Arbetet i frågor som rör Kina

Betänkande 2019/20:UU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
17 december 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Regeringens arbete i frågor som rör Kina (UU4)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges förbindelser med Kina och regeringens förhållningssätt i frågor som rör Kina. Regeringens grundsatser för förhållningssättet är bland annat att alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina samt att ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar landet ställer oss inför. Förhållningssättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den ska tillämpas i Sverige.

Riksdagen konstaterar att Sverige har ett behov att ompröva sitt förhållningssätt till Kina utifrån en omvärld som genomgår en snabb förändring, delvis på grund av Kinas växande inflytande. För att säkerställa svenska intressen är det avgörande att EU agerar enat och genomdriver en långsiktigt strategisk politik.

Enligt riksdagen bör Sverige ta sig an de möjligheter som Kinas växande ekonomi innebär samtidigt som vi bör säkerställa att våra intressen är skyddade när så behövs. Sverige behöver slå fast en balans där vi drar upp gränser för ageranden som är skadliga för oss samtidigt som vi upprätthåller den öppenhet som överensstämmer med våra värderingar och som har gagnat vår samhälleliga utveckling. Riksdagen vill vidare betona att Sverige i alla relationer med Kina ska verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-12-03
Justering: 2019-12-05
Trycklov: 2019-12-10
Betänkande 2019/20:UU4

Alla beredningar i utskottet

2019-10-24, 2019-11-07, 2019-11-14, 2019-11-21, 2019-11-28, 2019-12-03

Regeringens arbete i frågor som rör Kina (UU4)

Utrikesutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges förbindelser med Kina och regeringens förhållningssätt i frågor som rör Kina. Regeringens grundsatser för förhållningssättet är bland annat att alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina samt att ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar landet ställer oss inför. Förhållningssättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den ska tillämpas i Sverige.

Utskottet konstaterar att Sverige har ett behov att ompröva sitt förhållningssätt till Kina utifrån en omvärld som genomgår en snabb förändring, delvis på grund av Kinas växande inflytande. För att säkerställa svenska intressen är det avgörande att EU agerar enat och genomdriver en långsiktigt strategisk politik.

Enligt utskottet bör Sverige ta sig an de möjligheter som Kinas växande ekonomi innebär samtidigt som vi bör säkerställa att våra intressen är skyddade när så behövs. Sverige behöver slå fast en balans där vi drar upp gränser för ageranden som är skadliga för oss samtidigt som vi upprätthåller den öppenhet som överensstämmer med våra värderingar och som har gagnat vår samhälleliga utveckling. Utskottet vill vidare betona att Sverige i alla relationer med Kina ska verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Samtliga ledamöter i utskottet ställer sig bakom betänkandets ställningstagande. Alla motioner i ärendet har besvarats i betänkandet och därmed har utskottet ingen anledning att rikta en uppmaning till regeringen, ett så kallat tillkännagivande.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-12-12
Debatt i kammaren: 2019-12-13
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:UU4, Arbetet i frågor som rör Kina

Debatt om förslag 2019/20:UU4

Webb-tv: Arbetet i frågor som rör Kina

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 70 Aylin Fazelian (S)

Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Jag vill börja med att erkänna att jag inte är känslomässigt neutral när det kommer till Kina. Kina ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag älskar varma baozi en kylig morgon i Peking. Jag älskar de spontana taijiceremonier som bryter ut i parker och på torg. Jag älskar det värdiga lugn som präglar folket i Kina även i de mest hektiska och stressiga situationer.

Jag flyttade till en liten studentlägenhet i Shanghai när jag var 20 år - 16 kvadratmeter, med gemensamt kök och en liten, kall dusch. Det har sedan dess präglat mig, och Kina är och kommer alltid att vara som ett andra hem.

Jag är dock inte på något sätt blind för kommunistpartiets auktoritära styre eller de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Det finns nämligen en oroväckande verklighet bakom de imponerande skyskraporna. Samtidigt som Kinas fantastiska ekonomiska utveckling har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom har klyftorna i landet på senare tid fördjupats och befolkningen på landsbygden hamnat på efterkälken.

I många kinesiska byar finns inte tillräckligt att äta. Tillgången till rent vatten är begränsad och eltillförseln skakig. Rasismen mellan majoritetssamhället och landets minoriteter är utbredd. Regimens starka propagandamaskin är synlig över hela landet, och det kinesiska samhället präglas av övervakning, kontroll och rädsla.

En gång i tiden trodde marknadsliberala tänkare att mer kapitalism skulle leda till en demokratisering av Kina. Låt oss en gång för alla begrava den teorin. Kina är ett av de tydligaste exemplen på att den inte stämmer. Landets många minoriteter kan intyga det.

Jag ska ge er ett exempel från Xinjiang.

I Kina finns över 30 miljoner muslimska uigurer, en minoritet som drabbats särskilt hårt av regimens förtryck. Med hänvisning till terroristbekämpning fängslas, försvinner och dödas uigurer på daglig basis i Xinjiang.

Vad är deras brott? Att de har skägg, att de klär sig på ett visst sätt, att de har för mycket mat hemma, att de hälsar med frasen Salam aleikum, att de tror på sin gud och sin identitet - samtliga är skäl nog för att hamna i ett interneringsläger. Det handlar om övervakning, massförflyttningar och omskolningsläger med över 1 miljon människor i.

Vi får rapporter om systematiska våldtäkter och om att kinesiska tjänstemän flyttar in hos uiguriska familjer när fadern är borta. Frun förväntas nu dela säng med sin förtryckare.

Det här är några av de grövsta brotten mot de universella mänskliga rättigheterna som begås i dag. Brotten möjliggörs av högteknologisk övervakning och systematisk kartläggning av individer in i minsta detalj.

Låt oss vara tydliga: Kina är en enpartistat utan allmänna och fria val. Politisk opposition tillåts inte över huvud taget. Rättsväsendet är korrupt och styrs helt av kommunistpartiet. Ingen yttrande-, tryck-, mötes eller religionsfrihet finns. Medierna används för att kontrollera opinionen, och utrymmet för det civila samhället är begränsat. Kinesisk lag föreskriver lika rättigheter för kvinnor och män, men i praktiken återstår stora utmaningar, och familjepolitiken begränsar kvinnors reproduktiva rättigheter. Minoriteter straffas oproportionellt hårt i Xinjiang och Tibet. De fackliga rättigheterna är inte på något sätt respekterade, och antalet avrättningar är högst i världen.

Fru talman! Att Kina är en viktig handelspartner för Sverige och EU behöver inte sägas. Det går åt bägge håll. Kina är EU:s näst största handelspartner, och EU är Kinas största handelspartner. Varje dag handlar EU och Kina med varandra för över 1 ½ miljard kronor. Kinesiska direktinvesteringar i Sverige uppgick 2018 till 36 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 186 procent sedan 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Det är en handelsrelation som för oss är avgörande men inte skäl nog för oss att kompromissa med våra värderingar. Sverige måste fortsätta att trycka på för att den svenska medborgaren Gui Minhai släpps fri. Vi måste vara en röst som hörs om brotten mot de mänskliga rättigheterna, rätten till liv och rätten till hälsa. Men jag saknar inte hopp. Årets händelser i Hongkong har väckt liv i en demokratirörelse. Demonstranterna ger uttryck för fullt rimliga krav, och Sverige och EU måste sätta press på Kina så att de hörsammas.

Fru talman! Vi har de senaste veckorna bevittnat ett upptrappat tonläge från företrädare för Kina mot Sverige. Det är olyckligt och kontraproduktivt. Dialogen mellan Sverige och Kina måste vara god. Den ska inte bestå av hot och påtryckningar.

Att de politiska partierna i Sveriges riksdag och i utrikesutskottet har kunnat lägga partipoängen åt sidan och gemensamt samlas i en enad hållning är historiskt och en styrka för Sverige i internationella sammanhang.

Jag förväntar mig att samma enighet ska prägla mer av EU:s handlingar. Jag förväntar mig att EU står upp för varje enskild medlemsstat som möts av påtryckningar från den kinesiska regimen. Ett enat EU är vår styrka.

Fru talman! Det är glädjande att regeringen nu inrättar ett nationellt kunskapscentrum om Kina och satsningar på kunskapshöjning om Kina i dialog mellan myndigheter, kommuner, näringsliv och civilsamhälle.

Flera av de globala utmaningarna kan bara lösas i samverkan med Kina, och för detta krävs en bred, men aldrig undfallande, dialog. Det är vår skyldighet att stå upp för de mänskliga fri- och rättigheterna i alla kontakter med Kina. Rätten till fred, frihet och rättvisa måste också gälla världens mest folkrika nation.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 71 Hans Wallmark (M)

Fru talman! En röd lackask i en röd lackask - det är inte en uttalsövning utan ett försök till en liknelse. Regeringen har presenterat en tidigare av Moderaterna efterlyst Kinaskrivelse. Att kalla den strategi är kanske att gå väl långt, men den rymmer en del tankar, formuleringar och förslag som det finns anledning att ta fasta på. Dessa har i sin tur bearbetats av utrikesutskottet och presenteras i det betänkande som riksdagen nu har att debattera.

Jag tycker att utskottet under stor politisk enighet därmed har omhändertagit de motioner som sex partier lämnat in med ett femtiotal yrkanden. Betänkandet är i sig bredare och bättre än skrivelsen. Om regeringens text är den mindre lackasken ryms den i den större som alltså är den text som riksdagen via ledamöterna i utrikesutskottet tagit fram.

Fru talman! Låt oss börja med att definiera vad för land vi ska debattera: Folkrepubliken Kina. Landet har över 1 miljard invånare och är en betydande ekonomi. Det är en viktig handelspartner och en vetenskaplig nation men också en upprustande militärmakt och innehavare av kärnvapen. Det är en partner i vissa sammanhang och en utmanare i andra. Men först och främst är det en enpartistat. Det är därför helt omöjligt att avgöra var kommunistpartiet börjar och slutar i förhållande till militärmakten, näringslivet, den akademiska världen eller rättsväsendet. Dessutom är det en enpartistat där kommunistpartiet på alla sätt stärker sitt grepp och utövar större kontroll än tidigare över medborgarna. Det är en hightech-övervakningsstat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

År 2030 kommer världens största ekonomi för första gången i modern historia inte att vara en demokrati eller ens en riktig marknadsekonomi. Trots det har vi aldrig fullt ut tänkt igenom Sveriges förhållningsätt till detta nya Kina. Det är dags nu.

Kina är ett statskapitalistiskt samhälle där staten och företagen går in i varandra. Politiska, ekonomiska och militära verktyg används för att stärka den kinesiska statens inflytande. Kina spenderar nu lika på mycket på sin militär som övriga Asien tillsammans.

År 2015 hävdade Kina att man inte skulle militarisera Sydkinesiska havet. I dag är stora områden kontrollerade av Kina som byggt konstgjorda öar med tydliga militära ändamål helt i strid mot internationell rätt och ett utslag av skiljedomstolen i Haag.

