Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter
Betänkande 2013/14:CU29
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 7 maj 2014
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Lättare att hyra ut bostadsrätt i andra hand (CU29)
Den som äger en bostadsrätt ska få större möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Skälen som bostadsrättsinnehavaren anger för att få hyra ut i andra hand ska bedömas mer generöst än tidigare.
Bostadsrättsföreningar ska få ta ut en särskild avgift av en bostadsrättsinnehavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för extra kostnader som uthyrningar i andra hand kan innebära.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionerna 2013/14:142 samt 2013/14:174 punkterna 4 och 6, båda i denna del. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 2
Propositioner: 2
Från regeringen
- Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheterProposition 2013/14:142
- Genomförande av energieffektiviseringsdirektivetProposition 2013/14:174
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2014-04-10
Justering: 2014-04-29
Trycklov: 2014-04-29
Trycklov till Gotab och webb: 2014-04-30
Trycklov: 2014-04-30
Justering: 2014-04-29
Trycklov: 2014-04-29
Trycklov till Gotab och webb: 2014-04-30
Trycklov: 2014-04-30
Reservationer: 1
Betänkande 2013/14:CU29
Betänkande 2013/14:CU29
Alla beredningar i utskottet
2014-04-10
Lättare att hyra ut bostadsrätt i andra hand (CU29)
Regeringen föreslår att den som äger en bostadsrätt ska få större möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra hand. Skälen som bostadsrättsinnehavaren anger för att få hyra ut i andra hand ska bedömas mer generöst än tidigare.
Regeringen föreslår också att bostadsrättsföreningar ska få ta ut en särskild avgift av en bostadsrättsinnehavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för extra kostnader som uthyrningar i andra hand kan innebära.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2014-05-07
Debatt om förslag 2013/14:CU29
Webb-tv: Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter
Dokument från debatten
- 2014-05-07Protokoll 2013/14:108
Protokoll från debatten
Anf. 121 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! I detta betänkande behandlar civilutskottet propositionen
Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter
. Propositionen avser ändringar i bostadsrättslagen och hyreslagen, 12 kap. jordabalken. Lagförslaget grundar sig på följande: Regeringen lade i budgetpropositionen för 2013 fram flera förslag som syftade till att privatpersoners uthyrning av sina bostäder skulle öka. Riksdagen godtog inte regeringens förslag i denna del, men civilutskottets majoritet fann dock att det finns starka skäl för att göra nya överväganden i fråga om att öka antalet upplåtelser av privatbostäder, framför allt när det gäller upplåtelse av bostadsrättslägenheter i andra hand.
Detta ledde till att man gjorde ett nytt övervägande inom Regeringskansliet även utan ett tillkännagivande från riksdagen. Efter samråd med organisationer som företräder bostadsrättsföreningarnas intressen utarbetade Justitiedepartementet en promemoria med ett nytt förslag på ändrade regler om bostadsrättsinnehavares rätt att hyra ut sin lägenhet och ett förslag om att bostadsrättsföreningar ska få rätt att ta ut en avgift av den medlem som hyr ut sin lägenhet.
Regeringen lämnar också förslag om att det ska bli möjligt för bostadsrättsföreningar att ta ut en särskild avgift av en bostadsrättsinnehavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften skulle ersätta föreningen för sådana merkostnader som en upplåtelse i andra hand kan medföra. Taket för avgiften ska sättas vid 10 procent av prisbasbeloppet per år.
Vi i Vänsterpartiet föreslår avslag på propositionen. Vi menar att den hittills förda politiken för att komma till rätta med bostadsbristen främst har fokuserat på att skapa fler andrahandsboenden genom att göra det mer lönsamt för den som äger sin bostad.
Det råder i dag akut bostadsbrist i stora delar av Sverige, inte minst i storstadsregionerna. Boverket bedömer att 126 av landets kommuner har brist på bostäder. Bostadsbristen innebär att trångboddhet och otrygghet breder ut sig. Följden blir att människors livssituation försvåras och att deras drömmar och frihet inskränks. Även arbetsmarknadens funktionssätt påverkas negativt när människor tvingas tacka nej till arbeten för att de saknar bostad. Särskilt stor är bristen på hyresrätter, vilket främst drabbar personer som inte är etablerade på bostadsmarknaden eller som behöver flytta men inte har möjlighet att köpa en bostad.
Ungdomar är den grupp som är värst drabbad. Ca 300 000 unga vuxna saknar i dag ett eget boende. Ofta efterfrågar ungdomar hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Det har länge varit uppenbart att regeringen står handfallen inför de stora samhällsproblem som bostadsbristen i dag utgör.
Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag som liknar det som vi nu ska fatta beslut om. Då föreslog regeringen att en bostadsrättsinnehavare i princip själva skulle få besluta om andrahandsuthyrning utan krav på att bostadsrättsföreningen måste godkänna bostadsrättsinnehavarens skäl. Förslaget avslogs efter att bland andra vi i Vänsterpartiet sagt nej. Skälen för det var flera och är fortfarande giltiga, även om den nu behandlade propositionens förslag formuleras som att en bostadsrättsinnehavares åberopade skäl för uthyrning utan vidare bör kunna godtas så länge de innefattar ett rimligt behov av att behålla lägenheten.
Vi tycker att detta är fel. Även i fall där det står klart att bostadsrättsinnehavaren inte ska använda lägenheten mer kan det bli lättare att få hyra ut i andra hand. Ett sådant fall är när en lägenhet är svårsåld på acceptabla villkor eller, med andra ord, med vad säljaren uppfattar som ett tillräckligt högt pris.
