Åtgärder för levande hav

Betänkande 2010/11:MJU5

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 december 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Åtgärder för levande hav (MJU5)

Regeringen har lämnat en redogörelse för det fortsatta arbetet för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Fokus ligger på att uppfylla åtagandena i Helcoms aktionsplan för Östersjön och att nå de miljökvalitetsmål som är av betydelse för havsmiljön. Helcom är en kommission som ska övervaka tillämpningen av Östersjökonventionen, en miljökonvention om skydd av östersjöområdets marina miljö. Regeringen presenterar en svensk handlingsplan för det internationella havsmiljösamarbetet. Dessutom presenteras åtgärder för minskad övergödning, ett rent och giftfritt hav och bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska resurser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 25

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-11-09
Justering: 2010-11-16
Trycklov till Gotab och webb: 2010-11-22
Trycklov: 2010-11-22
Reservationer: 40
Betänkande 2010/11:MJU5

Alla beredningar i utskottet

2010-10-19, 2010-11-09

Åtgärder för levande hav (MJU5)

Regeringen har lämnat en redogörelse för det fortsatta arbetet för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Fokus ligger på att uppfylla åtagandena i Helcoms aktionsplan för Östersjön och att nå de miljökvalitetsmål som är av betydelse för havsmiljön. Helcom är en kommission som ska övervaka tillämpningen av Östersjökonventionen, en miljökonvention om skydd av östersjöområdets marina miljö.

Regeringen presenterar en svensk handlingsplan för det internationella havsmiljösamarbetet. Dessutom presenteras åtgärder för minskad övergödning, ett rent och giftfritt hav och bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska resurser. Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet med detta.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-12-01
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:MJU5, Åtgärder för levande hav

Debatt om förslag 2010/11:MJU5

Webb-tv: Åtgärder för levande hav

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 107 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Havet är jordens största soptipp, och alla har vi varit med och skapat den. Under parollen "det som inte syns det finns inte" slängs det mesta tillbaka i havet. Förr var det kanske av okunnighet, men i dag vet vi bättre. I dag vet vi att vi inte bör släppa ut gifter, att vi inte bör skapa övergödning, att vi inte bör transportera levande organismer runt våra hav och ödelägga den ekologiska balansen. Ändå fortsätter vi. Människans förmåga och uppfinningsrikedom är enorm när det gäller att tära på det kapital som jordens tillgångar och produktion av ekologiska tjänster erbjuder oss. Herr talman! Regeringens så kallade prioritering av havsmiljöfrågan handlar till stor del om att föra samman de ekonomiska resurserna från flera konton till ett enda för att göra satsningar på havsmiljön. Det kan vara ett sätt att tydliggöra havsmiljöfrågorna, det kan jag hålla med om, men den enorma satsning företrädarna talar om handlar mer om bokföringsteknik än om den miljardinvestering som man påstår sig göra. Skapandet av en myndighet för vatten- och havsfrågor är bra. Det är en fråga som drivits av flera partier och som vi beslutat om i stor enighet. Det viktiga är dock inte myndigheten i sig, utan vilket ansvarsområde den ska ha. Låt mig nämna ett par områden som är viktiga. Fisket och fiskeresurserna i dess helhet bör hanteras av denna myndighet. Även ansvaret för kalkning är en fråga som bör hanteras av den nya myndigheten. Herr talman! Vi behandlar i dag en skrivelse. Den innehåller inga "hårda" förslag, vilket hade varit önskvärt. Regeringens facit hittills är inte mycket att skryta om. I de utvärderingar som utskottet gjort kan framhållas att bland de mest positiva åtgärderna är införandet av LOVA-pengar. Det är resurser som staten ger till stöd för att bland annat inrätta båtbottentvättar och toalettömningsanläggningar. Det är bra, men i slutändan har det ganska marginell påverkan. En annan bra åtgärd är fosforförbudet, initierat av den tidigare socialdemokratiska regeringen, som till slut har genomförts. Det har märkbart minskat utsläppen av fosfor i havet. Förbudet genomfördes trots starkt motstånd. Regeringen hävdade länge att det skulle ske på frivillig väg, medan vi drev frågan om lagstiftning. Till slut insåg regeringen att vår väg var den enda som gav resultat. Ekonomiska styrmedel är bland de mest effektiva för att uppnå miljöförbättringar. Där är vi socialdemokrater och regeringen helt ense. Att då slopa skatten på handelsgödsel, som regeringen gjort, framstår som fullständigt ologiskt. Det bekräftar endast att det är särintressena som styr regeringens politik. Ett annat projekt med ekonomisk styrning, som varit regeringens stora nummer, har varit införande av utsläppsrätter för kväve och fosfor. Det begravs nu i en utredning efter att Naturvårdsverket lyft fram ett antal hinder för ett genomförande. Herr talman! Det finns ett fyrtiotal reservationer i detta betänkande, och jag tänkte lyfta fram ett par av dessa. Kalkningen utgör en av de mest lyckade och effektiva miljövårdsinsatser som genomförts. Samtidigt kan kalkningsverksamheten även betraktas som en av de mest betydelsefulla fiskevårdande insatser som någonsin gjorts. Vattenmyndigheten har gjort bedömningen att kalkningen ska öka i distrikten för att uppfylla ramdirektivet för vatten. En sådan integrerad miljömålskalkning skulle leda till att Sverige fick lättare att leva upp till EU:s vattendirektiv om god ekologisk status liksom att uppfylla de av regeringen antagna miljömålen om levande sjöar och vattendrag och ett rikt växt- och djurliv. Mot denna bakgrund anser vi att försurnings- och kalkningsfrågorna bör samordnas fullt ut med övrigt vattenvårdsarbete för att bli så effektivt som möjligt. Vi anser att försurnings- och kalkningsfrågan i sin helhet ska ingå som en naturligt integrerad del i den nya myndighetens verksamhet. Det är därför oroande att Naturvårdsverket i sitt förslag till ny kalkningsstrategi och i sin vägledande kalkningshandbok nu föreslagit en generell ambitionssänkning beträffande de vattenkemiska målen, tvärtemot vad vattenmyndigheterna kommit fram till. Om kalkningshandboken blev vägledande skulle det innebära risk för att kalkningen minskar eller upphör i många sjöar och vattendrag. Flertalet externa, initierade bedömare uppfattar att de sänkta ambitionerna och målen riskerar att medföra omfattande biologiska skador på många ekosystem. Det är inte acceptabelt. Herr talman! IMO, den internationella maritima organisationen, anser att problemen med barlastvatten och de organismer den transporterar runt världshaven är ett av de största hoten mot världshavens överlevnad. Ändå är det bara 21 länder som ratificerat barlastkonventionen. Regeringen, som påstår att havsmiljön är en prioriterad fråga, lyfte inte ens upp frågan om barlastkonventionen under sitt ordförandeskap i EU. Under Nordiska rådets session i Reykjavik för en månad sedan tog jag upp frågan när vi träffade de nordiska miljöministrarna. Till min förvåning ansåg den svenske miljöministern att barlastkonventionen är en nationell angelägenhet och att det är upp till varje nation att ta ställning i frågan. Tänk om vi skulle se på övriga miljöfrågor ur samma snäva perspektiv! Regeringens och utskottets argumentation kring olika tekniker i frågan gör mig orolig. Är okunskapen så stor? Vet man så lite om den utrustning som i dag finns på marknaden, av både svenska och utländska tillverkare? Det finns utrustning som helt kan förhindra att främmande arter sprids. Dessutom finns möjligheten att nyttja PSSA. Östersjön är i dag klassad som PSSA, det vill säga särskilt känsligt havsområde. Det ger regeringen möjlighet att driva kravet att fartyg som ska trafikera Östersjöområdet ska vara utrustade så att inga främmande arter sprids med barlastvattnet. Kommer regeringen att göra det? Herr talman! Jag har lyft upp två för havsmiljön viktiga frågor varav en är helt nationell, nämligen kalkningen. Det är nu upp till regeringen att se till att denna framgångsrika metod fortsätter att användas, på samma positiva sätt som hittills. Det finns inga ursäkter att vi nationellt inte kan hantera frågan. Nu är det upp till regeringen att visa vilka ambitioner den har. Den andra frågan handlar om den biologiska mångfalden och de hot som haven står inför så länge barlastkonventionen inte trätt i kraft på grund av att alltför få länder undertecknat konventionen. Här är ett ypperligt tillfälle för regeringen att visa om den menar allvar med det internationella samarbetet, ett tillfälle att visa vilka åtgärder och initiativ regeringen tar för att det ska bli verklighet. Fram till i dag har miljöministern varit helt passiv i frågan. Herr talman! Det finns ett stort antal betydelsefulla reservationer i utskottets betänkande. De handlar bland annat om gifter som kommer ut i havet, gifter som finns i bottensedimenten och de effekter det har på miljön och organismerna, om läkemedelsrester som genom våra avlopp strömmar ut i havet med de följdverkningar detta får, om vraken som ligger runt kusten och läcker olja och andra kemikalier och där regeringens arbete går fram i snigelfart, om utfiskningen av våra och andras vatten, där åtta av tio arter är mer eller mindre hotade, och om utfiskning i fattiga länder, där EU:s fiskefartyg, med godkännande av vår regering, bedriver fiske. Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer och yrkar bifall till reservation nr 11 och nr 30. (Applåder)

Anf. 108 Åsa Romson (Mp)
Herr talman! För några veckor sedan såg jag en film som heter Oceans med fantastiska bilder av havet. Många av er har säkert sett den. Det var inte särskilt många bilder av Östersjöns grumliga bottenfauna eller ens av Västerhavets något klarare vatten, men det gav en bild under ytan som inte lämnade min näthinna på ganska länge. Filmen visar på ett fantastiskt liv och en fantastisk företeelse. Jag tror att det ger grundläggande kunskap om och är ett erkännande av att vi inte känner till det som finns under ytan, och kanske ligger det på något sätt bakom samhällets hantering av problemen. Vi vill gärna sopa under mattan det som händer. Vi vill inte gärna ta upp det till ytan. Vi vill inte gärna se att det finns stora problem. Vi använder i dag havet som en rekreationsplats, som ett skafferi och som en transportväg, oerhört viktig för alla samhällen men naturligtvis särskilt för kustsamhällena. Men vi använder också havet som en soptunna. Havet och vattensystemet är filter för alla de gifter som vi introducerar i samhället. Jag välkomnar den skrivelse om åtgärder för levande hav som regeringen har lagt. Framför allt är det ett tecken på ett ökat engagemang från den svenska regeringens sida när det gäller Östersjön, Västerhavet och havsfrågorna. Det tror jag är ett engagemang som delas av hela riksdagen. Det som behöver debatteras när det gäller denna politik - och som jag tror att vi kommer att debattera många gånger - är snarare de konkreta åtgärderna på ett oerhört vidsträckt politiskt område. Om man tittar på vattensystemen och reflekterar över hur vi sköter många delar av samhället är det många delar i förvaltningen som vi nu måste ta upp och diskutera. Det visas inte minst, herr talman, av att skrivelsen har svällt till inte mindre än 40 reservationer, och då är det ändå bara ett axplock av de politiska frågor som man skulle kunna ta upp. Övergripande skulle jag säga att vårt grundläggande problem är att vi fortfarande försämrar tillståndet i både Östersjön och Västerhavet och kanske också i de globala haven på sikt i så många delar. De långsiktiga förbättringar som vi skulle få till stånd får ofta stå tillbaka för kortsiktiga intressen. Det är svårt att hävda reformer som behöver göras nu men där de positiva verkningarna kommer väldigt långt bort och där reformerna kan vara ganska omständliga och ibland också kostsamma och dyrbara i dagens samhälle. Då är det naturligt att man gärna skjuter på frågan, lägger den i en långtidsutredningen och inte riktigt kommer loss. Det är kanske lite grann därför som vi nu står och hanterar en skrivelse. Under förra mandatperioden diskuterade vi här i kammaren mycket kring organisatoriska förändringar för att få en adekvat organisation på plats snarare än konkret handling för att göra något åt havens situation. Herr talman! Jag skulle vilja peka på några områden som vi måste inkludera i den diskussionen. Vi måste inkludera jordbruket i allra största utsträckning, eftersom jordbruket har en enorm påverkan. Inte minst ser vi en konkret påverkan på Östersjön, det känsliga innanhavet. Det är anmärkningsvärt att regeringen kan prata om en ansvarsfull helhetssyn på politiken för Östersjön och samtidigt ta bort ett av de styrmedel som har verkat hämmande på en av övergödningskällorna, nämligen kvävegödslingen i jordbruket. Att ta bort skatten på handelsgödsel ser jag som den tydligaste signalen på att man inte gör det man sedan i fina skrivningar säger att man vill uppnå, det vill säga att man vill göra något för Östersjön. I den delen skulle vi tjäna på att vara tydligare beträffande vilka åtgärder och vilken helhetspolitik vi egentligen har. När det gäller jordbruket finns det många andra åtgärder. I vår följdmotion till skrivelsen har vi pekat på att det är viktigt att gå till botten och utnyttja den nya kunskap som finns mer i jordbruket kring behovet av att till exempel sprida djurhållningen för att inte få stora koncentrationer som leder till läckor. Skogsbruket är en annan stor orsak till övergödning. Vi ser diskussioner om att kraftigt öka gödslingen även där, utan större konsekvensutredningar av vad det betyder för exempelvis Östersjön. Vi ser industrier där den nuvarande regeringen resonerar om att man inte ska öka kraven på deras utsläpp eftersom det är dåligt ur företagssynpunkt. Men man diskuterar inte vilka konsekvenser det får för vattensystemen. Vi ser att hushållen har sina problem. Vi har fortfarande oerhört många undermåliga enskilda avlopp i Sverige. Det har diskuterats som ett problem så länge jag har varit aktiv i politiken. Jag har ännu inte, herr talman, sett någon lösning på det, och inte heller den frågan belyses i något större djup i den här skriften, trots dess aktualitet. Jag tror att det behövs en betydlig skärpning när det gäller hänsynsreglerna och framför allt tillsynen på de enskilda avloppen för att något ska hända. För att lyckas skulle regeringen behöva ha en strategi gentemot de lokala tillsynsmyndigheterna. Herr talman! Även transporterna är en viktig fråga. När det gäller att transportera till exempel olja på Östersjön vet vi att det är ett känsligt kapitel. Jag skulle här vilja peka på något som kanske för många är rent abstrakt och teoretiskt men faktiskt är fullt möjligt, nämligen att vi skulle få en oljeutvinning i Östersjöområdet, det vill säga en prospektering efter olje- eller gasfyndigheter i Östersjöområdet, vilket skulle kunna få enorma konsekvenser för det marina livet i Östersjön. Där hade det varit lämpligt att vara mer konkret och sätta ned foten. Vad är egentligen regeringens position när det gäller oljeutvinning i Östersjön? I dagsläget är det åtminstone fullt möjligt legalt att ansöka om en sådan. Vill man verkligen göra något åt Östersjöfrågorna måste man också kunna sätta ned foten så, lite mer temporärt. Därmed har jag nämnt några få av de frågor som vi har debatterat en del i utskottet under beredningen. Jag skulle också kunna peka på det som var uppe i den senaste debatten, det vill säga kemikalierna. Det är väldigt mycket kemikalier som passerar genom vattensystemen. Ett förslag som Miljöpartiet har rest sedan tidigare och kommer att resa igen om att Sverige måste agera inom EU för att få till varulagstiftning även för textilier i fråga om kemikalier, ett så kallat textil-ROHS-direktiv eller något liknande. Det är något jag står bakom som vi lyfter upp även i det här betänkandet. Också för flera av de djur som lever i Östersjön och Västerhavet hade det varit lämpligt att man hade föreslagit lite mer konkreta åtgärder. Vi vill speciellt peka på den prekära situationen för ålen, som inte bara simmar igenom Östersjön och finns i Västerhavet utan också finns i våra älvar och sjöar. Med den i stort sett 99-procentiga utrotning av ålen som vi har i de områdena skulle ett totalstopp vara den enda åtgärd som vore acceptabel, om vi verkligen ville stå på djurens sida i den frågan. Med det, herr talman, vill jag ställa mig bakom de reservationer som Miljöpartiet har lagt under beredningen, men av tidsskäl yrkar jag bifall till enbart reservation 9 om skatt på handelsgödsel och reservation 25 om förbud mot oljeborrning i Östersjön.

