FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Betänkande 2017/18:UU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
30 maj 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Motioner om FN och mänskliga rättigheter i utrikespolitiken har behandlats (UU15)

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Riksdagen sa nej till motionerna.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 66

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-04-26
Justering: 2018-05-17
Trycklov: 2018-05-25
Reservationer: 16
Betänkande 2017/18:UU15

Alla beredningar i utskottet

2018-02-01, 2018-03-22, 2018-04-12, 2018-04-19, 2018-04-26

Motioner om FN och mänskliga rättigheter i utrikespolitiken har behandlats (UU15)

Utrikesutskottet har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-05-29
Debatt i kammaren: 2018-05-30
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:UU15, FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Debatt om förslag 2017/18:UU15

Webb-tv: FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 46 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! När vi nu ska debattera utrikesutskottets betänkande om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik kan jag än en gång konstatera att det är ett mycket omfattande och digert betänkande som är svårt att omfatta med den begränsade talartid som står till förfogande. Jag ska göra ett försök.

Att vi lever i en orolig tid, där hotbilden gentemot mänskliga rättigheter är omfattande och svårare än på länge, råder det ingen tvekan om. Men jag vill också stryka under att det finns motsatta situationer. Det finns faktiskt länder där utvecklingen av ökad respekt för mänskliga rättigheter går framåt. Men det är inte dessa länder som vi kommer att debattera i dag.

I dagens moderna och komplexa konfliktmiljö är det angeläget att de lagar som berör krig och folkrätt är anpassade efter hur situationen ser ut och att lagstiftningen utvecklas och förbättras.

Herr talman! Den humanitära rätten måste utvecklas och förstärkas för att omfatta civilbefolkningen och civila strukturer. Här fyller FN en oerhört viktig och central funktion. FN behöver bli skarpare och vassare och bli mer aktivt när det gäller att motverka eskalerande konflikter, eftersom detta till stora delar drabbar civilbefolkningen. Det finns alltid en risk för att ett krig eller en konflikt fortsätter, att kriget utvecklas än mer negativt och att det blir ytterligare långdragna konflikter som i sin tur blir svåra att häva.

Därför anser vi moderater att FN inte bara behöver stärkas utan också vässas. Ett exempel på FN:s svårigheter är vetorätten, där ett enda land kan blockera FN:s insatser för att stödja fredsbyggande åtgärder.

Sverige är en stor bidragsgivare till FN och därför en viktig aktör som ska använda sitt mandat för att se till att FN utvecklas mer kostnadseffektivt och fokuserar mer på resultat.

Jag vill i detta sammanhang också nämna Internationella brottmålsdomstolen, som är ett viktigt verktyg för att stödja att de personer som begår de hemskaste krigsbrotten ställs till svars. I en rättssäker värld måste den som begår övergrepp och krigshandlingar också ställas till svars för dem.

Jag vill även nämna Ryssland, som är ett grannland och en del i Europa, där vi tydligt kan se hur mänskliga rättigheter alltmer ifrågasätts. Inte minst kan vi i dag läsa hur en regimkritisk rysk journalist, Arkadij Babtjenko, har blivit skjuten i Ukraina. Det är ännu inte fastställt att det var Ryssland som låg bakom brottet, men mycket tyder på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

När det handlar om Ryssland vill jag också nämna den lagstiftning som har antagits och som faktiskt gör det legalt att misshandla kvinnor i deras egna hem. Detta har skett i modern tid på 2010-talet. Jag vill också nämna det försämrade skyddet för hbtq-personer och hur det civila samhällets område krymps.

Jag går därefter vidare till Kina. Kina är ett viktigt land, ett land vars betydelse har ökat alltmer. Kina investerar i ett stort antal länder och har en växande ekonomi. Men med detta följer också ett ansvar för mänskliga rättigheter och ett ansvar för att bidra till en positiv utveckling för jordens befolkning. I detta sammanhang kan Kina börja med att förändra internt i sitt eget land och se till att mänskliga rättigheter också följs i Kina.

Låt mig ge några exempel på den negativa utvecklingen för mänskliga rättigheter i Kina. Lagstiftningen om begränsning av antalet mandatperioder som en president kan omväljas togs bort i mars 2018. Kina är även en enpartistat som inte tillåter någon opposition och inte heller något oppositionellt agerande. Enligt UD:s MR-rapport finns det inskränkningar av åsikts-, yttrande-, förenings-, mötes-, demonstrations- och religionsfrihet, det vill säga alla former av mänskliga rättigheter. Dessutom sker det förföljelse och diskriminering av de organisationer som arbetar med hbtq-frågor.

I detta sammanhang vill jag också nämna att det sker ett stort och omfattande förtryck av minoritetsgrupper. Jag tänker här på det förtryck som sker gentemot Tibet och Xinjiang. Den form av opposition som uttrycks gentemot den kinesiska regimen är inte tillåten. Personer boende i dessa områden tillåts inte heller utöva sin religion. Och den information som sipprar ut visar entydigt hur situationen för de boende i Tibet och Xinjiang försämras. Situationen avskräcker. Det är angeläget att FN och även Sverige agerar för att ett av de stora och ledande länderna i världen ska se till att respektera mänskliga rättigheter, herr talman.

När det gäller Myanmar finns där en negativ utveckling som har pågått en längre tid, och det finns hittills ingenting som tyder på att situationen har blivit bättre för rohingyerna. Snarare har svårigheterna eskalerat under senare år. EU inklusive Sverige har också här en viktig funktion att fylla för att förbättra situationen för rohingyerna och uppmärksamma deras situation.

Utskottet har i sitt betänkande även behandlat situationen för mänskliga rättigheter i Eritrea, Etiopien och Somalia. När det gäller Eritrea måste jag nämna Dawit Isaak som har suttit fängslad i mer än 16 år. Sverige har en skyldighet att verka för att den svenske medborgaren Dawit Isaak blir frisläppt snarast. Fikru Maru som suttit fängslad i Etiopien har blivit frisläppt, vilket är glädjande. När det gäller Somalia vill jag säga att förekomsten av könsstympning är den högsta i världen. Detta är anmärkningsvärt och illa.

Herr talman! Jag vill avsluta med att understryka att frihandel, marknadsekonomi, respekt för mänskliga rättigheter och demokrati samt avskaffande av korruption är viktiga faktorer för en positiv utveckling inte bara för ekonomin utan också för mänskliga rättigheter. Därför ska Sverige vara en stark och drivande röst för mänskliga rättigheter i världen.


Anf. 47 Markus Wiechel (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Jag vill börja med att säga att den här debatten, som behandlar motioner rörande FN, mänskliga rättigheter och utrikespolitiken, kommer väldigt lägligt. Här finns också frågan rörande Somalia och Somaliland.

Jag tänkte vara en aning okonventionell och lämna diskussionerna rörande de motioner vi debatterar i dag. Så sent som i går fick nämligen riksdagen besök av en engagerad och imponerande kvinna, den 80-åriga järnladyn Edna Adan.

Edna Adan är före detta utrikesminister i det land som den här kammaren än i dag inte har erkänt men som heter Somaliland. Även om jag själv har varit engagerad i denna fråga i minst fyra års tid måste jag säga att bara att träffa Edna Adan och höra på henne under det här seminariet påverkade mig väldigt mycket.

Av den anledningen tänkte jag ta tillfället i akt och vädja till Margot Wallström, till regeringen och till ledamöterna i utrikesutskottet att lyssna på vad Somalilands regering har att säga. Lyssna gärna på Edna Adan - hon är kvar till nästa vecka. Lyssna och hör om Somalilands historia. Lyssna på deras berättelse om deras framgångar, möjligheter och framtida behov.

Jag vet att det också finns en lång rad ledamöter i riksdagen som håller med mig i uppfattningen att Somaliland är en självständig nation och ett föredöme i sin del av världen. Kan ni då inte bara, snälla ni, hjälpa mig att öppna era partivänners ögon! Det ni kan åstadkomma är någonting otroligt. Ni kan göra en sådan skillnad för dessa 3 ½-4 miljoner människor i Somaliland. Det handlar om att stärka handelsrelationer och förbättra mänskliga rättigheter och samarbeten mellan Somaliland och Sverige.

Jag lovar också att bara ett enda möte kommer att påverka er. Det skulle kunna göra världen till en betydligt bättre plats, och det är därför vi sitter här i dag. Sist men inte minst vore det en fantastisk gest mot Somalilands folk, som trots svårigheter har stått ut i så många år och hela tiden gjort precis vad de ska för att bygga sitt land.

Somaliland är en unik stat på flera olika sätt. De har välfungerande institutioner och egentligen allting som man kan förvänta sig av en självständig nation. Demokratin och det politiska systemet fungerar jättebra. Landet präglas av trygghet, och utvecklingen går framåt med stormsteg. Företag etableras och kan blomstra, samtidigt som man tar ett enormt solidariskt ansvar i en mycket orolig del av världen.

Man värdesätter sina grannar, trots att flera av dem inte alltid är alltför välvilliga gentemot Somaliland. Det här ser vi exempel på utifrån de många patienter som vårdas på sjukhus i Somaliland. Man ser hur de bryr sig med tanke på att de tar emot en lång rad studenter från exempelvis Somalia.

