Allmänna motioner om mervärdesskatt (Betänkande 2003/04:SKU23 Skatteutskottet)

Anf. 2 Stefan Hagfeldt (M)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1, som jag så småningom också kommer att begära rösträkning på. Vi moderater står givetvis också bakom de övriga reservationer i betänkandet som vi har skrivit under. Det höga skattetrycket i Sverige slår hårt mot alla inkomsttagare men känns givetvis hårdast för dem som har låga inkomster. Många låginkomsttagare i Sverige betalar ca 60 % i skatt. Förutom inkomstskatt tillkommer fastighetsskatt, energiskatter, miljöskatter, punktskatter med mera. Dessutom tillkommer mervärdesskatten, momsen, som alla får betala oavsett vilken inkomst man har. Självklart är det många som reagerar på att moms även läggs på punktskatter. Det blir alltså skatt på skatt. Frågan är om det är rimligt. Utomlands är det vanligt att familjer har råd att ta med barnen ut och äta på restaurang. I Sverige har oftast vanliga familjer inte råd, eftersom restaurangmomsen är 25 %. Är det rimligt att mat som inhandlas i butik, även färdiglagad mat, beskattas med 12 % medan mat som förtärs på restaurang belastas med mer än det dubbla? Detta ställer till med allvarliga konkurrensproblem för svenska företag, inte minst för turistnäringen. Hur klarar vi konkurrensen med andra länder när vi i Sverige, jämte Danmark, har den högsta mervärdesskatten i Europa? Vi moderater förutsätter att regeringen ställer sig bakom EG-kommissionens förslag om att låta bland annat restaurangtjänster omfattas av möjligheten till låg moms. I Sverige finns det i dag ca 10 000 hotell- och restaurangföretag. Av dessa är 90 % småföretag, vilket innebär att de har färre än tio anställda. Med en lägre moms ökar både turismen och antalet anställda. Vi anser också att nya lösningar, till exempel förenklingar av olika tillståndslagar, måste till. Den höga nivån på mervärdesskatten i Sverige innebär givetvis konkurrensnackdelar för svenska företag, som i allt större utsträckning verkar på en växande europeisk marknad. Inom vissa sektorer, som kapitalvarumarknaden, har svårigheterna att konkurrera på lika villkor blivit allt större. Som exempel kan jag nämna att mervärdesskatten är nio procentenheter lägre i Tyskland. Svenska handelsföretag har problem med vår höga moms eftersom de måste konkurrera med andra EU-företag, som har låg hemlandsmoms. Problemet är att säljaren måste ta ut moms på försålda varor enligt ursprungslandsprincipen. Herr talman! I reservation 4 för vi fram att mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för förvärv av fordon är svårhanterliga och ger upphov till onödigt krångel för de berörda företagarna. Reglerna, och då särskilt gränsdragningen mellan vad som enligt mervärdesskattelagen är att anse som personbil och vad som bör betraktas som lastbil, måste skyndsamt ses över. Reservation 7 är en gemensam borgerlig reservation. Här lyfter vi fram att det är angeläget att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även i fortsättningen inte hindras i sin verksamhet av en hämmande beskattning och annat krångel. Vi anser att alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen, eller hel befrielse, som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste tas till vara. Betänk att föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna i syfte att främja allmännyttiga ändamål såsom sociala, välgörande, religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella har en lång tradition i vårt land. Vi förutsätter därför att regeringen snabbt arbetar med att se över den ideella sektorns framtida mervärdesskattesituation så att den oro och ovisshet som finns bland många ideellt arbetande människor kan skingras. Herr talman! I ett särskilt yttrande tar vi borgerliga partier upp att inte bara momsreglerna utan även skattereglerna i övrigt för ideella föreningar och stiftelser med allmännyttig verksamhet är svårtolkade och därmed ger upphov till problem. Inkomstskattelagens regler om skattebefrielse och avgränsningen mellan ideell och kommersiell verksamhet i föreningarna är oklara och otidsenliga och därmed inte relevanta för vad som i dag betraktas som allmännyttigt. Vi har kritiserat detta förhållande i andra sammanhang och kommer att bevaka frågan även i fortsättningen.

Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 3 Anne-Marie Ekström (Fp)

Herr talman! I går kväll när jag skulle förbereda den här debatten plockade jag fram mitt anförande från förra årets debatt. Jag tänkte att det väl fanns något i anförandet som jag skulle kunna använda i år också. Varför uppfinna hjulet på nytt, eller i detta fall orden? Återvinning är jag också van vid från min hemstad Borås. Det mesta kunde jag återanvända. Våra idéer finns fortfarande kvar, men lite har hänt sedan förra året för att få dem åtgärdade. På Folkpartiets begäran tillsattes en utredning om enhetlig moms. Någon utredning har ännu inte synts till. Fortfarande betalar man lägre moms när man köper varm kyckling och potatisgratäng på Hemköp jämfört med om man köper det på restaurang. Fortfarande kostar det mer att röra sig till musik än att bara lyssna. Fortfarande är momshandboken gigantiskt tjock med alla regler om vilken skattesats som ska vara på vilken vara. Det är så många regler att inte ens alla som arbetar med frågorna på skattemyndigheten har lätt att hålla reda på dem. Riksdagen späder på med nya regler kontinuerligt. Herr talman! Folkpartiet ser fram emot resultat från utredningen om en enhetlig moms. En enhetlig moms var ju också en viktig ingrediens i 1991 års skattereform. När nu förhoppningsvis en utredning är på gång är det märkligt att regeringen infört en förtäckt lägre moms på byggande. Visserligen kallar man det investeringsstöd, eftersom EU:s momsregler inte tillåter lägre moms på byggande, men stödet motsvarar en 6-procentig moms i stället för den 25-procentiga. Detta kan också utläsas av betänkandet som vi behandlar nu. Folkpartiets lösning för att stimulera byggande är, i stället för riktade stöd och subventioner, andra åtgärder som ökar konkurrens, enklare planregler med mera. Därför ställer vi inte upp på utskottets motivering till avslag på motionen om byggmoms, även om vi inte har någon reservation. Herr talman! Jag var inte gammal när jag fick följa med min mormor till det första symötet i den kyrkliga syföreningen eller vara med på en rödakorsbasar. Jag är uppvuxen med ideellt arbete. Därför anser jag att det är viktigt att traditionen med att arbeta frivilligt för en god sak på sin fritid upprätthålls. Det finns även i dag många människor som lägger ned åtskilliga timmar av sin fritid för att hjälpa sina medmänniskor som har det besvärligt, både de som bor här hemma i Sverige och ute i världen. Det finns också många människor som använder sin fritid till att vara ledare i någon förening som bedriver viktig ungdomsverksamhet, som till exempel scouting eller inom någon idrott. Ideell verksamhet måste värnas. Den debatt som pågått en längre tid om att till exempel second hand-försäljning ska momsbeläggas måste få ett snart slut. Många som sysslar med ideell verksamhet i dag är oroliga, även om det är glädjande att regeringen nu insett vikten av frågan så att den ses över ytterligare en gång. Förhoppningsvis kommer regeringen fram till att man kan hitta möjligheter att kringgå EU-lagstiftningen så att de ideella föreningarna kan slippa betala moms. Herr talman! Det är inte bara när det gäller moms som ideella föreningar har problem med skatteregler. Vid en hearing som Svenska Scoutförbundet anordnade här i riksdagen för en tid sedan diskuterades många av de problem som ideella föreningar har i sin verksamhet. Det förekommer många gånger gränsdragningsproblem om man ska betala skatt eller inte. Den jurist som specialiserade sig på föreningars skattejuridik berättade att hon många gånger hade problem med att reda ut vad som gäller på grund av krångliga regler. Skattereglerna bör ses över, som vi också har anmält i ett särskilt yttrande. Den som sysslar med scouting ska göra det, och de som utövar någon idrott ska göra det, inte hålla på med att klara ut vilka skatteregler som gäller. Förutsägbarheten och enkelheten måste finnas i skattereglerna för såväl ideella föreningar som för alla företag. Finansministern angav i en interpellationsdebatt för några veckor sedan att skattereglerna ska ses över när det gäller idrottsrörelsen. Denna har länge krävt en sådan utredning. Tyvärr tänkte inte finansministern utvidga översynen till att gälla andra ideella föreningar, vilket är beklagligt. Även andra ideella föreningar behöver ha den här förutsägbarheten och enkelheten. Herr talman! Jag vill ta upp ytterligare en fråga när det gäller moms som också finns i ett särskilt yttrande från Folkpartiet. I dag utnyttjar alltfler privatpersoner möjligheten att köpa varor över Internet. Rädslan för att utnyttja detta sätt att handla har minskat. Den enskilda konsumenten sparar både tid och pengar. Men fler kunder på Internet medför också att alltfler säljare visar sig där. När köpen görs hemma vid datorn spelar det ingen roll var det säljande företaget rent fysiskt är beläget. Det kan vara i Sverige eller till exempel i något annat EU-land. Därför vänder sig alltfler säljare ute i Europa till svenska konsumenter. De problem som då uppstår är var momsen ska betalas. Sverige har den högsta momsen. Om till exempel ett tyskt företag säljer till svenska kunder för mindre än 320 000 ska momsen betalas i Tyskland. Men så fort som beloppet överskrider 320 000 ska företaget i fråga öppna momskonto i Sverige. I dag är det svårt att kontrollera vilka företag som passerar gränsen, vilket medför att flera företag - det är osäkert hur många - i dag säljer varor till ett lägre pris än de annars skulle eftersom de vet att det är svårt att kontrollera. Enligt Skatteverket är det enda sättet att hitta eventuella smitare att surfa på Internet. Det blir ett problem för de svenska företag som bedriver Internethandel och distanshandel. De får konkurrensnackdelar genom konkurrens från utländska företag som säljer sina varor till ett lägre pris på grund av att de räknar med en tysk momssats. Den tyska momssatsen är 16 %, alltså betydligt lägre än den svenska som är 25 %. Herr talman! I en interpellationsdebatt meddelade finansministern att kommissionen i sitt meddelande från oktober 2003 om prioriteringarna i strategin på momsområdet tagit upp frågan om distansförsäljning. I sitt strategidokument aviserar kommissionen förslag rörande detta under det tredje kvartalet 2004. Sverige har givit kommissionen sitt fulla stöd för ett sådant arbete. Det verkar ju lovande. Men det gäller att bevaka frågan och att någonting verkligen händer. Oroande är att det finns så lite resurser hos Skatteverket att bevaka dem som inte följer spelreglerna. Oegentligheter och fusk inom detta område, såväl som alla andra skatteområden, måste beivras. Till sist, herr talman, vill jag yrka bifall till vår reservation 7.

Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 4 Lars Gustafsson (Kd)

Herr talman! Efter att jag har fått förmånen att tillhöra detta kamerala och eminenta utskott som heter skatteutskottet har uttrycket att skatta sig lycklig fått en helt ny mening. Moms är ett sådant begrepp som sällan analyseras utan gärna tas för givet. Det är något slags avgift som varje konsument ska betala för att han eller hon konsumerar någonting. Och det må väl vara hänt. Vi behöver skapa resurser för vårt gemensamma bästa. Men jag reagerar ändå inför sättet som vi i Sverige på flera områden tar ut moms och gör skillnad mellan olika varor. Om jag sätter mig ned på en restaurang och beställer in lagad mat som jag sedan betalar för ska jag betala 25 % moms. Hade jag gått till snabbköpet och köpt råvarorna och lagat samma måltid åt mig själv hade jag betalat endast 12 % moms. Frågan som inställer sig är förstås: Vad skulle skillnaden bestå i, förutom att maten som jag äter på restaurang ofta är mycket godare än den jag lagar själv? Där är min hustru bättre. Skillnaden är att för att få lagad mat måste någon laga den. Med andra ord är skillnaden att restaurangmaten förädlas genom en människas arbete och kunskap. Förmodligen livnär sig den människan på det. Ett respektabelt arbete, tycker jag. Men varför ska då restauranger och de som arbetar på dem diskrimineras? Tvärtom borde deras arbete stimuleras och bejakas genom att momsen på deras tjänster åtminstone skulle vara densamma som på livsmedel i snabbköpet. Herr talman! Arbetslivet, familjelivet och fritiden är svåra att få ihop för många människor i vårt land. I princip måste alla vuxna medlemmar i ett hushåll arbeta för att klara ekonomin. På kvällar och helger måste man sköta städning, tvätt, hushållsekonomi och annat underhåll. I det läget är det viktigt att fritiden har en så hög kvalitet som möjligt. Vore det då inte trevligt att kunna ta ut sin familj oftare än man brukar göra för att äta middag tillsammans på en restaurang, kunna prata och slippa tänka på hushållsbestyr. Jag tycker i alla fall det. En enhetlig moms på livsmedelsområdet skulle lustigt nog också skapa en sådan effekt. Dessutom skulle den inverka positivt på restaurangnäringen som därmed skulle få en större kundkrets. Herr talman! Det finns ingen anledning att förlänga det här anförandet, men jag vill avslutningsvis ändå betona vikten av momsbefrielse för ideella föreningar. Insatserna från dessa kan inte nog berömmas och har en mycket lång tradition i vårt land. Till slut vill jag yrka bifall till reservation nr 2 och reservation nr 7.

Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 3 Anne-Marie Ekström (Fp)

Herr talman! I går kväll när jag skulle förbereda den här debatten plockade jag fram mitt anförande från förra årets debatt. Jag tänkte att det väl fanns något i anförandet som jag skulle kunna använda i år också. Varför uppfinna hjulet på nytt, eller i detta fall orden? Återvinning är jag också van vid från min hemstad Borås. Det mesta kunde jag återanvända. Våra idéer finns fortfarande kvar, men lite har hänt sedan förra året för att få dem åtgärdade. På Folkpartiets begäran tillsattes en utredning om enhetlig moms. Någon utredning har ännu inte synts till. Fortfarande betalar man lägre moms när man köper varm kyckling och potatisgratäng på Hemköp jämfört med om man köper det på restaurang. Fortfarande kostar det mer att röra sig till musik än att bara lyssna. Fortfarande är momshandboken gigantiskt tjock med alla regler om vilken skattesats som ska vara på vilken vara. Det är så många regler att inte ens alla som arbetar med frågorna på skattemyndigheten har lätt att hålla reda på dem. Riksdagen späder på med nya regler kontinuerligt. Herr talman! Folkpartiet ser fram emot resultat från utredningen om en enhetlig moms. En enhetlig moms var ju också en viktig ingrediens i 1991 års skattereform. När nu förhoppningsvis en utredning är på gång är det märkligt att regeringen infört en förtäckt lägre moms på byggande. Visserligen kallar man det investeringsstöd, eftersom EU:s momsregler inte tillåter lägre moms på byggande, men stödet motsvarar en 6-procentig moms i stället för den 25-procentiga. Detta kan också utläsas av betänkandet som vi behandlar nu. Folkpartiets lösning för att stimulera byggande är, i stället för riktade stöd och subventioner, andra åtgärder som ökar konkurrens, enklare planregler med mera. Därför ställer vi inte upp på utskottets motivering till avslag på motionen om byggmoms, även om vi inte har någon reservation. Herr talman! Jag var inte gammal när jag fick följa med min mormor till det första symötet i den kyrkliga syföreningen eller vara med på en rödakorsbasar. Jag är uppvuxen med ideellt arbete. Därför anser jag att det är viktigt att traditionen med att arbeta frivilligt för en god sak på sin fritid upprätthålls. Det finns även i dag många människor som lägger ned åtskilliga timmar av sin fritid för att hjälpa sina medmänniskor som har det besvärligt, både de som bor här hemma i Sverige och ute i världen. Det finns också många människor som använder sin fritid till att vara ledare i någon förening som bedriver viktig ungdomsverksamhet, som till exempel scouting eller inom någon idrott. Ideell verksamhet måste värnas. Den debatt som pågått en längre tid om att till exempel second hand-försäljning ska momsbeläggas måste få ett snart slut. Många som sysslar med ideell verksamhet i dag är oroliga, även om det är glädjande att regeringen nu insett vikten av frågan så att den ses över ytterligare en gång. Förhoppningsvis kommer regeringen fram till att man kan hitta möjligheter att kringgå EU-lagstiftningen så att de ideella föreningarna kan slippa betala moms. Herr talman! Det är inte bara när det gäller moms som ideella föreningar har problem med skatteregler. Vid en hearing som Svenska Scoutförbundet anordnade här i riksdagen för en tid sedan diskuterades många av de problem som ideella föreningar har i sin verksamhet. Det förekommer många gånger gränsdragningsproblem om man ska betala skatt eller inte. Den jurist som specialiserade sig på föreningars skattejuridik berättade att hon många gånger hade problem med att reda ut vad som gäller på grund av krångliga regler. Skattereglerna bör ses över, som vi också har anmält i ett särskilt yttrande. Den som sysslar med scouting ska göra det, och de som utövar någon idrott ska göra det, inte hålla på med att klara ut vilka skatteregler som gäller. Förutsägbarheten och enkelheten måste finnas i skattereglerna för såväl ideella föreningar som för alla företag. Finansministern angav i en interpellationsdebatt för några veckor sedan att skattereglerna ska ses över när det gäller idrottsrörelsen. Denna har länge krävt en sådan utredning. Tyvärr tänkte inte finansministern utvidga översynen till att gälla andra ideella föreningar, vilket är beklagligt. Även andra ideella föreningar behöver ha den här förutsägbarheten och enkelheten. Herr talman! Jag vill ta upp ytterligare en fråga när det gäller moms som också finns i ett särskilt yttrande från Folkpartiet. I dag utnyttjar alltfler privatpersoner möjligheten att köpa varor över Internet. Rädslan för att utnyttja detta sätt att handla har minskat. Den enskilda konsumenten sparar både tid och pengar. Men fler kunder på Internet medför också att alltfler säljare visar sig där. När köpen görs hemma vid datorn spelar det ingen roll var det säljande företaget rent fysiskt är beläget. Det kan vara i Sverige eller till exempel i något annat EU-land. Därför vänder sig alltfler säljare ute i Europa till svenska konsumenter. De problem som då uppstår är var momsen ska betalas. Sverige har den högsta momsen. Om till exempel ett tyskt företag säljer till svenska kunder för mindre än 320 000 ska momsen betalas i Tyskland. Men så fort som beloppet överskrider 320 000 ska företaget i fråga öppna momskonto i Sverige. I dag är det svårt att kontrollera vilka företag som passerar gränsen, vilket medför att flera företag - det är osäkert hur många - i dag säljer varor till ett lägre pris än de annars skulle eftersom de vet att det är svårt att kontrollera. Enligt Skatteverket är det enda sättet att hitta eventuella smitare att surfa på Internet. Det blir ett problem för de svenska företag som bedriver Internethandel och distanshandel. De får konkurrensnackdelar genom konkurrens från utländska företag som säljer sina varor till ett lägre pris på grund av att de räknar med en tysk momssats. Den tyska momssatsen är 16 %, alltså betydligt lägre än den svenska som är 25 %. Herr talman! I en interpellationsdebatt meddelade finansministern att kommissionen i sitt meddelande från oktober 2003 om prioriteringarna i strategin på momsområdet tagit upp frågan om distansförsäljning. I sitt strategidokument aviserar kommissionen förslag rörande detta under det tredje kvartalet 2004. Sverige har givit kommissionen sitt fulla stöd för ett sådant arbete. Det verkar ju lovande. Men det gäller att bevaka frågan och att någonting verkligen händer. Oroande är att det finns så lite resurser hos Skatteverket att bevaka dem som inte följer spelreglerna. Oegentligheter och fusk inom detta område, såväl som alla andra skatteområden, måste beivras. Till sist, herr talman, vill jag yrka bifall till vår reservation 7.