Kinas inflytande över Europa växer genom uppköpta grekiska hamnar och ungerska broar. Förra året gjorde Mercedes-Benz offentlig avbön efter att biljätten publicerat en bild med ett citat av Dalai lama på Instagram. Den nya Sidenvägen, Belt and Road, är instrumentet för att skaffa sig stöd. 17 länder i Europa, flera inom EU, deltar nu i detta - för den enskilda nationen säkert i förhoppningen om pengar till investeringar och infrastruktur. Syftet från Peking är med säkerhet något helt annat.

Fru talman! Allt detta måste få konsekvenser för hur Sverige och andra västländer förhåller sig till Kina, inte minst för att det i sin tur påverkar hur Kina kommer att agera mot oss. Kina kan inte i längden tillåtas agera hos oss med helt egna spelregler. Om inte Sverige har en genomtänkt helhetssyn på våra relationer med Kina kommer både vi och EU att fatta dåliga beslut. Det är viktigt att vi agerar tillsammans.

Med utrikesutskottets betänkande markeras politisk bredd här i Sverige. Vi behöver visa på samma enighet i Europa och tillsammans agera med USA men även med länder geografiskt mycket närmare Kina som Sydkorea, Japan, Australien och Nya Zeeland.

Kina har visat prov på förmåga att härska genom att söndra och att markera mot en nation åt gången. Godtycklighet och dagsform avgör vem som drabbas. Därför är enighet och gemensamma åtgärder mellan Europa, USA och vänner i Asien viktigt. Samtidigt måste något göras för att skydda demokratiernas kontroll över sina ekonomier. I grund och botten är det principvidrigt att politiker ska bestämma vem som äger, men vi kan inte tillåta ett förstatligande via kinesiska uppköp.

Det gäller att skydda grunden för vårt eget välstånd. Industrispionage och kunskapsstölder riskerar att utarma våra företag och vår industri. Det gäller att svenska myndigheter hjälper och bistår i samband med kriminell verksamhet eller cyberangrepp riktade mot svenska intressen. Här kan mer göras från svensk sida.

Fru talman! Så här kan man fortsätta. Jag säger det inte för att ge en ensidigt negativ bild av Kina utan tvärtom. Miljoner människor har fått det materiellt bättre sedan Deng Xiaoping öppnade dörren 1978. Jag tror även i fortsättningen mer på samtal än på isolering. Men dubbla måttstockar är i grunden ohållbart. Det behövs ett nytt svenskt förhållningssätt till Kina som också är en del av en gemensam europeisk strategi. Inget enskilt land kommer nämligen att kunna mäta sig med Kinas ekonomiska, politiska och militära makt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Jag har förmånen att ha en i dessa frågor synnerligen engagerad partiledare. Ulf Kristersson är nog den enskilde politiker i vårt land som mest och bäst beskrivit och uppmärksammat det som sker i Kina och Kinas agerande mot andra. Han har i olika artiklar lyft fram olika aspekter, och vi två har också gjort det tillsammans. Moderaterna vill därför fortsätta peka på några delar som måste vara med inför framtiden.

Den första delen gäller lika regler. En viktig del i utbytet med Kina när det gäller till exempel handel och marknadstillträde är att det måste ske på lika regler och villkor. Den frågan måste vi driva gemensamt med de europeiska länderna. Annars finns det risk för att ett land står upp självt och ensamt straffas av Kina.

Den andra delen gäller utländska direktinvesteringar. Det behövs ett regelverk för att kontrollera och ytterst stoppa utländska direktinvesteringar i avgörande svensk infrastruktur som kan skada svensk och europeisk säkerhet. Moderaterna har krävt detta länge. Nu finns en utredning på plats. Det är bra. Nu gäller det att se resultat.

Den tredje delen gäller att förhindra intellektuell stöld. Svenska företag har länge varnat för kinesiskt industrispionage. Dataintrånget Cloud Hopper är det mest kända men långt ifrån enda fallet. Vi måste skydda svenskt näringsliv i allmänhet och innovativa techbolag i synnerhet. Moderaternas förslag om ett nytt cybercentrum med FRA som huvudman vore ett viktigt steg för att stärka cybersäkerheten hos såväl offentliga som privata aktörer och ett viktigt steg för bättre samarbete med andra länder i samma utsatta situation.

Den fjärde delen gäller samarbete kring klimatutmaningarna. Kina släpper i dag ut mer koldioxid än USA och EU gör tillsammans. Kinas användning av kol leder till mer utsläpp än Europas, Afrikas och Latinamerikas gemensamma utsläpp från kol.

Det växande Kina kommer att ha en mycket stor klimatpåverkan, särskilt i ljuset av att de kinesiska energisatsningarna både inhemskt och i utlandet till stor del gynnar fossila bränslen. Sverige bör därför driva miljö och klimatfrågorna inom internationella forum och arbeta för gröna frihandelsavtal med Kina där verkningsfulla klimatåtgärder ger mer fördelaktiga avtal. Sverige bör även utveckla sitt bilaterala samarbete med Kina när det gäller exempelvis miljöforskning, förnybar energi och hållbart skogsbruk.

Den femte delen gäller mänskliga rättigheter. Sverige ska vara en stark röst för grundläggande värden som demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter, dels bilateralt gentemot Kina, dels i internationella forum. Sverige ska kunna stödja till exempel aktivister som arbetar för demokrati och jämställdhet i Kina och stå upp för en regelbaserad världsordning inom ramen för till exempel EU, WTO och FN.

Fru talman! Kina är världens största exportland med 12 av världens 100 högst värderade företag. Vi kan inte och ska inte klippa banden. Men Sverige, och Europa, måste bättre värna våra fundamentala demokratiska, kommersiella och säkerhetspolitiska intressen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Att i dag tala om Kina utan att beröra de hot som slungats ut mot vårt land vore fel. När Kinas ambassadör hotade den svenska kulturministern när det gällde att dela ut Svenska PEN:s pris till den kidnappade och fängslade svenska förläggaren Gui Minhai var det därför en viktig uppvisning att vi alla slöt upp. Där och då var kulturministern även min kulturminister. Vid ceremonin var också flera politiker på plats, bland annat Moderaternas partiledare.

Vi kan inte heller tolerera försök till nedtystning i vårt land, som när FN-organet UNDP valde att med mycket kort varsel ställa in ett firande av 70 år av mänskliga rättigheter på grund av att det skulle ske i samband med en för Kina misshaglig fotografisk utställning. Ett annat exempel är när ett årligt firande av Taiwan efter telefonsamtal flyttades från det hotell i Stockholm där detta under flera år skett under festliga former.

Fru talman! När en röd lackask öppnas finns det däri många ord på små lappar: ekonomi, samarbete, näringsliv, utbyte och internationell handel. Men det finns också lappar på vilka det står Gui Minhai, uigurer i Xinjiang, enpartistat, militärmakt, Taiwan, Sydkinesiska havet och kämpande demokratiaktivister i Hongkong.

Det gör bilden komplex och mångfasetterad. Det kräver insikt men också fasthet och tydlighet från svensk sida.


Anf. 72 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! För mig har processen med att ta fram det här betänkandet på något sätt känts väldigt personlig men också lite vemodig. Jag tänkte börja med en liten reflektion om Kina i allmänhet och därefter säga något kort om själva betänkandet.

I skrivelsen lyfts det upp ett antal väldigt allvarliga problem som Kina ställer oss inför, exempelvis inrikespolitiska problem som människorättssituationen för huifolket i Xinjiang och det krympande demokratiska utrymmet i Hongkong. Vi tvingas också att inse att Kinas internationella inflytande kommer att bli mycket svårt att stoppa. Trycket på Taiwan kommer sannolikt att fortsätta vara högt. Kina är också en skadlig förebild för utvecklingsländer.

Inte heller här i Europa kan vi blunda för att Kinas stigande internationella inflytande och makt kommer att innebära utmaningar för vår gemensamma säkerhet.

Det som känns extra tråkigt i allt detta är att jag en gång i tiden var helt övertygad om att de här problemen var på väg mot sin lösning; EU:s och Kinas gemensamma framtid skulle innebära ett ömsesidigt förhållande på lika och vänliga villkor. Kina skulle bit för bit anamma vår syn på vikten av individens rättigheter, internationell avspänning och den regelbaserade världsordningen.

När jag bodde i Kina, 2007 till början av 2009, såg det ut som att de förhoppningarna var på väg att besannas. Till exempel genomförde den kinesiska regeringen då en reform av äganderätten som stärkte skyddet för privat egendom betydligt. Det gjorde att många utlänningar kände sig bekväma med att till exempel köpa sin egen bostad.

Det var också helt uppenbart att den berömda kinesiska censuren inte var vad den en gång varit. Det fanns ett stort mått av öppenhet när det gällde att prata politik. Man kunde till och med skämta ganska friskt om politiska ledare. Jag vet att det är betydligt mer känsligt i dag. När jag pratar med bekanta som fortfarande bor där får jag bilden av att de flesta har tappat hoppet om att Kina ska kunna återuppta den utvecklingen. Om den pessimismen är befogad eller inte återstår att se.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Jag vill också försöka nyansera bilden av Kina lite grann. När man diskuterar den här typen av skrivelser ligger det lite i sakens natur att fokuset lätt hamnar på det negativa. Det finns goda grunder för det.

Till att börja med vill jag dock med emfas hävda att det kinesiska kommunistpartiet, i sitt konfrontativa agerande, inte är i närheten av att ha en majoritet av det kinesiska folket bakom sig. Det är viktigt att poängtera det. Även om många kineser reflexmässigt ställer sig bakom sin regering i internationella konflikter, när man diskuterar person till person, är det viktigt att förstå att det sker mot bakgrund av en ganska obehaglig etnonationalism som genomsyrat allt offentligt liv i Kina de senaste årtiondena.

Den kinesiska regeringens narrativ utgår till stor del från ett ansatt och koloniserat folk som har rest sig ur fattigdom och förtryck och som nu är på väg att återta sin historiskt rättmätiga position. Men om man skrapar lite på ytan märker man ganska snabbt att det finns ett missnöje med situationen som den ser ut just nu, framför allt utvecklingen under det nuvarande ledarskapet. Det gäller framför allt korruption, laglöshet, som är ett enormt problem som man pratar alldeles för lite om, miljön, som är hårt ansatt, och de enorma sociala orättvisorna. Den politiska mångfalden finns där, och viljan att få ett mer västligt system är stark, framför allt i den yngre generationen.

Vad man också måste förstå är den kinesiska regeringens situation ur en historisk kontext. När man tittar på det nuvarande kinesiska ledarskapet och ser det ur ett europeiskt perspektiv är det uppenbart att en regering som beter sig på det sätt som den gör är fullständigt oacceptabel. Men Kina är inte Europa. Om man däremot betraktar den kinesiska historien och dess kontext inser man ganska snabbt att det nuvarande ledarskapet antagligen är det mest välfungerande, i varje fall jämfört med den samtid som Kina har haft sedan, antagligen, Tangdynastin kollapsade för tusen år sedan.

