Överförande av vårdhögskolan i Göteborg till statlig huvudman

Motion 1990/91:Ub567 av Hugo Hegeland m.fl. (m)

Vårdhögskolan i Göteborg utvecklas snabbt. Den
grundläggande idén bakom utvecklingen är att de omkring
2 000 studenterna vid vårdhögskolans olika utbildningar --
sjuksköterskeutbildning, arbetsterapeututbildning,
sjukgymnastutbildning, laboratorieassistentutbildning etc --
skall ha tillgång till en fullständig högskola.

Studentperspektivet är här det centrala. Det skall finnas
en rak väg för studenterna från grundutbildning till
forskarutbildning. Vårdhögskolan skall därför omfatta en
fullständig högskolas alla verksamheter: grundutbildning
(inklusive yrkesspecifik påbyggnadsutbildning),
överbryggande utbildning som ger kompetens för bl.a.
forskarutbildning samt forskning och utvecklingsarbete.

I samarbete med universitetet har vårdhögskolan i
Göteborg utvecklat ett system för överbryggande
utbildning. Vårdhögskoleförbundet har vidare ansökt hos
regeringen om försöksverksamhet med forskarutbildning
vid vårdhögskolan.

Regeringen avslog ansökan om forskarutbildning. I en
motivering till avslaget framhöll statssekreteraren i
utbildningsdepartementet, Sverker Gustavsson, att
fakulteterna har ett ansvar för forskning och
forskarutbildning även vid andra högskolor än
universiteten, alltså även vid vårdhögskolan.

Mot denna bakgrund har samverkan mellan
universitetet och vårdhögskolan i Göteborg givits fasta
former genom inrättandet av en särskild nämnd -- nämnden
för forskning och utveckling inom de medellånga
vårdutbildningarna. Nämnden, vars ledamöter utses av
medicinska och samhällsvetenskapliga fakultetsnämnderna
samt vårdskoleförbundets styrelse skall bl.a.
rekommendera antagning till forskarutbildning, utarbeta
individuella utbildningsplaner för sådan utbildning och vara
remissorgan vid fördelning av studiestöd till
forskarutbildning.

Vårdhögskolan i Göteborg har ett antal disputerade
lärare. Den medverkar i olika forsknings- och
utvecklingsprojekt i samarbete med universitetet,
sjukvården och de sociala omsorgerna. Lärarnas
kompetensutveckling är, tillsammans med utveckling av
utbildningsstrukturen, det mest prioriterade området i
vårdhögskolans utvecklingsarbete.

Vårdhögskolans organisation har anpassats till
universitetets genom att institutioner bildats, ledda av
prefekter och institutionsstyrelser. Av kommunalrättsliga
skäl kan emellertid institutionsstyrelserna enbart ha en
rådgivande ställning.

Utvecklingen inom vårdhögskolan i Göteborg har ägt
rum i nära samverkan mellan vårdhögskolan och
universitetet i Göteborg, främst de medicinska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna. Av vårdhögskolans
utbildningar har flertalet en naturlig anknytning till ämnen
och institutioner vid universitetet, t.ex. arbetsterapi och
sjukgymnastik (medicinsk rehabilitering), hörselvård
(audiologi), social omsorg (socialt arbete), tandhygien
(odontologi) samt laboratorieassistentutbildningens
inriktningar.

En professur i klinisk vårdforskning vid universitetet i
Göteborg med verksamheten förlagd till vårdhögskolan i
Göteborg är under tillsättning. Då samarbetet mellan
universitetet och vårdhögskolan blir alltmer omfattande och
djupgående framstår det delade huvudmannaskapet tydligt
som orationellt och hämmande för utvecklingen. Olikheter
i regelsystem motverkar ett samordnat och effektivt
utnyttjande av resurserna samt lägger ytterligare hinder i
vägen för vårdhögskolans lärare och forskare i deras redan
krävande arbete att utveckla vårdhögskolan.

Under l990-talet kommer hälso- och sjukvård samt
sociala omsorger att utgöra prioriterade samhällssektorer.
Inom ramen för denna prioritering måste
vårdutbildningarna knytas till en vårdvetenskaplig
utveckling som ett komplement till den medicinska och
tekniska utvecklingen. En effekt av detta blir en höjd status
för vårdyrkena och därmed att personalförsörjningen inom
hälso- och sjukvården och de sociala omsorgerna främjas.
Ett enhetligt huvudmannaskap för högskolans
vårdutbildningar spelar även från denna synpunkt en
betydelsefull roll.

Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund, som är ett
kommunalförbund mellan kommunen och landstinget, är
huvudman för såväl vårdgymnasierna som för
vårdhögskolan. Enligt kommunens, landstingets och
förbundets mening talar avgörande skäl för att staten bör
vara huvudman och att vårdhögskolan blir en del av
universitetet i Göteborg.

I en skrivelse till regeringen l990-12-l7 (Dnr B l/89l7)
hemställer Göteborgs kommunstyrelse, Bohuslandstingets
förvaltningsutskott och Göteborgs och Bohus läns
vårdskoleförbunds styrelse att förhandlingar tas upp om
överförande av vårdhögskolan i Göteborg till statlig
huvudman. Sammanfattningsvis framhålles i skrivelsen att
så många och starka skäl talar för att staten bör vara
huvudman för vårdhögskolan i Göteborg att förhandlingar
därom snarast bör tas upp.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förhandlingar om överförande av vårdhögskolan i Göteborg
till statlig huvudman tas upp snarast möjligt.

Stockholm den 2l januari l99l

Hugo Hegeland (m)

Sonja Rembo (m)

Lars Ahlström (m)

Tom Heyman (m)