Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Betänkande 2017/18:SkU20

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 maj 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård (SkU20)

Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-04-19
Justering: 2018-05-03
Trycklov: 2018-05-07
Reservationer: 2
Betänkande 2017/18:SkU20

Alla beredningar i utskottet

2018-04-19

Slopad skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård (SkU20)

Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.

Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.

De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2018.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-05-14
Debatt i kammaren: 2018-05-15

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 David Lång (SD)

Fru talman! Betänkande SkU20 behandlar regeringens proposition Slopad skattefrihet för förmån av hälso och sjukvård. I propositionen föreslås att skattefriheten slopas för förmån av hälso och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands.

Anledningen till detta förslag kan man spekulera i - det motiveras bland annat med ökad transparens i skattesystemet och ökad likformighet och likvärdighet i vården, men det handlar sannolikt lika mycket om att öka skatteintäkterna.

Sverigedemokraterna har yrkat avslag på propositionen helt enkelt för att vi menar att den inte löser några av de problem som vi står inför. Faktum är att problemen tvärtom riskerar att förvärras - och problemen är uppenbara.

Den offentliga vården i Sverige är överbelastad. Efter tre år med Stefan Löfvens regering har Sverige bland Europas allra längsta väntetider i vården. Efter att ha minskat under åren 2007-2014 växer vårdköerna dessutom kraftigt - de är nu tillbaka på samma höga nivåer som 2007. Över 100 000 personer står i vårdköer. Mer än var fjärde patient tvingas vänta längre än tre månader på operation i specialistvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Tillgängligheten inom den svenska sjukvården har de senaste åren befunnit sig i en nedåtgående spiral utan att ansvariga politiker tycks ha någon plan för att vända utvecklingen.

Vad är orsaken till att allt fler privata vårdförsäkringar har tecknats på senare tid? Det är en situation som har uppkommit till följd av att den offentliga vården är överbelastad, som jag nyss nämnde, och att den på vissa håll har en dysfunktionell organisation och dessutom saknar tillräckliga resurser. De bristande resurserna beror helt enkelt på att vi har en regering som inte tilldelar vården tillräckliga resurser samtidigt som man bedriver en invandringspolitik som belastar vården ytterligare utan att på något sätt bidra till dess finansiering.

Det nu liggande förslaget riskerar att belasta ytterligare. Regeringens förslag skulle leda till en ökad skattekostnad för alla dem som har tecknat sig för en sådan privat försäkring, vilket kan leda till att färre tecknar sådana försäkringar. I förlängningen får vi då anta att fler kommer att söka sig till den landstingsfinansierade vården.

Men i den situation som Sverige befinner sig just nu, med långa vårdköer, stressad vårdpersonal och brist på resurser, riskerar förslaget att förstärka den negativa utvecklingen i den krisande svenska sjukvården. Tidpunkten för detta förslag kunde alltså knappast vara sämre.

Oavsett om regeringens syfte med förslaget är att ta bort en gräddfil för bättre bemedlade eller att öka likformigheten i skattesystemet håller inte resonemanget. I förslaget tas skattefriheten bort för privat anställda men inte för statligt anställda stationerade utomlands.

Vissa remissinstanser har också påpekat att den nya lagen införs alldeles för snabbt för att företag ska hinna justera sina administrativa rutiner, vilket på kort sikt innebär en ökad administrativ belastning för företagen. Inte heller detta tar regeringen hänsyn till, och intressant nog gör inte den borgerliga delen av oppositionen det heller.

Som framgår av betänkandet är allianspartierna egentligen emot detta förslag. Ändå har de inte inkommit med någon reservation. Skulle den borgerliga Alliansen låta detta förslag gå igenom genom att lägga ned sina röster i morgondagens votering visar man återigen, med all önskvärd tydlighet, att decemberöverenskommelsen fortfarande är en i högsta grad levande realitet. Trots att det finns en majoritet i kammaren mot regeringens förslag kommer det ändå att bifallas. De som röstade för Alliansen i det senaste valet fick alltså en rödgrön politik som körs ända in i kaklet.

Det saknas dock inte lösningar på grundproblemen inom vården. Som tidigare nämnts minskade vårdköerna i Sverige åren 2007-2014, och det kan de börja göra igen med rätt politik. I bland annat Danmark har man lyckats få bort vårdköerna helt, och vi är övertygade om att det är fullt möjligt även här i Sverige, med rätt prioriteringar.

Därför har Sverigedemokraterna valt att lägga huvuddelen av sina satsningar på dem som arbetar inom vården. Vi menar att kraftiga förbättringar för landets vårdanställda är helt avgörande för att förbättra tillgängligheten.

Sverigedemokraterna vill därför avskaffa de ofrivilligt delade turerna för vårdanställda, ge sjuksköterskor och undersköterskor möjlighet till kompetensutveckling på betald arbetstid och stärka den generella löneutvecklingen. Vi menar även att karensdagen bör slopas för vårdpersonal. Utöver detta har vi även föreslagit omfattande förstärkningar av hälso- och sjukvårdens övergripande verksamhet och kvalitet. Samtliga dessa förslag har vi också budgeterat för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Fru talman! Denna proposition löser inga problem, utan den riskerar att förvärra dem vi redan har. Jag menar därför att propositionen bör avslås och yrkar därför bifall till reservation nr 1 i betänkandet.


Anf. 18 Olle Felten (-)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 2, som bland annat innebär att betänkandet ska avslås.

Genom det förslag från regeringen som ligger bakom detta betänkande kommer regeringen att öka orättvisorna i vården och skapa längre vårdköer och längre sjukskrivningsperioder, och företag kommer att sättas i konkurs. Det tycker uppenbarligen regeringen är en bra politik. Det tycker inte jag. Alliansen verkar tycka ungefär som jag, men man låter regeringen hållas och genomföra detta skadliga förslag. Jag välkomnar att SD liksom Alternativ för Sverige vill avslå denna proposition.

Jag kommer i mitt anförande att peka på några av de faktorer som gör att förslaget leder fram till de beskrivna effekterna. Därefter kommer jag att beröra den häpnadsväckande slappa attityd mot den demokratiska beslutsordningen som gör att så här dåliga lagförslag kan tröskas igenom Sveriges riksdag.

Fru talman! Fler än 600 000 personer har i dag privata vårdförsäkringar. De kan vara helt privata eller tecknade via en arbetsgivare. De har alltså en viktig uppgift att fylla, inte minst för att kapa väntetiderna för nödvändig vård och därigenom minska både lidande och kostnader för sjukskrivningar. Om privata vårdförsäkringar minskar kraftigt kommer belastningen på den offentliga vården att öka påtagligt. Vi kommer också att se förlängda sjukskrivningsperioder.

Det finns därför flera goda skäl att i dagens pressade offentliga vårdsituation uppmuntra personer att teckna privata vårdförsäkringar. Skattebefrielse är en bra väg att lösa den frågan på eftersom man ändå genom skattsedeln betalar för den offentliga vård man inte utnyttjar. Det blir därmed en rättvisefråga att privata vårdförsäkringar borde vara fullt avdragsgilla.

En av huvudanledningarna till att privata vårdförsäkringar alls förekommer är att den offentliga vården inte svarar upp till rimliga krav på en väl fungerande vårdapparat. Extrema väntetider och en därmed ökande vårdtyngd hos vissa patienter men även dödsfall i väntan på vård gör att förtroendet för den offentliga vården sviktar. Det är en av huvudanledningarna till att de privata vårdförsäkringarna har ökat så mycket.