Göran Persson gjorde en gång ett uttalande som har blivit ganska berömt. Han sa: "För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet." Det är väldigt lätt för oss att i efterhand göra oss lite lustiga över uttalandet. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är exakt detta argument som den kinesiska regeringens raison d'être bygger på. Det är detta som de säger varje gång de diskuterar politik: Stabilitet är vårt främsta mål.

Det är viktigt att förstå detta. Om man inte riktigt kan se hur kineserna själva ser på den politiska kontexten är det också väldigt svårt för oss att från utsidan försöka göra något åt detta.

Avslutningsvis vill jag understryka min ärligaste förhoppning om att det kinesiska kommunistpartiet och den europeiska gemenskapen inom en inte alltför avlägsen framtid kan börja hitta tillbaka till varandra igen och göra verklighet av den ambition som står skriven över ingången till Förbjudna staden på Himmelska fridens torg. Där står det: "Shijie renmin da tuanjie wansui." Eller: Länge leve sammanhållningen mellan världens folk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Jag vill även säga något kort om själva betänkandet i sig. Jag är naturligtvis nöjd med hur det i stort ser ut. Det är jättekul att utskottet har varit så lyhört för alla partiers synpunkter. Jag kan inte minnas att något parti har framfört något tänkvärt som sedan inte har kommit med i betänkandet, vilket är jättebra.

Det känns bra att vi inte har några reservationer. Det skickar också en tydlig signal till Kina, nämligen att vad gäller frågan om hur Sverige ska hantera relationerna våra länder emellan finns en väldigt stark demokratisk förankring.

Jag vill också passa på att tacka utskottet för ett gott samarbete och önska alla en god jul.


Anf. 73 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag delar Ludvig Asplings beröm till utskottet. Vi har verkligen mejslat fram ett mycket bra betänkande. Jag delar också bedömningen att alla partier har tillgodosetts. Sex partier har skrivit motioner, och flera saker som framförts i dem har tillgodosetts på ett väldigt bra sätt. Jag uppskattar den historiska kontext som Ludvig Aspling sätter Kina i, fru talman.

Men jag tycker kanske att han tog lite väl lätt på uttalandet om stabilitet. Det är mycket riktigt så som Statsrådet Annika Strandhäll (S), att den kinesiska makten utnyttjar detta. Det här är det raison d'être man vill ha, det vill säga att man representerar stabiliteten. Det är dock en stabilitet som vilar på fångläger, politiskt förtryck, ett hightechövervakningssamhälle, lägren i Xinjiangprovinsen - listan kan göras väldigt lång.

Göran Persson, som var statsminister, kom inte alldeles enkelt och billigt undan sitt uttalande om stabilitet. Det blev närapå regeringskris och en misstroendeförklaring i Sveriges riksdag.

Fru talman! Ludvig Aspling avslutar anförandet med en förhoppning om att det ska bli bättre och att Kina ska röra sig in mot den mer normala landfamiljen, som Sverige, västvärlden och andra delar består av. Då är jag lite kuriöst intresserad av vilka tecken Ludvig Aspling ser som tyder på detta. Jag kan dessvärre räkna upp flera tecken som jävar motsatsen. Kina mäler sig alltmer ut ur detta. Det vore intressant att få höra om något som skulle kunna understödja tesen att Kina kanske snarare är på väg åt rätt riktning, inte fel riktning.


Anf. 74 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Först måste jag avvisa påståendet att jag tar lätt på talet om stabilitet. Jag har personligen känt studenter, Hans Wallmark, som har blivit kidnappade och torterade av den kinesiska säkerhetstjänsten på grund av att de har skrivit saker på nätet som regeringen där inte gillar. Detta är inget jag tar lätt på.

Anledningen till att jag lyfte upp detta var att det är viktigt att förstå den inrikespolitiska kontexten. Det är också viktigt att förstå den konversationen mellan det kinesiska styret och det kinesiska folket. Om vi inte förstår hur de argumenterar mot sitt eget folk kan vi aldrig riktigt vara effektiva i vårt arbete för att bemöta dem. Detta är jätteviktigt. Men jag tar absolut inte lätt på det här. Det ska ingen här i kammaren tro.

Jag vill också påpeka att det inte är en tes som jag framför, utan en ren förhoppning. Vad förhoppningen beror på är att Kina är en personlig fråga för mig. Jag har ju bott där i flera år och tycker att det på många sätt var en väldigt intressant upplevelse. Samtidigt var det väldigt oroande. Just det faktum att utvecklingen såg så positiv ut under den period då jag bodde där gjorde att många kanske fick en positiv bild som inte var helt motiverad. Jag kanske själv har drabbats av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Jag framförde alltså inte en tes. Jag ser tyvärr inget i dagsläget som tyder på att relationerna kommer att bli bättre, men det är min förhoppning.


Anf. 75 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag tycker att det har funnits ett värde i utrikesutskottets arbete att vi har haft ledamöter med personliga erfarenheter. Ludvig Aspling är en sådan, och Aylin Fazelian är en annan. Det är utmärkt. Det har dessutom skänkt ytterligare dimensioner till vårt arbete och våra samtal.

Därför är det bra när Ludvig Aspling svarar på min första fråga om stabilitet med detta klarläggande. Det finns ingen anledning att ytterligare gå vidare med det.

Det är också bra att han är tydlig med att det handlar om en förhoppning. Den kan säkerligen många dela. Det hade varit annat med en tes. Jag väljer, fru talman, att när vi i dag diskuterar Kina här i kammaren hålla mig mer till vad jag ser än vad jag hoppas. Tyvärr går mycket av det som nu sker i fel riktning. Det finns ganska lite man kan framföra som skulle kunna understödja Ludvig Asplings förhoppning.

Alla som kan visa på mått och steg i rätt riktning är välkomna. Det behöver höras. Men det finns just nu, enligt mig, väldigt lite som tyder på att man kan ha den förhoppning som Ludvig Aspling ger uttryck för.


Anf. 76 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Vi behöver inte här i kammaren gå in i några semantiska resonemang om vad "förhoppning" är.

Jag håller dock helt med om Hans Wallmarks resonemang. Det finns väldigt lite, kanske inget, som tyder på att situationen där är på väg att förbättras. Det enda som jag kan tänka mig när man diskuterar i dessa termer är det som har varit. Det är vad jag kan se. Men när man tittar framåt finns ingenting som tyder på att situationen kommer att bli bättre.

Den förhoppning som jag ändå måste stå till svars för kommer jag nog inte att ge upp. Jag har många positiva minnen. Jag har vänner som bor där, både kineser och utlänningar. Så länge jag har det och så länge jag har kontakt med folk där kommer jag nog att försöka hålla denna förhoppning vid liv.


Anf. 77 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! I år uppmärksammar vi att det har gått 100 år sedan riksdagen fattade beslut om allmän och lika rösträtt i Sverige. I Kina har det firats att det var 70 år sedan kommunistpartiets maktövertagande.

När vi 2021 firar att det är 100 år sedan det första valet hölls efter att allmän och lika rösträtt införts firar Kina att det har gått 100 år sedan kommunistpartiet bildades.

När vi i år har firat att det är 30 år sedan Berlinmuren föll, då människor som drömt om frihet från kommunismens förtryck bokstavligen rev ned den, förbjöds alla opinionsyttringar i Kina som skulle påmint om att det var 30 år sedan massakern på Himmelska fridens torg inträffade. Stridsvagnar mejade formligen ned människor. Drömmen hos miljontals kinesiska medborgare som demonstrerat för frihet dödades - i varje fall då om än inte för all framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Vi ser att demokratin fungerar väl på Taiwan. Vi vet att den har fungerat väl i Hongkong, där miljontals människor sedan i juni kämpat för att behålla sina demokratiska fri- och rättigheter, garanterade i det avtal som Kina och Storbritannien ingick 1997 om ett land med två system. Detta avtal utmanas nu. Signalen från den kinesiska ledningen om att det till 100-årsfirandet av kommunistpartiets maktövertagande 2049 bara ska finnas ett Kina är lika alarmerande som tydlig.

Utrikesutskottet är enigt. Vi fördömer oproportionerligt våld och stöder flera av de krav som framförts till skydd för demokratin och de fri- och rättigheter som Hongkongs grundlag garanterar. Lika tydliga är vi om att de fria val som snart ska hållas i Taiwan ska respekteras och att Kina ska hålla sig borta från dem.

Fru talman! Vi respekterar självklart det kinesiska folkets rätt till frihet och rätt att få styra sig självt. Vi ser också att det aldrig har fått den möjligheten. Vi hoppades länge på att öppnandet som syntes i Kina under en tid och inkluderingen i flera multilaterala organisationer skulle skapa möjligheter för en sådan frihet för det kinesiska folket. Vi hoppades att Kina avsåg att inte bara stå bakom utan faktiskt också efterleva de regler och värden som alla de här organisationerna och systemen byggde på, inte utvecklas till den ökända hästen från Troja för kommunistpartiets maktambitioner inte bara i Kina utan även globalt.

I dag vet vi att nuvarande ledning vill nå andra mål än dem vi gemensamt utvecklat efter andra världskriget. De senaste åtta åren har kommunistpartiets maktanspråk och ledningen förenats i ett ökat förtryck av oliktänkande, ökande övervakning av medborgare, fängslanden och bortföranden, ja, till och med mord. De interneringsläger som byggts i Xinjiang är ett tydligt bevis på de flagranta övergrepp på grundläggande mänskliga rättigheter som kommunistpartiet är skyldigt till. 1-2 miljoner uigurer tvångsinterneras och hjärntvättas. De ska utplåna sin identitet och omskolas, som det heter.

Det är klart att vi inte har tillgång till dessa läger. Det är inte transparent. Det är inte öppet. Här finns ingen möjlighet för FN att gå in och granska. Men tiden kommer. Här finns det skäl att vara öppen för sanktionspolitik när det gäller övergrepp mot mänskliga rättigheter. Berättelserna från Xinjiang är många, och de speglar delvis också det som tibetaner har upplevt tidigare och upplever även nu. Tibetanerna har länge förföljts. Det har till och med gått så långt att vi mer eller mindre hotas när vi vill ha möten med företrädare för tibetaner här i riksdagens lokaler, fru talman. Det är inte acceptabelt.