Anf. 109 Josef Fransson (Sd)
Herr talman! Det handlar om två motioner från Socialdemokraterna som Sverigedemokraterna har valt att ställa sig bakom. Det handlar dels om att Sverige ska verka för att storskarven stryks från EU:s lista över hotade fågelarter och att vi vill verka för att vi ska införa allmän jakt på skarv. Det är en fråga som Sverigedemokraterna ägnade visst utrymme i vår EU-valskampanj 2009. Av den anledningen tycker vi att det är naturligt att vi ställer oss bakom de här motionerna. Det är naturligtvis för att ytterligare sätta press på regeringen för att få till stånd en lösning beträffande den problematik som jag tänker prata om nu. Det handlar om en fågelart som tidigare har varit utrotningshotad. Nu är det snarare tvärtom. Det har kanske blivit ett skadedjur som översvämmar vissa områden i Sverige och inte bara är en konkurrent till yrkesfiskarna utan också ödelägger naturområden där den häckar. Många av er har kanske sett, när ni är ute och åker färja eller liknande, att det finns öar som är helt täckta av fågelspillning, och träden dör. Det liknar mer någon rekvisita från någon skräckfilm än natur. Fågeln äter också väldigt stora mängder fisk och blir därmed en konkurrent till oss människor om födan. Utan att ge mig in på några exakta siffror: Vid en snabb huvudräkning kommer jag fram till att det handlar om flera procent av den fisk som vi människor gör anspråk på i till exempel Östersjön. Mot den bakgrunden anser vi från Sverigedemokraterna att Sverige bör verka för att allmän jakt på skarv införs och att skarven stryks från EU:s lista över hotade fågelarter. Därmed yrkar jag bifall till reservation 33.

Anf. 110 Åsa Romson (Mp)
Herr talman! Jag kan inte låta bli att begära replik när du tar upp frågan om skarv. Du tar upp den framför allt ur två synvinklar. Det ena problemet med skarven är att den äter upp den fisk som snarare vi ska äta eller som fiskarna ska fiska upp och sälja, och så ska vi äta den. Det andra problemet är att spillningen förstör de här öarna. Jag börjar med det sistnämnda. Jag har ganska nyligen läst forskarrapporter där man gjort stora utredningar om vad som händer med de här öarna i ett livscykelperspektiv, om man säger så. Det finns flera forskare som pekar på att de här öarna lever upp med en betydligt starkare biologisk mångfald och en starkare växtlighet över tid. Allting handlar liksom om vilket tidsperspektiv man har. Träd dör i Sverige. Det gör de även på andra håll. Ibland dör de av en naturlig uppsättning av fåglar, så att säga. Ibland dör de av andra skäl. Det skulle vara spännande att höra om du menar att alla djur som förstör andra växter måste skjutas av för att hållas nere. I och med havsörnens utbredning minskar också skarvstammen just nu, snarare än ökar. Den andra anledningen till att man skulle jaga skarv var att de äter upp för mycket fisk. Det finns många rovdjur i den svenska faunan som äter djur som även människan kan äta och leva av. Det finns djur som äter växter som vi också vill äta. Rovdjuren och även växtätarna är naturligtvis någon typ av konkurrenter till oss. Frågan är: Är det då rätt av oss människor att skjuta av de här stammarna, och till vilken nivå i så fall? Ska några skarvar få lite fisk, eller ska vi bli det enda rovdjuret som är kvar om man ska använda den politik som du företräder?

Anf. 111 Josef Fransson (Sd)
Herr talman! Jag kan inte påstå att jag likställer djur och människor. Och vi har väl en framtid framför oss där mat helt enkelt inte räcker till för att föda jordens befolkning. Därför tycker jag att det är en relevant sak att ta upp om vissa djur i viss utsträckning blir konkurrenter om vår föda. Det tycker inte jag är någonting konstigt. När det gäller återväxten på de här öarna, som jag hävdar blir nästan som spökrekvisita, är det möjligt att du har rätt. Men det är åtminstone någonting som många människor ute i landet upplever som ett problem. Då tycker jag att det är rimligt att ta upp det.

Anf. 112 Åsa Romson (Mp)
Herr talman! Ja, vi har nu att debattera och, senare i eftermiddag, ta ställning till regeringens förslag till åtgärder för ett levande hav. Om vi skulle blicka ut över Östersjön och tänka oss Östersjön som ett vanligt landskap på land skulle vi se ett tyst och öde landskap. Östersjön är nämligen ett djupt sargat hav. Det är ett sargat hav på grund av stort fiske. Det är ett sargat hav på grund av en extrem transportbelastning. Det är ett sargat hav på grund av stora utsläpp från vår trafik, från industrier och inte minst från jordbruket. Regeringens förslag är välkommet. Många åtgärder måste vidtas. Jag tycker också att det finns en hel del bra förslag som regeringen kommer med. Det är bra att man inrättar en havsmyndighet, till exempel. Det är bra att man försöker ta ett helhetsgrepp på havsmiljöfrågorna. Men samtidigt kan jag inte låta bli att tycka att det här förslaget i vissa avseenden innebär en förlorad chans att komma till rätta med några av de verkligt svåra problemen inte minst för Östersjön men även för Västerhavet. Jag tänker inte minst på jordbruket och på att regeringen har avskaffat skatten på handelsgödsel. Vi vet att ungefär hälften av alla utsläpp av kväve och fosfor kommer från jordbruket, och om vi sätter ett pris på utsläppen innebär det en god möjlighet att just komma till rätta med de utsläppen. Det är en princip som vi använder oss av i alla andra sammanhang, nämligen att förorenaren ska betala. Visst är det märkligt att just vad gäller jordbruket och just vad gäller konstgödslet har regeringen tagit bort den skatt som vi rödgröna tidigare införde. Det innebär att utsläppen av kväve och fosfor, enligt mig, kommer att öka i Östersjön. Det kommer att förvärra övergödningen, och det är ett extremt stort problem. Regeringen säger sig vilja komma till rätta med kemikalier. Såvitt jag förstår kommer man att presentera en kemikaliestrategi nästa år. Det är bra. Miljöministern har aviserat ett förbud mot kemikalien bisfenol A. Det tycker jag också är bra. Men visst är det märkligt att man samtidigt släpper det tidigare förbudet mot kemikalien deka-BDE. Det är alltså ett bromerat flamskyddsmedel som vi tidigare hade ett förbud mot. Vi ska komma ihåg att även om den här användningen pågår på land läcker kemikalierna ut i Östersjön och kommer att drabba livsmiljön i Östersjön och de djur som lever där. Det är därför det är viktigt att vi ser kemikalierna som någonting som inte bara finns här. De påverkar också Östersjön. Det är därför som jag i Vänsterpartiet och alla vi rödgröna tycker att det är viktigt att vi kan återinföra ett förbud mot deka-BDE. Vi har en reservation, och det är reservation nr 14, som jag härmed vill yrka bifall till. Det finns en mängd andra viktiga reservationer som jag inte har tid att gå in på. Men vi rödgröna har lagt fram flera gemensamma förslag om att vi vill komma till rätta med det marina skräpet. Vi i Vänsterpartiet vill särskilt se åtgärder för en övergång till alkylatbensin, som skulle minska utsläppen av kolväten och kväveoxider. Vi i Vänsterpartiet vill också, tillsammans med Miljöpartiet, ha ett stopp av fiske av ål. Vi måste stoppa bottentrålningen. Åsa Romson nämnde tidigare vikten av att sprida djurhållningen. Det är också ett viktigt förslag från oss rödgröna. Nu är det ett stort problem att djuren finns på ett ställe - det leder till stora utsläpp - och växtodlingen är på ett annat. Man har egentligen brutit den kedja eller den naturliga cirkel som borde finnas i jordbruket, där djuren helt enkelt konsumerar det som man odlar på platsen. Allt det här är viktiga reservationer som jag förstås stöder. Av tidsskäl skulle jag främst vilja yrka bifall till reservation 14 om deka-BDE. Men jag vill också understryka vikten av reservation 40 som rör utfiskning i fattiga länder. Vi vet att EU:s fiskepolitik delvis handlar om att man sluter avtal med fattiga länder så att europeiska fiskeflottor kan komma dit och suga ut deras hav på fisk. Det innebär att man äventyrar möjligheten för lokalbefolkningen att leva vidare där. Man förstör förstås också hela den biologiska mångfalden när det här leder till ett stort överfiske. Vi rödgröna har en reservation, och det är reservation 40. Den yrkar jag härmed bifall till. Där vill vi att regeringen på EU-nivå alltid ska verka för att man ska säga nej till de här avtalen. Jag skulle vilja avsluta med en annan dimension. Det rör klimatförändringarna. Klimatförändringarna rör ju inte bara klimatet på land. Om utsläppen av växthusgaser ökar och temperaturen höjs påverkar det självklart också våra hav. I och med uppvärmningen av haven får vi stora problem med algblomning och övergödning. De processerna går ännu snabbare. Vi får också en form av återkopplingsmekanismer. Haven blir varmare, och de värmer i sin tur land ännu mer, och klimatförändringen går än fortare. Nu när klimatförhandlingarna i Cancún precis har startat kan jag inte nog understryka vikten av att vi här i Sverige tar ansvar för våra utsläpp och att vi ser till att radikalt minska dem. Det tycker jag inte att den här regeringen gör. En bärande del i den här regeringens politik är att man köper billiga utsläppskrediter i fattiga länder. Det innebär att man skjuter den viktiga klimatomställningen långt på framtiden, och det drabbar även havet. (Applåder)

