Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Fru ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationen.

Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Vi ska nu debattera civilutskottets betänkande CU23 Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet. Regeringens proposition handlar om nya åtgärder för att hjälpa Kronofogdemyndigheten att driva in skulder. Syftet med förslagen är att öka effektiviteten och snabba på handläggningen. Det ska bland annat bli tydligare att kronofogden får göra de utredningar som är befogade vid indrivning. Gäldenärens och tredje mans skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning ska skärpas. Och polisen ska få bättre möjligheter att genomföra utmätning på distans när de hittar egendom i sin verksamhet.

Dessa förslag ligger i linje med Sverigedemokraternas politik om att utmätningssystemet ska bli mer effektivt, och de möter även upp de tillkännagivanden som riksdagen lämnat till regeringen om just polisens möjlighet att beslagta dyra klockor, bilar eller smycken som de påträffar hos gängkriminella eller andra som de vet har skulder. Dessa lagändringar är därför välkomna, och de ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Det är dock vår mening, fru ålderspresident, att mer kan göras för att säkerställa att allt som kan utmätas verkligen utmäts. I dag finns det till exempel en praxis hos kronofogden som säger att man inte utmäter fordon med ett värde under 30 000 kronor, detta då det anses för dyrt att hämta och förvara fordonet i förhållande till det värde som man kan få ut vid en eventuell försäljning. Det är därför fritt fram för en skuldsatt person att äga både bilar och andra tillgångar trots att det sitter en person eller ett företag i andra änden och väntar på sina pengar. Detta kan naturligtvis provocera borgenären, som ser att gäldenären kan fortsätta ungefär som vanligt då incitamenten för att göra rätt för sig inte är tillräckligt starka.

I England, som exempel, har man ett helt annat tillvägagångssätt. Där ges befogenheter att hämta allt av värde hos gäldenären om denne inte betalar, och för att täcka kostnaderna höjs skulden. Detta innebär att utmätningsförfarandet också, förutom att fungera avskräckande, har effekten att den skuldsatte gör allt den kan för att så snart som möjligt betala sin skuld, vilket borde vara målet för all indrivning.

Även om det i dag sker viss samverkan mellan myndigheter är möjligheten för informationsutbyte såväl inom som mellan myndigheter begränsad, vilket kan leda till att tillgångar som borde utmätas i stället göms undan. Ett exempel på när detta skett är fallet med en kriminell 29-årig man från Uppsala, som sommaren 2019 och drygt ett år framåt fick in 727 000 kronor på sitt bankkonto, trots att han under de senaste två åren officiellt haft 0 kronor i inkomst. Samtidigt var han registrerad hos Kronofogden för skulder på nästan 300 000 kronor. Först när polisen utredde mannen för nya brott framgick det att han hade haft dessa tillgångar.

År 2022 måste man alltså fortfarande manuellt begära ut information från var och en av de cirka 160 banker och finansinstitut som finns för att ta reda på om en gäldenär har tillgångar, och då redovisas bara en ögonblicksbild av vad som finns just där och då. Någon automatisk bevakning görs inte. Men i vårt grannland Finland kan kronofogden i stället i realtid titta in på konton och ta pengar, något som borde vara självklart även här.

Kronofogdemyndigheten själv kallar det nuvarande systemet för rena 1800-talet, och det är uppenbart att myndigheten inte har de verktyg som man vill ha för att man så effektivt som möjligt ska kunna utföra sitt uppdrag. Det kommer man tyvärr inte heller att få med det lagförslag som regeringen nu har lagt fram.

Samma sak gäller när någon har löneutmätning eller skuldsanering och får en löneförhöjning. Det upptäcks inte automatiskt, utan det åligger gäldenären att upplysa om de förändrade förhållandena. Kronofogdemyndigheten bör därför ges befogenhet att bevaka gäldenärers personnummer hos andra myndigheter, till exempel Skatteverket, och hos banker för att direkt kunna upptäcka utmätningsbara tillgångar.

Att man ska göra rätt för sig är en grundläggande värdering i vårt svenska samhälle och något som vi måste värna. Den som har en skuld ska ges incitament att så snabbt som möjligt betala tillbaka. Här har regeringen inte gjort tillräckligt. Det är Sverigedemokraternas mening att den regering som tillträder i höst - förhoppningsvis en konservativ och mycket handlingskraftig regering - ska återkomma till riksdagen med förslag som ytterligare effektiviserar utsökningsförfarandet.

(Applåder)

Fru ålderspresident! I dag debatterar vi alltså civilutskottets betänkande CU23 Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet. Det är positivt att det är ett näst intill enigt utskott som ställer sig bakom samtliga förslag från regeringen här. Det är förändringar i utsökningsbalken som vi hanterar.

Dessa lagförslag innebär bland annat att ramarna för Kronofogdemyndighetens tillgångsutredningar tydliggörs genom att det anges att myndigheten får vidta de utredningsåtgärder som anses befogade. Det innebär att det införs en skärpning av gäldenärers och tredje mäns, till exempel banktjänstemän, skyldigheter att lämna upplysningar i mål om utmätning. Upplysningar som har betydelse för tillgångsutredningen ska lämnas inom den tid som Kronofogdemyndigheten själv anger.

Fru ålderspresident! Detta låter kanske en aning tekniskt. Men det är en av alla de stenar som Magdalena Andersson och vår regering vill vända på för att bryta den organiserade brottsligheten. Det är avgörande för samhällsutvecklingen, men det handlar också om att minska enskildas lidande.

De förslag som jag har redogjort för kan ge polisen effektiva och efterfrågade verktyg att tillsammans med Kronofogdemyndigheten bekämpa den organiserade brottslighet som vi ser i vårt land. Det handlar om att gå direkt på pengarna och det så kallade bling som också bidrar till nyrekrytering när det gäller gängkriminalitet. Det är inte en obeprövad metod. Polisen och Kronofogdemyndigheten har tillsammans genomfört samverkanssatsningar bland annat i Gottsunda, som ligger i Uppsala. Båda myndigheterna är överens om att de tillsammans kan dra nytta av varandras verksamheter. Myndigheterna välkomnar därför regeringens förslag kring detta, och det är ordentliga steg på vägen mot att minska vinningen av att begå brott.

Genom detta betänkande hanterar regeringen också ett tillkännagivande från april 2018 och ett om distansutmätning från 2021.

Syftet med åtgärderna jag berättat om är att effektivisera utsökningsförfarandet, precis som betänkandet heter. Detta leder inte bara till att vi sätter käppar i hjulen för kriminella, utan vi ser också till att fler skulder kan betalas. Och det i sin tur kan leda till att förtroendet för utsökningsförfarandet och Kronofogdemyndigheten i vårt land ökar.

Dessa lagändringar föreslås alltså träda i kraft den 1 augusti 2022.

Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet, fru ålderspresident.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 31 maj.)

Förbud mot utvinning av kol, olja och natur-gas och skärpta regler för utvinning i alun-skiffer