Fru talman! När vår svensk-kinesiske medborgare Gui Minhai kidnappades i Thailand och fördes till Kina var det självklart för oss att kräva hans frigivning. När han hålls fängslad utan all möjlighet till kontakt med familj, konsulärt tillträde, läkarkontakt med mera kritiserar vi det. När han visas upp i kinesisk tv som tvångsinternerad tvekar vi inte att kritisera Kinas agerande. När en fristående organisation i Sverige, Svenska PEN, delar ut Tucholskypriset för fängslade författare till Gui Minhai och blir hotad, när till och med ledande politiker hotas, när Sverige hotas om vi deltar och ställer upp på Svenska PEN:s rätt att dela ut priset, då står vi upp tillsammans. Vi står upp för det fria ordet, mot försök att tysta det. Hela Sverige stod bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

När Right Livelihood-stiftelsen delade ut sitt pris till Guo Jianmei för hennes MR-kamp för kvinnors rätt och kvinnors frihet i Kina var vi också där, men tyvärr inte hon. Hon fick inte lämna Kina för att ta emot det alternativa Nobelpriset.

Fru talman! Det är ett aggressivt Kina vi i dag ser, ett Kina som ägnar sig åt allt från panda- till skulddiplomati, ett Kina som talar om våra universella värden och hyllar multilaterala organ men menar något helt annat. Man vill bruka dem för att omforma dem till att passa det kinesiska kommunistpartiets perspektiv, eller som många säger: ja, mänskliga rättigheter, men med ett kinesiskt perspektiv.

Vi kan se deras agerande i FN:s diverse organ. UNDP och dess hotade möte här i Stockholm har nämnts tidigare. I WTO-systemet är det synligt. Vi ser det också i Parisagendan och hanteringen på klimatområdet. Det blir synligt i Belt and Road-initiativet, som i grunden är utvecklat som en drivlina för den globala vision som kommunistpartiet har lagt fast.

Dagens Kina är inte ett transparent, öppet och trovärdigt Kina som lever upp till lika villkor. När det kinesiska statsägda investeringsbolaget SDIC för någon månad sedan kom till Sverige för att leta högteknologiska företag att investera i gjorde de det därför att det finns en uttalad vilja från kommunistpartiets ledning. De ska leverera i enlighet med ett mål om Kina 2025 som partiet och dess ledare beslutat om. Vi vet att de sitter på teknologi som ska bygga kommunistpartiets mål: ett mer dominerande Kina eller kanske till och med den dominanta statsmakten Kina.

Fru talman! Sverige - vi alla - har att göra med en systemrival. Det är vi tydliga med i vårt betänkande. Det är bra att också EU gjorde detta tydligt i sitt meddelande från i våras. Det kräver att vi skyndsamt vidtar mått och steg i EU men också med likasinnade utanför EU, med utvecklingsländer och såklart här hemma i Sverige. Sverige ska inte vara eller bli en testbädd, som Kina vill se i väst.

Vi behöver skärpa vår lagstiftning och säkra strategiska funktioner och kompetenser brett på alla nivåer i Sverige. Kunskapscentrum är bra, men det krävs tydlighet när det gäller det säkerhetspolitiska fokuset, åtminstone som vi ser det. Där avser vi att följa frågan vidare. Den screeningsförmåga som utreds måste påskyndas och enligt vår mening komma på plats tidigare än 2021, då utredningen senast ska vara klar. Nästa år skulle vara bra som en ambitionsnivå.

Fru talman! Vi ska se möjligheter i samarbete men på lika villkor. Vi hotar aldrig. Vi är ett litet land som står upp för våra värden, som vi ser som universella.

Med det, fru talman, vill jag också understryka värdet av det gemensamma betänkande som utskottet lägger på riksdagens bord. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och hänvisar i övrigt till vår motion och vårt särskilda yttrande.


Anf. 78 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Låt oss börja i den positiva änden. Det är riktigt bra att regeringen har tagit fram en skrivelse om arbetet med frågor som rör Kina. Det tydliggör regeringens position och syn på Kina, det ökar den allmänna kunskapen och kompetensen om Kina och det skapar debatt mellan de politiska partierna om Kina. Allt detta är mycket bra.

Kopplat till skrivelsen är det också bra att regeringen satsar resurser och skapar ett kunskapscentrum om Kina. Det samlar den kompetens som finns i dag och rustar Sverige starkare för framtiden. Jag tror att det finns en poäng med att genomföra satsningen genom en ökad nordisk samverkan på området.

När det gäller Kina är behovet av att tala klarspråk något som återkommer. Sverige måste alltid vara en stark röst som sätter mänskliga rättigheter före ekonomiska intressen. Kina är en enpartistat, en diktatur där kränkningarna av demokratiska fri- och rättigheter är omfattande. Kina är också det land i världen som använder dödsstraff i störst omfattning. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex hamnar Kina 2019 på plats 177 av 180.

Sedan kommunistpartiets kongress hösten 2017 har partiet en uttalad ambition att utöka sin kontroll över alla delar av samhället. Ledaren Xi Jinping upphöjs nu till den högsta ledaren vid sidan om Mao Zedong. Den långsiktiga planen för Kina är att vara världens stormakt nummer ett år 2049 eller tidigare.

Regeringens skrivelse har många förtjänster i sin beskrivning av Kina. Men när det kommer till vilka strategier man ska använda sig av är man otydligare.

I utrikesutskottets betänkande slår vi fast ett antal saker betydligt tydligare än vad regeringen gör i sin skrivelse. Att utrikesutskottet är helt enigt i sina ställningstaganden är en styrka. Det skickar en signal till Kina och dess ambassad här i Sverige att Sverige aldrig tvekar att kritisera brott mot mänskliga rättigheter. Vår politiska debatt är en del av vår styrka. Den skapar dynamik men också enighet i våra krav. Vi viker oss aldrig.

Jämfört med regeringens skrivelse är utrikesutskottet betydligt tydligare om Hongkong. Vi slår fast att demonstranternas krav är legitima. Utskottet konstaterar att Hongkong har en speciell ställning som särskild administrativ region inom Kina enligt ett avtal som ingicks mellan Kina och Storbritannien. Ett land, två system är den fastställda princip på vilken Hongkongs självstyre grundas.

Utskottet fördömer den oproportionerliga brutalitet och det våld som polisen använder mot demonstranter i Hongkong. Demonstranterna har gett uttryck för flera krav: att de demonstranter som gripits ska släppas och inte stämplas som upprorsmakare, att det ska skapas en oberoende kommitté som ska utreda polisens omfattande våldsanvändning under protesterna och att det ska införas allmän rösträtt i fria och rättvisa val. Utskottet stöder dessa krav och kommer att fortsätta att stödja Hongkongs självstyrande ställning.

Sedan förra hösten har vi nåtts av rapporter från den kinesiska delrepubliken Xinjiang - eller Östturkestan som uigurerna kallar sitt område. Uppskattningsvis har 1 miljon människor, främst från den muslimska folkgruppen uigurer, fängslats i det regeringen kallar utbildningscenter.

Människorättsorganisationer beskriver dem snarare som omskolnings- eller interneringsläger. Uigurerna utsätts för massiv övervakning i regionen, både fysiskt och digitalt. I omskolningslägren utsätts de för tortyr, enligt människorättsorganisationer. Kritiken från människorättsorganisationer mot Kinas behandling av uigurerna är kraftig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Världssamfundet har dock hittills agerat ganska försiktigt, och de grova och omfattande övergreppen har fått få och små konsekvenser. När USA nyligen införde visumsanktioner för kinesiska tjänstemän som är inblandade i omskolningslägren i Xinjiang och deras familjemedlemmar var det ett av få undantag.

Därför är det bra att utrikesutskottet, på Vänsterpartiets initiativ, anför att Sverige bör agera inom EU för att sätta press på Kina att omedelbart upphöra med övergreppen mot uigurer och att Sverige bör verka för att EU inför sanktioner mot Kina som ska kopplas till kraven om att Kina ska upphöra med övergreppen mot uigurer. Detta anmodar i dag riksdagen regeringen att göra.

Utrikesminister Ann Linde! Vi ger dig i dag en viktig stafettpinne att lämna över i Bryssel så att detta ska höras hos makthavarna i Beijing och Xinjiang.

I oktober 2015 kidnappades den svenska bokförläggaren Gui Minhai av kinesiska agenter i sin semesterbostad i Thailand. Han drev då en framgångsrik förlags- och bokhandelsverksamhet i Hongkong specialiserad på satirböcker om kinesiska politikers vardagsliv. Det var för känsligt för diktaturen, och i januari 2016 dök Gui Minhai upp i statstelevisionen med ett framtvingat erkännande av ett 13 år gammalt brott. Gui Minhai har nu suttit fängslad i fyra år. Han visar i dag symtom på ALS och är i stort behov av läkarvård.

Den svenska regeringen har inte gjort tillräckligt för att få honom frisläppt, vilket Vänsterpartiet har kritiserat vid flera tillfällen. Turerna kring Sveriges tidigare ambassadör till Kina, Anna Lindstedt, som nu är åtalad för brott för sitt agerande vid mötet om Gui Minhai på hotell Sheraton i Stockholm, väcker frågor om hur regeringen egentligen arbetar för att få Gui Minhai frigiven.

Fru talman! I onsdags valde jag därför att KU-anmäla den förra utrikesministern Margot Wallström. Utrikesministern är högst ansvarig på Utrikesdepartementet och därigenom ansvarig för all verksamhet på och styrning av departementet. Utrikesminister Wallström och kabinettssekreterare Söder har i utrikesutskottet hävdat att Utrikesdepartementet saknade kännedom om såväl mötet som ambassadörens närvaro i Sverige. Det är uppgifter som kan ifrågasättas, inte minst eftersom det i mediernas granskning i efterhand framkommit att man visste att ambassadören befann sig i Sverige.

Mot denna bakgrund bör konstitutionsutskottet granska tidigare utrikesminister Wallströms kännedom om händelserna och hennes agerande och styrning av Utrikesdepartementet utifrån detta. En KU-anmälan kan antingen visa att allt gick rätt till eller att det finns skäl att kritisera Utrikesdepartementets politiska ledning.

Fru talman! Hur många personer som avrättas i Kina varje år är en statshemlighet. Enligt organisationen Dui Hua Foundation avrättades ca 2 000 personer under 2018, och dödsstraff kan utdömas för 46 olika brott. Vidare har antalet uigurer som avrättas ökat.

Utskottet fördömer tillämpningen av dödsstraff och framhåller att avskaffandet av dödsstraff är en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik.

Vänsterpartiet är kritiskt till att regeringen i skrivelsen inte beskriver hur man tänker motverka Kinas användande av dödsstraff. Vänsterpartiet anser att den svenska regeringen i varje form av kontakt med Kina ska kräva ett stopp för användandet av dödsstraff.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Kina är i dag världens näst största marknad för organtransplantationer. Organhandel är en lukrativ bransch. En människas vitala organ kan säljas för sammanlagt omkring en halv miljon dollar. Efter massiv kritik från omvärlden hävdar regimen att organstöld inte längre pågår, men enligt flera experter på området fortgår organstölden, framför allt från de förtryckta minoriteterna.

Regeringen nämner inte frågan om organstölder i sin skrivelse, vilket jag är kritisk mot. Sverige bör verka för att en internationell utredning tillsätts med anledning av rapporterna om organstöld i Kina.