Man räknar med att cirka hälften av dagens sjukvårdsförsäkringar kommer att försvinna efter denna skattesmäll. Det kommer att medföra att flera vårdbolag kommer att få problem, och några kommer sannolikt att gå i konkurs på grund av detta. Dessutom slår skattechocken mest mot de försäkringstagare som har lägst inkomst, tvärtemot regeringens uttalade målsättning. Jag måste ställa frågan: Hur tycker ni rödgröna kämpar att det fördelningspolitiska övervägandet ser ut med det som utgångspunkt? Jag anser att förslaget är en dålig idé.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Fru talman! Många små företag är helt beroende av att personalen har en absolut minimal frånvaro. En viktig fråga, vilket till exempel Svenskt Näringsliv och Företagarna poängterar i sina remissvar, är att försäkringar för hälso- och sjukvård är en avgörande del av företagens viktigaste redskap för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar och för att minska sjukfrånvaron.

Eftersom småföretag har en mycket viktig uppgift att fylla i det svenska samhället, till exempel när det gäller att öka sysselsättningen, finns det också ett samhälleligt intresse av att de fungerar så smärtfritt som möjligt. Med tanke på att landstingen inte förmår att leverera en adekvat nivå på den offentliga vården är det högst rimligt och logiskt av många småföretagare att försäkra sig om en effektiv vård för sina medarbetare när den behövs. Det är en överlevnadsfråga för många småföretag.

Motsvarande problem finns även i större företag.

Även av detta skäl är det en kontraproduktiv åtgärd att öka beskattningen av sådana försäkringar.

Regeringens fiskala hunger visar sig också genom att den föreslagna förmånsbeskattningen bygger på en ologisk grund. Värderingen av den förmenta förmånen måste i stället göras på ett adekvat och logiskt sätt. Den bör därför kopplas till den kostnad som försäkringstagaren skulle belastas med om vården utfördes av den offentliga vården.

Det betyder att om den försäkringsbetalda vården är gratis skulle förmånsvärdet bli aktuell patientavgift, det vill säga de kostnader man inte behöver betala i jämförelse med den offentliga vården. Allt annat blir en rent fiskal ambition. Man bör också få göra avdrag för de självrisker man betalar vid utnyttjandet av försäkringens tjänster.

När Alternativ för Sverige styr utformas regler så att de blir rättvisa och likvärdiga, inte som nu när de rödgröna och Alliansen skapar orättvisor.

Regeringen föreslår att vård och läkemedel i samband med utlandsarbete även fortsättningsvis ska vara skattebefriade. Det är en i grunden bra ordning, men det bör inte vara olika förutsättningar för statligt och privat anställda i detta avseende. För statligt anställda vill regeringen att vård och läkemedelskostnader även för medföljande ska vara skattebefriade, vilket inte föreslås gälla för privatanställda. Det finns inga skäl att frångå likabehandlingsprincipen i detta avseende. Det ska vara likvärdiga regler för alla i vårt alternativ för Sverige.

Fru talman! I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen ett ofärdigt förslag om att slopa skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård. Regeringen anser därmed att förslaget bör betraktas som en del av budgeten, med hänvisning till idén om en samlad budgetprocess. Regeringen anser därför att det inte går att yrka avslag på propositionen om det skarpa förslaget, som nu - drygt fem månader senare - har beretts färdigt.

Samma metodik användes för att trumfa igenom höjd avkastningsskatt på investeringssparkonto och kapitalförsäkringar i november 2017. Regeringen smyger därmed in idéer om skatteförslag i budgetprocessen som om de vore färdiga förslag. Därmed frångår man regeringsformens beredningskrav. Alliansen protesterade högljutt i november men lade sig platt i beslutet, och därmed var sveket mot skattebetalarna ett faktum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Vi kommer med stor sannolikhet att få höra flera av allianspartiernas företrädare stå här i talarstolen och berätta hur dåligt de tycker att förslaget att slopa skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård är. Om de gör detta har de alldeles rätt; det är ett mycket dåligt förslag som kommer att få allvarliga konsekvenser för vården, företagen och enskilda personer. Strax efter det att de berättat hur illa de tycker om förslaget kommer de att säga att de ändå låter regeringen få som den vill och att de låter förslaget bli lag. Någon av Alliansens företrädare kommer gissningsvis också att säga att de kommer att riva upp beslutet så fort de kan, vid ett senare tillfälle.

Regeringen bryter alltså mot regeringsformens beredningskrav, och Alliansen låter det ske, precis som man lovade i decemberöverenskommelsen. I en annan aktuell proposition vill man dessutom ändra på riksdagsordningen så att man ska kunna göra dessa aparta avsteg från den nuvarande ordningen utan att få kritik. Det är ett oetiskt och odemokratiskt agerande som sätter riksdagens arbetsformer på spel.

Fru talman! Vi menar att den här typen av förslag - det finns elva liknande fall i budgetpropositionen för 2018 års statsbudget - inte bör få hanteras inom ramen för den samlade budgetprocessen. Det strider mot den grundläggande intentionen i riksdagsordningen, som bygger på att beredda förslag i budgeten ska hanteras i ett samlat rambeslut. Det strider också mot beredningskravet i regeringsformen. Förslag som inte är färdiga ska inte finnas med i budgeten. Det är inte svårare än så, åtminstone inte när Alternativ för Sverige regerar.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft redan den 1 juli. Detta innebär att redan ingångna avtal om försäkringar för hälso- och sjukvård plötsligt får helt nya förutsättningar. Vi måste ha stabila spelregler så att man kan agera långsiktigt och hållbart ur olika perspektiv. En så snabb ändring av en väsentlig fråga som berör 600 000 personer är inte acceptabel därför att den innebär att de företag som hanterar försäkringarna för sina anställda inte har en rimlig chans att hinna med att hantera de administrativa krav som följer med lagändringen.

När Alternativ för Sverige styr ska det alltid finnas tillräckligt med tid för ett seriöst genomförande av nya lagar.


Anf. 19 Per Åsling (C)

Fru talman! Jag vill börja med att påpeka att regeringen, i och med det betänkande vi i dag ska debattera, drar budgetregelverket till dess yttersta spets. Regeringen nyttjar betänkandet till att missbruka budgetregelverket. När regelverket fastställdes var aldrig syftet att inkomstberäkningen i höstbudgeten skulle vara ramen och att en särproposition skulle läggas fram ett halvår senare, så som regeringen nu gör. Detta agerande riskerar att påtagligt nagga förtroendet för det finanspolitiska ramverket i kanten.

Fru talman! Regeringen vill beskatta anställda för privat sjukvård som arbetsgivarna erbjuder. Detta drabbar fler än 400 000 personer som har en privat sjukvårdsförsäkring genom sin arbetsgivare. Även de som får privat sjukvård betald av arbetsgivare utan försäkring får ökade kostnader.

Förslaget om slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård är kontraproduktivt. Att kunna erbjuda sina anställda vård innebär att hälsan ökar och sjukfrånvaron minskar. Det är en vinst för såväl samhället som den anställde och företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Argumentet att det handlar om gräddfiler in i den offentliga vården stämmer inte. Det är inte möjligt att med hjälp av en privat sjukvårdsförsäkring gå före i någon vårdkö eftersom offentligt finansierad vård och privat finansierad vård har separata köer. Privata vårdgivare måste först ta emot patienter i enlighet med de avtal de har med landsting och regioner. Patienter som har sjukvårdsförsäkring tas sedan emot i mån av utrymme. Det säger lagen.