Vidare menar vi i Vänsterpartiet att det redan i dag finns stora möjligheter att hyra ut en bostadsrätt i andra hand för den som har skäl till det. Det kan till exempel gälla arbete eller studier på annan ort. Regeringen skriver dessutom i propositionen att det antagligen inte är ovanligt att enskilda bostadsrättsföreningar har en mer generös hållning till andrahandsuthyrning än lagen.
Ett annat argument som vi har mot regeringens förslag att göra det lättare att hyra ut i andra hand handlar om möjligheten för en bostadsrättsförening att förvalta fastigheten på ett bra sätt. Precis som regeringen anför kan ett ökat antal andrahandsuthyrningar innebära att det krävs ett större engagemang av de medlemmar som bor kvar i föreningen. För att kompensera för detta och för de merkostnader som kan uppstå när föreningen måste anlita någon för att utföra arbete som tidigare utförts av medlemmarna föreslår regeringen att det ska bli tillåtet att ta ut en särskild avgift av den som hyr ut sin lägenhet.
Vänsterpartiet instämmer i svaret från remissinstanserna Jagvillhabostad.nu och Sveriges förenade studentkårer. De menar att en avgift troligtvis kommer att vältras över på hyresgästen i form av ännu högre hyra. Vi delar den bedömningen och konstaterar att regeringen ytterligare stärker dem som äger sitt boende på bekostnad av hyresgästerna.
Högre andrahandshyror bidrar dessutom till att pressa upp hyrorna generellt. Vi i Vänsterpartiet motsätter oss en sådan utveckling och menar att hyror som motsvarar bruksvärdet måste stärkas och inte försvagas.
Det tredje och kanske viktigaste skälet för Vänsterpartiet att gå emot regeringens förslag är att bostadsbristen måste lösas genom att öka bostadsbyggandet, inte genom fler andrahandsbostäder. Att bo i andra hand är per definition ett otryggt boende utan besittningsskydd, och den som hyr är i beroendeställning i förhållande till den som hyr ut.
Vår syn på bostadspolitiken är en helt annan. Vi menar att bostaden är en social rättighet och inte en vara på marknaden. Staten och kommunerna är skyldiga att ge ett bra och tryggt boende till sina medborgare.
Jag yrkar bifall till vår reservation.
Anf. 122 Oskar Öholm (M)
Herr talman! Ibland är politiska debatter lite förutsägbara eftersom man redan i förväg vet ungefär hur debatten kommer att låta och vad som kommer att sägas. Vi har lärt oss varandras argument, och även om man bara lyssnar på debatten känner man kanske att man vet ungefär vad partiernas kärnfrågor är och kan gissa sig till vilken hållning olika personer kommer att ha.
Jag ska dock erkänna att jag just i dag var genuint nyfiken på att höra vad Amineh Kakabaveh hade att säga. Debatten om enklare och tryggare regler för andrahandsuthyrning var ganska het i kammaren, kanske särskilt när vi antog den nya lagen för privatuthyrning som började gälla förra året. Vi var verkligen inte överens. Oppositionen, som ofta är splittrad i bostadsfrågan, var här helt enig. Någon lag om privatuthyrning ville man inte ha. Man ville avslå och stoppa hela förslaget.
När vi i dag tar ytterligare steg för att skapa fler trygga och vita andrahandskontrakt låter det lite annorlunda. Dels är splittringen tillbaka. Den andra sidan är inte längre överens om hur man ser på denna fråga. Dels har den nya lagen varit i kraft i drygt ett år, och vi kan börja titta på vad som faktiskt har hänt och dra en del slutsatser.
Det var just därför jag var så nyfiken på vad som skulle sägas. Jag funderade på vilka slutsatser framför allt Vänsterpartiet dragit efter ett år med den nya lagen, för det är ju det enda partiet som vill avslå dagens förslag.
Herr talman! Jag ska återkomma till detta men tänker börja i en helt annan ände. Vi befinner oss mitt uppe i en intensiv reformperiod för svensk bygg- och bostadspolitik med utgångspunkt i att vi under tjugotalet år byggt för lite i Sverige och skapat en bostadsbrist som är ett stort problem för många människor i vårt land. Vi har tillsatt utredningar, gjort analyser och tagit fram förslag. Jag är glad över att vi äntligen har en regering i Sverige som tar dessa frågor på allvar.
Många av utredningarna har häcklats av den andra sidan i politiken som har sagt att vi behöver göra stora reformer, inte utreda. Men i vår samlas vi flera gånger i kammaren för att diskutera dessa frågor. I dag gäller det andrahandsuthyrningen. Senare under våren gäller det nyproduktion och en offensiv politik för ökat byggande.
Jag nämner denna del av det skälet att det ibland i debatten låter som att man antingen ska välja att satsa på att bygga nytt eller på att använda de bostäder vi har på ett bättre sätt än i dag. Jag menar att det inte finns någon sådan motsättning. Tvärtom är det så att både ökad nyproduktion och bättre utnyttjande av befintliga lägenheter är klok politik.
Det är också bakgrunden till dagens ärende om ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter. Ska vi klara av en situation med växande städer och brist på bostäder är en pusselbit att utnyttja de lägenheter som finns smartare. Detta har många från olika partier och olika sidor av politiken sagt under lång tid.
Vi har visat att det med smarta politiska beslut går att göra en hel del för att förändra situationen. Vi har i flera steg höjt schablonavdragen som gör att det blir lite mer lönsamt att hyra ut en bostad som man för tillfället inte behöver. Vi har antagit en ny lag som gör att de som hyr ut kan få sina verkliga kostnader ersatta på ett annat sätt än vad de kunde förut.
I dag går vi vidare genom att ändra de skäl som behövs så att det blir lite lättare att få hyra ut en bostadsrätt. Förut upplevde ju många att föreningen hade veto och kunde sätta stopp för det.