Den kinesiska konstitutionen garanterar lika rättigheter för män och kvinnor, men i realiteten finns det stora utmaningar. Kvinnor är underrepresenterade inom politik och näringsliv, och våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsskikt. En undersökning från Kinas kvinnoförbund visade 2016 att omkring 30 procent av alla kvinnor som var gifta eller i ett förhållande hade utsatts för våld i nära relationer.

Kvinnors reproduktiva hälsa och rättigheter begränsas genom familjeplaneringspolitiken. Ettbarnspolitik har ersatts av tvåbarnspolitik. I praktiken leder familjeplaneringspolitiken i kombination med patriarkala värderingar till att det föds betydligt fler pojkar än flickor. Enligt officiella siffror finns det 32 miljoner fler män än kvinnor i Kina.

Att Sveriges feministiska regering, som var först i världen med att driva en feministisk utrikespolitik, knappt nämner kvinnors rättigheter eller jämställdhet i sin Kinastrategi är beklagligt. Feminismen måste ha en tydligare plats i den svenska utrikespolitiken, även när vi talar om Kina.

Världsfacket rankar i Global Rights Index världens länder utifrån arbetsförhållanden och fackliga rättigheter. Länderna rankas på en skala mellan 1 och 5, där 5 är sämst. Kina får betyg 5, vilket betyder att det inte finns några garantier för fackliga rättigheter. Kina har ratificerat fyra av ILO:s åtta kärnkonventioner, dock inte konventionerna som handlar om tvångsarbete och organisationsfrihet.

Den enda fackliga organisation som tillåts arbeta öppet i Kina är den som är knuten till statsapparaten. I dess stadgar står det att uppgiften är att vara en bro mellan den arbetande massan och kommunistpartiet. Det betyder i praktiken att när en konflikt uppstår mellan arbetare och parti tar facket partiets sida. Ledarna för fackförbundet utses oftast av partiet, och det förekommer även att chefer på arbetsplatsen sitter med i ledningen för fackförbunden. Kollektivavtal finns men tillämpas sällan i praktiken, och det finns ingen laglig strejkrätt. Vid strejker är det fackets roll att försöka motivera de anställda att sluta strejka och återgå till arbetet.

Regeringen nämner inte fackliga rättigheter eller arbetsrätten i sin skrivelse. Att en socialdemokratiskt ledd regering, som har haft den fackliga satsningen Global deal som sitt utrikespolitiska flaggskepp, inte adresserar de omfattande bristerna avseende fackliga rättigheter i Kina är för mig helt obegripligt.

Samtidigt som länder i väst kritiserar den kinesiska staten för övergrepp mot mänskliga rättigheter ställer sig företag i väst ofta negativa till de lagförändringar som skulle förbättra situationen för arbetare. Lagförändringar som har stärkt arbetarnas rättigheter möts ofta av stor kritik från utländska företag. En stor del av världens produktion sker i Kina, och många svenska företag köper in produkter som tillverkats i kinesiska fabriker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Det gäller bland annat billiga smycken med halvädelstenar och glas, och riskerna inom denna verksamhet är väl kända. Arbetarna saknar ordentligt skydd mot damm, som kommer in i lungorna och förstör vävnaden. I många fall leder detta till en för tidig död. Alltför många svenska importörer prioriterar låga produktionskostnader framför miljöhänsyn och villkor för de anställda. Om arbetsmiljön såg ut så i Sverige skulle fabriken troligtvis omedelbart stängas.

I de kontakter som Sveriges regering har haft med Kina är det dock sällan som företagens roll för de mänskliga rättigheterna står i fokus. Det finns en benägenhet att skilja mellan politiska kontakter och ekonomiska kontakter. Vänsterpartiet menar att det inte är möjligt att särskilja frågor om handel och investeringar från arbetet med mänskliga rättigheter och att det är viktigt att lyfta fram det arbetet.

I regeringens exportstrategi pekas 26 stater ut som prioriterade, och Kina är en av dem. Man motiverar satsningen på Kina och andra stater med bristande respekt för mänskliga rättigheter med att man genom handel kan komma närmare och att det leder till demokratisering. Det var intressant när Aylin Fazelian från Socialdemokraterna avfärdade den devisen, för den finns tydligt kvar i den exportstrategi som regeringen lade fram för tre år sedan. Kina är det tydliga exemplet på att den vägen inte funkar.

Ett medel för att få företag att lyfta fram arbetsvillkor är att teckna globala ramavtal. De fungerar som ett slags globala, kollektiva fackliga avtal med syfte att lägga ett gemensamt golv för alla arbetsplatser och underleverantörer som är knutna till en koncern. Tanken är att dessa villkor aldrig får brytas inom koncernen, oavsett var verksamheten bedrivs. Den svenska regeringen bör verka för att svenska multinationella företag som är verksamma i Kina undertecknar dessa globala ramavtal, så att det går att sätta tak för arbetstider och stadga vilka löner som ska gälla samt skydda arbetare från skador och sjukdomar.

Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyo, är en rätt märklig figur. Sedan han tillträdde använder han ambassadens uttalanden som ett sätt att försöka ändra och korrigera svenska uttalanden om Kina av politiker som mig själv, liksom av journalister och komiker. För en månad sedan gick han ett steg längre och försökte stoppa regeringens medverkan vid Svenska PEN:s utdelning av Tucholskypriset till bokförläggaren Gui Minhai. Utskottet välkomnar den politiska enighet över partigränserna som manifesterades i samband med prisgalan. Därtill ser man allvarligt på att Kina försöker motarbeta utövandet av yttrande- och mötesfrihet i Sverige av såväl enskilda som organisationer som kritiserar kinesiska förhållanden.

Vänsterpartiet vill gå ett steg längre. Vi kräver att Kinas ambassadör i Sverige, Gui Congyou, förklaras persona non grata. Han ska alltså inte längre tillåtas att verka som ambassadör i Sverige efter att ha försökt hota den svenska regeringen till tystnad. Yttrandefriheten är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige. Att aktivt arbeta för att inskränka den är ett mycket olämpligt beteende från Kinas ambassadör i Sverige.

Med det sagt vill jag yrka bifall till förslaget från Sveriges riksdags eniga utrikesutskott.


Anf. 79 Lars Adaktusson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om regeringens skrivelse angående relationerna till Kina.

Utvecklingen i Kina är djupt oroande. Som ett resultat av en uttalad policy stärks kommunistpartiets makt på bekostnad av människors frihet och demokratiska reformer. Allmänna och fria val lyser med sin frånvaro, oberoende rättsväsen och fria medier existerar inte och mänskliga rättigheter kränks. På senare tid har religionsförföljelsen av kristna och muslimer intensifierats. I Xinjiangprovinsen är enligt FN 1 miljon uigurer placerade i interneringsläger där tortyr, sexuella övergrepp och hjärntvätt används för att tvinga fram lojalitet med kommunistpartiet.

Kristdemokraterna fördömer detta i starkast möjliga ordalag. Det som pågår är ett brott mot internationell humanitär rätt. Det är vedervärdigt.

Den kinesiska regimens maktanspråk och avsaknad av respekt för mänskliga rättigheter sträcker sig tyvärr även utanför det egna landets gränser. I Sverige rapporterar Säkerhetspolisen om ökad kinesisk underrättelseverksamhet och flyktingspionage. Svenska medier utsätts för anklagelser och påtryckningar från kinesiska diplomater. Försök görs att tysta Angela Gui, dotter till den svenske bokförläggaren Gui Minhai, oskyldigt fängslad i Kina sedan 2015. Sammantaget är detta ett agerande som stärker bilden av Kina som en diktatur utan respekt för individers integritet och nationers oberoende.

Beklagligt nog uppträder vissa kinesiska diplomatiska företrädare i linje med detta, och en av dem är - som har nämnts - Stockholmsambassadören Gui Congyou. Hans försök att stoppa den svenska kulturministerns närvaro vid utdelningen av Tucholskypriset är exempellöst och passerar alla gränser för diplomatiskt umgänge. Hoten om motåtgärder och konsekvenser i form av försämrade handelsrelationer är talande, inte för den svenska regeringens agerande utan för den kinesiska regimens syn på yttrandefrihet och demokrati. Skulle regeringen mot bakgrund av det som skett förklara den kinesiske ambassadören icke önskvärd i Sverige skulle Kristdemokraterna välkomna det.

Fru talman! Kina är världens näst största handelsnation och Sveriges största handelspartner i Asien. Det som händer i Kina påverkar svensk ekonomi och svensk handel. Det påverkar svenska företags konkurrenskraft och möjligheten att nå målen i klimatpolitiken. Samtidigt som vi konstaterar detta måste det sägas att vi aldrig kan vika oss för kinesiska hot eller påtryckningar. När människovärdet kränks är det vår rätt, men också vår skyldighet, att höja rösten. Värderingar byggda på frihet, demokrati och rättsstatliga principer är inte förhandlingsbara.

Sveriges utgångspunkt i relationen till Kina bör därför vara att bejaka och välkomna handelsutbyte, men inte till priset av svenska säkerhetsintressen och mänskliga rättigheter. Emellanåt har det från regeringens sida tyvärr brustit i avvägningen mellan handelssamarbete och klarspråk när det gäller människorättskränkningar. Detta är en svår avvägning, men icke desto mindre går det att dra slutsatser av de närmast kravlösa handelsavtal som har ingåtts med Iran och Kuba. De avtalen har inte lett till en bättre situation vad gäller mänskliga rättigheter; tvärtom har situationen försämrats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Kinas försvarsanslag är i dag världens näst största. Krigsmakten har ställts om för att effektivare kunna skydda det som kallas kinesiska intressen utomlands. Samtidigt stärks Kinas militära samarbete med Ryssland, och ländernas gemensamma strategiska intresse för Arktis ökar.

Detta får konsekvenser för USA och även för Europa. En prioriterad uppgift på det säkerhetspolitiska området är därför att stärka den transatlantiska länken. Samtidigt som Europa tar en större del av ansvaret för sin egen säkerhet är det i samverkan med USA som nya kinesiska utmaningar måste mötas. Det gäller på det säkerhetspolitiska området, men det gäller också i värnet av frihandel och demokratiska värderingar.

De folkliga protesterna i Hongkong visar att internationellt politiskt och diplomatiskt stöd är nödvändigt för att principen "ett land, två system" ska upprätthållas. För att bevara Hongkongs rätt till självbestämmande, för att försvara Hongkongbornas rätt till frihet, krävs det att EU och USA uppträder gemensamt mot den kinesiska regimen.

Detta gäller också i relation till Taiwan, som de facto är en stat och har goda relationer till EU och Sverige. Med Taiwan delar vi grundläggande demokratiska värderingar. Det innebär att samarbetet bör fördjupas ytterligare genom ett bilateralt investeringsavtal och genom att Sverige aktivt verkar för ökat taiwanesiskt deltagande i internationella sammanhang.

Det går att göra skillnad när fria och demokratiska stater sluter sig samman och agerar gemensamt.