Regeringens förslag är ett slag mot folkhälsan, en bromskloss i företagens arbete för minskad sjukfrånvaro och en ökad kostnad för vanligt folk som vill ha en trygghet mot sjukdom. Det är ett riktigt dåligt förslag. Centerpartiet vill i stället premiera reformer som skapar en mer hållbar arbetsmarknad där det är enkelt att få hjälp om du blir sjuk.

Fru talman! Regeringens förslag är inte bara dåligt i sak, utan det är även tveksamt och dåligt utformat. Jag tänker först och främst på att regeringen genomför en omfattande skatteförändring under pågående skatteår. Detta innebär ett antal utmaningar och olägenheter.

För de företag som redan betalat in avgifter för helåret skulle skattefriheten exempelvis gälla för hela året. Men för de företag, däribland en betydande andel mindre företag, som betalar sina avgifter för hälso- och sjukvård löpande försvinner avdragsrätten helt plötsligt från den 1 juli. Denna typ av ryckighet och oförutsägbarhet kan vi inte ha i ett rättssäkert skattesystem som Sveriges.

Fru talman! Centerpartiet är därför emot regeringens förslag. Vi säger nej till det i vår skuggbudget. Även övriga allianspartier har redovisat samma uppfattning. Förslaget har påverkan på statens inkomster och ingår i den inkomstberäkning som beslutades av riksdagen hösten 2017. Inkomstberäkningen är fastställd i den helhet som budgetbeslutet innebär. Den särproposition som dagens debatt gäller syftar till att genomföra den lagändring som följer av budgetbeslutet.

Förändringar i delar av budgetbeslut i efterhand kan få långtgående konsekvenser, inte bara för det politiska systemet utan även för svensk ekonomi. Vi vill inte tillbaka till den tid då utgifter skenade och det saknades täckning på inkomstsidan. Eftersom Centerpartiets budgetmotion har avslagits avstår vi i detta ärende från att delta i omröstningen om särpropositionen.

Fru talman! Regeringens hantering av budgeten visar i det nu aktuella fallet på att vi behöver se över och uppdatera det finanspolitiska ramverket. Vi måste formalisera och i skrift ange hur vissa frågor ska beaktas. En sådan viktig fråga är det så kallade reservationsförbudet. Från allianspartiernas sida har vi påpekat och krävt detta, senast i den utredning som kom föregående höst. Den hade i uppdrag att titta på en tydligare budgetprocess och hade samma namn.

Vi fick inget gehör från övriga partier i den utredningen, vilket jag beklagar. Från företrädare för allianssidan kommer dessa frågeställningar att ytterligare beaktas och redovisas här från talarstolen. Faktum kvarstår dock när det gäller hur synen på reservationsförbudet ska tolkas, och det måste definieras ytterligare. Det får inte finnas otydligheter i ramverket.

Fru talman! Direkt efter valet vill Centerpartiet återställa ordningen och dra tillbaka regeringens skattehöjning på privat vård genom arbetsgivare, så att företagen kan fortsätta arbeta för minskad sjukfrånvaro och så att vanligt folk slipper betala extra för att få hjälp när de blir sjuka. För Centerpartiet är detta en alltför viktig fråga för att släppa här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att allianspartierna har ett gemensamt särskilt yttrande i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 20 Peter Persson (S)

Fru talman! Detta ärende om skattefrihet för hälso- och sjukvård har egentligen två dimensioner. Den ena är strikt skattepolitisk, att utifrån en logik och symmetri skapa ett skattesystem som är rimligt, förutsägbart och likformigt. Det tycker vi är bra. Denna reform om skattefrihet för hälso- och sjukvårdsförsäkringar infördes 1946, när vi inte hade en allmän sjukförsäkring. Den infördes först 1955. Det är alltså en ålderdomlig kvarleva som har slumrat till nu. Jag återkommer till detta.

Den andra dimensionen är kanske mer angelägen. Den handlar om en solidarisk finansiering och en rättvis och behovsstyrd fördelning i avsikt att skapa en jämlik sjukvård.

Förra tisdagen hade radions utmärkta Studio Ett två block där samtliga riksdagspartier debatterade och framförde sina synpunkter kring hälso och sjukvården. Jag lyssnade på debatten. Den handlade mycket om resurser, tillgänglighet, prioriteringar och de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i och med den medicintekniska utvecklingen och den kostnadsutveckling som den innebär. Jag hörde inte någon tala om separata hälso- och sjukvårdsförsäkringar - inte ett pip från något parti som tyckte att detta var någonting angeläget att föra in och välsigna i debatten.

Fördelen med en gemensam finansiering och en gemensam organisation för hälso- och sjukvård är, förutom jämlikhetsaspekten, att den kännetecknas av låga transaktionskostnader. Resurserna går till vården och inte till bolagen eller försäkringsverksamheten. Den privata finansieringen kännetecknas av höga transaktionskostnader, liten solidaritet och en obefintlig jämlikhet.

Det som vi har sett när det gäller den privata sjukvårdsförsäkringen är en snabb expansion från den rännil som jag talade om. Den är inte slumpartad, utan det finns en stark piska från kapitalintressen som driver fram en marknadsliknande vård och omsorg. Ty där finns penningen och lurar och kan hämtas.

Moderaternas stora flaggskepp, sjukhuset Nya Karolinska - denna skvader - blir obegripligare för varje rapport man får om hur den moderata landstingsledningen har hanterat sjukhuset. Det är egentligen skapat som en apparatur och mekanism för fristående gallerior att kunna operera med privat sjukvård. Där möter nyliberala intressen i vård och omsorg försäkringsintressen och försöker skapa förutsättningarna. En av de viktigaste förutsättningarna för att skapa detta är att driva på de privata sjukvårdsförsäkringarna.

Ni som tycker att detta är så angeläget måste väl rimligen ha en uppfattning om att någon ska ha en bättre försäkring än någon annan och att någons krämpa värderas högre än någon annans. Annars behövs ju inte den försäkringen. Då behövs bara den gemensamma försäkringen, alltså den försäkring, Per Åsling, som många självägande skogsbönder och torpare var med och slogs för, för att de skulle få rimliga villkor och rätten till hälso- och sjukvård. Det var en erövring av småfolket när den allmänna sjukförsäkringen kunde införas. Vi socialdemokrater kommer inte att medverka till att skjuta sönder den. Hälso- och sjukvård ska försäkras gemensamt, och endast det bästa är gott nog åt hela folket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

(Applåder)


Anf. 21 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Den sittande regeringen fortsätter sin skattehöjarpolitik. Under denna mandatperiod har skatterna hittills höjts med 60 miljarder kronor. Statens utgifter har ökat med 100 miljarder kronor. Detta slår direkt mot företag, mot företagare, mot den som anstränger sig, mot den som gör rätt och mot dem som är motorn i svensk ekonomi och därför grunden för den gemensamma välfärden.

Att den sittande regeringen nu ytterligare vill beskatta den som tar ansvar för arbetstagares ohälsa, för den psykiska ohälsan och för arbetsgivare som vill förebygga och motverka sjukfrånvaro är direkt dålig politik. Det är en direkt kontraproduktiv politik. Det är dessutom någonting som går stick i stäv med det som regeringen säger i samma andetag, nämligen att man vill förändra och förbättra. Man säger alltså en sak men gör det helt motsatta.