Det har bara gått ett år sedan den nya lagen kom på plats, men vi kan redan se tydliga effekter och konsekvenser. Enligt den statistik som är tillgänglig handlar det i studentstaden Uppsala om 30 procent fler lägenheter som finns tillgängliga för uthyrning. I Göteborg är det 11 procent fler, i Malmö 13 procent fler och i Stockholm ungefär 25 procent fler lägenheter, alltså ett kraftigt ökat utbud av andrahandskontrakt. Dessutom är det andrahandskontrakt där man vet vad som gäller. Det är inga svarta kontrakt där man måste gömma sig i trapphuset och inte visa att man bor där. Ett ökat utbud var precis vad vi var ute efter.
Den andra sidan i politiken var rädd för att det inte skulle bli fler lägenheter utan bara höjda hyror. Nu ser vi resultatet. Det blev fler tillgängliga bostäder, ett ökat utbud. På de mest attraktiva adresserna har hyrorna kanske gått upp lite grann men inte alls i den omfattning som man försökte skrämmas med när lagen antogs.
Nu tar vi alltså nästa steg och lättar upp reglerna. Om man till exempel inte får sin lägenhet såld och vill hyra ut den under en period ska det vara möjligt. Vill man hyra ut till en närstående men tänker använda lägenheten själv längre fram ska man kunna hyra ut den.
Jag är också glad över den överenskommelse som finns mellan parter på bostadsmarknaden om att ändra standardstadgar för bostadsrättsföreningar för att göra det lite enklare och tydligare.
Låt mig avslutningsvis återgå till där jag började. Vilka slutsatser har de som var emot detta från början dragit? Jag hörde inte ett enda ord när jag lyssnade på Amineh Kakabaveh om hur Vänsterpartiet ser på att utbudet faktiskt har ökat och att fler kan få ett tryggt andrahandskontrakt. Är det bra eller dåligt? Det hade varit intressant att höra.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
I detta anförande instämde Ola Johansson (C).
Anf. 123 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Jag tackar Oskar Öholm. Låt mig klargöra att det, precis som det står i regeringens skrivelse, redan finns en generös hållning till att hyra ut den egna bostaden om det finns giltigt skäl för det.
Vi vet att det kommer att finnas så länge hyrorna hålls inom ramen för bruksvärdet och de regler och normer som gäller på hyresmarknaden.
Vi menar att problemet med ert förslag är att det inte ger en bostad åt de ca 300 000 unga vuxna som behöver det. Problemet är inte att det inte det finns andrahandskontrakt utan att det inte finns billiga hyresrätter. Det finns inte någon politik för att göra det möjligt för de människor som behöver det att få en billig hyresrätt.
Byggherrarna bygger överallt där det finns grönt, strand och fint för dem som har råd att betala, inte för de ungdomar och de människor som jag och Vänsterpartiet företräder. Här har vi en ideologisk konflikt. Av den anledningen säger vi att detta inte är lösningen på den utbredda bostadsbristen i Sverige.
Det löser inte problemen för alla ungdomar. Hur länge ska de ligga i soffor, hörnor eller baracker? De är värda en bostad som är värdig, har en rimlig hyra och ger ett bra boende. Det står vi för, och därför säger jag att det finns en ideologisk konflikt mellan oss.
Anf. 124 Oskar Öholm (M)
Herr talman! Jag håller med Amineh Kakabaveh om en sak, nämligen att det är klart att detta inte är lösningen med stort L och det enda som behöver göras på bostadsmarknaden i Sverige.
I dag kom Boverket med sin marknadsrapport eller marknadsanalys av hur det ser ut på bostadsmarknaden. Jag tog med den, för jag tyckte att den var ganska bra.
De skriver: "Det råder ingen motsättning mellan en effektiv användning av befintliga bostäder och ett ökat byggande. För balans på bostadsmarknaden krävs både en ändamålsenlig planprocess, en fungerande konkurrens i bostadsproduktionen och lagar och regler som inte hindrar att bostäderna används effektivt."
Jag tycker att det där är ganska intressant, och det var det jag försökte poängtera i mitt anförande. Man behöver inte välja, utan tvärtom måste man göra båda sakerna.
Det vi gör i dag i den här propositionen handlar om att lägenheterna finns tillgängliga för dem som kanske snabbt behöver få ett första steg in i en ny stad eller behöver hyra något i andra hand. Där har Amineh Kakabaveh fortfarande inte svarat på om det är bra eller dåligt att utbudet har ökat så kraftigt som jag kunde redogöra för. Det vore intressant att veta om Vänsterpartiet tycker att det är bra.
Sedan ska vi absolut göra massor av andra delar också som snarare handlar om nyproduktion. Jag kan inte låta bli att bli lite förvånad. Det är åtminstone fyra propositioner som handlar om just nyproduktion som vi ska fatta beslut om här under våren. Hur agerar Vänsterpartiet då?
För ett par veckor sedan stod vi och diskuterade tydliga regelförenklingar för små bostäder och för bostäder åt unga. Vänsterpartiet röstade nej. Lite senare här i vår ska vi prata om samordnade bullerregler för att göra det lättare att bygga i täta städer. Vänsterpartiet har motionerat, och de säger nej.
Ytterligare lite senare i vår ska vi prata om snabbare planprocesser och se till att det kan gå fortare från idé till spade i backen. Vänsterpartiet säger nej. I vår har vi också fler bygglovsbefriade åtgärder och komplementbostadshus som man dessutom kanske kan bo i. Vänsterpartiet säger nej. Problemet är att ni säger nej till både nyproduktion och andrahandsuthyrning.
Anf. 125 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Problemet är att era förslag är riktigt dåliga. Det är därför vi säger nej.