Anf. 113 Jens Holm (V)
Herr talman! Vi har i dag att diskutera och besluta om förslag om havsmiljö som grundar sig i en skrivelse från regeringen, ett antal följdmotioner och ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Herr talman! Jag vill redan nu påpeka att jag kanske kommer att ge en lite mer positiv bild av läget än vad de tidigare talarna har gjort i sammanhanget. Jag ska börja med att säga några ord om skrivelsen. Regeringen beskriver i skrivelsen vad man gör för att bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Man betonar särskilt i denna hur viktigt det är att Sverige lever upp till vad vi har kommit överens om tillsammans med andra länder. Man beskiver också vad man vill med det internationella arbetet, vad man gör åt övergödning, för ett rent och giftfritt hav samt för bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess resurser. Havsmiljön är en av våra stora och svåra miljöutmaningar. Det är också skälet till att regeringen efter att den tillträdde 2006 såg till att ge havsmiljön en nödvändig prioritet. Vi har med detta kunna gå från en otydlig budgetpost till miljardsatsningar på området som vi inte har sett maken till tidigare. Situationen är alltjämt oroande för Östersjön och Västerhavet. Östersjön är ett känsligt innanhav som tydligt påverkas av saker som jordbruk, trafik, avlopp och annat. Länge har vi i Västerhavet kunnat se ett fiske som har gått långt utöver vad som är långsiktigt hållbart. Med grund i de stora miljöutmaningar vi har är det avgörande och viktigt att regeringen så tydligt prioriterar havsmiljöfrågorna. Det gör man med avsatta pengar, internationellt arbete och med en lång rad av konkreta saker som görs för att verkligen kunna göra skillnad. Det handlar till exempel om bildande av marina reservat, bildande av en marin nationalpark, lokala vattenvårdssatsningar, musselodlingar, avgiftssystem för kväve och fosfor, förbud mot utsläpp av toalettavfall, förvaltningsplaner för olika fiskarter och inrättande av en havsmiljömyndighet. Det är en lång rad saker som görs och som man nu överväger att införa för att göra skillnad vad gäller denna viktiga miljöutmaning. När det gäller Östersjön är övergödning kanske det riktigt stora problemet. Den är också som många av våra miljöutmaningar internationell till sin natur och måste därför mötas med internationella svar. Vi har EU-samarbetet. Men närmast i det här fallet är det viktigt att vi arbetar inom ramen för Helsingforskommissionen så att vi får med alla länder runt Östersjön. Där har man till exempel när det gäller övergödning kommit överens om minskade utsläpp vad gäller fosfor och kväve, åtgärder för fosforrening och införande av fosfatfria tvättmedel i alla länder. Det är sådant som man kommit överens om i det arbetet. Det är lite viktigt att påpeka. Det är jätteviktigt att vi gör saker i Sverige. Men vi får heller inte glömma bort att vid ett utsläpp är en åtgärd i ett annat land lika viktig som det som sker i Sverige. Alla länder runt Östersjön är lika viktiga i det här sammanhanget. Man kan inte nog betona vikten av detta. Det finns också arbete med farliga ämnen i detta samarbete. Det är likadant med den biologiska mångfalden. När det gäller den biologiska mångfalden kanske det tydligast syns i fisket. Det är ett område där man fattar gemensamma beslut inom EU. Vi har fortsatt stora utmaningar där. Men det är värt att stanna upp och också se att det har gjorts viktiga framsteg. Om vi historiskt har haft jättestora problem har vi nu stora problem framför oss. Men man kan i en miljödiskussion glädjas åt att allt inte är i svarta färger. Vi har förvaltningsplaner på plats för många fiskarter såsom torsk. Det är planer som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet för att vi ska kunna ha en hållbarhet i bestånden och också för att vi som människor ska kunna leva långsiktigt av vad havet har att ge i dessa fall. Jag går sedan över till sjöfarten. Sjöfartens miljöutmaningar är avgörande för både Östersjön och Västerhavet. Jag skulle vilja börja i en lite annan ända. Det är också viktigt att betona att sjöfarten är viktig för Sverige och vårt välstånd. Tillgången till goda kommunikationer är helt avgörande för att transportera människor och gods till och från Sverige. Kommunikationer är lite som ett blodomlopp i vår ekonomi. Tillgången till goda kommunikationer är avgörande för att vi ska kunna få en väl fungerande och bra ekonomi. Det i sin tur är helt avgörande för att vi ska kunna ha en offensiv och bra miljöpolitik som vi har. Det finns till del miljöfördel med sjöfart med långvariga transporter. Men med det följer också en hel del utmaningar framför allt när det gäller utsläpp, miljöpåverkan, risker för olyckor och tillbud. När det gäller det senare tror jag att vi i Sverige tillsammans med andra länder har mer att göra när det handlar om spaning, övervakning och beredskap för att ta sig an eventuella olyckor och tillbud. När det gäller miljöpåverkan är vår inriktning från Alliansens sida att detta transportslag liksom andra transportslag självklart ska bära sina egna miljökostnader. Man ska i sammanhanget se att med de miljöutmaningar som finns inom sjöfarten händer det också en del. I min hemstad Göteborg finns Lighthouse, forskningsprojektet inom Chalmers där det sker mycket spännande forskning i framkant på miljörelaterade områden inom sjöfarten. Det gäller fartygskonstruktion, framdrivning, operationell drift av fartyg och logistiklösningar. Det är sådant man tittar väldigt mycket på. Det säger jag inte bara som civilingenjör och teknikintresserad utan därför att det är viktigt att se till de beslut som vi fattar i miljöpolitiken om lagstiftning och styrmedel också måste paras med forskning och teknisk utveckling. Jan-Olof Larsson var tidigare inne på detta om barlastvatten och en barlastkonvention. Det kan vara ett exempel på detta. Vi önskar att fler länder tecknar på konventionen så att den kan komma till verklighet. Det är ett bra politiskt beslut som behöver komma till i den delen. Om det införs ställs tydliga krav på skifte av vatten eller redning, och man skärper kraven ett antal år framåt i tiden. Det är också viktigt att se att om vi fattar den typen av beslut ska det paras med forskning och teknikutveckling. Det måste komma fram ny teknik för rening av barlastvatten i befintliga fartyg och kommande fartyg som byggs. Det måste gå hand i hand på detta område liksom på andra miljöområden. Jag tycker att man ska betona just forskningen särskilt. Jag tror att vi jämte lagstiftning och styrmedel vi fattar beslut om har en viktig politisk uppgift att lägga en grund för forskning och teknikutveckling. Det handlar om att över tid få fram olika typer av produkter, tjänster och lösningar som på olika sätt kan användas för att ta sig an miljöutmaningar. Det handlar om att minska problemen och i vissa fall eliminera miljöutmaningarna. Det är viktigt att den forskningsproposition vi har som löper 2008-2012 innebär det största resurstillskottet någonsin till svensk forskning. Miljö är av särskild vikt inom forskningspropositionen med direkta pengar till universitet och högskolor, nya pengar till forskningsråd såsom Formas men också en särskild inriktad satsning till miljö- och klimatrelaterad forskning. Situationen i Östersjön och Västerhavet är fortsatt oroande. Därför är det avgörande och viktigt att Alliansen så tydligt prioriterar havsmiljöfrågorna med pengar, internationellt arbete och en lång rad saker som är genomfört och är på gång att införas. På det sättet gör vi verkligen en miljöskillnad. Herr talman! Med det känner jag mig trygg med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Anf. 113 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Vi har i dag att diskutera och besluta om förslag om havsmiljö som grundar sig i en skrivelse från regeringen, ett antal följdmotioner och ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Herr talman! Jag vill redan nu påpeka att jag kanske kommer att ge en lite mer positiv bild av läget än vad de tidigare talarna har gjort i sammanhanget. Jag ska börja med att säga några ord om skrivelsen. Regeringen beskriver i skrivelsen vad man gör för att bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Man betonar särskilt i denna hur viktigt det är att Sverige lever upp till vad vi har kommit överens om tillsammans med andra länder. Man beskiver också vad man vill med det internationella arbetet, vad man gör åt övergödning, för ett rent och giftfritt hav samt för bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess resurser. Havsmiljön är en av våra stora och svåra miljöutmaningar. Det är också skälet till att regeringen efter att den tillträdde 2006 såg till att ge havsmiljön en nödvändig prioritet. Vi har med detta kunna gå från en otydlig budgetpost till miljardsatsningar på området som vi inte har sett maken till tidigare. Situationen är alltjämt oroande för Östersjön och Västerhavet. Östersjön är ett känsligt innanhav som tydligt påverkas av saker som jordbruk, trafik, avlopp och annat. Länge har vi i Västerhavet kunnat se ett fiske som har gått långt utöver vad som är långsiktigt hållbart. Med grund i de stora miljöutmaningar vi har är det avgörande och viktigt att regeringen så tydligt prioriterar havsmiljöfrågorna. Det gör man med avsatta pengar, internationellt arbete och med en lång rad av konkreta saker som görs för att verkligen kunna göra skillnad. Det handlar till exempel om bildande av marina reservat, bildande av en marin nationalpark, lokala vattenvårdssatsningar, musselodlingar, avgiftssystem för kväve och fosfor, förbud mot utsläpp av toalettavfall, förvaltningsplaner för olika fiskarter och inrättande av en havsmiljömyndighet. Det är en lång rad saker som görs och som man nu överväger att införa för att göra skillnad vad gäller denna viktiga miljöutmaning. När det gäller Östersjön är övergödning kanske det riktigt stora problemet. Den är också som många av våra miljöutmaningar internationell till sin natur och måste därför mötas med internationella svar. Vi har EU-samarbetet. Men närmast i det här fallet är det viktigt att vi arbetar inom ramen för Helsingforskommissionen så att vi får med alla länder runt Östersjön. Där har man till exempel när det gäller övergödning kommit överens om minskade utsläpp vad gäller fosfor och kväve, åtgärder för fosforrening och införande av fosfatfria tvättmedel i alla länder. Det är sådant som man kommit överens om i det arbetet. Det är lite viktigt att påpeka. Det är jätteviktigt att vi gör saker i Sverige. Men vi får heller inte glömma bort att vid ett utsläpp är en åtgärd i ett annat land lika viktig som det som sker i Sverige. Alla länder runt Östersjön är lika viktiga i det här sammanhanget. Man kan inte nog betona vikten av detta. Det finns också arbete med farliga ämnen i detta samarbete. Det är likadant med den biologiska mångfalden. När det gäller den biologiska mångfalden kanske det tydligast syns i fisket. Det är ett område där man fattar gemensamma beslut inom EU. Vi har fortsatt stora utmaningar där. Men det är värt att stanna upp och också se att det har gjorts viktiga framsteg. Om vi historiskt har haft jättestora problem har vi nu stora problem framför oss. Men man kan i en miljödiskussion glädjas åt att allt inte är i svarta färger. Vi har förvaltningsplaner på plats för många fiskarter såsom torsk. Det är planer som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet för att vi ska kunna ha en hållbarhet i bestånden och också för att vi som människor ska kunna leva långsiktigt av vad havet har att ge i dessa fall. Jag går sedan över till sjöfarten. Sjöfartens miljöutmaningar är avgörande för både Östersjön och Västerhavet. Jag skulle vilja börja i en lite annan ända. Det är också viktigt att betona att sjöfarten är viktig för Sverige och vårt välstånd. Tillgången till goda kommunikationer är helt avgörande för att transportera människor och gods till och från Sverige. Kommunikationer är lite som ett blodomlopp i vår ekonomi. Tillgången till goda kommunikationer är avgörande för att vi ska kunna få en väl fungerande och bra ekonomi. Det i sin tur är helt avgörande för att vi ska kunna ha en offensiv och bra miljöpolitik som vi har. Det finns till del miljöfördel med sjöfart med långvariga transporter. Men med det följer också en hel del utmaningar framför allt när det gäller utsläpp, miljöpåverkan, risker för olyckor och tillbud. När det gäller det senare tror jag att vi i Sverige tillsammans med andra länder har mer att göra när det handlar om spaning, övervakning och beredskap för att ta sig an eventuella olyckor och tillbud. När det gäller miljöpåverkan är vår inriktning från Alliansens sida att detta transportslag liksom andra transportslag självklart ska bära sina egna miljökostnader. Man ska i sammanhanget se att med de miljöutmaningar som finns inom sjöfarten händer det också en del. I min hemstad Göteborg finns Lighthouse, forskningsprojektet inom Chalmers där det sker mycket spännande forskning i framkant på miljörelaterade områden inom sjöfarten. Det gäller fartygskonstruktion, framdrivning, operationell drift av fartyg och logistiklösningar. Det är sådant man tittar väldigt mycket på. Det säger jag inte bara som civilingenjör och teknikintresserad utan därför att det är viktigt att se till de beslut som vi fattar i miljöpolitiken om lagstiftning och styrmedel också måste paras med forskning och teknisk utveckling. Jan-Olof Larsson var tidigare inne på detta om barlastvatten och en barlastkonvention. Det kan vara ett exempel på detta. Vi önskar att fler länder tecknar på konventionen så att den kan komma till verklighet. Det är ett bra politiskt beslut som behöver komma till i den delen. Om det införs ställs tydliga krav på skifte av vatten eller redning, och man skärper kraven ett antal år framåt i tiden. Det är också viktigt att se att om vi fattar den typen av beslut ska det paras med forskning och teknikutveckling. Det måste komma fram ny teknik för rening av barlastvatten i befintliga fartyg och kommande fartyg som byggs. Det måste gå hand i hand på detta område liksom på andra miljöområden. Jag tycker att man ska betona just forskningen särskilt. Jag tror att vi jämte lagstiftning och styrmedel vi fattar beslut om har en viktig politisk uppgift att lägga en grund för forskning och teknikutveckling. Det handlar om att över tid få fram olika typer av produkter, tjänster och lösningar som på olika sätt kan användas för att ta sig an miljöutmaningar. Det handlar om att minska problemen och i vissa fall eliminera miljöutmaningarna. Det är viktigt att den forskningsproposition vi har som löper 2008-2012 innebär det största resurstillskottet någonsin till svensk forskning. Miljö är av särskild vikt inom forskningspropositionen med direkta pengar till universitet och högskolor, nya pengar till forskningsråd såsom Formas men också en särskild inriktad satsning till miljö- och klimatrelaterad forskning. Situationen i Östersjön och Västerhavet är fortsatt oroande. Därför är det avgörande och viktigt att Alliansen så tydligt prioriterar havsmiljöfrågorna med pengar, internationellt arbete och en lång rad saker som är genomfört och är på gång att införas. På det sättet gör vi verkligen en miljöskillnad. Herr talman! Med det känner jag mig trygg med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Anf. 114 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! När Lars Hjälmered beskriver vad regeringen har gjort och gör finns det en del sanningar i det och en del i och för sig väl optimistiska och positiva ordalag. Det har du all rätt att säga. Du säger att regeringen har infört ett avgiftssystem för kväve och fosfor. Jag vill hemskt gärna att du redovisar det för mig. Det läste inte jag i betänkandet på något vis. Det kunde vara intressant att fler får ta del av det. När det gäller barlastkonventionen och den delen ska vi förlita oss till forskningen. Vi har i dag besökt företag i Sverige som har utrustning som fungerar. Vi har ett hotat hav, och detta är ett av de största miljöhot vi har mot våra hav. Vi kan alltid driva forskningen ett steg längre. Men det får inte hindra oss att göra det vi kan göra i dag. Vi har klassat Östersjön som ett PSSA-område. Vi kan införa specifika krav för det området. IMO är med och klassar PSSA och är de som har drivit barlastkonventionen. De talar om hur farligt det är att flytta organismer runt om våra världshav och hur det hotar haven. Det är en av de instanser som gör det. Jag vill ta upp något jag tog upp i mitt anförande, nämligen kalkningen. Det är ett av de mest framgångsrika miljöprojekt vi har haft i Sverige rent allmänt och i övrigt för fisket. Här kommer signaler från regeringen och myndigheter att man ämnar dra ned på resursen till kalkningen. Kan du, Lars, stå här och företräda regeringen och säga att ni inte kommer att göra det? Jag är djupt oroad för att det här ska ske.