Fru talman! Det är under den sittande regeringen som vårdköerna har fördubblats. Över 100 000 patienter står nu i vårdköer. Att över 650 000 personer - varav de flesta, över 70 procent - har fått ett stärkt ansvar av sin arbetsgivare är självklart till gagn för den enskilde arbetstagaren. Att många företagare som är små - det är många enmansföretagare - och starkt beroende av nyckelkompetensen har gagnats och att det gemensamma, tillsammans i samhället, har gagnats är självklarheter.

De här förslagen går dock stick i stäv med tanken att förbättra och förstärka, förebygga ohälsa och psykisk ohälsa samt minska sjukfrånvaron. För alla oss som vill bryta den negativa utvecklingen när det gäller den psykiska ohälsan, som tyvärr fortsätter att växa, går dessa förslag stick i stäv med arbetet. Regeringens förslag har helt enkelt många felaktiga utgångspunkter. Regeringens förslag kan till och med förvärra läget och få negativa konsekvenser för tillgängligheten till den gemensamma vården.

Mot den bakgrunden har vi sagt nej, röstat nej och varit emot de här förslagen i samband med budgetbehandlingen i höstas. Förslagets påverkan på statens inkomster ingår i den inkomstberäkning som beslutades av riksdagen i höstas. Inkomstberäkningen är fastställd i sin helhet i samband med budgeten, och den lagstiftning som i dag följer av detta hänger samman med den sammanhållna budgetprocess som riksdagen som helhet har ställt sig bakom. Om nu riksdagen skulle ändra delar av ett budgetbeslut i efterhand skulle det få långtgående negativa konsekvenser för svensk ekonomi - men framför allt för tilliten till svensk politik.

Förslaget är illa berett och innehåller väldigt många felaktigheter och otydligheter, inte minst i gränslandet mellan det som är förebyggande hälsa, det som är vård och det som är företagshälsovård. När det gäller hur man har tänkt sig att detta ska gå ihop är regeringen svaret skyldig.

Fru talman! Låt mig därför vara tydlig från Moderaternas och allianspartiernas sida: Alla skattehöjningar som slår mot dem som anstränger sig - de som jobbar, sparar och vidareutbildar sig - är skattehöjningar som Moderaterna och allianspartierna inte vill se. Vi gör allt för att se till att det ska bli en ny regering och driver en annan politik här i riksdagen. Vi har ett annat budgetförslag - ett budgetalternativ för växtkraft och för att Sverige ska gå framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Vi vill dock samtidigt värna ordning och reda i statens finanser, fru talman. Långsiktighet ska prägla spelreglerna för svensk ekonomi. Så sårbar är nämligen svensk ekonomi. Ramverket påverkar Sveriges finanser. Vi känner därför oro när inte alla partier i Sveriges riksdag förhåller sig till det gemensamma regelverket, speciellt när det gäller budgetpraxis, det finanspolitiska ramverket och en sammanhållen budgetprocess. Vi förutsätter att alla andra partier i Sveriges riksdag förhåller sig till en samlad, gemensam budgetprocess.

Vårt ramverk har tjänat Sverige väl under lång tid. Det är väldigt lätt att glömma det. Inte minst i en tid av internationell högkonjunktur och när svensk exportindustri blomstrar är det lätt att glömma bort varför det finanspolitiska ramverket kom till. Det kom till i en tid av tung finanspolitisk kris eftersom Sverige är ett litet, starkt exportberoende land och starkt beroende av sin omvärld.

Nu kan man ta lätt på det. Nu kan det vara lätt att göra ett avsteg och inte förhålla sig till praxis, som man till exempel gjorde 2013. Då medverkade flera av partierna till att bryta ut och inte förhålla sig till den gemensamma, samlade budgetprocessen. Men vi menar att det snarare är i dessa tider, då det går bra för svensk ekonomi tack vare en stark internationell högkonjunktur, som vi ska värna stabila spelregler inför framtiden. Det är just i dessa tider vi ska ta ansvar som folkvalda och se till praxis och helheten. Spelregler gäller i dag, och de gäller i morgon. De gällde även i går. Vi förhåller oss till dem. Vi medverkar vid varje möjligt samtal för att se till att få en samlad, gemensam budgetprocess och för att den ska vara så stabil som möjligt på kort och på lång sikt. Därför väljer vi att avstå i den omröstning vi har i morgon, med hänvisning till vår budget, till att vi är emot förslaget och till att vi har röstat om det vid ett tidigare tillfälle.

(Applåder)


Anf. 22 Peter Persson (S)

Fru talman! Det var ett intressant föredrag, men det finns tre frågeställningar som jag tycker lämnades obesvarade. Jag skulle gärna vilja ha svar på dem.

För det första vet vi av handlingarna att intäkten till försäkringsbolagen för den här försäkringen ligger på 2,4 miljarder. Nu vill jag be om en uppgift om hur stort skadeutfallet är.

Min andra fråga är: Tycker Cecilia Widegren och Moderaterna att mer eller mindre av hälso- och sjukvård ska bedrivas privat i vårt land?

Min tredje fråga är: Om du har två personer där hemma i Norra Vånga som ramlar och blir lika skadade, vem ska då gå först - den som har den privata sjukvårdsförsäkringen eller den som omfattas av den gemensamma?

Det är mina frågor.


Anf. 23 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Tack för att du begärde replik, socialdemokraten Peter Persson! Det finns nämligen angelägna frågor som även regeringens företrädare bör svara på och som bör föras till riksdagens protokoll. Bland annat gäller det frågan om Socialdemokraterna i dag och i framtiden alltid kommer att förhålla sig till det gemensamma budgetregelverket, den gemensamma budgetprocessen och den praxis som råder i Sveriges riksdag och aldrig mer göra den typen av avhopp från liknande ramverk som Socialdemokraterna gjorde år 2013.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Peter Persson frågar om hälso- och sjukvården. Den ska grundas på en gemensam solidarisk finansiering och utföras av den som är bäst lämpad, och vi ska tillsammans kontrollera och följa upp den kvalitet som kommer patienterna till godo inom den finansieringen. Det finns inte och har aldrig funnits olika köer inom den gemensamma hälso- och sjukvården, för den hälso- och sjukvårdslag som Sveriges riksdag står bakom är tydlig med att det är behoven som styr vem som får hjälp i hälso- och sjukvården. Det avgörs inte av form av försäkring, skatteunderlag eller liknande. Det har det aldrig gjort och kommer aldrig att göra utifrån den svenska sjukvårdslagen; det kan vilken läkare eller sjuksköterska som helst gå i god för.

Avslutningsvis kan jag bara konstatera att Peter Persson kanske sov på den interna hearing vi hade i skatteutskottet, där man hade möjlighet att ställa alla typer av frågor till Svensk Försäkring om effekterna av regeringens förslag. Det kan även vara så att effekterna inte är tillräckligt klara, eftersom förslaget är så dåligt utrett att Peter Persson inte kan få svar från Regeringskansliet och därmed ställer oppositionen till svars.