Vi har vår egen politik. Vi vill att investeringsstöd ska genomföras. Vi vill att staten ska ta sitt ansvar. Vi vill inte att marknaden ska sköta allt som behövs. Som jag sade tidigare, Oskar, har vi en ideologisk konflikt där. Därför kommer vi så småningom också att debattera de andra ärendena. Jag kommer att klargöra det för er.
Ni ändrade hyreslagen förra året så att de som tvingas betala högre hyra inte kan få hyran återbetald retroaktivt när de till exempel har överklagat till hyresnämnden.
Jag vet inte om du verkligen har läst vad som står i Svenska Dagbladet. Grävande journalister har sedan förra året skrivit flera artiklar om att de som hyr i andra hand betalar så hög hyra att de går på knäna. Det är din lösning. Jag är emot detta. Vi säger fortfarande att andrahandsuthyrningarna inte löser bostadsbristen.
Hur länge vill du att dessa hundratusentals ungdomar ska ha c/o-adress? Man ska vara i beroendeställning. Det säger vi självklart nej till. Vi säger att man ska bygga 40 000 bostäder varav majoriteten ska vara billiga hyresrätter med hyrestak. Vi vill inte sälja ut allmännyttan. Vi säger att den ska bevaras. Det är bra för arbetsmarknaden, för ungdomar och för studier att ha billiga hyresrätter. Det är detta vi står för.
Förslaget är dåligt av många skäl. Jag har ingen statistik för vad som gäller, men frågan är: Hur mycket mer betalar man i hyra?
Anf. 126 Oskar Öholm (M)
Herr talman! Om man tittar på den statistik som finns tillgänglig och som man kan granska, åtminstone när det gäller mycket av det som finns på Blocket där man kan leta efter andrahandsboende, blev ettor och tvåor under förra året ca 18 procent dyrare att hyra i andra hand jämfört med 2012.
Det intressanta är det man kan se har börjat hända under första kvartalet i år, nämligen att många säger att det verkar som att priserna eller hyrorna börjar mattas av samtidigt som utbudet fortsätter att öka.
Jag tror egentligen inte att det där är så konstigt. Jag tror att det handlar om att när det finns en helt ny lag på plats är folk lite osäkra och testar: Kan jag få ut den här hyran om jag inte har användning för min bostad under en period? Många gånger ser man, vilket människor som förmedlar kontrakt berättat om i tidningarna, att man snarare får förhandla ned den hyra som begärs i andra hand.
Man kan ha mycket diskussioner om detta. Men det är fortfarande så att om man tittar på den samlade politiken på det här området - fler trygga andrahandsboenden - läste jag att affärsområdeschefen på Blocket Bostad säger att jämfört med tre år tillbaka i tiden har utbudet av tillgängliga lägenheter som man kan hyra i andra hand i Stockholm ökat med 80 procent.
Amineh Kakabaveh har rätt. Detta är inte lösningen på bostadsbristen. Det är inte det enda beslut vi ska fatta, men det är en viktig pusselbit som är ett smörjmedel på en fungerande bostadsmarknad.
Vänsterpartiet säger nej. Det är tydligt. Sedan kan jag tycka att om vi ska göra allt det andra också kan man inte bara säga nej, särskilt inte om man ingår på en politisk sida där man måste göra saker tillsammans och bli överens.
Det jag är absolut mest bekymrad över när vi tittar på detta, herr talman, oavsett om det gäller andrahandsuthyrning eller nyproduktion, är att agerandet från den andra sidan i politiken är splittrat i varenda fråga och i varenda proposition om byggande som läggs på riksdagens bord. Då är det tydligt. Det blir reformstopp på bostadsområdet om det blir maktskifte till hösten.
Anf. 127 Jan Lindholm (MP)
Herr talman! I civilutskottets betänkande 29 om ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter behandlas förslag som diskuterades mellan regeringsföreträdare och delar av oppositionen för ett drygt år sedan när regeringen lade fram sina förslag om uthyrning av egen bostad.
Det som fascinerar mig i Oskar Öholms anförande är att han uppenbarligen inte har informerats av regeringen om vilka kontakter vi hade då. Då avslog nämligen riksdagen förslagen i civilutskottets betänkande 13 om de delar i propositionen som behandlade just villkoren för bostadsrättsinnehavares möjligheter att i ökad utsträckning kunna hyra ut sina bostäder i andra hand. Det som regeringen nu föreslår lade Miljöpartiet fram som en kompromiss vid det tillfället.
Snarlika förslag lades då också fram från bostadsrättsinnehavarnas egna organisationer. Att regeringen då inte kunde acceptera det förslag som nu har arbetats fram beror antagligen på de vanliga beredningsproblem som finns i Regeringskansliet, inte minst den tröghet det naturligtvis innebär att ha många partier som är helt oense i en regering.
Men det handlar förmodligen också till viss del om prestige. Den sittande regeringen har ju visat sig ha principen att man egentligen inte vill förhandla med partier på andra sidan för att nå breda uppgörelser. Det kände vi mycket tydligt i förhandlingarna.
Om alliansregeringen inte hade varit så trögrörlig vid det tillfället anser vi i Miljöpartiet att den reform man nu föreslår när det gäller möjligheten för bostadsrättsföreningar som hyr ut i andra hand att ta ut ersättning med största sannolikhet hade kunnat få ett mycket brett stöd och genomföras för mer än ett år sedan.
För mig, herr talman, är detta arbetssätt ett exempel på det som jag tycker mest illa om i politiken, nämligen när maktfullkomlighet och prestige går före de faktiska sakfrågorna.
För oss som deltar i processen blir det ibland nästan lite löjeväckande när regeringen först vägrar att prata i sak om ett förslag och sedan efter en tid återkommer och lägger fram precis de förslag som vi satt och pratade om.