Roger Tiefensee (C)

Anf. 5 Roger Tiefensee (C)

Herr talman! Ledamöter och åhörare! Den 13 juni går vi till val till EU-parlamentet. Vi ska bestämma vilka 19 parlamentariker vi ska skicka till Bryssel för att representera oss i EU-parlamentet. Så här i början av en valrörelse får jag ofta frågan om det spelar någon roll vem vi skickar till Bryssel. Visst spelar det roll, precis som det spelar roll vilken regering vi har och vilken politisk majoritet vi har här i riksdagen. När det gäller moms är de här tre områdena, vilka vi skickar till parlamentet, vilken regering vi har och vilka som har majoritet här i riksdagen extra tydligt. Sveriges regler när det gäller moms styrs nämligen i mångt och mycket av EG:s sjätte momsdirektiv. Där regleras exempelvis vilka varor och tjänster som medlemsländerna kan ha en lägre momssats på än som är normalmoms eller en momssats som är noll. Exempelvis - det har kommit upp tidigare i debatten - kan man ha låg moms på mat. Det har vi i Sverige. Men EG:s mervärdesskattedirektiv medger inte låg moms på restaurangtjänster. Man kan ha låg moms på byggande om det är ett led i socialpolitiken, men man kan inte ha en generellt låg moms på byggtjänster eller byggande. Det har regeringen också utnyttjat. I dag har vi låg moms på byggande av studentbostäder, tror jag att det är. Det är vissa hyresbostäder med begränsad storlek, just kopplat till att det finns en möjlighet i EG:s mervärdesskattedirektiv att göra så. Men vi har inte en låg moms på byggande. Byggandet betraktas både som konsumtion, beskattas med moms, och som kapital, beskattas med fastighetsskatt. Samtidigt, herr talman, finns det länder som har låg moms på andra områden än som regleras i mervärdesskattedirektivet. Det beror på att de har undantag i sina anslutningstraktat. Sammantaget gör det här att det blir ett mischmasch. Det är olika regler i olika länder. I Sverige pågår en utredning som tittar närmare på olika nivåer och gränsdragningar. Det är bra. Centerpartiet var genom min företrädare i skatteutskottet med och såg till att den här utredningen kom till stånd. På EU-nivå har EG-kommissionen lagt fram ett förslag om att listan på varor och tjänster som kan ha låg moms skulle utvidgas samtidigt som de undantag som olika länder har skulle tas bort. Kommissionens förslag skulle till exempel medge att byggande, renovering, underhåll och uthyrning av bostäder skulle ha möjlighet att ha låg moms. Sedan är det givetvis upp till varje land att besluta om det, men möjligheten skulle finnas. På samma sätt skulle restaurangtjänster kunna ha låg moms. Men återigen, beslutet skulle ligga här i Sverige och i Sveriges riksdag. Jag tycker att kommissionens förslag är bra. Det skulle ge oss möjligheter. EU skulle inte styra hur vi ska förhålla oss när det gäller momssatser på det sätt som man gör i dag. Det är också Centerpartiets paroll inför EU-parlamentsvalet. EU ska vara smalare men vassare. EU ska syssla med de stora övergripande frågorna, men sedan ska varje land lokalt kunna få bestämma detaljerna. Men tyvärr motsätter sig den svenska regeringen den reformering av mervärdesskattedirektivet som kommissionen har föreslagit. Vi har fått det redovisat i skatteutskottet av tjänstemän från Finansdepartementet som har redovisat hur Sverige har agerat. Sverige har alltså varit med och hindrat den här reformeringen. Man kan fråga sig varför den svenska regeringen motsätter sig den här reformeringen av momsdirektivet. Jag kan inte se något annat skäl än att det handlar om att det är lättare när man debatterar här i kammaren att skylla på att vi inte kan ha låg byggmoms därför att EU inte medger det. Det är lättare att skylla på EU och smyga sig bakom mervärdesskattedirektivet än att ta debatten rakt, "fronta" och argumentera för en hög skattesats här. Det är skillnaden alltså. Även om EU skulle ge möjligheten att sänka byggmomsen i Sverige skulle det ändå vara riksdagen som fattade beslutet och gjorde prioriteringen. I det sammanhanget, herr talman, vill jag passa på att yrka bifall till reservation 6 som just handlar om att den svenska regeringen egentligen borde driva på för att genomföra kommissionens förslag att bland annat ge möjlighet att ha låg moms på byggande. Men på samma sätt som man gömmer sig bakom EU:s regler skyller regeringen på EU:s momsregler när det gäller eventuell momsbeläggning av ideell verksamhet. Det finns en reservation i betänkandet genom vilken vi tydligt skulle skicka en signal från skatteutskottet att regeringen ska utnyttja alla möjligheter som finns för att inom de regelverk som momsdirektivet ger söka möjligheter att undanta ideella föreningar från mervärdesskatt. Men majoriteten vill inte skicka den tydliga signalen till regeringen. Jag tycker att det är synd, för det finns en väldig oro inom den ideella verksamheten i Sverige. Den är grundad på det förslag som är kopplat till EG:s mervärdesskattedirektiv. Nu har man beslutat att det ska utredas lite ytterligare, så hotet är tillfälligt avvärjt, men det finns där. Det tycker jag är synd. Jag tycker att riksdagen skulle ha kunnat skicka den tydliga signalen till regeringen. Återigen yrkar jag bifall till reservation nr 6. Den handlar om att vi i Sveriges riksdag ska ge en tydlig signal till regeringen att verkligen jobba för att vi själva får ta ställning till, att vi själva får argumentera för, om vi vill ha en hög eller låg moms på byggande. EG:s regler ska inte vara avgörande. Samma gäller restaurangtjänster. Vi ska kunna argumentera och prioritera själva och inte styras av de reglerna.