Anf. 24 Peter Persson (S)

Fru talman! Min fråga var egentligen en kontroll av sömntillståndet hos ledamöter på utskottssammanträdet. Jag sov inte, utan jag kan svara på den första frågan jag ställde och som du inte svarade på, Cecilia Widegren. Det är 2,4 miljarder i premieintäkter och 0,5 miljarder i skadeutfall. Det blir 1,9 miljarder i ren intäkt till bolagen för denna försäkring. Hur många vårdcentraler hade man inte kunnat driva för den summan?

Ni är ju bolagens bästa vän. Era skor kanske inte är lika slitna som Sverigedemokraternas - de ränner runt på olika expeditioner och i finanspalats och hämtar sitt motionsunderlag. Men ni är smittade av samma sak. Ert intresse här är inte vanligt folks behov av vård och omsorg, utan det är att skydda försäkringsbolagens stora intäkter.

Du svävar iväg när det gäller frågan om privat och offentligt, och jag förstår det. Detta är nämligen Moderaternas verkligt ömma punkt. Det finns ett stort och starkt folkligt stöd för att skattepengar ska gå till verksamheter inom exempelvis hälso- och sjukvård och inte rinna iväg i transaktioner eller i form av privata vinster.

Ej heller kunde du besvara frågan om hur man i Norra Vånga skulle förhålla sig till de två stackarna och vem som skulle få vård först. Men nu har du en chans till att svara.


Anf. 25 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Låt mig inleda med att säga att Moderaterna och allianspartierna alltid främst kommer att värna patienten och kvaliteten för patienten. Det är detta som vi följer upp, och det är detta som vi i alla lägen - utifrån det ansvar som vi har - kommer att se till att stärka. Vi kommer inte att medverka till att vårdköerna fördubblas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Vi har dessutom ett facit på att kunna vara en regering som ser till att drastiskt minska vårdköerna och att öka tillgängligheten i hälso- och sjukvården för att stärka den så mycket som möjligt. Med detta facit kommer vi att be om ett ytterligare mandat från svenska folket för att se till att kapa de vårdköer som den sittande regeringen har medverkat till.

Det gör mig beklämd att en socialdemokrat som Peter Persson inte tar chansen att för framtiden slå fast och få fört till riksdagens protokoll att Socialdemokraterna går att lita på vad gäller en sammanhållen budgetprocess. Det gör mig djupt oroad och mycket beklämd att en så viktig fråga, som hänger över alla sakpolitiska områden, inte tas upp när den ställs och är så konkret och oerhört enkel att svara på. Tar man sig an att vara ett framtida statsbärande parti? Det är kanske det som håller på att fallera nu.

Avslutningsvis kan jag konstatera att jag svarade väldigt tydligt på hur hälso- och sjukvårdslagen fungerar. Det är behoven som sätts främst. Det är detta som styr vem som får vård i Sverige. Det ska vara så, det har varit så och vi värnar den solidariska gemensamma hälso- och sjukvården som grund även framgent.

(Applåder)


Anf. 26 Olle Felten (-)

Fru talman! Nu har vi hört både Per Åsling och Cecilia Widegren bekräfta mina farhågor och förklara att detta är ett dåligt förslag men att man inte kommer att göra någonting åt det. Man lägger sig platt för den rödgröna regeringens dåliga budgethantering.

Det håller helt enkelt inte. Man kan inte agera på detta vis. Det finns bara en korrekt beskrivning av det agerande som Alliansen här ger uttryck för, nämligen hyckleri. Det är ingenting annat än det. Det är nämligen möjligt att stoppa förslaget. Frågan är om Cecilia Widegren och hennes kollegor kommer att göra det. Det handlar bara om att trycka på rätt knapp i morgon. Jag välkomnar om man tar sitt förnuft till fånga och tar detta steg.

Cecilia Widegren pratade också om den gemensamma budgetprocessen. Visst, det är en jätteviktig fråga - jag håller med om det. Men denna process måste bygga på förslag som är beredda i enlighet med regeringsformen. Förstår inte Moderaterna och Cecilia Widegren det? Det är ju en jätteviktig fråga - annars kan man ju peta in vilka sagor som helst i en budgetprocess, och Cecilia Widegren kommer att rösta för det eller lägga sig platt för det oavsett vilket.

Jag måste ställa frågan också i detta avseende: Tycker verkligen Cecilia Widegren att förslag som inte är beredda i enlighet med regeringsformen ska kunna läggas in i en budgetprocess? Jag tycker inte det. Tycker verkligen Alliansen att man ska kunna göra det?


Anf. 27 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Det är väldigt lätt för en före detta sverigedemokrat som numera är partilös ledamot av Sveriges riksdag, och som vid ett tidigare tillfälle tog möjligheten att inte bemöda sig att förhålla sig till budgetpraxis eller till det finanspolitiska ramverket, att återigen stå här i talarstolen och säga att det bara är att göra si eller så.

I mitt anförande försökte jag att tydligt redogöra för hur viktigt det är att vara långsiktig vad gäller de spelregler som vi har gemensamt i tider då det går bra för svensk ekonomi tack vare en internationell högkonjunktur. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna gjorde gemensam sak när de bröt ut en del av budgeten 2013. Detta är inte Moderaternas och allianspartiernas förhållningssätt till det finanspolitiska ramverket och till den budgetpraxis vi har, eller för den delen till en sammanhållen budgetprocess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Vi vill ha ordning och reda i spelreglerna och i det långsiktiga ramverket. Vi vill diskutera innehållet - vi vill ha en diskussion och en match i svensk ekonomi om de viktiga besluten inför framtiden. Men hur blir det om vi inte kan förhålla oss till spelreglerna utan hela tiden ska ändra spelplanen? Hur skulle en fotbollsmatch se ut, Olle Felten, om man ändrade spelreglerna för att lättare kunna göra mål på sin motståndare om man så ville? Hur skulle en hockeymatch se ut, Olle Felten, om man ändrade spelreglerna lite grann som det passade i största allmänhet?

För oss är dessa frågor större och viktigare än så. Förslaget innehåller dålig politik - det har vi röstat om, och det är vi tydliga med. Men vi är också väldigt tydliga med att vi förhåller oss långsiktigt vad gäller de gemensamma spelreglerna, som vi som folkvalda har ett ansvar för.


Anf. 28 Olle Felten (-)

Fru talman! Det var ju bra att Cecilia Widegren tog upp frågan om spelregler, för det är precis detta som det handlar om. Regeringen tänjer på spelreglerna när man kastar in oberedda förslag i budgetprocessen, och jag förstår inte att Alliansen och Cecilia Widegrens parti Moderaterna ställer upp på den regeländring som regeringen gör när man agerar på detta vis. Elva skatteförslag i årets statsbudget saknar beredning i enlighet med regeringsformen, och sedan kan Moderaterna och Cecilia Widegren stå och prata om att man ska följa spelreglerna.

Ni har lagt er platt för en budget som innehåller elva oberedda skatteförslag. Jag kommer aldrig att ställa upp på en sådan ordning. Denna typ av spelregler hör inte hemma i Sveriges riksdag, och den hör inte hemma i regeringsformens förklaring om hur beredning ska se ut. Den hör heller inte hemma i riksdagsordningens beskrivning av hur budgetprocessen ska se ut, utan den hör hemma på soptippen.

Jag måste ställa frågan igen: När ska M börja att se till det faktiska innehållet - som Cecilia Widegren just talade om - och inte bara till kulisserna i viktiga budgetfrågor? Det är ju precis det ni har gjort. När ska ni börja att titta på sakfrågorna?