Anf. 115 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Jag gav ett antal exempel i mitt anförande. Jag pratade om nationalparker, musselodlingar, lokala vattenvårdssatsningar och andra saker. Jag nämnde att det är saker vi har gjort, det är saker vi gör och saker som är på gång. Vår inriktning när det gäller avgiftssystemet för kväve och fosfor är att vi har en önskan om att få in principen om att den som nyttjar och brukar detta ska betala. Vi ska också vara ärliga och säga att det är komplext att titta på hur ett sådant system kan införas, till exempel om ett sådant system ställs mot taknivåer på utsläpp. Vår inriktning är att systemet ska införas och att vi får en sådan princip, men vi ska också ha en ödmjukhet i detaljerna i sammanhanget. När det gäller barlastvatten är vår inriktning att konventionen bör införas. Vi tycker att den är bra. Vi ser tydligt att den kan göra miljönytta. Det finns verkliga risker med barlastvatten, till exempel vid skifte av vatten. Vi kan se att Sverige tillsammans med andra länder runt Östersjön driver att konventionen borde införas. Inom till exempel Helcomsamarbetet lyfts områden fram i Nordsjön där fartyg som kommer ur Östersjön kan skifta vatten. Vi skulle gärna önska att fler länder tecknade på konventionen så att den kan införas redan i morgon. Men där är vi inte. Då kommer vi politiskt in i balansen mellan nationella åtgärder och internationella åtgärder. Du och jag kan vara överens om att göra något i Sverige rätt omgående, men nackdelen med det är att det får begränsad effekt. Då får vi ställa det mot att se om det går att få en internationell överenskommelse. Det skulle bli väsentligt mer kraftfullt och en bättre väg att gå.

Anf. 116 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Egentligen vill jag inte veckla in mig i andra frågor, men jag skulle hemskt gärna vilja ha ett svar på frågan om kalkningen. Jag hoppas att du skriver upp frågan först på listan så att du kan svara på hur ni ställer er i frågan hädanefter. Sedan var det frågan om barlastkonventionen. Miljöministern sade, när jag träffade dem vid Nordiska rådets möte i Reykjavik, att den frågan är en nationell angelägenhet. Det oroar mig. Vi har drivit igenom med starkt stöd från de borgerliga att Östersjön ska vara ett särskilt skyddat havsområde. Här finns möjligheten, utan att barlastkonventionen har gått igenom, att driva frågan om att alla fartyg som går in i Östersjön ska ha ett sådant system som förhindrar att främmande arter sprids i vattnet. Det går an att kräva utan konventionen. Jag hoppas att vi kan vara överens om att det är oerhört viktigt. Hundratals främmande arter av organismer som påverkar ekosystemet har redan i dag kommit in i Östersjön. Därför behövs snabba beslut.

Anf. 117 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Vår inriktning när det gäller barlastvatten är att konventionen ska införas. Den är helt nödvändig. Med ett beslut och framtida teknik kan vi få stor miljönytta i sammanhanget. Det är ett stort miljöproblem och en stor miljöutmaning. Det är verkligen vår inriktning. Vad kan göras nationellt och vad kan göras internationellt? Det är klart att vi kan landa i att Sverige ensidigt gör något, men jag tror inte att miljönyttan blir så stor. Jag skulle snarare eftersträva att nå en internationell överenskommelse. Då får vi större kraft bakom kraven. Jag ska svara på frågan om kalkningen, så att vi ändå blir på gott humör. Försurade ämnen som går ut i luften minskar trots allt i Sverige. Naturvårdsverket har fått ett uppdrag av regeringen att se över en långsiktig plan för kalkning. Det är något som vi verkligen spänner ögonen i. Vår inriktning är att kalkning ska fortsätta till dess att vattensystemen har återhämtat sig så att vi kan leva upp till miljökvalitetsmålet om levande sjöar och vattendrag. Det är vår inriktning. Herr talman! Som avslutning kan man när man lyssnar på Jan-Olof Larsson få intrycket av att ingenting sker. Så är det naturligtvis inte. Det är miljardsatsningar på området. Det skjuts till både pengar och konkreta åtgärder mot övergödning inom Helcomsamarbetet. Det handlar om avlopp, förstärkningar av landsbygdsprogrammet och en lång rad andra saker. Vi lägger stor kraft bakom orden om prioritering av havsmiljön.

Anf. 118 Åsa Romson (Mp)
Herr talman! Jag blev lite nyfiken och vill höra mer om dina spekulationer om ny teknik och innovationskraft för inte minst transportsektorn inom sjöfarten. Forskning är viktigt, och du är vältalig i frågan. Men forskning förutsätter att metoder och annan teknik som tas fram är lönsamma. Om det fortfarande är lönsamt att inte göra en omställning är det svårt att få en drivkraft i forskningen. Det är viktigt, särskilt när vi tittar på kvalitet i havssammanhang. Sjöfarten är en av de transportgrenar som längst har dragits med gamla tekniker på motorsystem. De kan använda slasket på oljesegment som blir kvar i raffinaderierna. Det betyder att det därmed är fråga om smutsiga oljor. En del av detta hänger ihop med att det är internationell sjöfart. Det är svårt att reglera bunkerolja. Men framsteg har gjorts genom initiativ från bland annat flera innovativa hamnar i Sverige. Hur är din syn på hur långt man kan driva miljökraven för att det ändå ska vara möjligt att få lönsamhet i eller incitament för att införa tekniken, att det inte bara ska vara fråga om att skjuta till forskningspengar och intressanta forskningssamarbeten? Vi måste från den lagstiftande församlingens sida backa upp den teknik som finns eller ska införas i företag, hos hamnar eller andra sjöintresserade aktörer.

Anf. 119 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Som jag sade i mitt anförande är vår inriktning att det här transportslaget, likt andra, ska bära sina egna miljökostnader. Det är vår principiella utgångspunkt för sjöfarten. Mycket som gäller sjöfarten bestäms av internationella regelverk, till exempel inom ramen för IMO. Vi önskar att sjöfarten nu förs in i handeln med utsläppsrätter. Det tycker vi är bra. Vi kan se att politiken i övrigt redan har fattat beslut när det gäller Östersjön om krav på dubbelskrov vid transport av olja. Vi har en viktig roll att spela politiskt. Vi skulle gärna ta vidare steg. Sverige har till exempel tillsammans med länderna runt Östersjön pratat om frågan om toalettavfall från kryssningsfartyg. Med målet att få ett förbud mot utsläpp i Östersjön kan man agera gentemot IMO. Det är något tydligt. Sedan måste detta bäras av. Det är lite av vad Åsa Romson är inne på. Vad gör vi för insatser i Sverige för att få konkurrenskraft gentemot andra länder? Ett konkret exempel är kraven på svavelinnehåll i bränsle. Det kommer att införas krav på 0,1 procent i det område som bland annat täcker Östersjön och Västerhavet medan det i Medelhavet är 0,5 procent. Det är lite problematiskt. Inte så att vi har en direkt konkurrenssituation mellan fartyg i dessa båda hav, men det är svårt att hävda att Medelhavet skulle vara mindre utsatt miljömässigt än vad Östersjön eller Västerhavet är. Det är ett exempel på något där jag tycker att vi borde ha gemensamma regelverk i hela EU-området. Det är en fråga vi driver.

Anf. 120 Åsa Romson (Mp)
Herr talman! Jag tolkar inlägget som att problemet är att det är krav på 0,1 procent för svavelhalter i Östersjön, inte att det fortfarande är 0,5 procent i Medelhavet. Om man driver resonemanget att det inte går att göra något innan alla andra länder gör något kommer få länder någonsin att göra något. Det exemplet har vi sett inte bara på havspolitikens område utan också på en rad miljöområden. Det är att vi drivs framåt när aktörer eller länder är beredda att säga att de vill satsa på något som de tycker är rimligt. Finland har i flera år haft förbud mot toalettavfall från fritidsbåtar. Det reser ändå starka motsättningar i Sverige när man tänker sig att införa samma förbud här många år senare. En miljöpolitiker från regeringens sida behöver verkligen hitta argumenten för att stå för vad man anser vara rimliga gränser här. Vad är det som är orimligt med 0,1 procents gräns för svavelhalten för de fartyg som går i Östersjön med tanke på att vi ser konsekvenserna i lokalområdet? Herr talman! Jag är inte helt nöjd med sättet att resonera, det vill säga att vi inte ska göra något innan någon annan har gjort något, ny teknik får gärna stödjas av forskning och nya höjda miljökrav inte är en väg framåt. Det kommer inte att bli ett framgångsrecept i svensk miljöpolitik.

Anf. 121 Lars Hjälmered (M)
Herr talman! Jag tror att Åsa Romson gjorde en egen tolkning, och en ganska felaktig egen tolkning. Det jag säger om svavelinnehållet i bränslen i Östersjön kontra Medelhavet är inte att det är fel nivå i Östersjön. Jag bara konstaterar att det är olika nivåer, och jag skulle önska att det vore samma. Om vi fastnar för 0,1 borde det vara det i Medelhavet också. Vi kan se att det finns en konkurrenssituation i den delen, att många av rederierna finns över hela världen, och det är svårt att hävda ur miljösynpunkt att Medelhavet skulle vara mindre utsatt än Östersjön. Jag menar att det då är eftersträvansvärt att vi försöker hitta gemensamma regelverk i den mån det går. Man kan också få intrycket av Åsa Romson att ingenting sker i Sverige, att Sverige inte vill gå före på något sätt. Så är naturligtvis inte fallet. Vi kan se att vi har en otroligt ambitiös havsmiljöpolitik, som har gått från otydlig budgetpost till miljardsatsning med en lång räcka av konkreta åtgärder. Anledningen till att jag lyfte fram forskningsspåret i mitt anförande var att jag tycker att det som sker på Chalmers är lite intressant. Det handlar om offentliga skattepengar, det vill säga att vi som politiska beslutsfattare kan ta vårt ansvar, att vi jämte beslut om lagar och jämte beslut om styrmedel lägger en grund för forskning. Men också branschen är inne där. Branschen har gått in med 100 miljoner kronor, om jag minns rätt, för att man ska kunna forska om att konstruera nya fartyg till exempel. Detta kombinerat med att vi tar vårt politiska ansvar och ställer tydliga krav, utifrån principen att den som brukar, förbrukar och förstör ska betala för sig, är en bra kombination sammantaget. Det är inriktningen på vår politik.