Barbro Feltzing (Mp)

Anf. 6 Barbro Feltzing (Mp)

Herr talman! Många har deltagit i den angelägna debatten om momsbeläggning av ideella organisationer. Bland annat har det varit en interpellationsdebatt där sex partier deltog. Jag tänker främst på den ideella second hand-verksamheten med försäljningen av skänkta begagnade varor. Frågan är om det ska bli en fortsatt momsbefrielse för den verksamheten, som bedrivs bland annat i butiksliknande former - Myrorna, Frälsningsarmén, Röda Korset och Erikshjälpen. Min svärmor som hjälper till i kyrkan är oroad för att bland annat kaffet i kyrkan ska momsbeläggas. Det finns en stor oro hos folkbildningsförbunden. Jo, Ulla Wester, så är det! De är oroliga. Jag hoppas att det ska bli en lösning på detta. I England finns bland annat så kallade charity shops . De har noll procent moms. Storbritanniens finansminister har lovat att dessa butiker under inga omständigheter ska momsbeläggas. Jag har besökt många "kupor", som lyder under Röda Korset. De är fortfarande oroliga, men de hoppas att det som finansministern sade och som stod i pressmeddelandet inte ska hända dem. Men det finns frågor kvar. För att inte de sämst ställda i landet ska drabbas är det viktigt att titta på detta ordentligt. Utskottet uttrycker i betänkandet att vi ska ta hänsyn till alla möjligheter till lättnader. Det hoppas jag att vi gör. Jag kommer att följa upp den fortsatta behandlingen, bland annat den parlamentspromemoria som ska läggas fram så småningom och gå ut på remiss och även den proposition som regeringen ska lägga fram. Jag känner att om inte våra intentioner kommer fram kommer jag och Miljöpartiet att väcka motioner i saken. Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till reservation 3 i betänkandet om rättvisemärkta varor. Miljöpartiets förslag om grön skatteväxling går ut på att höja skatterna, bland annat koldioxidskatten. Det kommer vi in på i nästa betänkande.

Britta Rådström (S)

Anf. 7 Britta Rådström (S)

Herr talman! En favorit i repris skulle man kunna kalla den momsdebatt som sker varje år. Det är liknande motioner, och som Anne-Marie Ekström sade kan man titta på sitt gamla anförande och till vissa delar kanske använda det. Det är bra med recycling . I år har 52 motioner väckts rörande sänkning eller slopande av mervärdesskatten gällande olika varor och tjänster. Ulla Wester nämnde exempel på de olikheter som finns i motionerna. Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. Därför har vi kanske ett större skatteuttag - som också har nämnts - än många andra industriländer, men vi har också, vill jag påstå, den bästa generella välfärden. Vi har höga politiska ambitioner när det gäller välfärden, och genomförandet av dessa ambitioner ska vi naturligtvis gemensamt betala för. Mervärdesskatten är en stor inkomstkälla för staten. För 2004 förväntas intäkterna uppgå till 236 miljarder kronor, att jämföra med den statliga inkomstskatten på ca 35 miljarder och bolagsskatten på ca 56 miljarder. 236 miljarder kronor är en svindlande summa pengar. Det är lite mer än försvarsbudgeten - fem gånger om. Det är mervärdesskatterna vi debatterar i dag som står för dessa 236 miljarder. Debatten, tycker jag, ska inte bara handla om dessa eviga skattesänkningar som föreslås i olika motioner och därav följande reservationer - som jag återkommer till - utan ska också i sådana fall handla om hur sänkningar ska finansieras eller om lägre mervärdesskatt inom olika områden ska innebära nedskärningar i välfärden och var dessa nedskärningar i sådana fall ska göras. Vi socialdemokrater kan aldrig gå med på skattesänkningar som lämnar stora hål i statens plånbok och därmed riskera stora nedskärningar i välfärden. Alla eventuella skattesänkningar måste betalas på något sätt. Herr talman! Vi socialdemokrater är alltid redo att förändra och förbättra skattesystemet allteftersom samhället förändras och utvecklas. Det har vi alltid gjort, och ett resultat är det välfärdssamhälle vi lever i i dag. Mycket behöver förbättras, och då är breda skattebaser viktiga för att kunna göra det. Vi är också beredda att förbättra, förändra och förenkla inom mervärdesskatteområdet. Vårt medlemskap i EU - som många partier vurmade mycket varmt för, och där man var beredd att gå långt i EU-anpassning - kritiseras i dag, inte minst på skatteområdet. Men det har också inneburit att vi har varit tvungna att göra en översyn inom olika områden för att anpassa oss till olika EU-regler, bland annat inom skatteområdet. Att differentierade skattesatser skapar konkurrens, avgränsningsproblem och krångel som är svåra att tillämpa i praktiken har också uppmärksammats av oss ledamöter. Efter ett tillkännagivande har regeringen tillsatt en särskild utredare, som har nämnts här, med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet. Den utredare som tillsattes kommer inom kort att presentera första delen av sitt uppdrag. Hela uppdraget ska redovisas den 1 februari 2005. Vi socialdemokrater vill få en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en värld med internationaliserade marknader för varor och tjänster och produktionsfaktorer samtidigt som vi vill bevara de välfärdspolitiska ambitionerna. Herr talman! Om vi tittar på de reservationer som har lämnats är det orimligt att besluta om skattefavörer till hela branscher, till exempel turist- och restaurangbranschen. Där räknar jag också in skidliftar, som finns omnämnda i Moderaternas och Kristdemokraternas reservationer. När det gäller restaurangmomsen, är vi beredda att höja matmomsen för att få likvärdig moms på dessa varor? Det ställningstagandet måste vi göra. Det är orimligt att fatta beslut om detta samtidigt som Skattesatsutredningen arbetar. Därför är det inte heller rimligt med ett tillkännagivande till regeringen, som har krävts i reservationerna, eftersom Skattesatsutredningen tillkom efter ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen. Jag vill kommentera turism och skidliftar. Turismen i Sverige har ökat dramatiskt de senaste två åren. Likadant är det i fråga om restaurangbesök och byggandet av nya restauranger. När jag nyligen träffade arbetsgivarorganisationen inom restaurangnäringen sade man att det största hotet inte är momsen utan svartkrogar och svartarbeten. Det är den typen av illegal verksamhet som är det största hotet mot branschen. Det är viktigt att nämna. Likadant är det när det gäller skidliftsverksamheten. De bolag som verkar i landet har gått med oerhörda vinster de senaste åren. Det hänger inte på momsen. Det hänger mer på att det finns snö. Vi kanske skulle satsa på snökanoner under snöfria år. När det gäller reservationen om företagsbilar, vilket också är en moderat reservation, kan jag säga att frågan om avdragsrätt för momsen på bilar alltjämt är föremål för beredning inom EU liksom ett förslag om byggande av bostäder, som både Centern och Kristdemokraterna tar upp i sin reservation. Den kanske mest debatterade frågan i år är frågan om mervärdesskatten och eventuella förändringar och har rört allmännyttiga ideella föreningar utifrån betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv . Detta har alla föregående talare varit inne på. Utredningen kom fram till att generella undantag från mervärdesskatt inte är förenliga med EG-rätten. Men det var utredningens slutsats. Utredningen har varit ute på remiss, och beredning av betänkandet och remissvaren pågår fortfarande. Vi är många som har blivit kontaktade av föreningar av olika slag, både hemmavid och riksorganisationer, i den här frågan och mött deras oro inför framtiden. Utskottet, likväl som finansministern - han har uttryckt det i kammaren - delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden får en positiv särbehandling även framöver och att alla lättnader eller hel skattebefrielse från mervärdesskatten ska tas till vara. Här tror jag att vi är överens mellan de olika politiska partierna och med regeringen. Men eftersom det ska gå ut en promemoria om detta återkommer frågan, och då organisationer får tycka till igen. Vi får se vad det kan leda till. Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att genom olika beslut under åren efter skattereformen i början av 90-talet har olika differentieringar av mervärdesskatten skett av olika skäl. Systemet har blivit krångligt och alltmer oöverskådligt, inte minst tyder olika motioner och diskussioner som vi ledamöter i skatteutskottet har haft med olika intressenter på detta. Det är av dessa skäl som olika utredningar har tillsatts och arbetar, förutom den översyn som också görs av mervärdesskatten inom EU:s olika instanser. Låt oss se vad utredningarna kommer fram till innan vi fattar beslut om fler differentieringar i fler branscher som gör det ännu krångligare och gränsdragningarna ännu svårare. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 8 Stefan Hagfeldt (M)