Fru talman! Kina är en stormakt även ekonomiskt. Gigantiska resurser satsas i dag på forskning och utveckling, innovation och ny teknik - allt för att stärka kommunistpartiets inflytande.

Sverige ska ha goda handelsrelationer med Kina. Samtidigt är det uppenbart att vi på ett bättre sätt måste skydda känslig teknik och kommunikation. Riskbedömningsanalyser av 5G är fortsatt viktigt. Möjlighet att stoppa direktinvesteringar i digital infrastruktur eller andra samhällsviktiga anläggningar måste finnas om investeringarna bedöms skada svenska säkerhetsintressen.

Sverige har ett intresse av att EU och andra länder i största möjliga utsträckning når enighet i denna och andra viktiga frågor gällande Kina.

Nu finns det en realistisk strategi för detta arbete. Kristdemokraterna välkomnar regeringens skrivelse liksom det nationella kunskapscentrum om Kina som nu ska inrättas. Inte minst välkomnar vi den breda enigheten och samarbetet om detta i utrikesutskottet. Förhoppningsvis får vi genom detta arbete en fördjupad diskussion om Sveriges och EU:s förhållningssätt gentemot det Kina som nu växer fram.


Anf. 80 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utrikesutskottets förslag.

Enligt uppgifter har den kinesiske ambassadören i Stockholm under föregående år blivit uppkallad 40 gånger till vårt svenska utrikesdepartement. Anledningen är att Kina kraftigt har ökat sina ansträngningar att påverka Sveriges samhällsutveckling.

Kina har under de senaste åren utvidgat sina internationella anspråk, och staten har skärpt sin kontroll över landets medier, människors privatliv och kinesiska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Jag är liberal, och jag är övertygad om att internationellt utbyte, globalisering och rörlighet medför en positiv utveckling i världen. Det ökar vårt välstånd, vidgar våra vyer och ger större möjligheter för individen. Jag tror att det är mot den bakgrunden som många länge har velat se närmandet till Kina som något positivt.

Vi ska självklart vara positiva till att Kina har växt ekonomiskt och hundratals miljoner kineser har fått höjd levnadsstandard. Kina är ytterst centralt för världens handel och investeringar. Men denna utveckling har också en annan sida.

Kina är en diktatur och en enpartistat. Kommunistpartiet håller befolkningen i ett järngrepp. Den kinesiska regimen har auktoritära ambitioner som sträcker sig långt utanför Kinas gränser och växlar i allt högre grad in sin växande ekonomiska styrka till ökad politisk makt i världen.

När Kina är världens största ekonomi innebär det att vi förmodligen under resten av våra liv måste hantera det faktum att världens ekonomiska supermakt inte längre är en demokrati.

Just därför, fru talman, är det så viktigt att Sverige och EU har en strategi för hur vi ska förhålla oss till Kina. Det handlar om att upprätthålla handel och utbyte men samtidigt värna vår kritiska infrastruktur, vårt fria samhälle och vårt fria opinionsklimat och inte tveka att kritisera Kina när landet kränker mänskliga rättigheter.

Fru talman! Det finns en kinesisk demokrati i dag - den heter Taiwan. Sedan Taiwan för några årtionden sedan demokratiserades har landet sett en remarkabelt positiv utveckling när det gäller både ekonomi och demokrati. Taiwan är en dynamiskt vibrerande demokrati med regelbundna val och starkt skydd för individens rättigheter. Taiwan är i dag också ett av få länder i Asien som har en folkvald, kvinnlig, liberal president - Tsai Ing-wen.

Men Taiwan lever ständigt under hotet att sväljas av Kina. När man ser hur Kina steg för steg försöker kväva friheten i Hongkong måste man vara medveten om att samma sak i framtiden kan hända Taiwan. Kina använder också sitt ekonomiska inflytande för att förmå andra länder att dra tillbaka stöd till Taiwan. Detta skedde nyligen i fallen Salomonöarna och Kiribati.

Den som undrar över Kinas intentioner uppmanar jag att åka till Hongkong. Den kinesiska oviljan att respektera Hongkongs demokrati, regionens autonomi och ingångna avtal visar tydligt vilket ointresse den kinesiska regimen har för någon annan samhällsmodell än sin egen kommunistdiktatur.

Den som fortfarande är osäker kan bevittna vad som sker i Xinjiang i nordvästra Kina, där så många som 1 miljon uigurer har deporterats till så kallade omskolningsläger, eller förföljelsen av tibetaner och koloniseringen av Tibet som pågått i årtionden.

Den kinesiska säkerhetslagen innebär att kinesiska medborgare kan tvingas rapportera information som kinesiska myndigheter kräver. Det innebär att kinesiska företag eller studenter kan läcka känslig information från EU till Kina, något som Säkerhetspolisen slagit larm om.

Genom sina ekonomiska muskler skaffar sig Kina politiskt inflytande. Detta blir plågsamt tydligt i fallet Gui Minhai.

Kina hotar nu att begränsa utbytet med Sverige. Det skulle kunna ge stora negativa konsekvenser, både för gemene man och för vårt näringsliv. Detta agerande är givetvis helt oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Under 2016 tog Europeiska unionen fram en gemensam strategi gentemot Kina - det är bra. Liberalernas uppfattning är att vi tillsammans inom Europeiska unionen har större möjligheter att påverka än var och en för sig.

Trots att strategin förstärkts genom nya direktiv kan man konstatera att Kinas ageranden utgör en större utmaning i dag jämfört med 2016, när strategin kom. Liberalerna anser därför att EU behöver arbeta fram en ny strategi som lever upp till de samhällsutmaningar som EU nu står inför, framför allt kopplat till kinesiskt påverkansarbete. Det är högst välkommet att utskottet instämmer i detta.

En annan viktig fråga gäller utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden i EU. Hittills har 14 europeiska länder infört så kallade nationella screenings och meddelat riskfyllda investeringar till EU-kommissionen.

Sverige har ännu inte meddelat någon riskfylld investering, men lagförslag utreds för närvarande. Liberalerna välkomnar det breda stödet i utrikesutskottet för att stärka skyddet för känslig svensk infrastruktur.

Fru talman! Avslutningsvis kommer Sveriges relation till Kina att prägla vår utrikespolitik under lång tid framöver. Det känns därför betryggande att stödet för en samlad svensk linje, understödd av andra EU-länder, har en bred majoritet i Sveriges riksdag.


Anf. 81 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Kina är ett fantastiskt land, med sin natur och sin intressanta och kulturrika historia. Sveriges relationer med Kina sträcker sig långt tillbaka i tiden, och Kina är i dag Sveriges största handelspartner i Asien. Utvecklingen i landet har stor betydelse för såväl Sverige och EU som resten av världen.

I den skrivelse som vi debatterar i dag redovisas fem grundsatser för Sveriges förhållningssätt i arbetet med frågor som rör Kina. Att politiken alltid ska utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina är en viktig utgångspunkt; detta måste vara tydligt.

I skrivelsen sägs också att vi ska ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar som landet ställer oss inför. Det är också tydligt att Kina kan vara både ett hot och en möjlighet.

Vi ska öka samverkan om frågor som rör Kina mellan det offentliga, näringslivet och civilsamhället. Fler behöver veta och diskutera vilka utgångspunkterna är och vad olika beslut kan betyda.

I skrivelsen sägs också att ett mer kraftfullt EU-samarbete i frågor som rör Kina behövs. Grunden i Sveriges politik gentemot Kina är den politik som vi för gemensamt i EU. Det är när EU har en gemensam politik som vi har en unik förutsättning att vara en konstruktiv part gentemot Kina - ett Kina som tagit sig ur sin isolering och vänder sig mot världen med ökat ekonomiskt utbyte men inte låter den ekonomiska liberaliseringen följas av en politisk, utan snarare tvärtom.

Den sista punkten är att kunskaperna om kinesiska förhållanden ska stärkas. Kunskap är som vi alla vet makt och en förutsättning för att kunna agera på rätt sätt i en komplex omvärld. Det har länge varit tydligt att Sveriges kunskaper i Kinafrågor behöver förstärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Nu investerar regeringen i att upprätta ett nationellt centrum för Kinafrågor. Vår kompetens på området behöver utökas, och genom centrumet ska alla samhällsaktörer få bättre tillgång till kunskap om den utveckling som sker i landet och hur Sverige ska förhålla sig till den.

Fru talman! Sverige, EU och omvärlden i övrigt har också en skyldighet att reagera och agera mot det förtryck och de inskränkningar av mänskliga rättigheter som sker i Kina. Särskilt allvarligt är att rättssystemet styrs av kommunistpartiet, med dödsstraff och total frånvaro av demokrati. I hela landet kan man se hur människor inte har någon möjlighet att leva fria liv.

Särskilt oroväckande är utvecklingen i Xinjiangprovinsen och situationen för landets muslimska uigurer. Människor skickas till omskolningsläger, och vi nås gång på gång av rapporter som avslöjar de vedervärdiga förhållanden som råder där.

Kinas internet är stängt mot omvärlden och används för att övervaka medborgarna. Vi ser ett krympande utrymme för det kinesiska civilsamhället. Villkoren och förutsättningarna för olika organisationer stramas åt. Detta får stora konsekvenser för hela samhället och befolkningen. Ett land är beroende av sitt civilsamhälle för att kunna utvecklas framåt.

Det fria ordet är en grund för ett samhälle som är till för alla. Utvecklingen för yttrandefriheten i Kina har under de senaste åren på många sätt gått bakåt, och det är av yttersta vikt att omvärlden sätter press på den kinesiska regimen. Modiga människor i landet riskerar sina liv för sin egen och andras yttrandefrihet.

En av dem är svensken Gui Minhai. Sedan 2015 sitter han fängslad i Kina utan rättegång. Sverige har gjort stora ansträngningar för att han ska släppas och kunna återförenas med sin familj. Detta kommer vi att fortsätta med.

Det är också väldigt allvarligt och anmärkningsvärt att Kina nu har lagt sig i och försöker tysta röster för yttrandefrihet även här i Sverige. Att hota med sanktioner när en svensk minister delar ut ett svenskt pris i Sverige är helt oacceptabelt. Jag delar den uppfattning som många har gett uttryck för här tidigare i dag: att det var bra att vi i enighet stod upp och sa att detta inte är acceptabelt.

Vi stöder också dem som demonstrerar i Hongkong - dem som räds att Kina ska bryta det avtal som finns om ett land, två system.

Fru talman! Klimatet är vår tids ödesfråga; det säger vi ofta. Frågan är global, men varje utsläpp sker lokalt. Lösningar på klimatkrisen måste till på en gränsöverskridande nivå, och målen i Parisavtalet behöver omsättas i handling. Här vilar ett stort ansvar på varje enskilt land.