Herr talman! Jag noterar att Vänsterpartiet har en reservation i betänkandet. Jag tycker att det är en bra och välskriven reservation där det redovisas hur ineffektivt regeringen arbetar med att lösa frågan om brist på bostäder. Vi i Miljöpartiet delar naturligtvis den beskrivningen, men vi kan också konstatera att det i Vänsterpartiets reservation inte finns några förslag som för problemet framåt mot en lösning.
Även vi i Miljöpartiet ser att regeringen använder argument som att man vill lösa problemet med att det byggs för lite, när man egentligen lägger fram förslag som enbart har till syfte att ytterligare berika dem som redan är inne på bostadsmarknaden och ställa de andra ännu längre utanför.
Att regeringens politik enbart har till syfte att ytterligare vidga gapet mellan de besuttna och dem som är i utanförskap har nog de flesta redan förstått - ingen har väl kunnat missa det. Men det behöver inte betyda att alla delförslag som regeringen kommer med är helt ointressanta, särskilt när de tar upp och genomför våra förslag.
Självklart löser det inte några problem på bostadsmarknaden att man ytterligare underlättar för andrahandsuthyrning av ägda bostäder med en metod som i första hand innebär att boendekostnaderna stiger. Det råder total enighet i branschen om att en prisökning inom ett segment av bostadsmarknaden alltid smittar av sig till alla andra delar av bostadsmarknaden. Vi menar även att Vänsterpartiet här blandar ihop äpplen och päron.
Vi i Miljöpartiet menar att det är hyresbostadsmarknaden som kan lösa bostadskrisen, och vi anser därför att det är viktigt att man så långt möjligt inte blandar ihop hyresbostadsmarknadens regelverk med regelverken för bostadsrätter när de förändras.
Oskar Öholm säger i sitt anförande att vi är mitt inne i en stor reformperiod. Jag skulle vilja säga att det är en chimär. Den stora reform som regeringen har gjort under dessa två mandatperioder är den första budgeten för 2007, som man lade fram hösten 2006, när man avskaffade det bostadspolitiska målet och överlämnade hela bostadspolitiken till marknaden. Det man har gjort sedan dess, och det man fortfarande håller på med, är att försöka putsa och få det systemet att fungera. Det är inte speciellt märkvärdigt. Det märkvärdiga, den stora reformen, gjordes direkt.
Vi hoppas från Miljöpartiets sida att vi efter valet ska få möjlighet att medverka till en större reform, också då för att sätta fart på byggandet av hyresrätter och utveckla regler som gör att människor med olika förutsättningar - det är viktigt - ska kunna bo i alla delar av ett samhälle och en stad. Den gentrifiering och den segregering som har skett av våra bostäder i accelererande form de senaste årtiondena - det är inte bara under den nu sittande regeringens tid, utan det började tidigare - är en oerhört farlig utveckling, som vi alla tillsammans måste ta ett gemensamt ansvar för att ta oss an. Där ser jag inte heller några lösningar i Vänsterpartiets reservation.
Även om jag, herr talman, sympatiserar med anslaget i reservationen har vi från Miljöpartiet valt att inte ställa oss bakom den.
Regeringens förslag på bostadspolitikens område löser inte problemen, som jag har sagt, som regeringens företrädare anger som motiv till de förslag man tar fram. Vänsterns förslag löser inte heller problemen, eftersom de förslag som de lägger fram inte har förutsättningar att få något större politiskt genomslag.
Dessutom uppfattar jag att förslagen både från regeringen och från Vänsterpartiet är kortsiktiga lösningar, som inte är möjliga att förena med de långsiktiga förutsättningar för att anpassa bostadsförsörjningen som vi ser att det är nödvändigt att utveckla.
Vi menar att politiken helt enkelt behöver skapa förutsättningar för en helt ny finansieringsstruktur för bostäder, där finansieringskanalen inte behöver ta hänsyn till och inte heller behöver påverkas av de fluktuationer och eventuella värdeförändringar som fastighetsägare, både enskilda och de stora bolagen, kan drabbas av när bostadsbyggandet förhoppningsvis så småningom har hunnit i fatt efterfrågan så att man verkligen kan prata om en fri marknad. Det handlar mycket om banksystemets roller. Vi menar att en verkligt fri marknad för hyresboende kan uppstå först när det faktiskt finns någonting som den som söker bostaden kan efterfråga.
Det betyder från vår sida att jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
Jag vill avsluta med att, kanske för sista gången, påminna kammaren om det stora behovet av en snabb utbyggnad av ett dubbelspår för järnvägstrafik mellan Falun och Borlänge.
Anf. 128 Oskar Öholm (M)
Herr talman! Det var, som alltid, intressant att lyssna på Jan Lindholm, även om jag fick titta i papperen för att förstå: Tänk att detta anförande ändå leder fram till att han håller med regeringen och ska rösta för detta förslag! Det kunde man inte riktigt tro när man hörde tonfallet. Jag har respekt för det, samtidigt som jag tycker att det är konstigt.
Jan Lindholm inledde med att säga att vi kanske borde ha pratat mer, att det här ändå var en kompromiss och att det är viktigt att lyssna på varandra. Sedan gick han till frontalangrepp och sade att hela regeringens bostadspolitik är en chimär. Jag vet inte vilket debattklimat man skapar på det sättet.
Jag tänkte bara passa på att ställa samma fråga som jag ställde till Amineh Kakabaveh. När vi antog den nya lagen om privatuthyrning var ni ju överens om att det var fel, att det inte kommer att leda till fler bostäder - om jag tolkade era inlägg i den debatten rätt - och att det kommer att leda till enorma hyreshöjningar.