Man bekämpar aktivt terrorism och fundamentalism. Man bistår i bekämpningen av piratverksamheten i grannlandet Somalia och området Puntland bland annat genom att låsa in piraterna i fängelser i Somaliland. I Somalia skulle de i många fall klassas som hjältar och släppas på fri fot igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Jag vill även hänvisa till något som Edna Adan sa på gårdagens seminarium. Det fanns en gång en stark vilja att ingå äktenskap med det folk man älskar, folket av Somalia, ett äktenskap mellan Somalia och Somaliland. Men faktum är att den föreningen inte var lyckad. I stället har man sett hur problemen har ökat, och kärleksrelationen slutade med skilsmässa - en skilsmässa som är bättre för alla parter, eftersom det uppstod våld och man såg hur det blev diverse olika konflikter.

Det här är en skilsmässa som Sverige måste erkänna. Ska vi tvinga det här paret att leva tillsammans? Ska vi strunta i den starka vilja som finns att fortsätta den positiva utvecklingen? Vilket land i Afrika kommer ens i närheten av Somalilands demokrati och utveckling? Vilket land i Afrika kommer i närheten av deras stabilitet? Det är fullständigt orimligt att inte erkänna denna separation, och vi kan heller inte förvänta oss att Somalias regering skulle erkänna de dåd de faktiskt har begått. Edna Adan uttryckte det ganska grovt: Skulle man kunna tänka sig att Hitler erkände och försvarade offren i Auschwitz? Hon tyckte att det var väldigt märkligt, och jag instämmer i det.

Herr talman! Hargeisa, Somalilands huvudstad, är Afrikas säkraste huvudstad, och Somaliland är ett av Afrikas bäst fungerande länder. Regeringens och Alliansens politik på det här området stoppar dock den potential som finns för fortsatt framgång för Somalilands folk, för att näringslivet ska blomstra och för att hela regionen ska bli tryggare.

Sverige bör därför ändra säkerhetsklassningen så att företag och privatpersoner kan åka dit utan att varnas för att åka till ett konfliktfyllt område. Man bör verka för en utvecklad näringslivs- och handelspolitik i området. Sist men inte minst måste regeringen också verka för en effektivisering av de medel som i dag går till Mogadishu i Somalia. Varför ska vi lägga biståndspengar på säkerhet i Mogadishu när vi har säkra Hargeisa? Varför göra det här när vi dessutom känner till det instabila läget i Somalia, där regeringen knappt har kontroll över sitt eget land och där det dessutom finns omfattande korruption och skumma affärer?

Herr talman! Det finns många ytterligare frågor som är väl värda att lyfta fram i den här debatten, och naturligtvis ska jag även göra det.

Jag tänkte börja med FN, ett oerhört viktigt internationellt organ för att förhindra krig och stötta de människor som är i behov av hjälp. FN är också ett fantastiskt organ för att kunna utöva diplomati, vilket gör att man bokstavligt talat kan samtala med hela världens folk. Att kunna föra en dialog även med diktaturer och länder som på intet sätt lever upp till sådana värden och mänskliga rättigheter som vi ser som självklara är nämligen också viktigt. Nackdelen med deras närvaro är dock att det också är dessa och inte den fria världen som i dag utgör stommen i FN.

Av naturliga skäl behöver vi därför hela tiden vara vaksamma, och det finns mycket att göra för att förbättra FN. Detta är extra angeläget nu när vi faktiskt sitter i säkerhetsrådet och kan påverka mer än tidigare.

Sverige, som är en mycket generös givare till FN, bör inta en central roll i detta samarbete. Vi ska ha en stark och självständig röst samt göra betydligt mer för att ställa högre krav på dem som leder FN-samarbetet. Likaså bör vi se över möjligheten till att utveckla samarbetet med länder som har en liknande syn på exempelvis demokrati och mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Vi bör verka för att tydligt förbättra arbetet mot korruption och oegentligheter såväl inom FN som utanför samt stärka skyddet för visselblåsare. Vi bör därför ta initiativ till en reform av FN:s interna regler om skydd för visselblåsare, tvistlösningsmekanismen mellan FN och dess personal, systemet för utvärdering och revision samt möjligheterna att lagföra personer som begår brott under FN-tjänstgöring.

Herr talman! Ett annat ärende som absolut behöver lyftas upp under dagens debatt är frågan om Ryssland.

Utvecklingen i Ryssland har, som vi alla vet, en mycket negativ och auktoritär riktning just nu, som en följd av Putins tillträde. Ryssland har inte bara kommit att bli ett säkerhetshot rent militärt, utan även på andra plan har vi stor anledning att vara oroade. Den nedåtgående trenden vad gäller demokratisk status är påtaglig, och exemplen på Rysslands brott mot folkrätten och åsidosättande av de mänskliga rättigheterna, som vi ser som självklara, är väldigt många.

Så sent som i går kväll kunde vi, precis som Margareta Cederfelt nämnde tidigare, höra om hur en rysk journalist blev mördad utanför sitt hem i Kiev. Man behöver inte vara alltför insatt för att förstå att detta kan tolkas som en skarp varning till ryska regimkritiska journalister och att de inte ens är säkra när de befinner sig utanför Rysslands gränser.

Verktyg som lagstiftning, propaganda och politiskt inflytande över rättsapparaten har nyttjats för att tysta oppositionella och stärka den ryska regimens ställning. Situationen för oliktänkande och regimkritiker är således mycket besvärlig, milt uttryckt.

Vi har vidare sett hur populära oppositionella politiker snabbt anklagas för förskingring och liknande brott, till synes enbart för att undanröja framtida hot mot det auktoritära ryska styret.

Sedan några år tillbaka har EU sanktioner mot Ryssland, vilket som bekant är något som Sverigedemokraterna fullt ut står bakom. Om tydliga förbättringar inte sker för dessa grupper bör vi också överväga ytterligare skärpta sanktioner mot Ryssland. Regeringen måste här vidta nödvändiga åtgärder för att vidare möjliggöra för oppositionspolitiker och journalister att arbeta för ett stärkande av demokratin i hela Ryssland.

Samtidigt, herr talman, vill jag säga att jag är förvånad över att det inte fanns ett starkare stöd för denna hållning. Min syn är att enigheten i riksdagen i fråga om dessa åtgärder är ganska stor.

Herr talman! Jag inser att jag har talat väldigt länge nu. Jag skulle gärna tala lite till, men jag respekterar tiden.

Som hastigast vill jag bara påpeka vikten av att regeringen lägger mer krut på att sätta sig in i situationen i Myanmar. Läget i landet är akut, och jag vill framhålla vikten av att ställa tydliga krav på Myanmar vad gäller efterföljande av FN-resolutioner samt frågor som rör mänskliga rättigheter, politiska fångar, etniska konflikter och inte minst minoriteters - bland annat rohingyernas - ställning i landet.

Med detta sagt yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 12, men vi står naturligtvis bakom samtliga SD-reservationer i betänkandet.


Anf. 48 Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Detta betänkande handlar om 170 yrkanden från höstarna 2015, 2016 och 2017. Det fokuserar på sex av världens alla länder, så man kan förstå att det blir en mycket begränsad debatt när vi talar om mänskliga rättigheter globalt. Detta är dock det fjärde betänkande som ligger på riksdagens bord, herr talman, så vi har under mandatperioden berört mer av världens utmaningar när det gäller mänskliga rättigheter än vad som framgår av detta betänkande.

Tyvärr undergrävs i dag mänskliga rättigheter globalt. Vi ser hur MR-försvarare hotas, fängslas och till och med mördas. Vi ser hur det fria ordet inte bara hotas och fängslas utan också mördas. Som framgått tidigare i debatten skedde detta senast i går i Kiev, där ännu en rysk journalist - får jag säga - mördades. Vi har också sett det tidigare under året på Malta och i Slovakien.

Herr talman! Vi ser hur auktoritära populister i folkets namn stryper och undergräver mänskliga rättigheter, både i Europa och globalt. Vi ser det i Putins Ryssland, Erdogans Turkiet, Orbáns Ungern, al-Sisis Egypten, Jinpings Kina, Dutertes Filippinerna och Maduros Venezuela. Listan på herrar som stryper det fria ordet och som stryper och undergräver mänskliga rättigheter kan tyvärr göras väldigt lång, herr talman.

Som en följd av denna utveckling ser vi också hur dödsstraffet på nytt aktualiseras, ibland som ett hot och ibland som en realitet på gatorna i världen, vilket är djupt allvarligt.

Det är tid att visa på alternativ, att stå upp för vår liberala demokrati och för mänskliga rättigheter och att stärka samarbetet för mänskliga rättigheter globalt. Det är detta som det handlar om. Ensam är inte stark här heller.

Vi ser hur de auktoritära populisterna sluter sig samman och ger varandra skydd i en utveckling som förfärar. FN speglar tydligt världen av i dag. Så har det alltid varit, men med den nya kraft som många av dessa herrar har fått syns det också i FN:s olika organ.