Kina står i dag för 27 procent av världens samlade utsläpp. Stora framsteg har under de senaste åren skett när det kommer till landets utbyggnad av fossilfri energi, men mycket mer måste till. Medan kolkraften minskar i allt högre takt i EU byggs den i stället ut i Kina. Kina gör också stora investeringar i fossila bränslen utomlands. Forskningsrapporter visar att om Kina går vidare med alla planer på fossila investeringar inom Belt and Road Initiative kommer det att vara näst intill omöjligt att uppnå Parisavtalets mål.

Detta kan vi inte acceptera. Sverige och EU måste sätta press på Kina och USA och fortsätta visa vägen så att världens tre största ekonomier tillsammans ser till att Parisavtalets mål nås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Världen kan välja vilken framtid våra barn får. Det är ett misslyckande att koldioxidutsläppen fortfarande ökar i så snabb takt när de i stället behöver minska. Detta slår undan fötterna för oss i framtiden. Men nu är vi i ett läge där vi fortfarande kan välja.

Utvecklingen i Asien har visat att det går att ge stora delar av jordens befolkning ett mycket bättre liv på ganska kort tid. Tack vare envist arbete av miljörörelser och framsynta stater och företag kan vi nu producera stora mängder el med vind och sol. Tack vare nya batterier kan vi välja att inte köra våra bilar på olja, och tack vare digitaliseringen kan vi välja att resa smartare och använda naturresurser effektivare än någonsin.

Men detta kräver att vi väljer medvetet. Och det gör Sverige i den nya exportstrategi som har presenterats i dag. Export- och handelspolitiken ska vara fri, rättvis och hållbar. Den ska leva upp till målen i Parisavtalet och hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Sverige ska inte ge lån som bidrar till utvinning av fossil energi. Kina måste göra likadant. Kapital ska investeras så att det ger en bättre framtid, inte en sämre.

Fru talman! Den väg som Kina väljer att gå kommer på många sätt att avgöra framtiden både för oss och för kommande generationer, oavsett var på jorden vi bor. Precis som vi har Kina nu tillgång till all kunskap om vad som krävs för att våra barn ska kunna leva ett liv i trygghet och välbefinnande som fria människor med lika rättigheter.

Kina är på många sätt ett fantastiskt land men har en lång väg att gå för demokrati och yttrandefrihet. Sverige har en mycket viktig roll att spela - att tillsammans med EU vara pådrivande för mänskliga rättigheter och ett hållbart samhälle, såväl i Kina som i andra delar av världen.

Därmed yrkar jag också bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 82 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Ärade ledamöter! Kinas framväxt är en av de största globala förändringarna sedan Berlinmurens fall. Kina har i dag en global närvaro och ett växande inflytande, och landet påverkar oss inom en rad områden. Denna förändring medför nya förutsättningar för Sverige som vi behöver förhålla oss till.

Så kan man sammanfatta motiven för den skrivelse om frågor i arbetet som rör Kina som regeringen överlämnade till riksdagen i höstas och som är unik. Det är första gången som Sveriges regering antar ett samlat förhållningssätt gentemot ett land. Det är mycket positivt att riksdagen står enig bakom detta förhållningssätt.

Som ni vet går skrivelsen igenom en rad områden: säkerhets- och försvarspolitik, handel och ekonomi, klimat- och miljöfrågor, Kina som multilateral aktör, mänskliga rättigheter, bistånd, teknologi och innovation, digitalisering, forskning och utbildning, kultur och medier. UD har samordnat arbetet, men i stort sett alla departement har varit delaktiga i att ta fram skrivelsen. Processen i sig har varit värdefull och kommer att underlätta vårt fortsatta arbete med frågor som rör Kina.

Skrivelsen bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den genomförs nationellt. Inom EU är det hittills bara Sverige och Nederländerna som har antagit officiella förhållningssätt när det gäller Kina. Det är ett centralt intresse för Sverige att EU har en gemensam och tydlig Kinapolitik. Det är avgörande att EU talar med en röst, inte minst inför nästa års två toppmöten mellan EU och Kina. Vi utformar vår politik gentemot Kina tillsammans med EU-länder och i nära dialog med andra likasinnade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Regeringen vill se en bred dialog med Kina med utgångspunkt i svenska och europeiska intressen och värderingar. Vår politiska enighet i Sverige gör att denna dialog kan föras med tydlighet och trovärdighet.

Skrivelsens kanske viktigaste budskap är att Kinas utveckling innebär både möjligheter och utmaningar. Vi ska ta vara på de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar som landet ställer oss inför.

Kina blir allt viktigare för tillväxt och arbetstillfällen i vårt land. Handels-, näringslivs- och Sverigefrämjande i Kina ska därför fortsatt utvecklas. Samtidigt kommer regeringen konsekvent och tydligt att ta upp frågan om mänskliga rättigheter i Kina. Det finns ingen motsättning mellan dessa två inriktningar. Tvärtom skapar handelsrelationer också utrymme för dialog.

Många globala frågor, som klimatförändringar och en fungerande internationell handelsordning, kan bara lösas gemensamt med Kina. Regeringen kommer i största möjliga mån att medverka till att Kina blir delaktigt i internationella samarbeten där så är lämpligt.

Inom miljö- och klimatfrågorna har Kina stora resurser, teknik och internationellt inflytande som kan bidra till att hantera de globala klimat- och miljöutmaningarna. EU måste ställa högre krav på Kina på området. Det inkluderar att Kina ska nå kulmen för utsläpp före år 2030 och därefter kraftigt minska utsläppen i enlighet med Parisavtalet samt fullt ut ta ansvar i linje med landets utvecklingsnivå. Kina behöver bidra mer till det multilaterala arbetet med regelverk och lämna större finansiella bidrag, såväl bilateralt som till klimatfonder, i synnerhet till den gröna klimatfonden.

För att värna frihandeln kommer regeringen fortsatt att föra dialog med Kina om att modernisera det multilaterala handelssystemet. Regeringen ska vara pådrivande för att EU ska bedriva ambitiösa förhandlingar om avtal som underlättar handeln och säkrar svenska företags marknadstillträde och lika konkurrensvillkor. Brister som immaterialrättsliga intrång, påtvingad teknologiöverföring och WTO-oförenliga statliga subventioner behöver hanteras.

Kina agerar inom vissa områden på ett sätt som utmanar den regelbaserade världsordningen. Regeringen kommer genom EU och med andra likasinnade att ställa krav på att Kina ska följa sina folkrättsliga förpliktelser och ta ansvar för ett regelbaserat multilateralt samarbete i enlighet med folkrätten.

Regeringen strävar efter att EU och likasinnade länder ska samarbeta och agera gemensamt avseende de säkerhets- och försvarsutmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär. Detta samarbete ska stärkas ytterligare.

Vår rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina, som kom i juni i år, bekräftar bilden av en allvarlig situation för de medborgerliga och politiska rättigheterna. Det här är något vi tydligt och konsekvent tar upp i vår dialog med Kina liksom i multilaterala sammanhang, i samarbete med EU och likasinnade. Det gäller inte minst situationen i Xinjiang.

Regeringen ser med oro på utvecklingen i Hongkong. EU står bakom principen "ett land, två system" för att bevara Hongkongs självstyrande ställning i enlighet med Hongkongs grundlag, den så kallade Basic Law. Det är viktigt att Hongkongbornas mänskliga fri- och rättigheter i denna lag respekteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Vi förutsätter att Kina genom sin närvaro i Sverige respekterar svenska lagar och regler, inklusive att yttrandefrihet råder i Sverige. När så inte sker framför vi vår tydliga kritik.

Vårt arbete för Gui Minhai fortsätter med oförminskad styrka, och vår linje ligger fast: Vi kräver att Gui Minhai ska friges, och vi kommer aldrig att ge upp våra ansträngningar. I detta har vi EU:s stöd.

En viktig slutsats i skrivelsen är att kunskapen i Sverige om Kina behöver öka. För att höja denna kunskap kommer regeringen bland annat att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om Kina. Vi vill också öka samverkan och informationsdelningen om Kina inom Sverige och i EU.

Fru talman! Skrivelsen är ett startskott och en grund för den bredare Kinadiskussion som vi ser ett behov av i Sverige. Den här debatten är ett uttryck för detta, och jag vill upprepa att regeringen sätter stort värde på den enighet som finns i riksdagen när det gäller vårt förhållningssätt till Kina.

Som framgår av skrivelsen är vår relation till Kina viktig, komplex och innehåller både möjligheter och utmaningar. Sverige vill ha goda relationer med Kina. Vi vill att fler svenskar ska lära sig om Kinas språk och kultur och att fler svenskar och kineser ska lära känna varandra. Vi ska söka samarbete där våra intressen sammanfaller.

Samtidigt kommer vi alltid att stå upp för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati. Där kommer jag aldrig att kompromissa.

(Applåder)

I detta anförande instämde Kenneth G Forslund (S).


Anf. 83 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! När jag lyssnade på utrikesministerns anförande konstaterade jag att det finns en stor samsyn när det gäller bedömningen av den allvarliga utvecklingen i Kina. Det är mycket bra. Det är värdefullt i flera avseenden.

Men som jag var inne på lite grann i mitt anförande går det att spåra en viss försiktighet i regeringens sätt att uttrycka kritik mot de allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som pågår i Kina. Det gäller också i relation till den kinesiske Sverigeambassadörens mycket märkliga beteende i Sverige.

Utrikesministerns svar på detta har tidigare varit att regeringen har tagit upp detta, såväl i Stockholm som i Peking. Det är naturligtvis viktigt, men räcker det? Här handlar det om en ambassadör som uttalar hot mot regeringsföreträdare, som utsätter medier för påtryckningar och som försöker tysta Gui Minhais dotter Angela. Samtidigt vet vi att Säpo larmar om ökad kinesisk underrättelseverksamhet, flyktingspionage och så vidare i Sverige.

Sammantaget är det utan tvekan en allvarlig utveckling. Försiktigt uttryckt kan man säga att det är ett oacceptabelt agerande av en främmande makt och dess företrädare i vårt land.

Ann Linde! Jag skulle vilja fråga: Hur kommer det sig att Kinas ambassadör inte förklaras persona non grata? Skulle andra auktoritära länders diplomater i Sverige kunna agera på motsvarande sätt utan att bli hemskickade?


Anf. 84 Utrikesminister Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Jag håller med Lars Adaktusson om att Kinas ambassadör har gjort allvarliga och till och med oacceptabla uttalanden. Men vi vill behålla kanalerna öppna för dialog. Att utvisa ambassadören är ett verktyg som vi in i det längsta vill försöka undvika.


Anf. 85 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! Jag tror att de flesta av oss förstår att man i relationerna med Kina måste vara varsam och agera ansvarsfullt, inte minst med tanke på just den utsatta situationen för Gui Minhai.

Samtidigt finns det förmodligen, eller det borde åtminstone finnas, en gräns för hur Kina kan agera trots sitt stora ekonomiska och politiska inflytande, även för hur Kina kan tillåtas agera i vårt land. Kristdemokraterna tycker att den gränsen har passerats. Vi ser en risk att regeringens försiktighet i Peking kan uppfattas som ett uttryck för svaghet och rädsla, och det tror jag vore mycket olyckligt.

