24 (SD)
    • Reservation 25 (C)
    • Reservation 26 (KD)
    • Reservation 27 (L)
    • Reservation 28 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S850015
    M580012
    SD00557
    C02506
    V23004
    KD00193
    L00173
    MP00124
    -1000
    Totalt1672510354
    Ledamöternas röster
  12. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.