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som i år fyller 70 år, herr talman, ska vara bindande för medlemsstaterna, men i stället undergrävs den av medlemsstaterna.

I Sverige har vi ett stort stöd för FN, både brett folkligt och brett finansiellt. Men FN:s olika organ, som vi stöder, agerar tillsammans och på uppdrag av de medlemsstater där de verkar för fred, säkerhet och utveckling. Här ligger förstås en utmaning, herr talman, när vi ser hur många av medlemsstaterna väljer att möta mänskliga rättigheter och hur de tränger tillbaka mänskliga rättigheter på olika sätt.

Vi har sett det tydligt också när det gäller SRHR. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter - det är inte alla som ser det, herr talman - och den fajten måste vi naturligtvis ta.

Sverige har nu en röst i säkerhetsrådet. Detta måste vara en röst för mänskliga rättigheter, för reformer, för att motverka straffrihet och för att stärka den internationella rätten, till exempel ICC. Det måste vara en röst för att söka dialog om hur vi kan utveckla responsibility to protect - skyddet för den enskilda människan när stater förtrycker, hotar och mördar och inte kan hävda mänskliga rättigheter i sitt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter som trampas på och som eroderas utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Vi har sett det genom historien. Vi lärde när vi skapade våra institutioner att vi inte ska göra så igen. Ändå ser vi hur det händer, herr talman, till exempel nu i Syrien.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att FN i alla sina insatser och i allt sitt arbete tydligt följer sin egen deklaration om mänskliga rättigheter och sina egna regler. Övergrepp måste beivras, oavsett vad det handlar om. Otvetydigt måste detta även gälla sexuella övergrepp, vilken inte har varit fallet.

Herr talman! Vi har berört den negativa utvecklingen för mänskliga rättigheter i Ryssland gällande journalister, oppositionspolitiker, civilsamhälle och så vidare.

Tjetjenien är i det sammanhanget ett svart hål för mänskliga rättigheter. Ingen kommer in, ingen granskar, och den som försöker sig på att granska måste göra det med regimens vilja; något annat är inte möjligt.

Att det begåtts brott mot hbtq-personer har varit väldigt tydligt tack vare modiga hbtq-personer som, med risk för sina egna och sina familjers liv, vågat berätta. Mord har förekommit, och det får inte råda straffrihet.

Inte heller får det vara straffrihet för mord på oppositionspolitiker, som till exempel Boris Nemtsov. Vi har fortfarande inte fått en fullständig utredning av vem som var master mind bakom mordet.

Magnitskij har vi anledning att återkomma till, herr talman, när vi så småningom behandlar betänkande UU10, och möjligheterna att från svensk sida tillsammans med andra besluta om mer sanktioner vid övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter.

En hel del har nämnts kring situationen för rohingyerna och utvecklingen i Myanmar, och jag kan instämma i flera av inläggen.

Jag vill också beröra Kina, en av säkerhetsrådets vetomakter som naturligtvis har ett särskilt ansvar att leva upp till mänskliga rättigheter och som ser på detta ansvar på ett sätt som förskräcker. Vi ser hur kommunistpartiets ledare Jinping stärker greppet om sin makt. Oliktänkande, politiskt eller på annat sätt men särskilt politiskt, röjs undan med olika metoder. Förtrycket mot minoriteter i till exempel Tibet ökar. Det är en djupt oroande utveckling, inte minst situationen i Sydostasien.

I ljuset av detta behandlas i betänkandet även vår svenske kidnappade Gui Minhai. Det är viktigt att Sverige tillsammans med EU fortsätter att arbeta tydligt och starkt för hans omedelbara frigivning.

Vi har sett att frigivning är möjligt i fallet Etiopien, där vi nu varmt välkomnar Fikru Marus frigivning och återkomst till Sverige. Tänk tanken att Eritrea nu skulle ge besked, efter 16 år och 249 dagar, om var Dawit Isaak finns och att vi skulle få se en frigivning av honom.

Jag vill med detta yrka bifall till reservation 3 under punkt 1.


Anf. 49 Yasmine Posio Nilsson (V)

Herr talman! Nu debatterar vi FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Detta är dessvärre ämnen som vi måste återkomma till ofta, då alla samhällen i världen har svårt att helt och fullt leva upp till de mänskliga rättigheterna. Detta varierar i olika grad, och de samhällen som trots allt varit en bra bit på väg att uppnå alla rättigheterna har visat sig vara mer jämlika. Men även vissa av dessa länder går mot ett alltmer ojämlikt samhälle med ökande inkomstklyftor, där antalet arbetande fattiga ökar för var dag som går och därmed kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

I dag äger åtta män lika mycket som jordens fattigaste halva av befolkningen. Däri ligger orsaken till många av de problem som visar sig i klimatkatastrofer och konflikter och att alltför många människor knappt ges några mänskliga rättigheter över huvud taget. Kränkningarna är omfattande. Vi har som sagt debatterat detta förut med olika fokusområden.

I dag ligger fokus på Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina, Myanmar och dessutom världsorganisationen FN. Vi i Vänsterpartiet har väckt motioner som gäller dessa länder och FN. Men vissa av dem har redan lyfts fram, och då tiden är knapp tänker jag endast fokusera på några av våra motioner som behandlas i detta betänkande.

Jag vill börja med att lyfta fram några av de svenskar som är fängslade eller som fått dödsstraff utan någon rättslig grund.

Journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i 6 093 dagar i Eritrea. Bokförläggaren Gui Minhai tillfångatogs i Thailand av Kina. Han släpptes i våras men fängslades snabbt igen. Läkaren och forskaren i katastrofmedicin Ahmadreza Djalali har dömts till dödsstraff i Iran.

Vi i Vänsterpartiet menar att Sverige måste öka ansträngningarna för att få dessa regimer att ändra sina ställningstaganden. Alla dessa fall är ytterst angelägna, men just i dag vill jag särskilt lyfta fram Dawit Isaak.

Han har varit fängslad sedan 2001 i Eritrea, som är en av Afrikas mest hårdföra diktaturer. Det är ett av världens mest militariserade länder och har en bottenplacering när det gäller pressfrihetsindex.

Journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i snart 17 år utan att någon har fått träffa honom. Det är uppenbart att den så kallade tysta diplomatin inte fungerar i detta fall. Vi förväntar oss att regeringen gör allt för att Dawit Isaak ska släppas.

Därmed, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 6.

Det finns faktiskt några bra utgångar när det gäller svenskar som varit kidnappade och orättfärdigt fängslade, varav den senaste förra veckan då hjärtläkaren Fikru Maru äntligen släpptes fri från fängelset i Etiopien.

Vi är några ledamöter från utrikesutskottet som i dag faktiskt hade tänkt lyfta fram vikten av att regeringen skulle göra sitt yttersta för att han skulle frikännas. I alla fall är jag glad över att det inte behövs, och jag vågar nog påstå att även de andra här i kammaren är det.

Erfarenheterna av det som fungerat, som i det här fallet, och det som uppenbarligen inte fungerat, som i fallet Dawit Isaak, behöver sammanställas så att Sverige kan utveckla sina ansträngningar och få någon sorts lösning för dem som fortfarande sitter fängslade. Det finns ingen universallösning, men utan en tydlig sammanställning och genomlysning av det arbete som gjorts är det ännu svårare att uppnå några som helst resultat.

Jag vill även belysa hur detta ställer politiken för global utveckling på sin spets. Målkonflikten mänskliga rättigheter visavi handel har tidigare vägt och ser ut att fortsatt väga till handelns fördel. Visst kan handel leda till positiva fördelar såsom dialog och ett öppnare samhälle. Men när det handlar om auktoritära stater gäller det som regering att iaktta stor försiktighet och att inte bara träffa högt uppsatta politiker på sina handelsresor utan även se till att träffa och stötta civila organisationer i de berörda länderna.

Herr talman! Ett land som Sverige handlar mycket med är Kina, som alltjämt är en diktatur och där kränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter är omfattande. Kina är sannolikt det land i världen som avrättar flest människor per år. Behandlingen av oppositionella och oliktänkande har hårdnat under de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Kina är formellt en flerpartistat, men i praktiken har kommunistpartiet maktmonopol. Några nationella val förekommer inte. Krav på politisk förändring och försök att bilda självständiga föreningar klassas som hot mot det kinesiska rikets säkerhet. Det är också vanligt med frihetsberövanden helt utan rättegång.

Kina är i dag världens näst största marknad för organtransplantationer. Efter massiv kritik från omvärlden hävdar regimen att organstöld inte längre pågår, men enligt flera experter på området fortgår det ännu. Jag anser att Sverige bör verka för att en internationell utredning tillsätts med anledning av rapporterna om organstöld i Kina.

Det är uppenbart att den dialog som Sverige lyckats få till med Kina tack vare handeln inte alls räcker till. Mänskliga rättigheter kränks hela tiden, och då behöver deras folk vårt stöd, inte bara att vi handlar med deras makthavare.