Anf. 122 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Det är ett imponerande antal reservationer, som jag egentligen inte tycker speglar bilden. Det finns betydligt mer samsyn i de här frågorna om nödvändiga åtgärder på havsmiljöområdet än vad 40 reservationer speglar. Men det är väl bra för debatten att vi har lite olika vinklar på det hela. Jag vill instämma i Jan-Olof Larssons beskrivning av hur vi har hamnat där vi är i dag med havet, alltså att det som inte syns finns inte. Det är allmänningens förbannelse, att ingen tar ansvar. Jag kan även hålla med Jens Holm när han säger att Östersjön är ett sargat hav. Där är vi - den bilden har vi nog tillsammans. Därifrån är vi på väg. När det gäller havsmiljön gjorde alliansregeringen ett viktigt avstamp när man lade fram propositionen En sammanhållen svensk havspolitik våren 2009. Nu ser vi fortsättningen på det resonemanget i skrivelsen Åtgärder för levande hav . Där redovisas det fortsatta arbetet för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön både i Östersjön och i Västerhavet. Västerhavet kanske inte är direkt sargat, men det är också en ganska sjuk patient. När man då ser på anslagsfrågan, som har varit uppe tidigare i dag, startade det de facto med att alliansregeringen samlade ihop en havsmiljard. Den följs nu upp, och det är det som är det viktiga. Det viktiga var kanske inte att samla ihop den en gång, utan det viktiga är att behålla anslagsnivån och behålla prioriteringen av havsmiljön. Utifrån den beskrivning som vi har gemensamt är det viktigt att se att detta var en av de frågor som alliansregeringen prioriterade allra högst efter det att man tillträdde 2006. Det hela präglas mycket av en helhetssyn och att många åtgärder måste sammanfalla. Det finns inga universallösningar. Det präglar skrivelsen, där det finns en beskrivning av ett gytter av åtgärder inom många områden. Skrivelsen innehåller en genomgång av centrala områden i havsmiljöarbetet. Det handlar om det internationella havsmiljöarbetet, åtgärder för minskad övergödning, åtgärder för ett rent och giftfritt hav, ett hållbart nyttjande av havet och dess resurser, där fisket kanske är mest påtagligt, samt frågor kring kulturarv och kulturmiljö. När det gäller havsmiljön handlar det om ett brett arbete internationellt, nationellt och naturligtvis också lokalt. Till syvende och sist handlar det om att någon enskild person måste göra en insats. Det kan vara lantbrukaren som engagerar sig i Greppa näringen och vidtar åtgärder för att utifrån sitt perspektiv minska belastningen på Östersjön när det gäller gödningsmedel. Det kan vara småhusägaren som tar till sig att det enskilda avloppet inte fungerar så bra, genomför en förändring och söker och får ROT-avdrag för det. Ser man till helheten här finns sådana åtgärder beskrivna i skrivelsen. Herr talman! När det gäller internationell samverkan har många konstaterat att den är en absolut nödvändighet för havsmiljöns skull. Havsmiljön delar vi ju med så många andra. Det är också ställt utom allt tvivel att alliansregeringen och Sverige har prioriterat det internationella arbetet. Även detta sker på många fronter. Vi har arbetet inom EU. Vi har Östersjöstrategin, men även kopplat till det är Helcom, som är nära när det gäller arbetet kring Östersjön. Det är Ospar när det gäller Västerhavet. Sedan har vi Ices, Internationella havsforskningsrådet, som det är viktigt att arbeta i. Vi har också IMO när det gäller sjöfarten, som många har tagit upp. En annan sak som är viktig är att man inte får se havsmiljöarbetet som något slags ö utan att man integrerar det med andra politikområden. Fisket, jordbruket, kemikalier, transporter och även regional tillväxt är den typ av politikområden som man måste koppla detta till. Herr talman! Om vi då tittar på EU:s strategi för Östersjöregionen ser vi att det var just den som Sverige prioriterade nästan högst under sitt ordförandeskap hösten 2009, och den antogs också under ordförandeskapet i december 2009. Huvudsyftet med strategin är att samordna arbetet på EU-nivå, regional nivå och nationell nivå och då kopplad till konkreta åtgärdsplaner. Det är väldigt viktigt. Man kan prata om miljön, men man måste vidta konkreta åtgärder. I detta finns naturligtvis åtgärder på olika nivåer, men man kan även se att enskilda aktörer som fiskare, jordbrukare och kommuner kan få stöd för projekt för just havsmiljön som är kopplade till den här strategin. Vi fick även en skrivelse under våren där regeringens arbete med Östersjöstrategin beskrivs. När det gäller fiskeripolitiken, som vi också har varit inne på, är den pågående reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken ett av våra gyllene tillfällen att göra långsiktiga förändringar så att vi kan få ett långsiktigt och hållbart fiske. Det gäller att få till en långsiktig och hållbar fiskeförvaltning där vi kan ha regional förankring. De långsiktiga återhämtnings- och förvaltningsplanerna är centrala i det sammanhanget. I miljö- och jordbruksutskottet har en fiskerigrupp tidigare i dag diskuterat just dessa frågor. Den politiska beslutsprocessen inom EU måste förändras - vi måste gå från kortsiktiga politiska beslut till långsiktiga beslut som bygger på ekosystemansatser, återhämtningsplaner och de vetenskapliga råden. Sverige har 2010-2012 en viktig roll som ordförande inom Helcom. Det ger oss en möjlighet att driva på genomförandet av aktionsplaner för Östersjön, eller Baltic Sea Action Plan - det låter mer dramatiskt att säga så. Jag gör nog den bedömningen att övergödningen är den största utmaningen. Den bördefördelning som finns där, som vi har att förhålla oss till, innebär att varje land måste göra sin del. Den stora styrkan i aktionsplanen är att man har kommit så pass långt att det är så konkret. Annars kan man se i skrivningarna här att det handlar om så mycket annat. Det handlar om raka, enkla saker som vänder sig till enskilda medborgare, som ROT-avdrag för enskilda avlopp, som jag nämnde. Värt att nämna är även bidragen till lokala vattenvårdssatsningar. Det finns till exempel en reservation om båtbottenfärger, och det är viktigt att stimulera för att få fram alternativ till giftiga färger. Jag kan hålla med om mycket av det som står i den reservationen, att vi naturligtvis ska följa lagar och förordningar. Det är lättare att driva dessa frågor om det finns tydliga alternativ, och det finns faktiskt i detta sammanhang och som stöds av LOVA-bidragen. När man tar del av denna skrivelse är det ganska lätt att se att regeringen utan tvivel har detta som ett högt prioriterat område för att återställa och skydda havsmiljön och att helhetssynen är satt i fokus. Det finns alltså inte en lösning utan en mångfald av lösningar. Jag kan göra ytterligare en kommentar kring de 40 reservationerna. Mitt intryck är att det finns otroligt många goda ambitioner. Jag håller med om det. Det är många i oppositionen som har välkomnat många av regeringens förslag. Jag ser även i reservationerna att det finns många goda ambitioner. Men jag tycker ändå att skrivelsen i sig ger svar på många frågor och visar den prioritering som finns. Som jag sade i början tror jag inte att skillnaderna här är så stora som man kan få intryck av. Skrivelsen visar med största möjliga tydlighet att detta är ett prioriterat område. Jag kan, som någon uttryckte det, lugnt yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. (Applåder) I detta anförande instämde Anita Brodén och Nina Lundström (båda FP).

Anf. 123 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag tackar Lars Tysklind för hans inlägg. Jag är beredd att instämma i det han sade i frågan om övergödningen. Det är kanske den viktigaste frågan om vi ska komma till rätta med de stora problem som finns, inte minst för Östersjön som har blivit ett sargat hav men som ingen av oss vill att Östersjön ska vara. Därför förstår jag inte när i synnerhet Folkpartiet går emot vårt förslag - reservation 9 - om att vi ska införa en skatt på handelsgödsel. Jag tror att Folkpartiet är det borgerliga parti som mest omfamnar principen om att förorenaren ska betala och att vi ska ha miljöstyrande skatter och avgifter. Lars Tysklind, du får nog ta och förklara varför ni inte vill ha en skatt på handelsgödsel.

Anf. 124 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Det är riktigt som Jens Holm säger att Folkpartiet kanske var det borgerliga parti som var mest tveksamt till att ta bort detta. Men det fanns ändå så pass starka argument för att nyttan av detta inte uppvägde nackdelen i konkurrensförutsättningar för det svenska lantbruket. När man nu ser Baltic Sea Action Plan och den bördefördelning som finns är det ändå de totala utsläppen av kväve och fosfor som är det viktiga. Det finns både ren lagstiftning kring skyddszoner och många frivilliga åtgärder och informationsåtgärder. Vad vi kan se kommer Sverige ändå att kunna uppfylla detta krav. Att just handelsgödselskatten - även om jag kan tänka mig att den hade en betydelse på marginalen - skulle ha en sådan stor betydelse tvivlar jag på. När vi ändå bejakade att man skulle ta bort den var det ur den aspekten att nyttan inte uppvägde nackdelen för det svenska jordbrukets konkurrenskraft.

Anf. 125 Jens Holm (V)
Herr talman! Då måste jag säga att det skorrar aningen falskt om du, Lars Tysklind, säger att övergödningen kanske är den viktigaste frågan i denna diskussion och Folkpartiet samtidigt inte är berett att ta till alla tänkbara styrmedel för att minska övergödningen. Informationskampanjer och frivilliga åtgärder i all ära, men vi vet att just skatter och avgifter är de styrmedel som faktiskt är mest effektiva då det gäller att minska utsläppen. I Baltic Sea Action Plan står det just att när man ska komma till rätta med de målsättningar som man har i denna handlingsplan är det just övergödningen som står för nästan 90 procent av alla dessa kostnader. Vi behöver därför en finansiering också för att minska utsläppen av kväve och fosfor. Det fina med vårt förslag är att vi inte straffar bönderna, utan de pengar som vi tar in från handelsgödselskatten går direkt tillbaka till jordbruket för att man ska bedriva miljöarbete. Därmed får denna skatt dubbel effekt, både att vi sätter ett pris på utsläppen och att vi får resurser för att verkligen arbeta med dessa frågor.

Anf. 126 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Problemet med handelsgödselskatten är att den är ensidig. Vi har vid ett stort antal tillfällen tagit upp hur viktigt det är att vi ändå kommer överens internationellt, åtminstone i en grupp. När det gäller Östersjön är det nio länder som förhoppningsvis kan komma överens inom Helcoms ram och ha liknande regler. Det är åtta EU-länder plus Ryssland. Det är hela tiden avvägningen som är problemet. Vi diskuterade också en fråga om gifter i kläder. När det gäller alla de åtgärder som vi bör vidta tillsammans blir det problem om Sverige ensamt gör detta och utsätter sig för konkurrensnackdelar. I vissa avvägningar kan det vara så att man inte vidtar alla möjliga åtgärder men ändå de rätta åtgärderna. När det gäller övergödningen är det lite fel att säga att det bara handlar om frivilliga åtaganden och informationskampanjer. Det handlar också om att man reglerar spridning av gödselmedel och så vidare ganska kraftigt. Det finns skyddszoner och annat. Det är lagstiftningsmässigt. Det finns alltså många saker som också här leder åt samma håll. Naturligtvis skulle man kunna införa en handelsgödselskatt som var lika för alla så att alla hade lika konkurrensvillkor. Jag kan inte se några problem med det.