Anf. 29 Cecilia Widegren (M)

Fru talman! Den diskussion som vi har nu handlar inte bara om denna mandatperiod utan också om någonting som våra efterträdare ska ärva och ha med sig. Därför är det oerhört viktigt för oss moderater och för allianspartierna att vi här kan stå och säga någonting som våra efterträdare kan ärva i form av hur vi förhåller oss till de gemensamma regelverken och hur vi verkar inom de ramar som vi gemensamt har tagit fram. I detta fall är det en budgetpraxis från 1996. Jag satt inte i Sveriges riksdag då, men jag förhåller mig till vad mina företrädare en gång i tiden var med och tog fram och till den budgetpraxis som har rått.

Jag har haft kollegor som har suttit i den gemensamma budgetberedningen, och jag förhåller mig också till detta i ett ansvarstagande som vi här har att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Det är tråkigt att en partilös ledamot av Sveriges riksdag inte håller sig till de gemensamma regelverken. Annars kunde vi ha haft en diskussion om det som är det gemensamma, nämligen hur vi ska stärka patienten och få bättre tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Det hade varit en mycket bättre diskussion och ett bättre samtalsämne.

Det är dålig politik, och den ska i papperskorgen. En regering som inte kan ta fram regeringsfähiga förslag, och som ser till att dra ut på processerna så att Sveriges riksdag får hantera den här typen av frågor i maj månad, ska såklart bytas ut. Det går vi till val på. Vi från allianssidan är dessutom förberedda för att axla ett sådant ansvar, som bygger på en gemensam sammanhållen politik och där regelverken också hänger ihop med det politiska innehållet.

(Applåder)


Anf. 30 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Det är inte så ofta som hälso- och sjukvården är uppe till debatt när skatteutskottet hanterar betänkanden. Men det finns en skatteaspekt också på denna i den proposition som har kommit till riksdagen om slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård.

Det här är ett förslag som är en del av budgetpropositionen för 2018 och som nu har kommit som en särproposition. Förslaget innebär att sjukvård inte längre ska vara en skattefri förmån, utan den som får den betald av sin arbetsgivare ska förmånsbeskattas för detta.

Vi brukar vara eniga, åtminstone hyggligt, om att skattesystemet ska vara enkelt, konsekvent och neutralt. Det är få saker som man kan få som en skattefri förmån, och därför är det rimligt att detta tas bort.

Det har med tiden blivit ganska många som har en privat sjukförsäkring betald av sin arbetsgivare. Den som har mest att tjäna på det är den som har den högsta marginalskatten, så också ur ett fördelningspolitiskt perspektiv framstår det som rimligt med denna förändring. Det är också väsentligt fler män än kvinnor som i dag har en sådan försäkring betald av arbetsgivaren, omkring två tredjedelar.

I Sverige har vi en offentligfinansierad sjukvård. Oavsett vad ens sjukdom eller skada beror på och oavsett vad man har för betalningsförmåga får man vård efter behov. Den som är sjukast prioriteras högst. Det är en bra modell. Regelverket med skattefrihet kom till av förenklingsskäl när väldigt få berördes. Nu, när det har blivit ganska många, finns det därför skäl att ändra detta.

Fru talman! Sjukvården seglar upp som en väldigt viktig fråga, inte minst inför det stundande valet. Och det är bra, för det är ett område som är mycket viktigt. Vi har en väldigt bra sjukvård i Sverige, men det finns en utvecklingspotential. Att stärka primärvården, inte minst för att avlasta akutsjukvården, är en viktig del, liksom att utbilda fler sjuksköterskor och värna arbetsmiljön, så att personal kan stanna kvar. Sjukvården behöver också mer resurser. Även om detta inte är hela svaret är det en viktig del. Tillgängligheten behöver förbättras. Vi behöver också ta till vara digitaliseringens möjligheter på ett betydligt bättre sätt. Inte minst handlar det naturligtvis också om det förebyggande arbetet. I det sammanhanget är det viktigt att inte glömma den psykiska ohälsan, inte minst bland den yngre befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 31 Mathias Sundin (L)

Fru talman! Först vill jag säga att vi från Liberalernas sida tycker att detta är ett mycket dåligt förslag. I vår budget i höstas hade vi inte med denna skattehöjning, och vi röstade nej till den i budgetprocessen. Om vi tillsammans med alliansvännerna vinner valet och kommer i regeringsställning i september kommer vi att riva upp beslutet i den första budgeten.

Jag ska inte tala mer om denna sakfråga utan i stället om budgetprocessakfrågan. Mina kollegor har här tidigare argumenterat väl i sak och även vad gäller budgetprocessen, men jag tänkte fördjupa mig något ytterligare i detta.

Den senaste utredningen i frågan, En sammanhållen budgetprocess, ett betänkande av Kommittén om en tydligare budgetprocess, är en kioskvältare. Den kommer som film i höst för er som inte orkar läsa den nu under sommaren. I denna finns det en hel del som är nyttigt att ta till sig, inte minst för partilösa riksdagsledamöter här i kammaren, speciellt partilösa riksdagsledamöter som talar om svenska traditioner. Här har vi en svensk tradition att väldigt mycket beslutande mellan regering och riksdag i Sveriges riksdag bygger på praxis och överenskommelser mellan partierna, som håller över valen och mellan partierna, trots att ledamöterna byts ut. Detta får man inte minst stor respekt för när man sitter i konstitutionsutskottet och ser detta dagligen, men det pågår i alla utskott hela tiden.

Det som skedde 2013 var att den dåvarande oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen bröt denna praxis och bröt ut en del ur budgeten. Detta har de socialdemokrater som satt i utredningen bett om ursäkt för. De sa att det var fel och att de inte kommer att göra det igen. Jag hoppas verkligen att detta stämmer och att det kommer att hålla framöver. Jag väljer att lita på detta. Vi kommer i alla fall inte att vara de som bryter mot detta.

Anledningen till att vi har en sammanhållen budgetprocess är att vi tidigare hade en osammanhängande budgetprocess. Den var lång och väldigt snårig. Den var svår för regeringen, och den var ännu svårare för oppositionen. Det gjorde bland annat att statens finanser hela tiden var i gungning. Det var inte bara av den anledningen, men det bidrog till den oordning som rådde i statens finanser.

Därför började man på 90-talet att titta på hur man kunde få en samlad budgetprocess och har sedan genomfört detta i olika steg. Därför antar vi budgeten först i ett rambeslut. Därför är det så viktigt, står det bland annat i utredningen, att man när dessa beslut är tagna inte senare bryter sönder budgeten. Om vi här i dag skulle fälla detta förslag - det är mycket frestande, och det finns i sak väldigt goda argument för detta - skulle det helt plötsligt uppstå ett hål i statens budget. Nu är det "bara" en miljard i denna gigantiska statsbudget. Men det är inte summan här som är avgörande, utan det är principen. Det kunde lika gärna vara 15 eller 45 miljarder som riksdagen redan har beslutat om, vilket gör att det helt plötsligt uppstår ett hål. Detta är ett verkställande av riksdagens tidigare beslut.