Det finns ett världsomfattande organ där hela världens länder samlas för att arbeta med mänskliga rättigheter, FN. Vi har sett hur världen har blivit betydligt mer polariserad sedan millennieskiftet, FN likaså. Alltför ofta har oenighet mellan länder och regioner skapat låsningar och blockerat viktiga beslut och nödvändiga reformer av FN-systemet.

Ska FN enas och bli mer handlingskraftigt krävs bland annat att säkerhetsrådet reformeras, att generalförsamlingen får en förstärkt position och att respekten för folkrätten återupprättas. Transparensen måste bli bättre. Civilsamhällets roll inom och insyn i FN-systemet behöver utökas betydligt, för det är just civilsamhället som spelar en viktig roll som både vakthund och förmedlare av information både inom och utanför FN-systemet. Generalsekreterare Guterres har påbörjat ett reformarbete men har mött en del motstånd.

Sverige kan spela en viktig roll här. Att vårt land är militärt alliansfritt och fortfarande åtnjuter ett stort förtroende för vårt arbete för avkolonialisering, nedrustning och fred ger oss en på många sätt unik position.

Jag anser att Sverige bör verka aktivt för att motverka splittring och låsningar inom FN-systemet för att FN ska bli en mer enad och handlingskraftig organisation. För det behövs en tydlig FN-strategi för hela arbetet, inte enbart för de olika organen inom FN-systemet. Om vi menar allvar med feministisk utrikespolitik bör Sverige verka för att en kvinna blir FN:s nästa generalsekreterare.


Anf. 50 Fredrik Malm (L)

Herr talman! I dag nåddes vi av den fruktansvärda nyheten att den 41årige ryske journalisten Arkadij Babtjenko skjutits ihjäl i Kiev. Hans hustru befann sig i badrummet när hon hörde skott, och hon rusade ut och fann sin man liggande på golvet, skriver Kiev Post.

Arkadij Babtjenko var en känd Putinkritiker, och han hade vid en rad tillfällen kritiserat den ryska annekteringen av Krim. Polisen misstänker att mordet kan kopplas till hans arbete som journalist. Han var en av de mest kända ryska krigskorrespondenterna, men han uppges ha lämnat Ryssland eftersom han fruktade för sitt liv sedan han kritiserat myndigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Samtidigt nåddes vi av uppgifter att Bill Browder, som varit här i riksdagen flera gånger, gripits i Madrid efter att Ryssland efterlyst honom via Interpol. Browder var ansvarig för en av de största fonderna verksamma i Ryssland. Advokaten Sergej Magnitskij hjälpte detta företag innan han greps och drygt ett år senare dog i ryskt fängelse. Browder har därefter rest världen runt för att lobba för sanktioner mot Ryssland, så kallade Magnitskijlagar.

För en liten stund sedan kom det glädjande beskedet att Browder har släppts i Madrid. Det är dock sjätte gången Ryssland missbrukar Interpol för att kunna gripa honom.

Mordet på Babtjenko och gripandet i Madrid är två exempel på vad som väntar den som öppet opponerar sig mot förtrycket i Ryssland. Listan kan göras lång över journalister, MR-försvarare och Putinkritiker som får plikta med sina liv på grund av sitt arbete mot det maffiastyre och banditvälde som råder i Ryssland.

Herr talman! Denna utveckling är oerhört allvarlig, och den påverkar förstås också Sverige som grannland. Ingenting tyder på att någon positiv förändring i Ryssland är i sikte. Oppositionen är i hög grad krossad, kritiska röster tystas och medborgarna förvägras grundläggande rättigheter. Mediefriheten har inskränkts kraftigt till följd av drakoniska lagar, ett korrupt rättssystem, repressalier och hot om dödligt våld. Den nationalistiska propagandan dominerar medielandskapet helt, medan fri och kritisk journalistik pressas tillbaka. Hbt-personer utsätts för våld eller riskerar att försvinna.

Retoriken från de statskontrollerade eller regimvänliga medierna, särskilt mot USA men också mot Sverige, Europa och övriga västvärlden, är oförsonlig.

Det pågår en massiv desinformationskampanj på internet i den ryska regeringens regi. Man sprider lögner om vad som händer i världen för att på detta sätt göra människor både inom och utom landet förvirrade. Målet är att det ska bli svårare att lita på någonting över huvud taget. På sociala medier sprids positiva omdömen om den ryska politiken medan motståndare trakasseras. Detta underminerar förstås internets roll som mediekanal och verktyg för rysk yttrandefrihet.

Det är också ett säkerhetspolitiskt hot. Den svenska säkerhetspolisen uppger att Ryssland bedriver ett psykologiskt krig mot Sverige. I USA manipulerade ryska hackare presidentvalet till förmån för Donald Trump.

Ständiga manipulationer, fejkade nyheter, dimridåer och stöd till högerextremister och vänsterextremister syftar till att polarisera andra länder och frikänna Ryssland från ansvar för de brott de har begått.

Därtill kommer överfallet på Georgien, ockupationen av annekteringen av Krim, kriget i Syrien och destabilisering av en rad länder i Östeuropa.

Samtidigt ser vi upprustning och hög militär kapacitet från rysk sida. Totalförsvaret forskningsinstitut, FOI, beskriver hur Ryssland har uppnått en regional militär överlägsenhet i norra Europa.

Till detta ska adderas den osäkerhet som genereras av den pågående brexitprocessen och den oförutsägbara amerikanska administrationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

I stället för att investera i möjligheter för befolkningen använder den ryska statsledningen resurserna till landets stridskrafter. Detta tvingar oss i Sverige att öka vår försvarsförmåga och stärka vårt skydd mot cyberangrepp och liknande subversiva aktiviteter mot vårt land. Det kräver också att vi blir mer medvetna om hur hoten mot Sverige ser ut. Inte minst gäller det risken för att Ryssland ökar stödet till extrema politiska grupper i Sverige.

Den ryska utvecklingen innebär sammantaget en svår balansgång. Samtidigt som Sveriges vänskap med befolkningen i Ryssland behöver vara starkare än någonsin måste våra företrädare i alla kontakter vara tydliga i kritiken mot den auktoritära regimen, och vår beredskap måste höjas kraftigt. Tuff kritik bör kombineras med ökade mellanfolkliga relationer. Vi vill uppmuntra fler kontakter mellan Sverige och Ryssland, vilket bland annat kan stärka det civila samhället. Det är inte det ryska folket vi har något otalt med utan med Putins politik.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Liberalernas reservation, nr 13, som handlar om detta. Jag yrkar även bifall till Liberalernas reservation, nr 7, som handlar om ett frisläppande av den svenske medborgaren Dawit Isaak.


Anf. 51 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag vill i allt väsentligt instämma i vad som framfördes. Fredrik Malm nämnde gripandet av Bill Browder i Spanien. Svenska MR-aktörer och journalister har tidigare fängslats i Madrid, och då låg Turkiet bakom. Nu var det Ryssland igen.

Herr talman! Det finns skäl att uppmärksamma just detta i våra samtal. Denna gång blev det ett snabbt frisläppande av Bill Browder, men sådant här är exempel på hur Ryssland och andra missbrukar Interpol för att komma åt oliktänkande eller oppositionella.

Detta finns inte med i betänkandet, men det är viktigt att vi arbetar tillsammans för att försöka stoppa detta. Annars blir Interpol en av möjligheterna för auktoritära ledare att strypa oppositionen och hota både den som grips och andra som riskerar att gå samma öde till mötes. Därför är det viktigt att vi är tydliga här.

Jag instämmer i betydelsen av att vi agerar för att sätta stopp för den typ av utveckling som vi har sett i Magnitskijfallet. Jag hoppas att vi sedan tillsammans ska kunna verka för en Magnitskijlagstiftning också i Sverige.


Anf. 52 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag instämmer helt i vad Kerstin Lundgren säger.

Det är en pågående diskussion, delvis i vid mening, om hur vårt land ska förhålla sig till utvecklingen i Ryssland. När det kommer till konkreta frågor som Magnitskij och annat och om det inte går att komma framåt på det spåret EU-gemensamt bör länder kunna agera unilateralt, vilket flera också har gjort. Det bör också Sverige kunna göra. I denna del är vi helt överens.


Anf. 53 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det är bra. Vi får bilda en gemenskap och försöka få med fler för att gå den vägen.

Jag tänker inte att Sverige ska börja införa sanktioner mot den ena efter den andra när det gäller MR-brott, men däremot måste vi ha möjligheter att tillsammans med andra i EU, när EU blockeras, agera för att MR-brott inte ska få gå obemärkta förbi. Magnitskijfrågan är en sådan möjlighet som vi måste ta vara på.


Anf. 54 Fredrik Malm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Jag har inga invändningar.


Anf. 55 Sofia Damm (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. I betänkandet behandlas motionsyrkanden som rör FN och FN-systemet men också situationen för de mänskliga rättigheterna i en rad specifika länder.

Demokratin och friheten i världen är på stark tillbakagång. När Freedom House släppte sin rapport om frihet i världen 2017 konstaterade de att vi nu är inne på det tolfte året i rad då friheten minskade i världen. I hela 71 länder minskade de medborgerliga fri- och rättigheterna.