Herr talman! Jag har tre frågor till Britta Rådström. För ett par år sedan sänktes momsen på böcker och tidskrifter. Många befarade att sänkningen inte skulle komma konsumenterna till godo utan stanna hos bokhandlarna. Nu visar det sig att hela sänkningen kom konsumenterna till godo. Det betyder att man nu köper mer böcker. Och det måste vara väldigt positivt för Sverige att man läser fler böcker. Man får naturligtvis också in mer moms i och med att försäljningen har ökat. Med anledning av dessa positiva effekter ställer jag frågan om Britta Rådström kan tänka sig att sänka momsen på något annat område. Den andra frågan jag ställer handlar om det som jag tog upp i mitt anförande, nämligen att man tar ut skatt på skatt. Låt mig nämna till exempel bensinskatten. Bensinpriset är i dag ca 10 kr, och ungefär 3:30 kr är det riktiga bensinpriset. Men sedan lägger man på miljöskatter och punktskatter. Och sedan lägger man plötsligt utanpå alltihop moms. Det är alltså inte bara moms på bensinpriset utan även på punktskatterna. Det gör att bensinpriset blir 10 kr. Är det rimligt? Min tredje fråga handlar om restaurangmomsen. Jag har också goda kontakter med restaurangerna och vet att svartjobb och annat är ett jätteproblem. Men man säger också att man skulle kunna öka konsumtionen och framför allt få ännu mer turister om turistmomsen sänktes. Det är avskräckande för turister som kommer till Sverige att det är ganska dyrt på restauranger. Felet ligger inte hos dem som driver restaurangerna, utan det är momsen på 25 % som spökar. Varför är momsen mindre än hälften på färdiglagad mat på exempelvis Hemköp?

Britta Rådström (S)

Anf. 7 Britta Rådström (S)

Herr talman! En favorit i repris skulle man kunna kalla den momsdebatt som sker varje år. Det är liknande motioner, och som Anne-Marie Ekström sade kan man titta på sitt gamla anförande och till vissa delar kanske använda det. Det är bra med recycling . I år har 52 motioner väckts rörande sänkning eller slopande av mervärdesskatten gällande olika varor och tjänster. Ulla Wester nämnde exempel på de olikheter som finns i motionerna. Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden. Därför har vi kanske ett större skatteuttag - som också har nämnts - än många andra industriländer, men vi har också, vill jag påstå, den bästa generella välfärden. Vi har höga politiska ambitioner när det gäller välfärden, och genomförandet av dessa ambitioner ska vi naturligtvis gemensamt betala för. Mervärdesskatten är en stor inkomstkälla för staten. För 2004 förväntas intäkterna uppgå till 236 miljarder kronor, att jämföra med den statliga inkomstskatten på ca 35 miljarder och bolagsskatten på ca 56 miljarder. 236 miljarder kronor är en svindlande summa pengar. Det är lite mer än försvarsbudgeten - fem gånger om. Det är mervärdesskatterna vi debatterar i dag som står för dessa 236 miljarder. Debatten, tycker jag, ska inte bara handla om dessa eviga skattesänkningar som föreslås i olika motioner och därav följande reservationer - som jag återkommer till - utan ska också i sådana fall handla om hur sänkningar ska finansieras eller om lägre mervärdesskatt inom olika områden ska innebära nedskärningar i välfärden och var dessa nedskärningar i sådana fall ska göras. Vi socialdemokrater kan aldrig gå med på skattesänkningar som lämnar stora hål i statens plånbok och därmed riskera stora nedskärningar i välfärden. Alla eventuella skattesänkningar måste betalas på något sätt. Herr talman! Vi socialdemokrater är alltid redo att förändra och förbättra skattesystemet allteftersom samhället förändras och utvecklas. Det har vi alltid gjort, och ett resultat är det välfärdssamhälle vi lever i i dag. Mycket behöver förbättras, och då är breda skattebaser viktiga för att kunna göra det. Vi är också beredda att förbättra, förändra och förenkla inom mervärdesskatteområdet. Vårt medlemskap i EU - som många partier vurmade mycket varmt för, och där man var beredd att gå långt i EU-anpassning - kritiseras i dag, inte minst på skatteområdet. Men det har också inneburit att vi har varit tvungna att göra en översyn inom olika områden för att anpassa oss till olika EU-regler, bland annat inom skatteområdet. Att differentierade skattesatser skapar konkurrens, avgränsningsproblem och krångel som är svåra att tillämpa i praktiken har också uppmärksammats av oss ledamöter. Efter ett tillkännagivande har regeringen tillsatt en särskild utredare, som har nämnts här, med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet. Den utredare som tillsattes kommer inom kort att presentera första delen av sitt uppdrag. Hela uppdraget ska redovisas den 1 februari 2005. Vi socialdemokrater vill få en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en värld med internationaliserade marknader för varor och tjänster och produktionsfaktorer samtidigt som vi vill bevara de välfärdspolitiska ambitionerna. Herr talman! Om vi tittar på de reservationer som har lämnats är det orimligt att besluta om skattefavörer till hela branscher, till exempel turist- och restaurangbranschen. Där räknar jag också in skidliftar, som finns omnämnda i Moderaternas och Kristdemokraternas reservationer. När det gäller restaurangmomsen, är vi beredda att höja matmomsen för att få likvärdig moms på dessa varor? Det ställningstagandet måste vi göra. Det är orimligt att fatta beslut om detta samtidigt som Skattesatsutredningen arbetar. Därför är det inte heller rimligt med ett tillkännagivande till regeringen, som har krävts i reservationerna, eftersom Skattesatsutredningen tillkom efter ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen. Jag vill kommentera turism och skidliftar. Turismen i Sverige har ökat dramatiskt de senaste två åren. Likadant är det i fråga om restaurangbesök och byggandet av nya restauranger. När jag nyligen träffade arbetsgivarorganisationen inom restaurangnäringen sade man att det största hotet inte är momsen utan svartkrogar och svartarbeten. Det är den typen av illegal verksamhet som är det största hotet mot branschen. Det är viktigt att nämna. Likadant är det när det gäller skidliftsverksamheten. De bolag som verkar i landet har gått med oerhörda vinster de senaste åren. Det hänger inte på momsen. Det hänger mer på att det finns snö. Vi kanske skulle satsa på snökanoner under snöfria år. När det gäller reservationen om företagsbilar, vilket också är en moderat reservation, kan jag säga att frågan om avdragsrätt för momsen på bilar alltjämt är föremål för beredning inom EU liksom ett förslag om byggande av bostäder, som både Centern och Kristdemokraterna tar upp i sin reservation. Den kanske mest debatterade frågan i år är frågan om mervärdesskatten och eventuella förändringar och har rört allmännyttiga ideella föreningar utifrån betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv . Detta har alla föregående talare varit inne på. Utredningen kom fram till att generella undantag från mervärdesskatt inte är förenliga med EG-rätten. Men det var utredningens slutsats. Utredningen har varit ute på remiss, och beredning av betänkandet och remissvaren pågår fortfarande. Vi är många som har blivit kontaktade av föreningar av olika slag, både hemmavid och riksorganisationer, i den här frågan och mött deras oro inför framtiden. Utskottet, likväl som finansministern - han har uttryckt det i kammaren - delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden får en positiv särbehandling även framöver och att alla lättnader eller hel skattebefrielse från mervärdesskatten ska tas till vara. Här tror jag att vi är överens mellan de olika politiska partierna och med regeringen. Men eftersom det ska gå ut en promemoria om detta återkommer frågan, och då organisationer får tycka till igen. Vi får se vad det kan leda till. Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att genom olika beslut under åren efter skattereformen i början av 90-talet har olika differentieringar av mervärdesskatten skett av olika skäl. Systemet har blivit krångligt och alltmer oöverskådligt, inte minst tyder olika motioner och diskussioner som vi ledamöter i skatteutskottet har haft med olika intressenter på detta. Det är av dessa skäl som olika utredningar har tillsatts och arbetar, förutom den översyn som också görs av mervärdesskatten inom EU:s olika instanser. Låt oss se vad utredningarna kommer fram till innan vi fattar beslut om fler differentieringar i fler branscher som gör det ännu krångligare och gränsdragningarna ännu svårare. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Britta Rådström (S)