Anf. 127 Irene Oskarsson (Kd)
Herr talman! Havet är en mycket viktig del av vårt ekosystem. Ända tills nyligen har det varit ett nästan outforskat sådant, en helt outforskad värld om vi jämför med den landbacke som vi kliver på dagligen. Jag kan inom parentes säga att när man hamnar i detta utskott innebär det att man också umgås med några som inte är landkrabbor. Jag har därför personligen lärt mig ganska mycket av både oppositions- och majoritetsföreträdare om denna fantastiska värld. Den regering som nu har fått förmånen att få fortsätta att utveckla dessa frågor gjorde oerhört mycket under förra mandatperioden för att just se till att kunskapen om havet ökade, att resurser användes på ett effektivt sätt och att vi fick forskning och utveckling som verkligen bidrar till detta. Den skrivelse som vi i dag utgår från i denna debatt har också följts av ett antal motioner från allmänna motionstiden. Jag kan därför ibland tycka att denna debatt är lite rörig för den som lyssnar därför att skrivelsen och motionerna berör samma områden. Men det blir så detaljerat när vi kommer in på motionerna, om vi jämför med skrivelsen där man just försöker ta ett helhetsgrepp och beskriva det som regeringen nu har åstadkommit och vill fortsätta åstadkomma genom att kraftsamla resurserna runt havet och därmed satsa den miljard som är något unikt för Sverige. Sverige har aldrig någonsin satsat så mycket resurser på utveckling för ett fungerande hav. Tillskapandet av Havsmyndigheten är ännu ett led i detta arbete. Man får en tydlig struktur som kan se till att vi får en politik som fungerar för alla dessa delar. Skrivelsen tar också upp alla de samarbetsformer, strategier och annat som Sverige finns med i eller har åtagit sig. Det är ramdirektivet för vatten, det är marina direktivet, det är Helcom och det är Östersjöstrategin. Kollegerna före mig har talat mycket om detta. Jag behöver därför inte upprepa allt detta. Men Sverige har åtagit sig ett stort antal åtgärder i dessa sammanhang. Jag skulle vilja stanna vid ett par saker som kanske berör landbacken trots allt. Det har varit mycket diskussion om vad våra lantbrukare gör och inte gör i detta sammanhang. Då kan någon undra hur detta är kopplat. De av oss som lever nära vattendrag som vi vet rinner lång väg, i mitt fall upp genom Östergötland och så småningom ut i Östersjön, vet att det som händer hemma på småländska höglandet i allra högsta grad påverkar Östersjön. Det som vi också vet är att denna näring har gjort oerhört många satsningar på egen hand med hjälp av de EU-resurser som har funnits, med det som man nu exporterar på ett oerhört bra sätt till länder runt Östersjön i form av Greppa näringen. Då är det lite förvånande att oppositionen tycker att här ska lagstiftas mer, att här ska regleras på ett annat sätt så att vi inte kan använda de resurser som nu står till buds för att skapa ett fungerande hav, en fungerande marin miljö. Om vi lagstiftade i det här sammanhanget skulle vi frånhända oss möjligheterna att använda de EU-resurser som i dag står till buds. På fiskeområdet har vi i dag - som jag tror att Lars Tysklind sade - ägnat nästan två timmar åt att tillsammans i den parlamentariska gruppen i utskottet diskutera och lyssna på hur Sverige nu jobbar för att utveckla den gemensamma fiskepolitiken och få den att bli ett hållbart brukande av den resurs som är vår gemensamma. Också där har mycket gjorts, och mer kommer att göras. Nu kommer vi in på de mindre detaljerna. Jag kan inte, herr talman, låta bli att upprepa - det är ju en förmån i denna kammare att ibland få göra det - vad tidigare talare sagt. Här finns allt, alltifrån det jag som enskild kan göra. Därmed är jag åter därhemma. Jag vet att ett antal av de fastighetsägare som finns runt det vattendrag som varit så förorenat har börjat titta på hur de resurser som finns i form av ROT-avdrag kan användas för att få till stånd en bättre avloppsanläggning, hur kommunerna kan göra för att se till sin dagvattenrening och så vidare med de resurser som regeringen avsatt samt hur vi politiker på det lokala planet tillsammans med näringslivet lokalt kan bidra och använda de miljoner som avsatts till att utveckla en fungerande biogasproduktion i de delar av landet där det är lämpligt. Jordbrukarna har sett att kraven skärpts ganska kraftigt när det gäller spridning av gödsel. Jag måste säga att jag blir lite förvånad över att vi talar om en handelsgödselskatt varje gång vi i denna kammare tar upp detta. Jag menar att det skulle vara mer intressant att titta på hur all annan gödsel sprids - för att nu vara tydlig. Där har regelverket förändrats och skärpts ganska kraftigt just för att använda gödseln så att jorden får mer näring och så att det inte rinner ut i våra vattendrag. Det har hänt mycket i fråga om skärpning av spridningstider. Det gäller också handelsgödseln. Ännu en gång vill jag från denna talarstol säga som jag förut sagt: Den lantbrukare finns inte som på sina åkrar sprider ett enda kilo handelsgödsel mer än nödvändigt, inte heller ett enda kilo biologisk, vanlig, gödsel mer än nödvändigt om han inte ser att det ger något tillbaka i form av produktion. Ger det tillbaka i form av produktion har det alltså inte försvunnit ut i vattendragen. Det är oerhört väsentligt att vi ser att här finns företagare och näringsidkare som inget hellre vill än att vara med och skapa fungerande strukturer så att vi kan fortsätta att ha ett väl fungerande hav. Att vi som ordförandeskap i EU det gångna året fått vara med och se till att Östersjön också kan få möjlighet att bli ett pilotområde och få visa vad samverkan mellan nationer - även samverkan med nationer utanför unionen - är, tycker jag, oerhört spännande och intressant. Herr talman! Jag ordar inte mer om detta utan avslutar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet samt avslag på samtliga motioner. (Applåder)

Anf. 128 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Den svenska havsmiljöpolitikens huvudfokus är att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Efter årtionden av en betydande mänsklig påverkan är dessa hav hårt pressade. Övergödning, ett kraftigt minskande fiskbestånd samt oljeutsläpp från fartyg är bara några exempel på de allvarliga miljöproblem som vi alla känner till. I en nyutkommen rapport från Naturvårdsverket och Havsmiljöinstitutet beskrivs miljötillståndet i år i svenska havsmiljöområden. Den stora utbredningen av syrefria områden på djupare bottnar i det egentliga Östersjön, förhöjda halter av dioxin i fet fisk i Bottenhavet och det mycket svaga beståndet av öring i Bottenviken är några exempel. Men allt är inte svart. Det finns också glädjeämnen. Syreförhållandena i Kattegatt har förbättrats under de senaste decennierna. Effekterna av det giftiga ämnet TBT från båtbottenfärger fortsätter att minska i Skagerrak, och torskbeståndet öster om Bornholm har ökat sedan år 2005. Ända sedan alliansregeringen tillträdde har havsmiljön varit ett av regeringens prioriterade områden när det gäller miljön. Centerpartiet är starkt pådrivande såväl i denna fråga som i andra miljöfrågor. Under den gångna mandatperioden satsade regeringen över 1 miljard kronor på insatser för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön. De satsningarna fortsätter under den här mandatperioden. Ett av resultaten av regeringens havsmiljösatsning är att en ny havs- och vattenmyndighet håller på att inrättas i Göteborg - en symbol för en sammanhållen svensk havspolitik. Det är bra att havsmiljöfrågorna nu mycket tydligare ska integreras även i andra politikområden. Det internationella arbetet i dessa frågor är också mycket viktigt. Särskilt skulle jag vilja betona det arbete som sker inom ramen för Sveriges EU-medlemskap. Vi ska komma ihåg att åtta av Östersjöns nio strandstater är medlemmar i EU. Den nionde strandstaten är Ryssland som vi också måste ha en nära och tät dialog med; det betyder mycket. Men att argumentera för ett aktivt havsmiljösamarbete i Östersjön och att samtidigt vilja lämna EU är för mig en mycket gåtfull miljöstrategi. Ett av de 15 prioriterade områdena i aktionsplanen för den Östersjöstrategi som antogs i juni 2009 är att minska näringsbelastningen i Östersjön och att därigenom minska övergödningen. Här ingår också genomförandet av Helsingforskommissionens aktionsplan - den aktionsplan med vilken det för första gången satts ett tak för både fosfor- och kväveutsläppen utifrån vad Östersjöns miljö tål. Det här är mycket positivt. På samma sätt som vi nationellt och på EU-nivå satt ett tak för utsläpp av växthusgaser har vi nu också på Östersjönivå och nationell nivå satt ett tak för utsläpp av kväve och fosfor. Och inte nog med det: Precis som i klimatpolitiken kan vi också redovisa hur vi ska nå våra mål. Minskningsansvaret och fördelningen mellan olika sektorer är klargjorda. Precis som regeringen konstaterar i sin skrivelse kommer det att krävas åtgärder inom samtliga berörda sektorer för att Sverige ska nå upp till sina mål och åtaganden för att minska övergödningen. Utsläppen av kväve- och fosforföreningar från kommunala reningsverk måste minska. Från och med den 1 juli 2011 kommer det att vara förbjudet att använda fosfater i maskindiskmedel. En lång rad åtgärder behöver vidtas inom ramen för vattenmyndigheternas olika åtgärdsprogram. En sektor som kommer att behöva minska sina utsläpp ytterligare är naturligtvis jordbruket. Dessa åtgärder är beslutade genom de skärpningar av regelverket och miljöhänsynen i jordbruket som gjorts för att svensk lagstiftning ska klara nitratdirektivets krav samt genom förstärkningar och nya satsningar i landsbygdsprogrammet från och med år 2010. Oppositionspartierna vill här gå ännu längre. Ord som "otillräckligt" och "kraftigare åtgärder måste till" står så att säga som spön i backen. En hög skatt - det vanliga receptet på oppositionssidan, i det här fallet 300 miljoner kronor per år eller mer - ska tydligen införas på handelsgödsel. I så fall blir det, såvitt jag vet, den enda skatten i världen på handelsgödsel. Både Jens Holm och Åsa Romson har betonat hur viktigt kravet på högre skatt på just det svenska jordbruket är och på ett viktigt insatsmedel. Varför då detta? Handelsgödsel är en viktig insatsvara, en växtnäringstillförsel. Priset på handelsgödsel har kraftigt stigit. Handelsgödsel är redan en av de dyraste insatsvarorna inom jordbruket. Som Irene Oskarsson sagt använder en lantbrukare inte mer växtnäringstillförsel till sina grödor än dessa kan ta upp. Ett införande av en ny skatt kommer att minska det svenska jordbrukets redan pressade lönsamhet. Jag ska tala om för er socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister vad resultatet då riskerar att bli. Den svenska livsmedelsproduktionen kommer att fortsätta minska. Ni driver livsmedelsproduktionen ut ur landet. Situationen är redan mycket allvarlig eftersom livsmedelsproduktionen i Sverige de senaste decennierna har minskat med en tredjedel. Det är en dramatisk minskning. Snart är hälften av det vi äter i Sverige importerat från länder med sämre djuromsorg och vars jordbruk läcker betydligt mer till Östersjön än det svenska. Hur detta kan förbättra miljösituationen i Östersjön är gåtfullt. Effekten blir självfallet den motsatta. Min fråga till er som mot denna bakgrund vill lägga ytterligare bördor och pålagor på just den svenska livsmedelsproduktionen är enkel: Hur vinner Östersjöns miljö på att världens kanske mest miljövänliga jordbruk, det svenska, blir allt mindre samtidigt som vi svenskar i stället äter alltmer från de länder kring Östersjön vars jordbruk läcker betydligt mer? Det är bra att utskottet slår fast att målet att minska jordbrukets näringsläckage i Östersjön inte kan nås enbart om ytterligare åtgärder ensidigt genomförs av Sverige. Jag redovisade just orsaken till detta, och den är mycket enkel att förstå: Andra länders jordbruk måste också uppfylla sina åtaganden. Detta är en förutsättning för att lika konkurrensvillkor ska råda i länderna runt Östersjön. För att vi ska kunna bada i havet och äta dess fisk räcker det inte att havet är förskonat från övergödning. Vi behöver även kunna känna oss trygga med att havet är fritt från skadliga kemikalier och farliga ämnen. Det är bra att Sverige fortsätter att vara pådrivande i detta arbete. Arbetet med att genomföra EU:s nya kemikalielagstiftning, Reach, måste självfallet ges en hög prioritet. Även fisket är en stor utmaning. Förhoppningsvis kommer förhandlingarna om en ny gemensam fiskeripolitik på EU-nivå att kunna leda till ett fiske som blir mer hållbart och som följer forskarnas rekommendationer. Sverige är mycket pådrivande i dessa frågor i EU, och mitt intryck är att fler EU-länder börjar närma sig Sveriges hållning i denna fråga. Detta betyder inte att vi får lägga oss på latsidan. Datainsamlingen och kunskapsuppbyggnaden om svenskt fritidsfiskebaserat företagande behöver fortsätta att utvecklas. Därtill visar erfarenheterna med torskfisket att det med fördel behöver utarbetas förvaltningsplaner för kustfiske som i dag inte regleras inom den gemensamma fiskeripolitiken. Detta viktiga betänkande tar också upp en lång rad andra viktiga frågor. Eftersom jag har ryckt in här i dag och alltså inte deltagit i utskottsarbetet har jag koncentrerat mitt inlägg på några viktiga frågor som behandlas i betänkandet. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 129 Åsa Romson (Mp)
Herr talman! Staffan Danielsson ville gärna att vi skulle gå upp och bemöta en del av inlägget, som jag måste säga verkade handla mer om det svenska jordbrukets nuvarande välmående i konkurrenshänseende än om övervägningar kring vad som är bra på Östersjön. Det är klart att perspektiv kan stå mot varandra. Det är inte ovanligt i miljöpolitiken att särskilt de kortsiktiga ekonomiska målsättningarna kan stå emot långsiktiga, miljömässigt mer hållbara, krav. Som du också pekar på, Staffan Danielsson, vore det i dina ögon orimligt att ha ett skattesystem som ger en något högre ekonomisk börda i den första vändan till det svenska jordbruket. Det måste i stället vara helt likvärdiga regler mellan alla länder. I så fall skulle vi ha en internationell skattepolitik också, men det vet jag inte riktigt om ditt parti företräder. Jag skulle vilja säga att den handelsgödselskatt vi har haft i Sverige, som det också var väldigt tydligt att den gick tillbaka till näringen för miljöarbete, var en viktig styrande skatt när det gäller att komma bort ifrån fossilkrävande handelsgödsel. Detsamma gällde det fossila drivmedlet för jordbruket - som i framtiden kommer att bli allt dyrare, vilket gör att det kanske vore smart att så snabbt som möjligt börja fasa ut sådana källor. Framtida jordbrukare kommer nämligen inte att ha tillgång på samma sätt. Handelsgödselskatten var även en stark drivkraft att minska kadmiumutsläppen, som också är en giftighet inte bara för Östersjön utan även för våra jordar och vår livsmedelsförsörjning. Den har dessutom varit en drivkraft, eller åtminstone ett incitament, för fler att gå över till mer ekologiska jordbruksformer. Det är naturligtvis ett statsfinansiellt och ekonomiskt rimligare sätt att ge dessa incitament för en övergång till ekologiskt jordbruk än att slänga ut enorma pengar i direkta stöd. Här kan man se olika på det, men vi har sett att den nuvarande regeringen inte vill göra någonting av detta. De vill inte ge drivkrafter genom att verkligen lägga på kostnader på det som kostar i framtiden, och man vill inte heller ge incitamentet och stödet till dem som går över till ekologiskt lantbruk.