Nu ser vi resultatet ett år senare: som ett smörjmedel på bostadsmarknaden. Det ser ut som att utbudet har ökat ganska kraftigt, inte bara på ett ställe i landet utan i en lång rad av våra storstäder och framför allt studentstäder. På de absolut mest attraktiva adresserna har hyrorna säkert blivit högre, men hyreshöjningarna ser inte alls ut att ha blivit så stora som man var rädd för.
Då är min fråga ganska enkel: Tycker Jan Lindholm att det är bra eller dåligt att vi har fått ett ökat utbud av andrahandskontrakt för dem som kortsiktigt behöver någonstans att bo? Är det bra eller dåligt att det har blivit så? Och om det fortfarande är lika dåligt, kommer Jan Lindholm att föreslå att lagen ska avskaffas om hans parti får vara med och bilda regering? Jag tror att många skulle vara intresserade av att få veta det.
Anf. 129 Jan Lindholm (MP)
Herr talman! Oskar Öholm har en ganska märklig förmåga att tolka statistik. Ökad omsättning betyder ökad volym. Det finns fortfarande inte något underlag för det som Oskar Öholm påstår här, utan det som har skett är att omsättningen har ökat. Det är inte alls samma sak.
Att bostadskostnaderna har gått upp ganska kraftigt under den period ni har suttit i regeringen ser vi. Sedan är det svårt att säga exakt vilka beslut som ligger bakom varje förändring. När jag hade ett möte med fastighetsägare förra veckan fick jag till exempel veta att de nu har gjort bedömningen att bara det faktum att ni strök det bostadspolitiska målet, bara det beslutet, innebar en kostnadsökning för produktionen med 25 procent.
Men det är länge sedan. Det tar tid att analysera vad som hänger ihop, och om några år kommer vi säkert att kunna utvärdera och se vilken betydelse de saker som vi gör nu får.
Jag vill gå tillbaka till inledningen på Oskar Öholms replik. Det ni genomför nu är den modell för att lösa detta som vi föreslog för ett och ett halvt år sedan. Då var ni inte beredda att ta det. Jag tycker att det är lite konstigt att Oskar Öholm inte kan inse att det handlar om olika förslag.
Det här är alltså ett förslag som vi tyckte var en bra avvägning mellan intressenterna, dels föreningarna, dels de enskilda. Ni var inte beredda att ta det då. Jag är glad att ni har kommit fram till att vårt förslag är bra och att ni är beredda att ta det nu. Bara för den skull är vi inte överens med er i alla andra frågor som vi kommer att hantera under våren. Det är nog inte så konstigt.
Anf. 130 Oskar Öholm (M)
Herr talman! Jag är fullt medveten om att jag och Jan Lindholm inte är överens i alla andra frågor, om jag uttrycker det på det sättet.
Däremot var det intressant att få beskedet i Jan Lindholms anförande att han heller inte är överens med Vänsterpartiet. Tittar man på hur Miljöpartiet agerar i fråga om många av de propositioner som ligger på riksdagens bord i vår ser man att Miljöpartiet heller inte är överens med Socialdemokraterna.
Det är på bostadspolitikens område, oavsett om vi diskuterar utnyttjande av befintligt bestånd eller om vi talar om nyproduktion, tydligt att splittringen är total på den rödgröna sidan i politiken. Det tror jag är bekymmersamt.
I detta läge är de flesta överens om att vi måste fortsätta att genomföra reformer på bostadsområdet. Världsbanken, IMF, EU-kommissionen och alla möjliga externa aktörer i andra länder har sagt att Sverige måste bli bättre på detta och fortsätta jobba med det. Sedan lägger regeringen fram förslag efter förslag, och man ser att det inte finns någon samordning på den andra sidan. Det är klart att det då finns en oro för vad som skulle hända vid ett maktskifte.
Jag konstaterar att jag i just diskussionen kring andrahandsuthyrning egentligen inte fick något svar på den sista frågan som jag ställde. Frågan var om Jan Lindholm, om han efter valet i september får makt och inflytande, kommer att verka för att lagen om privatuthyrning ska avskaffas, så att man går tillbaka till det system som gällde tidigare då väldigt många bodde med gråa eller svarta kontrakt. Människor fick smyga i trapphuset och betalade kanske hyror som inte var publika. Ingen visste vad som gällde. Är det detta som vi ska tillbaka till? Eller är det kanske till och med så att ni inte riktigt vill erkänna det öppet i talarstolen men att ni ändå ser att det verkar ha blivit ett ökat utbud och fler tillgängliga lägenheter och att ni egentligen tycker att det är ganska bra? Det vore intressant att få ett svar.
Anf. 131 Jan Lindholm (MP)
Herr talman! Miljöpartiet är inte ett parti som vill gå baklänges. Miljöpartiet är ett parti som siktar framåt. Kritiken från Oskar Öholm klingar därför ganska märkligt.
Relationerna innebär att det här i kammaren syns att oppositionspartierna faktiskt inte har samma åsikt i alla frågor. Däremot syns inte de splittringar som finns inom alliansregeringen. Det faktum att Oskar Öholm inte var informerad om de förhandlingar som vi hade inför detta förslag för ett och ett halvt år sedan visar att det knakar på den sidan. Det faktum att de förslag som ni lägger fram är så tandlösa är naturligtvis också ett resultat av att ni har svårt att komma överens. Men det ser vi inte här i kammaren, för här måste ni hålla en enad fasad.
Jag tror att vi behöver fortsätta med en reformagenda. Därför behöver vi byta regering eftersom den här regeringen har kört fast. Ni gjorde egentligen en stor reform. Sedan har ni suttit och försökt att fila på den men inte varit riktigt överens om hur ni ska göra det för att det ska få någon effekt. På det sättet kommer vi faktiskt inte framåt, utan nu är det faktiskt dags att börja med nya tag. Då behöver vi en ny regering. Där tror jag att Miljöpartiet har väldigt mycket att bidra med, så att vi kan utveckla bostadspolitiken i Sverige.