Det vi från Alliansen drev i kommittén var att vi inte bara ska förlita oss på praxis. Det funkar ofta bra, men det finns en stark frestelse i sådana här skarpa lägen att gå emot praxis, precis som skedde 2013. Vi är frestade att göra det i dag. Många som röstar på våra partier tycker att vi borde göra detta, och de har som sagt goda skäl att tycka det i sak. Därför drev vi att det borde lagstiftas om flera delar av budgetprocessen. Tyvärr fick vi inte med oss Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet och inte heller Sverigedemokraterna på detta, men det är vår förhoppning att vi ska kunna nå dit så småningom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Praxis är väl fungerande och kommer att vara grunden. Även om man lagstiftar mer kring detta kommer det fortfarande att finnas praxis. Praxis är alltså överenskommelser mellan partier och mellan regering och riksdag om vad som fungerar, och dessa måste hållas. Man kan naturligtvis förändra dem - självklart. Det står alla fritt att tycka annorlunda. Men då tycker jag att man också ska presentera ett alternativ. Hur vill man då att systemet ska fungera? Hur ska vi undvika stora hål i statens finanser, som vi såg på 80- och 90-talen, om vi inte har en sammanhållen budgetprocess?

Jag vill också bemöta det som Olle Felten sa tidigare. Jag håller med om en del av den kritik som Olle Felten, SD och även mina allianskollegor har framfört. Tanken med den sammanhållna budgetprocessen är att propositioner som hör ihop med budgeten ska läggas fram före nyår eller behandlas så nära budgeten som möjligt. De ska inte läggas fram i maj eller juni. Det är att tänja på detta väldigt mycket. Om regeringar, oavsett färg, fortsätter att bete sig på det sättet kommer praxisen inte att hålla i längden.

Men det stämmer inte att det här inte alls är berett. Det som står i betänkandet, och som majoriteten - i just det här fallet är det alla partier utom SD, tror jag - har ställt sig bakom, är att ett krav för att kunna göra en särproposition är att det är tydligt beskrivet i budgeten vad förslaget innebär. Och det är det faktiskt i det här fallet. Det är inte lika utförligt beskrivet som i en proposition, men det är ändå utförligt beskrivet vad det innehåller och hur mycket pengar det handlar om. I det här fallet är det lite drygt 1 miljard, med full effekt. Den delen har man alltså uppfyllt.

(Applåder)


Anf. 32 Larry Söder (KD)

Fru talman! Är det inte stundtals ett märkligt samhälle vi lever i? Samhället lägger stort ansvar på arbetsgivaren att se till den anställdes allmäntillstånd. Det ställs höga krav på arbetsgivare att betala när den anställde är sjuk och när denne behöver rehabiliteras. Intresset av att en anställd snabbt kan få vård och förbättrad rehabilitering och därmed återgå i arbete eller av att undvika att sjukskrivning uppstår är stort hos arbetsgivaren och ingår i arbetsmiljöansvaret.

Om det är ett för stort eller för litet ansvar som vi lägger på arbetsgivaren kan alltid diskuteras. Men blir det inte uppochnedvända världen när man vill göra det svårare för arbetsgivaren att ta ett stort ansvar genom att teckna en sjukvårdsförsäkring för alla anställda? Man vill göra det svårare för både den anställde och företaget genom att förmånsbeskatta detta.

Vi vill att arbetsgivare ska ta ansvar, men när de gör det straffas de. Jag menar att om vi vill att arbetsgivare ska ta ansvar måste vi låta dem göra det. Straffa inte dem som gör det genom att förmånsbeskatta dem!

Vilka problem är det vi har i vården i dag? Är det att en del har sjukvårdsförsäkring? Eller är det faktiskt långa vårdköer? Eller är det minskad tillgänglighet i sjukvården?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Jag hävdar att ett problem vi har är att vårdköerna ökar hela tiden. Och tillgängligheten minskar. Löser förslaget i den här propositionen något av dessa problem? Svaret är nej.

Lösningarna på dessa problem kan inte vara att minska utbudet och att förmånsbeskatta. Mitt parti, Kristdemokraterna, menar att lösningar bland annat är att förstatliga sjukhusvården och att återinföra kömiljarden. Det är helt utanför dagens ramar. Och det här är ett skott som inte hade behövt skjutas över huvud taget, om man ser till problemen i vården.

Kristdemokraterna kommer att arbeta för att nästa regering ska ta bort förmånsbeskattningen och återställa dagens läge. Kostnaderna för sjukskrivningar ökar årligen, och insatser för att bryta den trenden borde vara välkomna - även om de kommer från arbetsgivare. Varken tillskott till Försäkringskassan eller obestämda tidsgränser kommer att stoppa utvecklingen. Det är dags att se till att människor inte blir sjuka och låta de företag som tar stort ansvar göra det.

Om regeringens förslag går igenom kommer färre företag att tillhandahålla hälso- och sjukvård till de anställda. Färre anställda kommer att ta del av hälso- och sjukvård som är betald av arbetsgivaren. Sjukskrivningarna kommer att öka. Och den offentliga vården kommer att belastas ytterligare. Det som föreslås i den här propositionen kommer alltså att leda till att köerna ökar ännu mer.

Regler om skattefrihet för förmån av sjukvård infördes första gången 1946, vilket vi hörde tidigare. Bestämmelserna fick nuvarande utformning och innehåll 1995. Det är alltså ingen ny företeelse. Jag kan inte riktigt se någon orsak till att ändra på dem just nu. Någon från regeringspartierna får gärna svara på varför detta uppvaknande kommer just nu.

Ca 650 000 personer har sjukvårdsförsäkring, varav ca 500 000 betalas av arbetsgivaren. Det är vanliga anställda som kommer att drabbas av en förändring. Det vanligaste är att det är mindre företag som tecknar sjukvårdsförsäkring. De företagen är de som kanske normalt har svårast att ta det ansvar som krävs. Med detta förslag gör man det ännu svårare.

Vi kristdemokrater ser inga skäl till förändringen. Om det blir en alliansregering efter nästa val förutsätter jag att denna förändring tas bort och att det inte kommer att förmånsbeskattas i framtiden.

(Applåder)


Anf. 33 Peter Persson (S)

Fru talman! Jag måste erkänna att jag gjorde en grov missbedömning. Jag satt och väntade. Jag var alldeles spänd och tänkte: När kommer det? När kommer pensionärsskatten? Men den kom inte den här gången.

Larry Söder glömde också att säga att hans parti och de andra tre partier som Kristdemokraterna avser att bilda regering med tillsammans ska sänka skatterna med 100 miljarder. Ni har era prioriteringar, Larry Söder. Moderaterna har sina prioriteringar, och Liberalerna och Centern har sina. Ni ska sänka med 100 miljarder tillsammans.

Tror du att det kommer att påverka hälso- och sjukvården, så att hälso och sjukvården kan fördelas efter principen att vi solidariskt finansierar och fördelar efter behov?

Och vad föredrar du: en allmän sjukvårdsförsäkring där alla är med eller ett privat försäkringssystem, där företag eller enskilda privatpersoner som har kapacitet försäkrar sig? Vilket föredrar du?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Och tror du att de stora skattesänkningarna kommer att påverka vårdens innehåll?

Jag förväntar mig svar på mina frågor. Men jag tror också att du under de kommande två minuterna kommer att nämna ordet pensionärsskatt minst en gång.


Anf. 34 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag vill inte göra Peter Persson ledsen och nämner givetvis att vi vill avskaffa pensionärsskatten. Jag trodde inte att den hörde till dagens ämne. Förlåt att jag missade att tala om det, Peter Persson.