Anf. 130 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Ett syfte med handelsgödselskatten är alltså att bönderna ska övergå till ekologiskt. Ekologiskt har haft en fantastisk utveckling under 20 år: från nästan ingenting till 5 procent av den svenska produktionen. Det kan behöva stöd för sina miljöfördelar - lycka till på marknaden - men 95 procent av produktionen är med dagens bästa teknik i världen. Det är det vanliga jordbruket, och det har minskat med en tredjedel. Fortsätter vi med denna politik, att eko ökar från 5 till 7 och det andra minskar till hälften och vi köper mat från Tyskland, Polen och Danmark vars jordbruk läcker mycket mer till Östersjön - vad vann då miljön? Vad vann Östersjön? Vad vann Sverige? Våra beten kommer inte längre att betas av djur om denna utveckling får råda. Det är en ko på isen. Ni lyfter själva upp det som ett viktigt element i er politik för att förbättra Östersjöns miljö. Förorenaren ska betala, säger ni. Den svenska bonden ska betala, inte den tyska, polska eller danska, och vi ska köpa mat därifrån. Detta skulle vara förödande för Sverige och för Östersjön, och det var det jag ville lyfta fram. Det som läcker till Östersjön från jordbruket är som Irene Oskarsson sade inte den handelsgödsel som tillförs till en etablerad gröda. Det som är riskerna är väldigt stora mängder stallgödsel, och det är kvävefixerade grödor. Man laddar jorden med kväve, och sedan kan man inte hantera i vilken takt det kommer regn och det läcker ut. En intensiv markbearbetning för att bekämpa ogräs är det bekymmer vi tillsammans måste hitta allt bättre sätt att hantera. Det nämner ni ingenting om. Ni nämner bara växtnäringstillförsel genom handelsgödsel - för att få in pengar.

Anf. 131 Åsa Romson (Mp)
Herr talman! Det är inte främmande för oss att diskutera andra sätt att minska utsläppen. Det vi diskuterar här och som vi har haft i hela debatten kring framför allt Östersjön har handlat om att man behöver använda alla tillgängliga verktyg eftersom övergödningsproblemet är så ofantligt stort. Det som regeringen skriver i sin skrivelse är att problemet är stort, att man därför vill göra många saker och att det behöver göras många saker. Det är flera av de övriga debattörerna från allianssidan som har sagt detta. Det är därför konstigt att du nu bara vill diskutera frågan kring det ekonomiska och hur man i det traditionella jordbruket ska slippa göra en långsiktig omställning därför att det finns andra sektorer som också måste göra sitt. Vi ser det snarare tvärtom. Andra sektorer måste också göra sitt, men det kan inte vara en konsekvent politik från en regering som säger sig vilja ta ett stort miljöansvar för Östersjön att samtidigt ha som en av sina mest konkreta åtgärder under den förra mandatperioden att ta bort en miljöstyrande skatt på handelsgödsel som inte beskattade jordbrukarna som kollektiv mer än vad man gav tillbaka i form av incitament för miljöarbete. I stället var den det miljödrivande ekonomiska styrmedel vi så ofta ser behövs i miljöpolitiken och som det finns alltför lite av i andra sektorer när det gäller Östersjöarbetet.

Anf. 132 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Den handelsgödselskatt som infördes 1995 kom till för att bönderna skulle betala Sveriges EU-medlemskap. Det var motivet. Det var inte mycket miljö, utan det var en skatt. Den har funnits sedan dess och har nu tagits tillbaka för några år sedan. Inget annat land i världen har detta. Man jobbar med miljöaspekterna på en rad sätt, och jag är för det. Vi ska jobba på en rad områden för att minska jordbrukets miljöeffekter, även det vanliga miljövänliga, ekologiska jordbruket. Vi har bekymmer, som jag sade förut. Vi ska jobba på dem men inte genom att lägga fram en stark skatt som sänker lönsamheten och gör att bönderna lägger ned produktionen i Sverige och att andra bönder fortsätter att producera. Hälften av den mat vi äter i Sverige är importerad. Det är en dramatisk utveckling. Att då lägga fram sådana här förslag, som skulle driva svenskt jordbruk utomlands och göra Östersjön sämre, tycker jag är dåligt. Det var det jag ville säga. När det gäller återföring till jordbruket får alla som använder denna växtnäringstillförsel betala skatten. Sedan går den tillbaka till forskningsprogram, försöksprogram, marknadsföringsåtgärder - inte till bonden. Den enskilda bonden känner detta i sämre lönsamhet och lägger ofta av och minskar sina investeringar. Det är alltså förföriskt att säga att det återförs. Jag tycker att ni ligger fel här, allvarligt fel, och det ville jag lyfta fram i mitt inlägg. Sedan är vi helt överens om att vi ska minska övergödningen av Östersjön. Jordbruket ska bidra, både vanligt miljövänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk. Men att lägga en skatt på handelsgödsel som är dyr, som har små miljöstyrande effekter men som driver jordbruket utomlands är kontraproduktivt. Det gagnar inte vare sig miljön eller Östersjön.

Anf. 133 Jens Holm (V)
Herr talman! Det börjar nästan låta som att Staffan Danielsson och Centern sitter i opposition och att det är de rödgröna som styr. Tyvärr är det inte riktigt så, utan ni har styrt nu i drygt fyra år. Du säger att du är oroad över att hälften av maten kommer från andra länder. Trots att ni infört Matlandet Sverige, att ni har avskaffat handelsgödselskatten, att ni, som ni påstår, har infört regelförändringar för bönderna och så vidare fortsätter den stora importen ändå. Vårt fokus är att vi vill rädda Östersjön, och vi vill rädda miljön. Vi ansluter oss till principen om att förorenaren ska betala. Jag trodde att det rådde lite av en samsyn om det här i Sverige. Ifall att vi nu inte ska sätta ett pris på det som smutsar ned i miljön, vad är nästa steg? Ska vi sänka koldioxidskatten, eller ska vi ta bort koldioxidskatten helt och hållet? Jag tycker att det är bra ifall enskilda länder kan gå före och vara mer offensiva på miljöområdet och visa det för andra länder. Då kan vi sprida det goda exemplet ut över Östersjön och till hela Europa så att andra länder också vidtar kraftfulla åtgärder för att få ned utsläppen av exempelvis fosfor och kväve. När Centerpartiet vädjar till bönderna och säger att det inte ska finnas någon som släpper ut ett enda kilo extra vill jag säga att jag tror att alla som är i den här verksamheten vet att ifall det kostar lite extra är man varsammare med handelsgödseln. Då minskar man användningen, och då minskar också utsläppen.

Anf. 134 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Handelsgödsel är en dyr insatsvara. Priset har ökat kraftigt genom världsoljeprisets utveckling. Det kostar redan att använda denna vara. Att sedan lägga på en straffskatt ovanpå som inte förorenaren i Polen, Danmark eller Tyskland har ger effekten att det blir sämre lönsamhet och att vi äter mat från länder som läcker mer. Det är det resultat som vi entydigt kan se och som ni driver fram. Jordbruk är en långsiktig näring. Det går inte över en natt eller på två år att ändra en trend. De resultat som vi sett de senaste fyra åren är effekterna av en långsiktig politik. Vi satsar nu på Matlandet Sverige, vi har tagit bort handelsgödselskatten, vi minskar regelverket och vi börjar se tendenser att lönsamheten kan bli bättre. Vi gör allt för att vända den till bättre. Skulle vi återgå till extra hög beskattning och så vidare skulle fallet fortsätta. Det som behövs är att vi hjälps åt. Ju mer jordbruk i Sverige, världens mest miljövänliga som använder åkrar och beten, desto bättre kvävetillstånd i Östersjön. Ju mindre jordbruk i Sverige och ju mer import från länder som läcker mer och har sämre djurhushållning, desto sämre för djur och miljö. Jag begriper inte hur partier som vill väl om miljön och Naturskyddsföreningen som verkligen också driver detta fokuserar på 5 procent av produktionen, den ekologiska, och all respekt för det, inte ser att det övriga, 95 procent, minskar. Det gagnar varken miljön eller Östersjön.

Anf. 135 Jens Holm (V)
Herr talman! Nu råkar det vara så att produktionen av ekologiska livsmedel är 10 procent, inte bara 5 procent, men det kan vi lämna därhän. Vår politik handlar om att vi vill premiera dem som använder lite kemikalier, dem som använder lite gödsel, dem som producerar livsmedel på ett hållbart sätt. Det gör vi genom att vi sätter pris på det som förorenar. Er politik gynnar kemikaliejordbruket. Det gynnar dem som använder mycket gödsel och leder till stor övergödning. Med er politik får vi ingen lösning på de här problemen. Er politik kommer att förvärra de här problemen. Därför är det så viktigt att vi sätter ett pris på det som förorenar.

Anf. 136 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Den ekologiska livsmedelsproduktionens andel i Sverige är 5 procent. I fråga om enskilda arealer och enskilda produkter kan den vara högre, men det är 5 procent. All respekt för det, jag ser gärna att den ökar. Vi ska stödja det jordbruket efter miljöfördelarna. Ni vill alltså att man ska producera lite i jordbruket i Sverige och med små insatser. Ni har lyckats väl under de två decennier som gått, kan man säga. Jordbruket har minskat med en tredjedel. Det som har hänt i stället - se det, Jens Holm - är att snart är 50 procent av det vi konsumerar i Sverige importerad mat, från jordbruk som läcker mycket mer och som påverkar Östersjön på ett negativt sätt. Vi måste lösa det här tillsammans, det tror jag är väldigt viktigt. Sverige ska ligga i täten, men vi får inte gå för långt före. Att lägga en skatt på det mest miljövänliga jordbruket i världen, som använder mindre handelsgödsel än de allra flesta jämförbara länder och verkligen doserar, portionerar och jobbar för att utveckla tekniken, och att belöna det jordbruket med en ny stor kostnad när produktionen redan minskar är kontraproduktivt. När svenskt jordbruk flyttar ut, som det tyvärr har gjort i många decennier och kommer att fortsätta att göra med ert förslag, blir det inte bra för Sverige, och det blir absolut inte bra för Östersjöns miljö. De jordbruk som fortsätter att producera och som inte har handelsgödselskatter men vars jordbruk läcker mycket mer är i full gång, och vi köper mat från dem. Jag kallar detta för hyckleri. Att snacka om och fokusera alldeles oproportionerligt mycket på de 5 procent som är eko men inte bry sig om att de 95 procent som utgör världens mest miljövänliga moderna jordbruk flyttar ut kallar jag hyckleri. Jag fortsätter gärna debatten i denna fråga.