Att utrikesutskottet i betänkandet endast lyfter upp situationen i sex länder ska inte tolkas som något annat än att vi har behandlat motionsyrkanden från ledamöter som rör dessa länder, medan förslag rörande MR-situationen i andra länder har behandlats i andra betänkanden, exempelvis det nyligen debatterade betänkandet om situationen i Mellanöstern.

I mitt anförande kommer jag att fokusera på FN-systemet och de specifika länder där Kristdemokraterna har motioner som behandlats, nämligen Burma, Eritrea och Etiopien.

Låt mig börja med FN, herr talman. FN är en unik och viktig organisation. Ingen annan organisation samlar världens stater för att arbeta för fred och frihet, men det är också en organisation med stora problem. Sverige befinner sig som FN-medlem jämte en rad mångfasetterade länder, varav många har en syn på demokrati, internationell rätt och mänskliga rättigheter som skiljer sig avsevärt från vår egen.

Kriget i Syrien, där al-Asad bombar civila med ryskt understöd, och Islamiska statens brutala frammarsch har visat förödande konsekvenser av ett världssamfund och ett FN som varit handlingsförlamade på grund av vetorätten. Det är därför centralt att FN höjer tempot när det gäller reformarbetet. Utan en förändring kommer inte tilltron till FN att kunna bestå.

FN:s stadgar, som kom till 1945, tar inte hänsyn till dagens komplexa världssystem, vilket gör att säkerhetsrådet, genom vetorätten, ständigt står inför låsningar. Oförmågan att ingripa när brott mot mänskligheten och folkmord begås är skamlig. I dag används allt för ofta vetorätten av någon av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet för att politisera redan infekterade frågor i stället för att, som det var tänkt när säkerhetsrådet en gång konstruerades, användas för att stoppa farliga förslag.

Det finns tydliga brister också i FN:s råd för mänskliga rättigheter, främst på grund av att rådet består av medlemsländer som konsekvent bryter mot de rättigheter som rådet är utsett att försvara. Sverige bör spela en aktivare roll i reformeringen av FN-systemet och verka för att särskilda kriterier införs för att få en plats i MR-rådet.

Herr talman! Vi ser en ny och oroande trend. Försvarare av mänskliga rättigheter, biståndsarbetare och journalister har blivit måltavlor i konflikter. Under de senaste tio åren har attackerna mot dem som arbetar med bistånd närmast fördubblats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

För ett år sedan mördades svenska Zaida Catalán och hennes två FN-kollegor under uppdraget att bland annat övervaka sanktioner och utreda misstänkta massakrer i Kasairegionen i Kongo. Kristdemokraterna menar att regeringen måste intensifiera sina ansträngningar för att få till stånd en internationell brottsutredning värd namnet så att de skyldiga grips och ställs inför rätta. Sverige måste också, utifrån rapporten från FN:s Board of Inquiry, se till att den rekommendation som framförs om ett förbättrat skydd för FN-experter blir verklighet. Det som hände Zaida Catalán och hennes kollegor får aldrig hända igen.

Herr talman! I denna värld är vi i stort behov av ljusglimtar. En sådan är att jag har kunnat stryka en av de reservationer som Kristdemokraterna hade i betänkandet - den som rör att regeringen måste göra mer för att få Fikru Maru frisläppt. Efter hela fem år har den svenske hjärtläkaren äntligen släppts ur etiopiskt fängelse. Behandlingen och rättsosäkerheten kring Marus fall är dock allt annat än acceptabel. Sverige måste fortsatt använda alla till buds stående medel för att vända den repressiva utvecklingen i Etiopien, för den är djupt allvarlig.

Låt oss hoppas att vi även får uppleva en glädjens dag snart när det gäller Dawit Isaak. I betänkandet behandlas den hårdföra regimen i Eritrea, där journalisten Dawit Isaak sedan 16 år tillbaka sitter fängslad utan rättegång på grund av sin kritik mot regimen. Både regeringen och EU måste göra mer för att få Isaak fri. Jag anser att Sverige bör ge frågan nytt liv med hjälp av sin plats i säkerhetsrådet så att den internationella brottmålsdomstolen ICC kan väcka åtal mot den eritreanska regimen för brott mot mänskligheten.

Herr talman! På alltför många håll förföljs människor i dag för sin tro och drivs på flykt från sina hem under de mest vedervärdiga hot. Religions- och övertygelsefrihet är en viktig fråga att ta hänsyn till i utformningen av svensk utrikespolitik. Det handlar om frihet från tvång, frihet att uttrycka sig och icke-diskriminering.

Burma är ett land där de mänskliga rättigheterna och religionsfriheten förtrampas å det grövsta. Minoriteten rohingya har kallats världens mest förföljda minoritet. Det har under årtionden pågått en konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten. Våldet mot rohingyafolket har som vi alla vet eskalerat, och hundratusentals människor har flytt till grannlandet Bangladesh.

Förtrycket och hatet mot rohingyerna är dock så otroligt djupt rotat och genomsyrar hela samhället att det inte räcker med att arbeta för ett återtagande av flyktingar som befinner sig i grannländerna. I vår reservation framhåller vi kristdemokrater att Sveriges regering måste göra mer för att den etniska utrensningen av rohingya ska upphöra.

Herr talman! Det finns mycket att säga om det förtryck som pågår i vår omvärld och det behov som finns av ett ökat stöd till dem som står upp och kämpar för att göra världen lite bättre, som kämpar för att vi inte nästa år ska stå i den här kammaren och säga att friheten är på tillbakagång för 13:e året i rad.

Jag har nu redogjort för Kristdemokraternas reservationer, som jag självklart står bakom. För tids vinnande yrkar jag dock bifall endast till reservation 16.


Anf. 56 Emilia Töyrä (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och därmed avslag på alla reservationer.

Precis som mina kollegor tidigare har sagt står vi här i dag i den svenska riksdagens kammare för att debattera FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. I mitt anförande kommer jag framför allt att prata övergripande om FN och den del av betänkandet som berör Myanmar och Kina, och så får ni vänta till Olle Thorells inlägg.

Jag hörde en gång FN jämföras med demokrati. Det var en liknelse som jag tyckte om, och därför tänker jag framföra den även här. Man brukar säga - det var kanske Churchill som sa det först - att demokrati är ett förfärligt statsskick, men av dem vi känner till är det det bästa. På samma sätt kan man prata om FN. FN är inte perfekt, men det är det system vi har och det bästa av dem vi känner till. Var hade vi varit i dag om FN inte hade skapats, om fredsbevarande styrkor inte hade funnits och om världen inte hade haft ett gemensamt arbetsrum att samtala i?

Med det sagt, herr talman, vill jag förstås inte slå bort kritiken som finns. Det är heller inte min roll att i alla lägen försvara FN. Det finns mycket som behöver förändras, speciellt ur ett svenskt perspektiv. Det vore både naivt och ansvarslöst av oss att inte försöka.

Det finns 193 medlemsstater, och de har en gemensam röst. Det är medlemsstater från jordens alla hörn - så mycket nu en rund värld kan ha hörn - med vitt skilda förutsättningar och olika historia. Det är en organisation där Sverige sticker ut som något ganska udda, och det är vi också. FN är dessutom en organisation där ett litet land i Europas norra utkant har spelat en stor roll genom dess uppbyggnad, historia och nutid.

I år och förra året har Sverige ett unikt läge att göra något storslaget. Det är de två år vi har fått till vårt förfogande för att föra in det svenska i FN:s säkerhetsråd. Det är ett säkerhetsråd som nu, kanske mer än någonsin, präglas av polarisering och ett klimat av konfliktsökande snarare än kontaktskapande.

Fru talman! Genom sin plats i säkerhetsrådet har Sverige här tagit ett helt nytt grepp. Under april månad besökte säkerhetsrådet den tidigare generalsekreteraren Dag Hammarskjölds gård Backåkra. Det var första gången säkerhetsrådet höll sitt arbetsmöte utanför USA. Det här var strax efter att relationen mellan framför allt USA och Ryssland var som frostigast när det gäller Syrien. Exakt vad som avhandlades under mötet vet vi inte, men vittnesmål har efteråt kunnat visa på att klimatet i säkerhetsrådet har blivit ett annat. På den svenska FN-representationen i New York har man börjat använda ett nytt begrepp, "the Backåkra Spirit".

Fru talman! Något vi tar upp i betänkandet gäller antalet svenskar i FN-systemet. Vi är det sjätte största givarlandet, men detta återspeglas inte i poster inom FN. Jag hör inte till dem som tycker att det ska vara ett självändamål att så att säga köpa sig platser eller poster, men det ansvarstagande vi visar med ekonomiska resurser skulle vi förstås kunna ta vidare ett steg genom personella. Jag gläds därför över det initiativ som under denna mandatperiod har tagits av Sida och UD att öka antalet svenskar såväl inom FN som inom andra internationella organisationer och utvecklingsbanker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

När vi har svenskar på plats i FN-systemet och i FN-tjänst är det viktigt att veta att de är trygga. Förra året nåddes vi av beskedet om att Zaida Catalán hade mördats i tjänsten. Något vi i dag ser i allt högre utsträckning är inte bara att FN-styrkor och FN-utsända är mer utsatta än tidigare, utan de är också måltavlor. Respekten för mänskliga rättigheter och symbolen för dessa som FN är har minskat på ett sätt som vi inte hade kunnat förutse för bara några år sedan.