Peter Persson frågade mig vad jag tror kommer att hända nästa mandatperiod om alliansregeringen styr och om skattesänkningar kommer att påverka sjukvården. Faktum är att det redan finns ett svar på det. Under de åtta år som alliansregeringen styrde minskade sjukvårdsköerna. Och tillgängligheten i sjukvården ökade.

Under de tre och ett halvt år som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har styrt har det blivit precis tvärtom. Vårdköerna har dubblerats, och tillgängligheten har försämrats. Om man vill ha en god sjukvård och god tillgänglighet i sjukvården i Sverige är det alltså en alliansregering som gäller, alldeles oavsett vilken beskattning vi har.

Det handlar om att använda resurserna på bästa sätt och om vilka incitament man ger landstingen eller regionerna att klara sina uppdrag. Där har vi kristdemokrater kanske ett annat förslag än övriga allianspartier. Vi vill förstatliga sjukhusvården så att resurserna används på bästa sätt över hela landet i stället för att 24 olika landsting ska ha olika ansvarsområden.

Jag tycker att Peter Persson ska fundera på om det kan vara en lösning som även Socialdemokraterna kan tycka är bra.

Vi kan vara överens om att om vi tar in skattemedel för att klara av sjukvårdsuppgiften ska de användas på bästa sätt. Ser Peter Persson en möjlighet att höja skatterna hur mycket som helst utan att man lyckas med sjukvårdsuppdraget? Eller när kommer ni att lyckas med det? Köerna ökar ju hela tiden. Jag vill inte se att de ökar ännu mer under nästa mandatperiod.


Anf. 35 Peter Persson (S)

Fru talman! Varje innovation, varje nytt framsteg i den medicintekniska utvecklingen genererar per automatik en kö när vi gemensamt och solidariskt finansierar sjukvården. Då finns det inte någon privat efterfrågan eftersom det inte finns kapacitet för vården att över huvud taget ställa sig till förfogande. Det är ju det som är huvudfrågan i diskussionen om avdragsrätten eller skattefriheten för den allmänna eller privata sjukförsäkringen. Du svarade inte på frågan om vilket du föredrar. Man måste ha en väldigt tydlig uppfattning.

Det finns två motiv för framdrivandet av de privata sjukförsäkringarna. Det ena motivet är att öppna de vårdgallerior som Nya Karolinska är ett exempel på. Det andra motivet är att generera intäkter till privata försäkringsbolag.

Tycker inte Larry Söder att det är oroande att två tredjedelar av intäkterna från premierna går rätt in i fickan. Bara en halv miljard används i verksamhet av de 2,4 miljarder som man tar in. Är det ett effektivt sätt att använda sig av resurserna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Det är ungefär samma märkliga politik och effektivitet som du har ägnat dig åt ett tag här i kammaren. Först röstade du ja fem gånger för pensionärsskatt. Sedan säger du att du vill ta bort den.

(Applåder)


Anf. 36 Larry Söder (KD)

Fru talman! I mitt anförande försökte jag att berätta om de ganska höga krav som vi ställer på arbetsgivare. De ska se till att den som utför ett arbete har ett gott allmäntillstånd och att det finns rehabilitering så att den som är anställd kan komma tillbaka till sitt arbete så snart som möjligt.

Enligt den redovisning som vi fick i utskottet är det småföretagare som väljer att teckna denna sjukförsäkring. Många försäkringar tecknas av små företag för att deras anställda ska kunna få så god vård som möjligt. Det gör man för att man vill ta det ansvar som vi har lagt på dem.

Då vill jag höra om hur Peter Persson just 2018 kommer på att detta är ett problem. Det har funnits sedan 1946 och haft sin nuvarande form sedan 1995. Varför kommer det att bli ett problem just 2018?

Vi kristdemokrater har försökt att se den problematik som togs upp just 2018, men vi kan inte se den. I stället borde man inrikta sig på att lösa vårdens problem. Köerna ökar dramatiskt. Tillgängligheten minskar drastiskt. Ni ger er på sjukförsäkringar i stället för att lösa problemen i hälso- och sjukvården. Det är där ni borde hitta lösningar, men regeringen är handfallen. Ni har inte hunnit tänka på detta i Regeringskansliet. Ni har hela tiden tänkt på sjukförsäkringen i stället för på sjukvården.

(Applåder)


Anf. 37 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Det här är en debatt som tangerar både hälso- och sjukvård och skatt.

Ett ställe där man verkligen använder skattemedel på ett oerhört märkligt sätt är Stockholms läns landsting. En person här nämnde några som hade dött i en vårdkö. Det gäller just Stockholms läns landsting. Där styr högern med Sverigedemokraternas varma bistånd.

I den här diskussionen är det väldigt tydligt att Sverigedemokraterna har satt sig i näringslivets knä; det är alldeles uppenbart. Man representerar inte bara småfolket längre, utan man representerar också näringslivet.

När det gäller hälso- och sjukvården ska prioriteringar i vården bygga på tre principer. Enligt människovärdesprincipen har alla människor lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Enligt behovs- och solidaritetsprincipen bör resurserna fördelas efter behov. Enligt kostnadseffektivitetsprincipen bör vid val av olika verksamheter eller åtgärder en rimlig relation mellan kostnader och effekt mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas.

Detta är liksom bottenplattan. Sedan finns det också en hälso- och sjukvårdslag som säger: sjukast först.

Synen på hälso- och sjukvård är en ideologisk fråga. Man kan se ett allt större inflytande från näringslivet och försäkringsbolag som problematiskt. Man kan också se det som en stor väckelsevåg där det är de privata frälsarna som ska rädda sjukvården. Om svenskt näringsliv, försäkringsbolag eller vårdbolag ges allt större inflytande kommer det att innebära ökad ojämlikhet.

Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

Jag vill påminna om att vi i socialutskottet var på resa i USA. Då sa alla som vi träffade - professorer, multimiljonärer, you name it: Behåll ert skattesystem när det gäller hälso- och sjukvård! Gå inte över till ett försäkringssystem! Kommer ni ihåg det?

Vi har i dag ett skattesystem som gynnar dem som har mycket förmåner och som ofta också gynnar dem som har höga inkomster. Vi tycker att det är rimligt att vi har ett rättvisare skattesystem och att vi använder pengarna till en bra sjukvård för alla. Sjukvården ska ju vara så att man får sjukvård efter behov; den som är sjukast och har mest ont ska komma först i kön. Den här försäkringen är det mellan 600 000 och 700 000 personer som har, och det är ingen liten grupp. Hur stor förmånsbeskattningen blir beror på hur dyr försäkringen är.

Förslaget innebär att den anställde ska förmånsbeskattas för vård- eller försäkringspremien, precis som allt annat som man får på sidan om. Arbetsgivaren betalar socialavgifter på förmånen och kan göra avdrag för den. Det här innebär ökade skatteintäkter som går till hälso- och sjukvården, vilket jag tycker är helt rimligt.

Vänsterpartiet menar att man på det här sättet prioriterar "jämlik vård

framför ojämlik vård".

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-05-16
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
    2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
    3. lag om ändring i lagen (2017:387) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:131 punkterna 1-3 och avslår motionerna

    2017/18:4050 av Olle Felten och Jeff Ahl (båda SD) yrkandena 1-5 och

    2017/18:4076 av David Lång (SD) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (-)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010012
    M111647
    SD03408
    MP24001
    C50125
    V20001
    L20143
    KD00151
    -0503
    Totalt1634010541
    Ledamöternas röster