Anf. 137 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jag kunde inte låta bli att gå upp. När man har hört oppositionspolitikern Danielsson orera här ett antal minuter blir man, om inte annat, bedrövad. Det blir mer jordbruksdebatt än havsmiljödebatt, men där ser vi vilken påverkan jordbruket har på havsmiljön. Det har en nära och djup koppling. Nu är det vi rödgröna som driver jordbrukspolitiken i händerna på Europa i övrigt. Vi ser till att lägga ned jordbruket i Sverige och flytta ut i Europa. Det är vi som sitter i majoritetsställning i Danielssons värld. Förorenaren ska betala. Hjälmered med flera i Alliansen har varit uppe och talat om att det är förorenaren som ska betala. Det är vi rödgröna som står för det, säger Danielsson. Ja, vi står för det, tillsammans med dina allianskamrater. Nu är det bara Centern som inte står för det. Ni är ganska ensamma på den kanten. Inte ett kilo - de två senaste allianskamrater som varit uppe har talat om det - av det som läggs på åkrarna åker ut i havet, allt blir produktion. Inte ett kilo, för det är så dyrt! Vad är det vi snackar om då? Då behöver vi varken kanter eller någonting annat för att stoppa tillförseln i havet. Inte ett kilo går ut! Det är magstarkt. När det gäller den handelsgödselskatt som infördes gick varenda krona tillbaka till bönderna, varenda krona. Inte en krona gick till EU-avgiften, som Danielsson påstår att bönderna betalade. 25 miljarder påstår Danielsson att bönderna betalade i EU-avgifter. Fantastiskt - det är inte att undra på att det går dåligt! (Applåder) I detta anförande instämde Matilda Ernkrans, Sara Karlsson, Helén Pettersson i Umeå och Johan Löfstrand (alla S) samt Åsa Romson (MP).

Anf. 138 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Gödselskatten var ett led i att just jordbruket skulle betala en del av Sveriges EU-avgift. Det där var en rätt billig poäng. Och när det gäller handelsgödselskatten har du fel. Vartenda öre gick inte tillbaka till de enskilda bönderna. De gick till kollektiva insatser, forskning, försök och utveckling. Men effekten för den enskilde bonden var att lönsamheten och konkurrensförmågan minskade. Det är inte oppositionen som styr Sverige nu, men ni lägger fram förslag som jag har kritiserat, och jag har talat om vad effekten skulle bli. Jag är glad att vi har en alliansregering som styr Sverige och som vill satsa på att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Ju mer svensk livsmedelsproduktion, desto bättre ekonomi i Sverige, desto mer sysselsättning, desto mer öppna landskap och bete och desto bättre miljö och inte minst havsmiljö i Östersjön. Det svenska jordbruket är det mest miljövänliga i världen och läcker minst av jämförbara länder till Östersjön. Det svenska jordbruket minskar. Om vi ökar kostnaderna för jordbruket blir resultatet, som jag har visat, att vi svenskar köper mer och mer mat från Danmark, Tyskland, Polen och andra östersjöländer som läcker mycket mer till Östersjön. Om ni vill förstärka den utvecklingen gagnar det uppenbarligen inte svenskt jordbruk, och det gagnar inte heller Östersjön. Jag vill vädja om att se sambanden. Och jag tar i lite extra, för jag är engagerad i frågan. Det jag säger - motbevisa mig gärna, men jag tror inte att ni kan det - är att de förslag ni lägger fram skulle göra att det läckte mer växtnäring till Östersjön från de länder som vi alltmer köper mat ifrån. Lägg inte fram sådana förslag, utan låt oss tillsammans satsa på att öka svensk livsmedelsproduktion!

Anf. 139 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Jag har inget emot att vi ökar svensk livsmedelsproduktion. Det tycker jag är vällovligt. Att det ska ske på ett bra och miljöriktigt sätt är också oerhört viktigt. Vad Danielsson sade och inte sade hoppas jag att han själv kommer ihåg, men han sade att det här skulle finansiera EU-avgiften. Den är i dag 25 miljarder. Nu är det ju inte så att de 25 miljarderna täcker kostnaderna. Det viktigaste av det som du, Lars Hjälmered och de andra sade här är att förorenaren ska betala. Det är en väldigt viktig princip. Du och Centerpartiet säger att det är vi, de rödgröna, som driver denna katastrofala tes att förorenaren ska betala. Centerpartiet är ganska ensamt i det här gänget här i riksdagen just nu. Är du medveten om det? Tycker du, som du sade förut, att förorenaren ska betala, eller ska du stå ensam? Det är min fråga.

Anf. 140 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Det är väldigt bra om vi är överens om att vi behöver kraftigt öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att förbättra Östersjöns havsmiljö. Bakgrunden till att vi tog bort handelsgödselskatten var att den egentligen inte har några miljöeffekter. Det som Jan-Olof Larsson säger är alltså att svenska bönder är förorenare och ska betala och att danska, tyska och polska bönder kan fortsätta att producera och att vi ska köpa deras mat, för det blir resultatet. Visst är jag, Alliansen och vi alla för principen att vi ska förbättra miljön, och vi gör allt vi kan från Alliansens sida under Andreas Carlgrens drivande ledning. De som förorenar ska betala, i första hand genom att vi internationellt flyttar fram positionerna. Om Sverige går ensidigt före med tuffa krav som knäcker vår industri eller vår produktion gagnar det ingenting, utan vi ska ligga i täten men inte för långt före. Förorenaren ska betala. Vad gäller handelsgödsel använder de svenska bönderna det som ett insatsmedel. Det har mycket små miljöeffekter. Det är en absurd nivå på en unik handelsgödselskatt som ni nu vill införa.

Anf. 141 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Vi vill inte införa den nu. Vi hade redan infört den. Ni tog bort den. Och det var vederlagt att den gjorde nytta när det gällde utsläppen i havet, men ni tog bort den. Ni säger att det är oerhört viktigt med ekonomiska styrmedel, att det är det bästa sättet att påverka i miljöfrågorna, och att ni därför tar bort handelsskatten på gödsel. Det är ju tvärt emot logiken, för i så fall skulle ni egentligen ha ställt upp på den. Det gläder mig att du går in i fållan igen när det gäller att förorenaren ska betala. Det gläder mig oerhört att vi nu är ense i riksdagen återigen. Tack för det, Staffan Danielsson!

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-12-01
Förslagspunkter: 39, Acklamationer: 32, Voteringar: 7

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ett sammanhållet åtgärdsarbete för havspolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ15 yrkande 1.
    • Reservation 1 (MP)
  2. Samarbetet kring Östersjön

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ341, 2010/11:MJ353, 2010/11:MJ421 yrkandena 7 och 8 samt 2010/11:MJ439 i denna del.
    • Reservation 2 (S)
  3. Övergödning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ1 yrkande 1 i denna del.
    • Reservation 3 (S, MP, V)
  4. Skyddszoner och reningsmetoder

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ294 yrkande 5 i denna del.
    • Reservation 4 (S, V)
  5. Utsläppsrättigheter för kväve och fosfor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:U269 yrkande 12 och 2010/11:MJ421 yrkande 1.
  6. Reform av jordbrukspolitiken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ14 yrkande 3, 2009/10:MJ15 yrkande 3 och 2010/11:MJ294 yrkande 5 i denna del.
    • Reservation 5 (S, MP, V)
  7. Bindande regler

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ15 yrkande 4 i denna del och 2010/11:MJ1 yrkande 1 i denna del.
    • Reservation 6 (S)
    • Reservation 7 (MP)
  8. Jämnare spridning av djurhållning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ15 yrkande 5.
    • Reservation 8 (MP, V)
  9. Skatt på handelsgödsel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ14 yrkande 2, 2009/10:MJ15 yrkande 4 i denna del och 2010/11:MJ1 yrkande 2.
    • Reservation 9 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S0100012
    M100007
    MP02104
    FP21003
    C21002
    SD17003
    KD15004
    V01900
    Totalt174140035
    Ledamöternas röster
  10. Enskilda avlopp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ14 yrkande 4 och 2010/11:MJ1 yrkande 3 i denna del.
    • Reservation 10 (S, MP, V)
  11. Kalkning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ1 yrkande 4 och 2010/11:MJ280 yrkande 3.
    • Reservation 11 (S)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 11 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S0100012
    M100007
    MP22003
    FP21003
    C21002
    SD17003
    KD16003
    V00190
    Totalt1971001933
    Ledamöternas röster
  12. Finansiering av åtgärder mot övergödning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ14 yrkande 1.
    • Reservation 12 (V)
  13. Reach m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ14 yrkande 5 i denna del, 2009/10:MJ15 yrkande 6 och 2010/11:MJ273 yrkande 1 i denna del.
    • Reservation 13 (S, MP, V)
  14. Deka-BDE

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ14 yrkande 5 i denna del och 2009/10:MJ15 yrkande 8.
    • Reservation 14 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S098014
    M100007
    MP02203
    FP21003
    C21002
    SD18002
    KD16003
    V01900
    Totalt176139034
    Ledamöternas röster
  15. Kemikalier i textilier

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ15 yrkande 7.
    • Reservation 15 (S, MP, V)
  16. Gifter i hav och havsbotten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ1 yrkande 10.
    • Reservation 16 (S)
  17. Båtbottenfärg

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ1 yrkande 11.
    • Reservation 17 (S)
  18. Läkemedelsrester

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ1 yrkande 12 och 2010/11:MJ273 yrkande 1 i denna del.
    • Reservation 18 (S, MP, V)
  19. Marint skräp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ1 yrkande 13.
    • Reservation 19 (S, MP, V)
  20. Vrak

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ15 yrkande 10, 2010/11:MJ1 yrkande 8 och 2010/11:MJ387.
    • Reservation 20 (S, MP, V)
  21. Toalettavfall från fartyg m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ1 yrkande 6 och 2010/11:MJ439 i denna del.
    • Reservation 21 (S, MP, V)
  22. Sjöfart m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ14 yrkande 6 i denna del, 2010/11:MJ1 yrkande 5, 2010/11:MJ337 i denna del, 2010/11:MJ421 yrkandena 5 och 6 samt 2010/11:MJ439 i denna del.
    • Reservation 22 (S)
    • Reservation 23 (V)
  23. Funktionsdugliga skrov

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ439 i denna del.
    • Reservation 24 (S, V)
  24. Oljeborrning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ337 i denna del och 2010/11:MJ421 yrkande 4.
    • Reservation 25 (MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 25 (MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S887017
    M100007
    MP02104
    FP21003
    C21002
    SD18002
    KD14005
    V01900
    Totalt26247040
    Ledamöternas röster
  25. Alkylatbensin

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ14 yrkande 6 i denna del.
    • Reservation 26 (V)
  26. Förbud mot tvåtaktsmotorer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ439 i denna del.
    • Reservation 27 (MP, V)
  27. Utfasning av tvåtaktsmotorer och skrotningsbidrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ14 yrkande 6 i denna del och 2009/10:MJ15 yrkande 9.
    • Reservation 28 (S, MP, V)
  28. Havsmyndighetens ansvarsområde

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ1 yrkande 9, 2010/11:MJ280 yrkande 1, 2010/11:MJ290 yrkande 1 och 2010/11:MJ376.
    • Reservation 29 (S)
  29. Barlastvatten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ1 yrkande 7 och 2010/11:MJ275 yrkande 7.
    • Reservation 30 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 30 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S0100012
    M100007
    MP02203
    FP21003
    C21002
    SD19001
    KD16003
    V01900
    Totalt177141031
    Ledamöternas röster
  30. Prövning av muddring m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ15 yrkande 11.
    • Reservation 31 (S, MP, V)
  31. Valar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ15 yrkande 2.
    • Reservation 32 (S, MP, V)
  32. Skarv

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ277 i denna del, 2010/11:MJ288, 2010/11:MJ334, 2010/11:MJ346 och 2010/11:MJ386 i denna del.
    • Reservation 33 (S, SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 33 (S, SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S198013
    M98009
    MP22003
    FP21003
    C20003
    SD01901
    KD15004
    V18100
    Totalt195118036
    Ledamöternas röster
  33. Säl

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:MJ271, 2010/11:MJ277 i denna del, 2010/11:MJ345 och 2010/11:MJ386 i denna del.
    • Reservation 34 (S)
  34. Ål

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:MJ14 yrkande 7 i denna del och 2010/11:MJ350 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 35 (S)
    • Reservation 36 (MP, V)
  35. Lax

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:MJ379.
    • Reservation 37 (S, MP, V)
  36. Bottentrålning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ14 yrkande 7 i denna del.
    • Reservation 38 (MP, V)
  37. Fiskekvoter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ14 yrkande 7 i denna del.
    • Reservation 39 (V)
  38. Utfiskning i fattiga länder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2009/10:MJ14 yrkande 7 i denna del.
    • Reservation 40 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 40 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S099013
    M100007
    MP02104
    FP21003
    C21002
    SD19001
    KD16003
    V01900
    Totalt177139033
    Ledamöternas röster
  39. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2009/10:213 till handlingarna.