Brottsutredningen pågår fortfarande, och den rapport som FN:s Board of Inquiry lämnade i augusti gav rekommendationen att stärka skyddet för experter. Regeringen har också drivit på för att få klarhet i vad som hänt och för att de skyldiga ska lagföras och dömas.

Fru talman! Utvecklingen när det gäller de mänskliga rättigheterna i världen går åt fel håll, vilket vi har hört tidigare här i debatten. I nyhetssammanfattningarna kan vi ta del av avskyvärda brott mot mänskligheten och mot rättsstatens principer. Här skulle jag kunna räkna upp ett antal länder som brukar tas upp för att föra detta i bevis, men jag nöjer mig med att nämna Ryssland.

År 2016 hamnade Ryssland på plats 148 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Lagar för att bekämpa terrorism och extremism används enligt UD:s MR-rapport i hög utsträckning för att inskränka yttrandefriheten, och självcensuren har ökat. Föreningsfriheten är begränsad, och villkoren för det ryska civilsamhället är allvarliga.

I betänkandet lyfter utskottet fram att man önskar se ett ökat arbete för jämställdhet och för främjande av rättigheter för hbtq-personer, och jag kan bara hålla med. När vi ser att rättigheter inskränks för en grupp kan vi snart förvänta oss att se detsamma för fler.

Att man använder terrorism som ursäkt för att inskränka befolkningens integritet har vi sett på fler platser i världen, fru talman. Vissa ledare passar det utmärkt att inte bara vidta nödvändiga åtgärder utan också sträcka ut dem till den grad att rörelsefriheten kraftigt begränsas. Här har vi anledning att vara uppmärksamma tror jag och att försöka se till rimlighet när diskussioner förs om att begränsa individers frihet till förmån för deras påstådda trygghet.

Fru talman! Precis som mina kollegor som tidigare har stått i talarstolen i dag vill jag välkomna frigivningen av Fikru Maru, som äntligen har släppts.

Jag minns en kampanj på Twitter för ganska många år sedan. Det var när jag precis hade börjat använda Twitter. Kampanjen rörde Dawit Isaak och gick ut på att man skulle berätta vad man gjort under de år då han hade varit fängslad. Jag insåg att jag hade gått ut gymnasiet, fått mitt första jobb och fått min första lägenhet. Under 17 år hinner väldigt mycket att hända ute i världen. Det är svårt att föreställa sig att sitta fängslad under så lång tid, speciellt under sådana förutsättningar som vi kan anta att han har.

Fru talman! Avslutningsvis har jag en hälsning att framföra. Vid mitt besök i New York och FN i april i år träffade jag företrädare för UN Ocha. Om man googlar på det får man fram att det är FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp. En av företrädarna bad mig framföra ett tack till svenska skattebetalare. Om alla länder hade gjort som Sverige när det gäller bistånd och inte rikta bistånd till specifika organisationer eller syften skulle världen se helt annorlunda ut. Det han också ville framföra var: "Never underestimate your own influence!", det vill säga "Underskatta inte din egen betydelse!" Detta var riktat till Sverige, men jag tänker att det kan riktas till var och en av oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

(Applåder)


Anf. 57 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1.

Angående Emilia Töyräs anförande vill jag också fråga vad Sveriges regering har gjort, när Sverige nu är medlem i FN:s säkerhetsråd, för att effektivisera FN och se till att vi får ett skarpare och vassare FN. Jag vill gärna höra konkreta exempel, och då tänker jag inte på en konferens som har arrangerats i Sverige. Om jag får ställa frågan vill jag höra mer om vassare åtgärder.


Anf. 58 Emilia Töyrä (S)

Fru talman! Tack, Margareta Cederfelt, för frågan!

Först och främst är konferenser inte bara av ceremoniell karaktär. Det finns även andra syften med dem. Man kan till exempel lyfta upp olika problemområden som man ser i tematiska diskussioner. Det är något Sverige har valt att göra under sin tid i säkerhetsrådet. Vi arbetar med tematik på ett annat sätt än vad som har gjorts tidigare. Det är något som har mötts av en del kritik, och vissa länder har inte riktigt förstått det. Detta är en sådan sak vi gjort.

I stället för att till exempel tala om kvinnors deltagande har man det som tema för säkerhetsrådet. Det bidrar till kunskap, och samtidigt lyfter man fram vilka specifika vinster som finns med något sådant i stället för att tala om landområden som har problem för tillfället.

Jag vet inte om detta var svar på Margaretas fråga.


Anf. 59 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Nej, det besvarade inte min fråga ett enda dugg. Att vi diskuterar landområden här i dag beror ju på att det är ett betänkande som ser ut på det viset. Det har ingenting att göra med Sveriges regering, eftersom det är riksdagens betänkande. Min fråga gällde konkreta åtgärder från regeringens sida för ett effektivare FN. Låt mig också fråga: Hur många fler länder har ratificerat Romstadgan? Vad har regeringen gjort för att fler länder ska ratificera denna? Vad har regeringen gjort för att fler länder ska ratificera Arms Trade Treaty? Det är två områden som är mycket konkreta när det gäller att förbättra världsfreden. Finns det någonting annat? Vad har regeringen gjort här?


Anf. 60 Emilia Töyrä (S)

Fru talman! Jag tackar för att jag får ytterligare en chans att besvara frågan.

För att ta ett exempel på rent konkreta åtgärder har vi nu senast samarbetat med Kuwait när det gäller resolution 2401, som beviljar tillträde för humanitär hjälp i Syrien. Det tycker jag är ett ganska tydligt exempel på någonting som Sverige har jobbat fram. Vi har sett till att vi är pennhållare när det gäller det, det vill säga de som driver frågan.

Någonting som jag tycker främjar effektiviteten men också visar på den effektivitet som man ibland kan ifrågasätta om säkerhetsrådet verkligen har är att jobba med transparens. Det är något som Sverige har fört in i säkerhetsrådet redan från dag ett. Det gäller även tillsättandet av ny generalsekreterare. Hur ska vi göra i de processerna, när man ska tillsätta sådana poster? Ska det vara transparent eller inte med de här tv-utfrågningarna, som man har haft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Jag tycker att det vi gör är bra och att den information vi för ut från säkerhetsrådet och från den svenska FN-representationen är tydlig.


Anf. 61 Valter Mutt (MP)

Fru talman! Ärade ledamöter och åhörare! FN kritiseras ofta, inte utan anledning, för ineffektivitet och handlingsförlamning. Men att av detta dra slutsatsen att världen skulle klara sig bättre utan en världsorganisation vore förhastat. Den långt drivna ambition att agera på egen hand - unilateralism - som utmärkte Bushadministrationen ledde till den folkrättsvidriga Irakinvasionen 2003, och denna lade grunden för det kaos i Mellanöstern som vi alltjämt lever med. Förenta nationerna, inte Förenta staterna, bör ha det övergripande ansvaret för planetens öden om vi någonsin ska kunna nå fram till en regelbaserad världsordning där alla stater, inte bara de mäktigaste, äger reellt inflytande.

Vår tids ödesfrågor, såsom klimatförändringarna, artdöden och kärnvapenkapprustningen, berör hela mänskligheten - ja, hela biosfären - och går därför inte att lösa nationellt och inte heller inom ramen för överstatliga organisationer av mer begränsad räckvidd, som EU, utan här har FN sin självklara och avgörande roll. Men ska FN kunna uppfylla våra högt ställda förväntningar krävs en djupgående och accelererad reformering av FN-systemet, som till sin grundstruktur alltjämt är en spegling av hur världens maktförhållanden såg ut 1945, då exempelvis Indien inte ens var en självständig nation. Indien kommer sannolikt redan under nästa årtionde att bli världens folkrikaste land, och det är givetvis orimligt att 20 gånger mindre länder som Frankrike eller Storbritannien är permanenta medlemmar av säkerhetsrådet men inte denna miljardnation. Orimligt är också att säkerhetsrådet med sina endast 15 medlemmar väger så mycket tyngre än generalförsamlingens 193 medlemsstater.

Fru talman! Betänkandet rymmer också en genomgång av läget för mänskliga rättigheter och rättsstatlighet i ett antal länder där utvecklingen ger anledning till oro.

Skurkregimen i Eritrea kan inte nog fördömas. Nu behöver Sverige, EU och FN lägga ännu mer diplomatisk energi på att äntligen få loss Dawit Isaak och andra personer i liknande situation ur de fängelsehålor där de försmäktar. Förmodligen behövs för detta både mer av piska och mer av morot.