Anf. 132 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionen.
Förslagen i betänkandet
Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter
innebär en mer generös inställning när det gäller bedömningen av en bostadsrättshavares skäl för att upplåta lägenheten i andra hand. Syftet är att det ska bidra till att de bostäder som finns används mer än i dag.
Sedan handlar det också om att göra det möjligt för bostadsrättsföreningar att ta ut en särskild avgift av en bostadsrättshavare som hyr ut sin lägenhet. Avgiften ska ersätta föreningen för sådana merkostnader som en upplåtelse i andra hand kan medföra. Man kan väl säga att det här är ett sätt att få bostadsrättsföreningar mer positivt inställda till möjligheten att hyra ut lägenheter i andra hand. Det rimmar också bra med att förslagen är en del av regeringens bostadspolitiska inriktning och satsning på att öka privatpersoners uthyrning av bostäder och förbättra villkoren för den här delen av bostadsmarknaden. Liksom hittills bör bostadsrättshavarens skäl vägas mot hänsynen till föreningens intressen.
Vänsterpartiet menar i sin motion att den hittills förda politiken för att komma till rätta med bostadsbristen främst har fokuserat på att skapa fler andrahandsboenden genom att göra det mer lönsamt för den som äger sin bostad att hyra ut. Jag försöker förstå varför det
inte
ska tas fram förslag som ökar rotationen i boendet.
I Vänsterpartiets motion lyfts också fram bland annat att en avgift för andrahandsupplåtelse troligtvis kommer att vältras över på hyresgästen i form av en ännu högre hyra. Motionärerna menar att förslaget ytterligare stärker dem som äger sitt boende på bekostnad av hyresgästerna. Jag försöker förstå varför Vänsterpartiet motsätter sig andrahandsupplåtelse även om det skulle betyda en viss motiverad och något högre hyra.
Vidare anför Vänsterpartiet i motionen att det kanske viktigaste skälet till att man går emot regeringens förslag är att bostadsbristen måste lösas genom ökat bostadsbyggande, inte genom fler andrahandsbostäder. Motionärerna bedömer att andrahandsboende är otryggt på grund av bristande besittningsskydd och påpekar att den som hyr är i beroendeställning i förhållande till den som hyr ut. Det är klart att hyresgästen genom avtal är beroende av den som hyr ut. Jag försöker förstå vilken annan konstruktion som skulle vara lämplig i alla de sammanhang där bostadsrättslägenheter figurerar. Vilket paradigmskifte, eller snarare systemskifte, är det som Vänsterpartiet vill ha i stället?
Vi är ju alla överens om att byggandet bör komma i gång i större utsträckning än i dag. Hindren har varit och är många. Regeringen lyfter på alla byggklossar för att se vad som kan göras. Det handlar inte bara om att regelverket för andrahandsuthyrning ska förbättras. Det handlar inte bara om Attefallshusen - komplementhus på 15 kvadratmeter. Det handlar inte bara om fler bostäder till unga och studenter genom förslag på vissa avsteg när det gäller tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder. Det handlar inte heller bara om kommunernas olika särkrav som har setts över och så vidare.
Herr talman! Vi har byggt för lite de senaste 25 åren. Men många reformer behövs för att öka byggandet i Sverige. Det är därför som regeringen agerar mer offensivt. Därför står regeringen fast vid bedömningen att det bör skapas förutsättningar för att bostadsrättslägenheter i så stor utsträckning som möjligt upplåts i andra hand när de under en tid inte används som bostad av bostadsrättshavaren. Byggandet av nya bostäder intar en central roll i regeringens bostadspolitik. Vi har hört här i dag att det i flera städer och kommuner finns en stor brist på bostäder. Bristen på bostäder försvårar för enskilda som behöver en ny bostad. Alla i detta utskott vet det.
Att unga har svårt att hitta en egen bostad och att människor har svårt att söka sig till en annan ort för att studera eller arbeta är också en sanning. Ett minskande utbud försämrar hyresgästernas ställning, eftersom de har svårt att förhandla sig till bra villkor med uthyrarna. Det är en viktig marknadsmässig aspekt att det minskade utbudet försämrar hyresgästernas ställning, eller hur? Då är det oerhört viktigt att vi får i gång byggandet.
Vi har också hört Oskar Öholm nämna här att Boverket i dag kom med en rapport om att det inte finns något motsatsförhållande mellan att använda de befintliga bostäderna och att öka byggandet. Detta förslag är ett försök från regeringen att i större utsträckning använda det befintliga beståndet.
Bostadsbristen försvårar även för företag som vill rekrytera personal. Det finns en stor komplexitet här. Ett ökat byggande är i många städer en nödvändighet, men det är på kort sikt även av stor vikt att befintliga bostäder utnyttjas effektivt.
Anf. 133 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Det låter här i talarstolen som om alliansregeringen har bostäder i mängder för att minska köerna och förenkla möjligheterna för de hundratusentals ungdomarna.
När Oskar Öholm talade tittade jag i Hem & Hyra, som jag hade missat att läsa. Där framgår det att hyrorna i Stockholm under 2013 jämfört med 2012 har ökat med 18 procent och i Uppsala med 10 procent. Detta gäller andrahandsuthyrningarna.
Regeringen har hela tiden underlättat för dem som redan har en bostad och sätter dem som redan är i en svag situation i en beroendesituation. Det säger vi självklart nej till. Vi vill att det ska byggas fler hyresrätter. Vi vill att staten inte bara ska ge miljarder i subventioner i form av RUT- och ROT-avdrag till dem som äger en bostadsrätt eller en villa. Jag undrar verkligen vad KD och Roland Utbult, som många gånger säger sig stå på de utsattas sida, tycker. Ni bidrar med miljarder till dem som äger sin bostad, medan hundratusentals hyresrätter i allmännyttan är i behov av upprustning. Ni ger inte ett enda öre, medan hundratusentals människor står i bostadskö bara i Stockholm.