Anf. 9 Britta Rådström (S)

Herr talman! Beslutet att sänka momsen på böcker och tidskrifter fattades naturligtvis för att stimulera bokbranschens försäljning. Men när det gäller tidskrifter har vi inte samma positiva utveckling som för böcker, att det har blivit billigare för konsumenten. I vissa fall har man kunnat visa på nästan det omvända. Ja, visst kan momsen sänkas på andra områden om vi kan ta in motsvarande pengar någon annanstans så att det inte drabbar statens finanser. Det är det som det handlar om. Skatterna är till för att bygga vårt gemensamma samhälle och vår gemensamma välfärd. Och de utgifter som vi skaffar oss måste vi också betala. Frågan om bensinskatten har diskuterats inte minst där uppe där jag kommer ifrån, där man har långa avstånd och glesbygd. Som Stefan Hagfeldt säger ingår miljöskatter i bensinpriset. Det är också utifrån ett miljöperspektiv som bensinpriset är högt. Men det finns regler om att varor som säljs ska beläggas med moms. Det regleras i lagstiftningen. Jag tog tidigare upp frågan om att sänka momsen i restaurangbranschen. En utredning ska se över frågan om momsen, så att vi får en någotsånär jämn nivå på momsen och att vi inte har flera nivåer som i dag. Det innebär, som jag sade i förra årets debatt, att vi kanske måste höja momsen på mat och på böcker för att kunna sänka andra momssatser om vi ska ha en likvärdig moms.

Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 10 Stefan Hagfeldt (M)

Herr talman! Om vi får hit fler turister som också går ut och äter blir det större inkomster, även om man tar ut en lägre moms, inte bara i fråga om moms. Turister innebär ju andra inkomster också var de än vistas. Detta gör att vi kanske får mer skatteinkomster. Det finns alltså områden som kan ge dessa goda effekter. När det gäller restaurangmomsen vill jag säga följande. Det är lite ologiskt att man sänkte momsen på mat, vilket var bra. Om man köper färdiglagad mat på Hemköp är det låg moms. Men om man äter på en restaurang är det hög moms. Det är inte logiskt. Jag ska säga något om bensinskatten. Sverige är ett stort land till ytan, och vi är väldigt beroende av bilen. Det höga bensinpriset har fört med sig att det är många barnfamiljer och boende i glesbygd som drabbas av detta höga pris. Mot bakgrund av detta ska jag ställa en fråga. Man kan lägga moms på själva bensinpriset. Men är det rimligt att lägga moms på miljöskatterna? Det är det som man gör, och därför blir bensinpriset så väldigt högt. Två tredjedelar av bensinpriset står skatten för. Det är alltså bara en tredjedel som utgör det egentliga priset på bensin.

Britta Rådström (S)

Anf. 9 Britta Rådström (S)

Herr talman! Beslutet att sänka momsen på böcker och tidskrifter fattades naturligtvis för att stimulera bokbranschens försäljning. Men när det gäller tidskrifter har vi inte samma positiva utveckling som för böcker, att det har blivit billigare för konsumenten. I vissa fall har man kunnat visa på nästan det omvända. Ja, visst kan momsen sänkas på andra områden om vi kan ta in motsvarande pengar någon annanstans så att det inte drabbar statens finanser. Det är det som det handlar om. Skatterna är till för att bygga vårt gemensamma samhälle och vår gemensamma välfärd. Och de utgifter som vi skaffar oss måste vi också betala. Frågan om bensinskatten har diskuterats inte minst där uppe där jag kommer ifrån, där man har långa avstånd och glesbygd. Som Stefan Hagfeldt säger ingår miljöskatter i bensinpriset. Det är också utifrån ett miljöperspektiv som bensinpriset är högt. Men det finns regler om att varor som säljs ska beläggas med moms. Det regleras i lagstiftningen. Jag tog tidigare upp frågan om att sänka momsen i restaurangbranschen. En utredning ska se över frågan om momsen, så att vi får en någotsånär jämn nivå på momsen och att vi inte har flera nivåer som i dag. Det innebär, som jag sade i förra årets debatt, att vi kanske måste höja momsen på mat och på böcker för att kunna sänka andra momssatser om vi ska ha en likvärdig moms.

Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 10 Stefan Hagfeldt (M)

Herr talman! Om vi får hit fler turister som också går ut och äter blir det större inkomster, även om man tar ut en lägre moms, inte bara i fråga om moms. Turister innebär ju andra inkomster också var de än vistas. Detta gör att vi kanske får mer skatteinkomster. Det finns alltså områden som kan ge dessa goda effekter. När det gäller restaurangmomsen vill jag säga följande. Det är lite ologiskt att man sänkte momsen på mat, vilket var bra. Om man köper färdiglagad mat på Hemköp är det låg moms. Men om man äter på en restaurang är det hög moms. Det är inte logiskt. Jag ska säga något om bensinskatten. Sverige är ett stort land till ytan, och vi är väldigt beroende av bilen. Det höga bensinpriset har fört med sig att det är många barnfamiljer och boende i glesbygd som drabbas av detta höga pris. Mot bakgrund av detta ska jag ställa en fråga. Man kan lägga moms på själva bensinpriset. Men är det rimligt att lägga moms på miljöskatterna? Det är det som man gör, och därför blir bensinpriset så väldigt högt. Två tredjedelar av bensinpriset står skatten för. Det är alltså bara en tredjedel som utgör det egentliga priset på bensin.

Britta Rådström (S)

Anf. 11 Britta Rådström (S)

Herr talman! Beslutet att sänka momsen på mat togs för att göra maten billigare för barnfamiljerna. Det var före min tid här. Det var ett direkt riktat beslut. Det tycker jag var väldigt viktigt, och det har gett bra effekter. Vi har ganska bra matpriser i dag. Frågan om momsen på miljöskatter kan jag inte svara på. Det måste jag ärligt erkänna. Jag vet inte hur skatteförhållandena i fråga om bensinpriset ser ut. Ibland när jag kör bil hemma tänker jag på att så länge människor sitter en och en i bilarna och kör långa sträckor till samma ställe kan vi inte säga att bensinpriset är för högt. Men det är en allmänmänsklig reflexion.

Roger Tiefensee (C)

Anf. 12 Roger Tiefensee (C)

Herr talman! Britta Rådström sade att alla eventuella skattesänkningar måste betalas. Det är helt sant. Men precis på samma sätt får vi betala för effekterna av höga skatter, till exempel i form av låga investeringar. Vi i de borgerliga partierna sitter nu och jobbar med våra alternativ till regeringens vårbudget. Jag roade mig då med att titta på bruttonationalprodukten och bruttonationalinkomsten. Bland annat när man räknar ut biståndet grundas det på BNI. Då såg jag till min förvåning i den föreliggande vårpropositionen att BNI är högre än BNP. Normalt sett är BNI lägre. Man drar bort investeringar från BNP så får man BNI. Detta innebär i kalla fakta att vi har en förslitning av vårt kapital. Vi gör inte tillräckligt stora investeringar. Ett bra exempel på var kapitalet förslits är vårt bostadsbestånd. Under de närmaste åren kommer det att finnas behov av omfattande renoveringar och underhåll av 1,3 miljoner lägenheter, en stor del av dem i miljonprogrammet som är i behov av renovering nu. Å andra sidan satsar regeringen på tillfälliga åtgärder - investeringsstöd, tillfälliga rotavdrag och annat - för att få i gång byggsektorn. Men vore det inte bättre med långsiktiga åtgärder? Jag upplever att byggare väntar på nästa investeringsprogram, eller vad det nu kan vara, när det i stället borde fattas beslut som man vet gäller långsiktigt. Jag tror att det vore bra om regeringen jobbade i EU för en generellt låg byggmoms. Det är fel att byggande ska beskattas både som konsumtion och som kapital.

Britta Rådström (S)

Anf. 13 Britta Rådström (S)

Herr talman! Som Roger Tiefensee sade satsar regeringen just nu både på ROT-avdraget och på investeringsstödet för små lägenheter och studentbostäder framför allt, som är tidsbegränsat. Naturligtvis är det för att få i gång hjulen lite grann. Men både kommuner och privata bostadsföretag måste agera kraftfullare också när det gäller bostadsbyggandet. Det kan inte hela tiden vara statliga bidrag till specifika branscher som ska få hjulen att snurra. Ibland när vi pratar näringslivsfrågor känner jag att det alltid finns ett krav i bakgrunden på att staten ska ställa upp med pengar och få i gång produktion eller tillväxt. Staten kan ge möjligheter och basen för detta, men när vi har ett så stort privat näringsliv är det ju oerhört viktigt att de tar tag i frågorna själva också. Jag sätter mig inte emot en diskussion i EU om att byggmomsen ska vara lägre, men jag kan inte svara på hur regeringen har diskuterat här. Det ska jag villigt erkänna.