Utvecklingen i grannlandet Etiopien tycks ha tagit en viss vändning till det bättre, med frisläppanden av fängslade oliktänkande. Men vägen till demokrati och rättsstatlighet är givetvis mycket lång, och könsstympning och annat sexuellt våld mot kvinnor fortsätter att vara utbrett. Detta gäller också i grannlandet Somalia, men de nyligen genomförda parlaments- och presidentvalen ger trots allt anledning till en viss försiktig optimism om utvecklingen där framöver.

Fru talman! I Ryssland är det för närvarande svårt att peka på några parametrar som utvecklas åt rätt håll vad gäller demokrati och rättsstatlighet. Gårdagens mord på den Putinkritiske journalisten Arkadij Babtjenko, som till yttermera visso ägde rum utanför Ryssland, närmare bestämt i Kiev, var inte bara ett avskyvärt illdåd mot en enskild mycket modig människa utan också ett attentat mot det som återstår av pressfriheten i Ryssland, där inte minst självcensuren tilltar i takt med att regimkritiska reportrar och publicister mördas. Denna för det fria ordet så dystra dag finns det anledning att minnas även Jurij Sjtjekotjichin, Pavel Makejev, Vagif Kotjetkov, Anastasija Baburova, Natalja Estemirova och dussintals andra mördade ryska journalister, som påfallande ofta arbetat för oppositionsmedier som Novaja Gazeta och vars fall sällan blir ordentligt utredda utan läggs ned i - som det heter - brist på bevis. Även situationen för andra utsatta grupper, däribland hbtq-personer, etniska minoriteter och våldsutsatta kvinnor, förvärras i Putins Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Detta kompakta mörker till trots är det dock inte skäl att helt förtvivla om läget i vårt stora grannland, där utvecklingen inte sällan präglats av tvära och oväntade kast. Om inte av konstitutionella så av biologiska skäl närmar sig obönhörligt den tid då Ryssland får ledare som inte, likt Putin, formats av Sovjetsystemet.

Här är det på sin plats att erinra om distinktionen mellan auktoritära och totalitära stater. Båda befinner sig förvisso långt från ett demokratiskt styrelseskick. Men i den auktoritära staten tillåts trots allt ett visst mått av autonomi för civilsamhället. I denna av makten inte helt kontrollerade zon kan demokratins späda planta en vacker dag börja gro. Sovjetunionen var en utpräglat totalitär stat, där en förlamande rädsla för makten låg som en våt filt över hela samhället, medan dagens Ryssland trots allt är ett avgjort mer pluralistiskt samhälle vad gäller sådant som exempelvis universitetens relativa frihet och möjligheten för medborgarna att resa utomlands. Vid sidan av oligarkkontrollerade storföretag växer antalet små och medelstora företag. Således föreligger förhoppningsvis vissa möjligheter att bygga ut olika former av folk-till-folk-kontakter mellan Sverige och Ryssland i form av exempelvis kommunala partnerskap, kulturutbyten, kontakter mellan yrkesgrupper och myndighetssamarbeten kring bland annat värnandet av den arktiska miljön och förbättrad kärnsäkerhet.

Fru talman! Åtskilligt av det som kan sägas om utvecklingen i Ryssland gäller även Kina, där den nyauktoritäre presidenten Xi Jinping för en politik som, i kort sammanfattning, präglas av aggression utåt och repression inåt. Ett system med så kallade sociala krediter är under uppbyggnad. Det utlovar diverse förmåner åt så kallade skötsamma individer, men i praktiken hotar det att bli till ett jättelikt system för kontroll av medborgarna, vars göranden och låtanden och preferenser i vår digitaliserade tid ofta låter sig avläsas av virtuella spår på nätet.

Sydkinesiska sjön tycks av ledningen i Peking mer eller mindre betraktas som ett kinesiskt innanhav, vilket tydligt åskådliggjorts i de nyaste kinesiska passen, som är försedda med en illustration föreställande den så kallade nine dots line, det vill säga den niopunktslinje förlagd långt ute i Stilla havet som utgör gräns för vad Peking betraktar som en naturlig kinesisk inflytelsesfär. Kinas försvarsbudget har, enligt färsk statistik från Sipri, under det senaste årtiondet ökat med hela 110 procent, och landet står i dag för 13 procent av de globala rustningskostnaderna, vilket endast överträffas av USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Men inte heller i Kina är stat och samhälle helt och hållet synonymer. Även här finns ett visst handlingsutrymme för civilsamhälleliga grupper och organisationer, inte minst inom miljöområdet, och det är väsentligt att omvärlden odlar relationer med dessa. Ett vackert exempel är den engelsk-kinesiska miljödialogen China Dialogue, som startades för ett antal år sedan av den brittiska miljöjournalisten Isabel Hilton.

Det är värdefullt att mänskliga rättigheter och rättsstatens principer utgör kärnan i EU:s Kinastrategi. Att kampen för frigivning av den fängslade svenske medborgaren Gui Minhai nu också drivs på högsta EU-nivå kan förhoppningsvis komma att visa sig avgörande.

Samarbete kring utbyggnad av förnybar energi, höghastighetståg och annan grön infrastruktur där Kina är världsledande bör också ges hög prioritet såväl i våra bilaterala förbindelser som i relationen mellan EU och Kina. Det vittfamnande nya Sidenvägsprojektet, Belt and Road Initiative, som Kina investerar tungt i såväl politiskt som ekonomiskt knyter kineser och européer närmare varandra och rymmer både risker och möjligheter. Portugals tidigare EU-minister, statsvetaren Bruno Maçães, framhåller i sin tankeväckande bok The Dawn of Eurasia: On the trail of the New World Order - Eurasiens gryning: I spåren på den nya världsordningen - att det är på tiden att vi från vår ände av den euroasiatiska superkontinenten börjar formulera tankar om vårt gemensamma hem.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 62 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Jag har som alla andra lyft fram några fall med fängslade journalister och svenska medborgare i diktaturer. Jag kommer att fokusera mina åtta minuters talartid på detta och såklart på kvinnors situation.

Tyvärr har många svenska medborgare kidnappas i utlandet och tillfångatagits av regimer som inte ger mycket för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Vi har till exempel KI-forskaren Ahmadreza Djalali som är fängslad sedan 2016 och dödsdömd i Iran. Den svenska förläggaren Gui Minhai har varit fängslad i Kina utan någon rättsprocess eller juridisk representation sedan hösten 2015. Vi har flera andra svenska medborgare som har blivit fängslade i andra länder.

Vi har också exempel på fall som läkaren Fikru Maru, som nyligen frisläppts efter fem år i etiopiskt fängelse, men också Johan Gustafsson som satt fängslad i Mali. Dawit Isaak har suttit längst fängslad utan vare sig åtal eller dom. I ofattbara 17 år har den eritreanska regimen hållit honom fången. Han har inte fått träffa sin familj, inte någon advokat och inte heller några svenska diplomater på hela dessa 17 år.

Trots att omfattande insatser har gjorts under åren är Dawit fortfarande fången. Vi är ledamöter över partigränserna som anser att det är dags att sammanställa de olika insatser som gjorts för Dawit Isaak och andra för att kunna få kunskap om vilka arbetsmetoder som fungerar bäst.

Självklart måste Sverige driva krav på frigivning av Dawit Isaak, Ahmadreza Djalali och Gui Minhai. Faktum är att Dawit Isaak och den dödsdömde Ahmadreza Djalali riskerar livet redan som det är, med tyst diplomati eller inte. Därför menar jag att vi efter så många år är skyldiga Dawit Isaak en genomlysning för att se om det finns strategier och erfarenheter från andra fall att pröva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Oavsett hur hårt och kunnigt UD arbetat kan nya ögon se nya saker. Det finns i alla fall inget att förlora på det. Den tysta diplomatin har tyvärr varit verkningslös. Dawit Isaak förtjänar en prestigelös och fullständig analys av vad som gjorts och vad man kan och också vill göra i framtiden.

Dessutom behövs all kunskap som går att få fram inför framtiden då vi inte är garanterade att ytterligare svenska medborgare inte kan hamna i fångenskap utomlands och därmed behöver den mest professionella hjälp både de och deras familjer kan få.

Vi är fler riksdagsledamöter från olika partier som i ett antal år skrivit motioner om Dawit Isaak oavsett regeringsfärg. Vi föreslår att regeringen tillsätter en undersökningskommission för att utreda fallen med Dawit Isaak samt alla andra fängslade svenska medborgare som är tillfångatagna i diktaturer.

Det är också viktigt att påpeka att totalitära regimer som till exempel Turkiet inte ska få använda Interpol som sin förlängda arm för att tysta ned oppositionella som flytt landet. Vi har exempel på den svenska medborgaren och journalisten med rötter från Turkiet Hamza Yalcin som fängslades på Turkiets order när han befann sig på semester i Spanien. Han frigavs efter påtryckningar. Jag menar att vi måste vara tydliga med att Interpol inte används av diktaturer för att tysta ned journalister och oppositionella.