Andrahandsuthyrningen minskar inte köerna för våra ungdomar och människor som behöver en bostad. Varför finns det inte subventioner till att bygga och till att rusta upp allmännyttan?
Anf. 134 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Jag tackar för frågan. När det gäller boendesituationen och byggpolitiken är allt egentligen väldigt komplext. Det har hållit på i minst 25 år. Det har varit en nedgång och brist på bostäder. Ungefär i början av 00-talet upptäckte man att det byggs alldeles för lite och ställde frågan vad vi egentligen ska göra åt det. Sedan har det hållit på. Nuvarande bostadsminister ska bli populär ungefär 2018, när vi har fått i gång mycket mer byggande. Jag ser fram emot när ministern år 2018 kanske kan tala om att byggandet riktigt har tagit fart i vårt land.
Jag vill gärna säga att jag känner väldigt starkt för människor som har det svårt när det gäller boende, Amineh Kakabaveh. Det är ofta kopplat till ekonomi och sådant, och det känner jag starkt för. Det är komplext och lite svårt att närma sig; jag kan se till min egen situation och vilken boenderesa jag själv har gjort. Jag började väldigt enkelt i en lägenhet som inte kostade många hundralappar. Så småningom flyttade jag till ett annat bostadsområde och sedan vidare till ett annat, som kanske var lite finare - vi fick barn och så vidare - och sedan till ett eget hus.
Någonstans börjar man naturligtvis. Det är den resa de allra flesta får göra, och det är den verklighet vi lever i.
Anf. 135 Amineh Kakabaveh (V)
Herr talman! Tack för redogörelsen, Roland! Jag fick dock inte svar på mina frågor.
Ni i högern påstår att andrahandsuthyrningarna har ökat, enligt någon internetsajt och någon chef för den. Men ni pratar inte om hela statistiken - att hyrorna faktiskt har ökat med 18 procent under det år sedan ni ändrade på hyreslagen. Motsvarande siffra i Uppsala är 10 procent. Det här hänger ihop, för ni har sänkt ribban för dem som hyr ut och gjort det svårare för den som hyr en lägenhet. Ni tog bort möjligheten att få tillbaka en hyra retroaktivt, till exempel, vilket statistiken i Hem & Hyra visar när det gäller överhyror.
Jag frågade varför regeringen vill ge miljarder i subventioner under sin åtta år långa existens. Jag tror inte heller att drömmen om år 2018 är högerregeringens dröm. Det är inte högerregeringens eller ministrarnas dröm att alla ska få ett bra och billigt boende till rimliga hyror, utan det är en vänsterregerings dröm. Det ska vi också se snart.
Vi i Vänsterpartiet säger att rättvisa ska gälla. Precis samma skatter som man ger via subventioner till bostadsrättsinnehavare ska ges till dem som hyr en hyresrätt. Min fråga är fortfarande: Varför säger ni nej till bidrag till det, men inte till miljarderna som ni själva ger? Det är därför vi säger nej till detta. Vi säger: Ta miljarderna och bygg bra och billiga boenden till de hundratusentals ungdomar och människor som behöver en bostad! Det är jag stolt över.
Anf. 136 Roland Utbult (KD)
Herr talman! Jag tror ändå att vi alla vill samma sak här. Vi vill att människor ska hitta någonstans att bo, och vi vill att människor ska kunna göra det till rimliga hyror. Någonstans börjar man, och sedan gör man sin boenderesa.
Det här hänger ihop med att ett ökat byggande gynnar hyresgäster. Ett ökat byggande av hyresrätter och bostadsrätter - alla typer av boenden - gynnar egentligen dem som hyr, tror jag. Då är det viktigt att kunna konstatera att bostadsbyggandet nu ökar i Sverige.
När det gäller skatten på hyresrätter kontra egna hem har du rätt i att den är något ojämlik. Det har konstaterats. Där tittar regeringen på hur man ska kunna hitta vägar för att jämna ut detta så att de som bor i hyresrätt inte betalar 2 000 mer i månaden, om man räknar som någon gjorde, eller 3 000 mer i månaden, som någon annan räknade. Jag tycker också att det är orättvist, och regeringen tittar på det.
När det däremot gäller subventioner till byggandet, vilket Vänsterpartiet är inne på, tror ju inte vi i Alliansen på det. Vi tror att de pengarna hamnar i byggherrarnas fickor, och normalt är det väl ändå så att Vänsterpartiet inte är så intresserade av att skänka pengar till stora företag. När det gäller byggandet är risken väldigt stor att det är i byggherrarnas fickor subventioner från staten hamnar.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2014-05-07
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2014-05-07Protokoll 2013/14:108
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ökad uthyrning av bostadsrättslägenheter m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag i
a) proposition 2013/14:142 till
1. lag om ändring i jordabalken,
2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
b) proposition 2013/14:174 till
1. lag om ändring i jordabalken med den ändringen av paragrafens andra stycke att det första kommatecknet ska utgå,
2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).
Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2013/14:142 punkterna 1 och 2 samt 2013/14:174 punkterna 4 och 6, båda i denna del, och avslår motion
2013/14:C4 av Amineh Kakabaveh m.fl. (V).- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 95 0 0 17 M 98 0 0 9 MP 21 0 0 4 FP 17 0 0 7 C 20 0 0 3 SD 18 0 0 2 KD 17 0 0 2 V 0 19 0 0 Totalt 286 19 0 44