Roger Tiefensee (C)

Anf. 14 Roger Tiefensee (C)

Herr talman! Det gläder mig att Britta Rådström ändå kan se lite friare på och inte motsätter sig en diskussion om att EU:s regler skulle medge en låg momssats på byggande, för vi har inte möjlighet att ha en generell låg momssats på byggande, renovering och underhåll. Det är just det som är problemet. Precis som Britta Rådström framför finns det tillfälliga ROT-avdrag och tillfälliga investeringsstöd, men de är tidsbegränsade. Långsiktigheten i politiken saknar jag inom det här området och inom många andra områden. Det är tillfälliga åtgärder för att parera konjunkturer. Jag tycker att politik ska handla om att skapa strukturer som är bra, inte att motverka konjunkturer. Du säger att kommuner och privata bostadsbolag ska agera kraftfullare, men problemet är att de inte får kalkylen att gå ihop, mycket på grund av att vi beskattar boende både som konsumtion med moms och som kapital med fastighetsskatt. Då blir det en kombination som blir för dyr. Det går inte att få kalkylen att gå ihop. Därför skulle jag vilja fråga Britta Rådström dels om hon är beredd att jobba gentemot EU för att få möjlighet till en lägre byggmoms, dels om hon är beredd att jobba i Sverige för att verkligen genomföra det här i Sverige.

Britta Rådström (S)

Anf. 15 Britta Rådström (S)

Herr talman! Som jag sade i början måste vi få ekonomin att gå ihop. Sänker vi något måste vi höja något annat om vi ska ha samma utgifter. Steg nummer ett är ju att ha en budget i balans. I betänkandet står det när det gäller just byggmomsen: Kommissionen har lagt fram förslag om att bland annat byggande av bostäder ska kunna omfattas av en låg moms. Förslaget är för närvarande föremål för beredning i ministerrådet. När vi får ett resultat därifrån kan vi återkomma till den här diskussionen och se om vi kan agera och på vilken nivå man ligger. Det är självklart intressant, särskilt om det blir direktiv, vilket vi inte vet, som vi måste följa.

Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 16 Anne-Marie Ekström (Fp)

Herr talman! Visst, Britta Rådström, kan man le åt att debatten blir en favorit i repris, men samtidigt är det väldigt beklagligt att man år efter år pratar om samma saker och inte kommer framåt. Jag tror att ett skäl är att alla utredningar som Britta Rådström pratar om tar så lång tid att ingenting händer. Det är bra att utredningen om momsen kommer till resultat snart. Men vad menar Britta Rådström med att det kommer att presenteras inom kort? Har du någon tidsuppskattning? Nästa fråga gäller distanshandeln. Så länge som vi har den högsta momsen i EU är det viktigt vad som händer med detta med distanshandel och momsen på distanshandel. Här måste EU göra något gemensamt. Då vill jag fråga om regeringspartiet kommer att bevaka frågan så att man kommer till en lösning och hur Skatteverkets resurser kommer att tillgodoses. Till sist bara lite om ideella föreningars moms. Med tanke på att alla ideella organisationer fortfarande är så oroliga kan man aldrig nog påtala vikten av att det till slut måste bli ett för alla ideella föreningar gynnsamt resultat, väldigt luddigt uttryckt. Håller inte Britta Rådström med om det?

Britta Rådström (S)

Anf. 17 Britta Rådström (S)

Herr talman! Det håller jag absolut med om. Vi har ju alla haft någon form av ideellt arbete, någon gång i vårt liv i alla fall, och vet vad de ideella organisationerna betyder för de små samhällena, de större samhällena, för folkrörelserna och för demokratin inte minst. Det är oerhört viktigt att de kan fortsätta verka på samma sätt som i dag. När det gäller distanshandeln måste vi naturligtvis bevaka vad EU säger. Var frågan ligger i dag är jag inte riktigt säker på, men man jobbar ju med den i alla fall. Utredningar tar lång tid - ja, det gör de. Ju fler förslag som kommer om att vi ska dra ned på resurserna till regeringskansli och departement, desto längre får vi vänta. Men jag tror på de utredningar som nu finns och att vi kommer att få något förslag så att vi kan överblicka både skatter och moms framöver.

Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 18 Anne-Marie Ekström (Fp)

Herr talman! Jag vill inte kommentera frågan om resurserna till Regeringskansliet. Jag tror att det finns tillräckligt med resurser i Regeringskansliet för att klara av de här utredningarna. Den här utredningen har varat i flera år och borde ha varit klar mycket tidigare. Men jag fick inget svar på vad som menas med inom kort.

Britta Rådström (S)

Anf. 19 Britta Rådström (S)

Herr talman! Vad jag har hört och fått veta är att vi ska få den första delen redan i maj.

Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 18 Anne-Marie Ekström (Fp)

Herr talman! Jag vill inte kommentera frågan om resurserna till Regeringskansliet. Jag tror att det finns tillräckligt med resurser i Regeringskansliet för att klara av de här utredningarna. Den här utredningen har varat i flera år och borde ha varit klar mycket tidigare. Men jag fick inget svar på vad som menas med inom kort.

Britta Rådström (S)

Anf. 19 Britta Rådström (S)

Herr talman! Vad jag har hört och fått veta är att vi ska få den första delen redan i maj.

Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 20 Lars Gustafsson (Kd)

Herr talman! Jag vill först ge en eloge till Britta Rådström för ett seriöst och konstruktivt bemötande av våra förslag. Jag kanske ska informera om att moms är en fiskal skatt. Att man kan lägga skatt på avgifter och ha miljöskatt har med det att göra. Sedan kan man ju i vissa fall diskutera om det kan synas vettigt att ha det eftersom det blir konsumentledet som drabbas. När det sedan gäller moms och skatter minskar ökade skatter konsumtionsutrymmet för hushåll och för alla andra. Därför finns det anledning att diskutera om man ska sänka momssatserna på olika områden. Man ska ju väga in statens intäkter, men frågan är om de ska komma i form av ökade intäkter från arbete, minskade sociala kostnader och annat, eftersom det gynnar kommuner och landsting om de kan ha fler i arbete, få in mer skatter och därmed kunna ha lägre skattesats. Det kan alltså finnas skäl att ha reducerade momssatser på olika områden, och det ger väl ett bättre intryck om man har lika satser när det gäller mat oavsett om den lagas här eller där. Rent generellt får man väl säga att det är en logisk följd. Det finns ju faktiskt vägande skäl för att sänka momsen. Det pågår utredning, som Britta Rådström mycket väl påpekade, men det är klart att vi från vår sida gärna vill manifestera att vi står för de här punkterna. Därför har vi exempelvis en gemensam reservation om ideella föreningar. Vi är säkert överens om hur viktiga dessa är; det är hela Folkrörelse-Sverige. Detta skulle drabba dem väldigt mycket. Jag vill gärna stryka under att jag verkligen hoppas att regeringen står på sig i det här sammanhanget. Vi kan inte låta Sverige drabbas av mer belastningar på dessa ideella föreningar. Det skulle innebära en stor belastning på Förenings-Sverige, som jag tror skulle innebära en utarmning. Folk skulle helt enkelt inte orka satsa, för då ska vi ha det kamerala. Man ska redovisa moms och allt detta. Det är mycket mer jobb för dessa föreningar. Jag har träffat många handikappföreningar som är väldigt oroliga.

Britta Rådström (S)

Anf. 21 Britta Rådström (S)

Herr talman! Jag håller med Lars Gustafsson om föreningarna och föreningarnas arbete. Jag jobbar själv i många föreningar hemma och har så gjort under 30 års tid, minst. Det är jätteviktigt för hela Förenings-Sverige att de inte får ytterligare belastningar, särskilt inte administrativa, för det tär. Visst är det viktigt - och det får vi väl se framöver då - att generellt ha samma momssatser, vilka varor eller tjänster som än säljs. Jag skulle vilja se så få undantag som möjligt. Det har gjorts någon beräkning när det gäller genomsnitt i hela EU. Det ligger någonstans vid 18-22 %, men om det är det som är det rimliga kan jag inte ta ställning till nu. Jag håller också med om - det är kanske en av socialdemokratins största frågor - detta med att få fler i arbete. Man ska lägga allt krut på att få ned arbetslösheten. Det gynnar hela samhället. Det gäller skattesidan och inte minst de personliga värden som det innebär för människor att ha ett arbete.

Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 22 Lars Gustafsson (Kd)

Herr talman! Jag vill bara påpeka att det väl ändå är så att man har gjort mätningar som visar att turismen i Sverige inte är lika utvecklad som i vissa av våra grannländer. Där har man en bättre utveckling av turismen, och man har haft en bättre tradition på detta område. Det kan finnas anledning att fundera över detta. Arbete och sysselsättning är ett väldigt stort begrepp, så vi ska inte gå in på det. Momsen löser ju inte arbetsproblematiken. Dessutom vill jag ta upp det här med svartkrogar. Jag ser med stort allvar på dem, men de tjänar ofta sina pengar på svartsprit, vilket vi kommer att diskutera om några minuter. Det finns ingen anledning att gå in på den frågan. Därför tackar jag för debatten.

Britta Rådström (S)

Anf. 23 Britta Rådström (S)

Herr talman! Turismen är ett jätteintressant område att utveckla i framtiden. Tyvärr har vi inte den värme som Grekland och Spanien kan ståta med nästan året om, så i det avseendet har vi det lite svårt. Men lägg märke till de idéer som finns runtom i landet i dag! Titta på Jukkasjärvi, till exempel! Ishotellet där har vuxit och är fullt hela tiden. Till Hotell Lappland i Lycksele flyger japaner och engelsmän för att åka skoter mitt i smällkalla vintern och bli fotograferade när det är 42 grader kallt. Bara man har idéer kan turismen utvecklas, men det kanske är idéerna som fattas.

Marie Engström (V)

Anf. 24 Marie Engström (V)

Herr talman! Många av de momsfrågor som vi diskuterar här i dag är styrda av EU:s sjätte momsdirektiv. Vi är faktiskt i mångt och mycket väldigt bundna av vad som står i det direktivet. Diskussionen har ju dykt upp om det är så att vi på något sätt gömmer oss bakom de EU-regler som finns och så vidare. Man kan väl vända på detta lite grann och fråga sig om vi kanske var dåliga förhandlare den gången vi gick med i EU. Vi hade en speciell EU-minister, Dinkelspiel tror jag att han hette. Han kanske inte gjorde så bra ifrån sig som många hade hoppats - jag vet inte. I vilket fall som helst har vi att jobba med frågorna utifrån hur sjätte mervärdesskattedirektivet ser ut i dag. Så är det bara. Det pågår en diskussion om bilaga H, om möjligheten till nedsättning. Den är trots allt intressant. Man får väl ändå tillstå och säga att det ligger en hel del i det som har sagts om restaurangmoms kontra matmoms. Det är väl någonting som vi får anledning att återkomma till. Men det är också precis som Britta Rådström sade i sina anföranden, att ska man diskutera skattesänkningar och skatteförändringar måste man också hela tiden prata om finansieringsfrågorna. Det är en viktig utgångspunkt. Jag tror att vi tar behovet av byggande på allvar i det här landet. Det tycker jag att de satsningar på nyproduktion som görs i dag vittnar om. Det gäller alltså det som man gör inom ramen för vad som är möjligt enligt EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv. Det är det som kallas social living , tror jag. Det har nu också kompletterats med andra satsningar på byggande inom ramen för vad vi har kommit överens om i vårpropositionen. När det gäller allmännyttiga ideella föreningar är jag fullständigt övertygad om att alla partier vill att vi ska kunna göra så mycket som möjligt för att allmännyttiga ideella föreningar ska slippa betala skatt, ska slippa krångel. Det är någonting sådant som den gemensamma borgerliga reservationen också ger uttryck för. Jag blev lite förvånad när jag hörde Anne-Marie Ekströms anförande förut. Anne-Marie Ekström sade att hon ville att regeringen skulle försöka kringgå EU-lagstiftningen. Min bestämda uppfattning är att om vi ska vidta åtgärder ska det vara förenligt med EU-rätten. Det tycker jag är en ganska bra utgångspunkt. Annars kan vi ställa till det ganska rejält för de föreningar som vi faktiskt säger att vi vill värna. När jag läser i reservationen ser jag att ni fyra partier faktiskt skriver att detta ska ske inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området. Därmed är jag väl ändå lugnad. Det var kanske en lapsus; jag vet inte. Men det står trots allt i protokollet att Folkpartiet vill att vi ska kringgå EU-lagstiftningen, och det kan vara nog så intressant för den som är intresserad av riksdagens protokoll. Till sist skulle jag vilja säga att det finns motioner i det här betänkandet som i och för sig inte har resulterat i reservationer, men det gäller sänkt moms på körkortsutbildning. Kan vi inte ta ordet "utbildning" på allvar, vi riksdagsledamöter, och kanske utbilda våra egna riksdagskamrater så att de inte håller på och motionerar år efter år i sådana här frågor som vi vet är nästan omöjliga att komma fram med, enligt det sjätte momsdirektivet. Det blir faktiskt lite oseriöst till slut. Framför allt blir det en helt onödig arbetsbelastning för våra förvaltningar, för riksdagen. Herr talman! Vi står bakom förslaget i betänkandet.

Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 25 Anne-Marie Ekström (Fp)

Herr talman! Självfallet menar jag inte att vi ska kringgå. Man kanske tolkar orden lite olika. Jag menar att man ska göra det inom ramen. Man ska hitta former för att man ska kunna göra det inom ramen.

Marie Engström (V)

Anf. 26 Marie Engström (V)

Herr talman! Ska jag då tolka Anne-Marie Ekström som att hon tar tillbaka det hon sade förut i talarstolen?

Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 27 Anne-Marie Ekström (Fp)

Herr talman! Ja, jag tar tillbaka det på så sätt att vi kanske missförstod varandra. Jag menar inte att man ska kringgå EU-lagstiftningen utan att man ska hålla sig inom ramen. Om Marie Engström blir nöjd med detta tar jag tillbaka det som jag sade tidigare.

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	115	0	0	29
m	0	42	0	13
fp	39	0	0	9
kd	0	0	26	7
v	24	0	0	6
c	13	0	2	7
mp	12	0	0	5
Totalt	203	42	28	76

Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	115	0	29
m	42	0	13
fp	39	0	9
kd	24	1	8
v	24	0	6
c	15	0	7
mp	0	12	5
Totalt	259	13	77

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	115	0	0	29
m	0	42	0	13
fp	0	39	0	9
kd	0	26	0	7
v	24	0	0	6
c	0	15	0	7
mp	10	1	1	5
Totalt	149	123	1	76

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Hela betänkandet

Beslut

Motioner om mervärdesskatt (SkU23)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Motioner om mervärdesskatt (SkU23)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Allmänna motioner om mervärdesskatt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 2 Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 3 Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 4 Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 3 Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 5 Roger Tiefensee (C)

Anf. 6 Barbro Feltzing (Mp)

Anf. 7 Britta Rådström (S)

Anf. 8 Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 7 Britta Rådström (S)

Anf. 9 Britta Rådström (S)

Anf. 10 Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 9 Britta Rådström (S)

Anf. 10 Stefan Hagfeldt (M)

Anf. 11 Britta Rådström (S)

Anf. 12 Roger Tiefensee (C)

Anf. 13 Britta Rådström (S)

Anf. 14 Roger Tiefensee (C)

Anf. 15 Britta Rådström (S)

Anf. 16 Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 17 Britta Rådström (S)

Anf. 18 Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 19 Britta Rådström (S)

Anf. 18 Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 19 Britta Rådström (S)

Anf. 20 Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 21 Britta Rådström (S)

Anf. 22 Lars Gustafsson (Kd)

Anf. 23 Britta Rådström (S)

Anf. 24 Marie Engström (V)

Anf. 25 Anne-Marie Ekström (Fp)

Anf. 26 Marie Engström (V)

Anf. 27 Anne-Marie Ekström (Fp)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Vissa varu- och tjänsteomsättningar

Beslut:

Utskottets förslag:

Global e-handel

Beslut:

Utskottets förslag:

Rättvisemärkta varor

Beslut:

Utskottets förslag:

Körkortsutbildning

Beslut:

Utskottets förslag:

Företagsbilar

Beslut:

Utskottets förslag:

Byggmoms, m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Allmännyttiga ideella föreningar

Beslut:

Utskottets förslag:

Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening

Beslut:

Utskottets förslag:

Stöld och rån

Beslut:

Utskottets förslag:

Ersättningar till gode män och förvaltare