Eftersom det i dag är FN, mänskliga rättigheter och Sveriges roll som debatteras i kammaren vill jag också lyfta fram barns och kvinnors situation i många av de länder som faktiskt är medlemmar i FN. Faktum är att många länder som är medlemmar i FN är diktaturer. I dessa länders lagar förekommer barbari. Det gäller till exempel barn, kvinnor och homosexuella. Det förekommer barnäktenskap, tvångsäktenskap, dödstraff, sexuella övergrepp och könsstympning. Dödstraff förekommer i Iran, Saudiarabien, Turkiet, Eritrea, Etiopien och Somalia. Det är tyvärr bara några exempel. Det finns ännu fler, för att inte nämna slaveri av arbetare och sexslaveri riktat mot barn och kvinnor som förekommer i Indien och många andra länder som alla är medlemmar i FN.

Slutligen vill jag säga att Sverige måste använda sin röst i säkerhetsrådet för att visa den feminism som regeringen har som sin utrikespolitiska profil och vara en röst för kvinnor rättigheter och allas lika värde. Jag instämmer därför i Vänsterpartiets motion och den reservation vi har.

Tyvärr har inte några av ledamöterna lyft fram vår flerpartimotion som behandlats av utskottet. Jag vill ta upp de krav som förs fram i motionen om Dawit Isaak. Det är väldigt viktigt att UD och Sveriges regering ser över sina metoder och det arbete man hittills har gjort. Det har tyvärr varit verkningslöst med en tyst diplomati.

Vi måste använda den röst som alltid har varit Sveriges när det gäller kvinnors mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati. Dawit Isaak är en journalist. Han har skrivit kritiska artiklar. Det gäller förläggaren Gui Minhai, många andra och också i Hamza Yalcins fall. Han skrev kritiska artiklar om Turkiet även om han blev fängslad i Spanien.

Vi måste vara väldigt tydliga med detta. Vad använder vi FN och säkerhetsrådet till om det inte är för mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och allas lika värde?


Anf. 63 Olle Thorell (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Fru talman! Jag kommer att ägna mitt anförande åt utvecklingen i Myanmar, det vill säga Burma, och Kina.

Kina är om inte redan så snart världens största ekonomi. Det är en växande världsmakt som tar allt större utrymme inte bara i världsekonomin utan också i världspolitiken. Kinas utveckling och relationen mellan Kina och omvärlden kommer att vara avgörande för hela den globala utvecklingen, både ekonomiskt och politiskt.

Kinas ekonomiska utveckling har varit enastående de senaste decennierna. Hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Den bedriften är förstås av oerhörd betydelse. Kina växer nu i makt och inflytande i världen. Men med makt följer också ansvar.

Kina är en enpartistat utan fria och allmänna val och tillåter inte någon politisk opposition.

På senare år har tyvärr utvecklingen gått bakåt vad gäller respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna. Det är en mycket oroande utveckling. Demokratiaktivister, människorättsförsvarare och minoritetsföreträdare - alla som på något sätt organiserar sig utanför staten och kommunistpartiets kontroll - upplever ett allt mindre utrymme att agera på. Dödsstraffet används i förfärande hög omfattning. Exakt hur många vet man inte, men det rör sig säkerligen om tusentals människor som avrättas i Kina varje år.

Pressfriheten är ytterst begränsad, utvecklingen i Hongkong är oroande, kommunistpartiet stärker sitt grepp om utvecklingen och yttrandefriheten är synnerligen begränsad, inte minst genom den självcensur som både journalister och vanliga medborgare ägnar sig åt. Internet är strängt övervakat. Och vet ni hur många övervakningskameror det finns i Kina? 180 miljoner - det är ungefär en kamera på var sjätte kines!

Den senaste tiden har vi kunnat glädjas åt frisläppandet av svenska medborgare som har fängslats eller kidnappats, som Johan Gustafsson och nu senast Fikru Maru. I Kina finns också en svensk medborgare fängslad, Gui Minhai. Vårt budskap är solklart: Gui Minhai bör omedelbart släppas fri och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal. Vi räknar med att regeringen även fortsättningsvis arbetar med oförminskad styrka när det gäller Gui Minhais frisläppande.

Sveriges relation till Kina är viktig. Det är viktigt att vi har goda relationer till ett så stort och inflytelserikt land. Vår handel med Kina är stor och kommer att växa i båda riktningarna. Det är bra, men vi måste också vara tydliga och konsekventa i vår kritik till den negativa utveckling vi ser i Kina gällande demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag gläder mig därför åt att vi har så stor enighet i vårt utskott och i hela Sveriges riksdag om att påpeka de här bristerna och vara tydliga i de värderingar vi har i relation till Kina. Dialog tror vi är vägen framåt, och utbyte mellan länder på olika plan tror vi leder framåt. Att isolera sig från omvärlden, att inte tala med länder och regimer och föra fram den kritik vi har, även om de står långt från våra värderingar, leder bara till slutenhet och ökad misstro.

Ett annat land där utvecklingen har gått bakåt är Myanmar/Burma. Där hade vi alla höga förhoppningar om en bättre demokratisk utveckling efter att Aung San Suu Kyi, mottagare av Nobels fredspris, äntligen släpptes fri och hennes parti NLD vann makt och inflytande.

FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Nu, några år senare, är facit inte minst för folkgruppen rohingyer i västra Burma förfärande. Även om Aung San Suu Kyi de facto är statschef håller militären ett järngrepp om stora delar av samhället. Den etniska rensning och de brott mot mänskligheten som uppenbarligen har begåtts då 700 000 av den muslimska befolkningsgruppen rohingyer har fördrivits från sina hem är något som måste få konsekvenser. Ansvar måste utkrävas. Våldet måste upphöra. Flyktingarna måste få en möjlighet att inte bara återvända till sina skövlade byar utan också ges möjlighet att leva sina liv i frihet utan risk för förföljelse, våld eller trakasserier.

Vi har nämnt sex länder i betänkandet. Jag har nämnt två i mitt anförande, Myanmar/Burma och Kina, och jag skulle kunna tala länge om situationen i både Somalia, Etiopien, Ryssland och Eritrea.

Låt mig avsluta med att nämna två namn. Det första är Arkadij Babtjenko, rysk journalist, skjuten i Ukraina. Det är ett tecken på att pressfriheten, yttrandefriheten och demokratin är under hot inte bara i Ryssland utan på många platser i världen. Vi hedrar hans minne genom att fortsätta att arbeta för yttrandefrihet och pressfrihet i alla världens länder. Det andra namnet är Dawit Isaak, fängslad svensk medborgare i Eritrea i över 16 år. Han måste släppas fri. Det har gått för lång tid.

Vi socialdemokrater har en enkel paroll när det gäller utrikespolitik och mänskliga rättigheter. Vi säger: Alla folks frihet. Hela världens fred. Den parollen gäller än i dag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-05-30
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 4, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. FN

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2015/16:2110 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

      2016/17:48 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1-5, 9-13 och 21,

      2016/17:457 av Jeff Ahl m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

      2017/18:1580 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

      2017/18:3566 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 14,

      2017/18:3614 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 3,

      2017/18:3684 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 9, 10 och 14,

      2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkandena 17 och 18 samt

      2017/18:3775 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 20.
      • Reservation 1 (M)
      • Reservation 2 (SD)
      • Reservation 3 (C)
      • Reservation 4 (V)
      • Reservation 5 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S990014
      M071012
      SD00348
      MP21004
      C00202
      V00183
      L15004
      KD00142
      -0044
      Totalt135719053
      Ledamöternas röster
    2. Eritrea

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:3206 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 14,

      2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkande 16 och

      2017/18:568 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 9.
      • Reservation 6 (V)
      • Reservation 7 (L)
      • Reservation 8 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S990014
      M710012
      SD34008
      MP21004
      C20002
      V01803
      L00154
      KD00142
      -4004
      Totalt249182953
      Ledamöternas röster
    3. Etiopien

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkandena 14 och 15 samt

      2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 21.
      • Reservation 9 (V)
    4. Somalia m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:468 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 1-3, 5, 6, 8 och 9,

      2017/18:533 av Yasmine Posio Nilsson m.fl. (V) yrkandena 17 och 18 samt

      2017/18:1600 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-3, 6, 7, 9 och 10.
      • Reservation 10 (SD)
      • Reservation 11 (V)
    5. Ryssland

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2017/18:576 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 2, 3 och 10 samt

      2017/18:1578 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2.
      • Reservation 12 (SD)
      • Reservation 13 (L)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S990014
      M710012
      SD03408
      MP21004
      C20002
      V18003
      L00154
      KD14002
      -0314
      Totalt243371653
      Ledamöternas röster
    6. Kina

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2016/17:811 av Hans Linde m.fl. (V) yrkandena 1-3, 5, 8 och 9.
      • Reservation 14 (V)
    7. Myanmar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2016/17:473 av Björn Söder m.fl. (SD) yrkandena 1-4,

      2017/18:1579 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkandena 1-4 och

      2017/18:3745 av Sofia Damm m.fl. (KD) yrkande 11.
      • Reservation 15 (SD)
      • Reservation 16 (KD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (KD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S990014
      M710012
      SD00348
      MP21004
      C20002
      V18003
      L15004
      KD01402
      -0044
      Totalt244143853
      Ledamöternas röster
    8. Övriga yrkanden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.