När det gäller Gui Minhai och hans situation är det knappast realistiskt att Sverige på egen hand kommer att kunna påverka den kinesiska regimen. Det krävs ett större engagemang från EU i den frågan. Det krävs mer samverkan mellan Sverige och övriga västländer för att man ska kunna åstadkomma ett resultat och sätta tryck på regimen.

Jag vill fråga Ann Linde: Hur ser arbetet ut med att få fler länder att engagera sig i och ansluta sig till arbetet för att få Gui Minhai frigiven? Har regeringen någon strategi för hur arbetet ska bedrivas framöver?


Anf. 86 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Det är väldigt viktigt att vi har EU med oss när det gäller Gui Minhais möjlighet att bli fri - han är inte bara svensk medborgare utan också EU-medborgare. Jag är mycket glad åt att kunna konstatera att EU hela tiden har ställt upp för oss. Redan tidigt gav man stöd till Sveriges kamp för att få Gui Minhai fri. Och direkt efter Tucholskyprisets utdelande kom ett uttalande från EU:s utrikestjänst om att man helt ställer sig bakom Sveriges agerande och Sveriges krav.

Vi har också tagit upp frågan med EU-medlemsländerna. Jag kan konstatera att både president Macron, när han träffade Xi Jinping i november, och förbundskansler Merkel, när hon gjorde sin resa till Kina, har tagit upp Gui Minhai.

För att försäkra mig om att det inte blir någon förändring med den nya kommissionen tog jag i måndags, vid ett bilateralt möte med den nya kommissionären Josep Borrell, upp frågan om Gui Minhai. Jag informerade honom om läget och försäkrade mig om att han inte hade någon annan inställning än den som hans företrädare Federica Mogherini hade haft. Jag fick en försäkran om att han kommer att fortsätta att se till att EU ger stöd. Det är mycket viktigt.

Vi påminner alltid, så fort det är några stora delegationer på gång, om att man också bör ta upp EU-medborgaren Gui Minhais fall.


Anf. 87 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Jag är i grunden positiv till att regeringen har lagt fram denna skrivelse. Jag tycker att det är ett viktigt steg framåt. Regeringen tål att berömmas för alla de gånger som man har kallat upp Kinas ambassadör här i Sverige. Han har i princip klippkort för besök på Utrikesdepartementet. Det bör också ges beröm för att utrikesministern har tagit upp fallet Gui Minhai med EU:s höga representant.

Utrikesministern berättade om skrivelsens innehåll. Skrivelsen är i grunden bra, men som vänsterpartist slås jag av att jag saknar några saker. Jag är lite förvånad, eftersom det är sådant som jag tänkte att en trofast socialdemokrati aldrig skulle släppa.

Letar man efter vad skrivelsen säger om kvinnors rättigheter hittar man två meningar: "Kinesisk lag föreskriver lika rättigheter för kvinnor och män i många avseenden. I praktiken återstår dock betydande utmaningar för jämställdheten."

Det är två meningar på 21 sidor. Är det feministisk utrikespolitik, Ann Linde? Ordet feminism hittar man inte alls i skrivelsen.

Man kan fundera på vad regeringen anser om fackliga rättigheter. Där är resultatet ännu mer nedslående. Fackliga rättigheter för arbetare i Kina nämns inte en enda gång. Den enda gång man nämner facken är när man skriver att det ska vara samverkan med fackliga organisationer när det ska upprättas ett kunskapscentrum om Kina i Sverige. Det känns som att kunskapen om fackliga rättigheter behöver öka i Sverige, särskilt på Regeringskansliet.

Hur kommer det sig, utrikesminister Ann Linde, att en feministisk utrikespolitik, kvinnors rättigheter och fackliga rättigheter är så nedprioriterade i regeringens arbete med Kinapolitiken?


Anf. 88 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! När det gäller hur den feministiska utrikespolitiken kommer till uttryck i skrivelsen kan jag säga att vi lyfter fram de utmaningar som finns för jämställdheten i Kina. Vi kommer att fortsätta att ha en dialog med Kina när det gäller jämställdheten och de områden där det skiljer sig åt, för det gör det.

Inom den feministiska utrikespolitiken tar vi upp frågan med alla länder som vi besöker, och vi gör det i alla multilaterala sammanhang. Vi inkluderar jämställdhetsarbetet i Agenda 2030, där vi också har en dialog med Kina. Här kommer alltså regeringens syn på både den feministiska utrikespolitiken och det som vi tycker brister i Kinas jämställdhetspolitik upp.

De fackliga frågorna är naturligtvis en prioritering för regeringen, bland annat genom det arbete som vi gör med Global Deal. I skrivelsen har vi valt att ta upp det via att vi kräver att ILO-konventionerna ska skrivas under. Det står mycket tydligt i skrivelsen. En av ILO:s kärnkonventioner gäller rätten till facklig organisering. Därmed anser vi att vi har tagit upp frågan om rätten till facklig organisering också i Kinaskrivelsen.


Anf. 89 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret på mina frågor. Jag hoppas att både kvinnors rättigheter och fackliga rättigheter kommer att bli tydligare i regeringens Kinapolitik framöver. Jag oroar mig nämligen för att denna skrivelse ska utgöra ytterligare ett exempel på hur ekonomiska intressen sätts före värnandet av mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Detta har vi kunnat se oavsett om utrikesministern har varit från Socialdemokraterna eller från ett borgerligt parti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Sverige måste alltid vara berett att kritisera varje brott mot mänskliga rättigheter, oavsett var, när och med vilka motiv det sker. Det är grunden för att vi ska ha en trovärdig och konsekvent svensk utrikespolitik. Jag tycker att Sverige i varje kontakt med Kina måste ta upp de omfattande och grova brotten mot mänskliga rättigheter.

Jag hoppas också att regeringen lyfter sig på området när det gäller fackliga frågor genom att även tala en del om företags ansvar. I dag tycker jag inte att regeringen tillräckligt tydligt lyfter fram vad man kräver av företagen. Man skulle på ett mycket tydligare sätt kunna lyfta fram globala ramavtal som ett sätt för företag att oavsett var de verkar ha en bra grundnivå i fråga om arbetarnas rättigheter. Man skulle också från regeringens sida mycket tydligare kunna jobba med bindande regelverk och tydliga mekanismer. Det har kommit en rapport från regeringens egen myndighet Statskontoret om att man borde ha en lagstiftning kring vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Men detta är ingenting som regeringen säger sig arbeta med i nuläget eller säger sig gå fram med, och detta tycker jag är någonting som man från regeringens sida borde ta upp och gå vidare med, kopplat till Kina men också brett i den svenska utrikespolitiken.


Anf. 90 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Jag undrar om Håkan Svenneling har sovit den senaste veckan. Vi har presenterat den nya exportstrategin, som för övrigt inte innehåller några prioriterade länder som Håkan Svenneling gjorde en poäng av i sitt anförande.

Dessutom har det varit en presskonferens i dag, som det har refererats till i många medier, både om den nya exportstrategin och om den nya plattformen när det gäller hållbart företagande med mänskliga rättigheter, fackliga rättigheter, klimatinitiativ och allt som har med det att göra.

Det enda som jag kan göra är att säga till Håkan Svenneling: Åk hem och läs på så får du se att du inte behöver ställa frågor som vi redan har svar på.


Anf. 91 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag har några frågor till utrikesministern. Den första gäller Hongkong. Jag är helt övertygad om att vi alla här i riksdagens kammare står bakom frihetskämparna i Hongkong. Där kan man nu se ett våld från myndigheterna. Man skulle kunna beskriva det som att människor blir slagna utan att det lämnas blåmärken.

Då kan man påminna sig om att det finns ett kinesiskt-brittiskt avtal i grunden, där Hongkongborna tillerkänns rätten att ha fria och demokratiska val. Det är därför vi talar om ett land, två system.

Jag undrar vad regeringen avser att göra för att ytterligare understryka vikten av detta.

Min andra fråga gäller att svenskt näringsliv återkommande pekar på risken för att man utsätts för industrispionage och kunskapsstölder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Då är min fråga till utrikesministern som representant för hela regeringen: Vad avser regeringen att göra för att svenska myndigheter än starkare och än bättre ska bistå näringslivet när man utsätts just för cyberangrepp, kunskapsstölder och spionage?

Min tredje fråga gäller något som har förekommit en del i den svenska debatten, nämligen dubbla medborgarskap - svenskt och kinesiskt. Det är också det som har använts av den kinesiska regimen när det gäller den svenske förläggaren Gui Minhai, då man förnekar hans svenska medborgarskap och bara betonar att han är kinesisk medborgare. Men detta gäller också människor som är verksamma i Sverige i offentlig sektor och kanske i näringslivet.

Hur ser utrikesministern på den risk som finns att den kinesiska myndigheten utnyttjar, utövar utpressning på och till och med kan avkräva svenska medborgare som även är kinesiska medborgare information och kunskaper? Hur ser regeringen på denna risk? Detta är mina tre frågor.


Anf. 92 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Tack, Hans Wallmark för frågorna. Tack också för den roliga liknelsen med lackaskar som jag hoppas att jag kan få använda om det inte finns upphovsrättsliga regler kring det.

Självklart står regeringen bakom principen om ett land och två system. Hongkong har en självstyrande ställning och ett fristående politiskt och juridiskt system. Det är i enlighet med den grundlag som finns i Hongkong. Vi har upprepade gånger påpekat att vi vill att de mänskliga fri- och rättigheterna ska skyddas enligt denna lag. När regeringen har gjort resor till Kina har vi också medvetet besökt Hongkong, talat med dissidenter och talat med fackliga representanter just för att ge stöd till Hongkongs möjligheter att behålla sin självstyrande ställning och de mänskliga och medborgerliga rättigheterna.

Beträffande svenskt näringsliv och vilka åtgärder som vi vill vidta för att skydda Sverige mot denna typ av säkerhetsrelaterade hot när det gäller företagsförvärv, infrastruktur och så vidare pågår det en lagstiftningsprocess nationellt och ett arbete på EU-nivå med anledning av precis de frågeställningar som Hans Wallmark tar upp.

Vi nämner dock inte enskilda länder i dessa processer. Säkerhetspolisen och andra myndigheter har sedan ett antal år framfört att det finns risker med utländska uppköp av företag som bland annat bedriver känslig verksamhet. Det har också uppmärksammats inom EU. Det finns en EUförordning som reglerar ett fördjupat område i fråga om detta.


Anf. 93 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Ett stort tack för detta! Ibland kan det vara lika svårt att hålla tiden i en replik som att säga lackask tillräckligt många gånger.

När det gäller frågan om Hongkong tycker jag att utrikesministern gav ett bra svar. Jag tror att det är viktigt att Sverige fortsätter att vara pådrivande, inte minst inom den europeiska familjen, och att påminna om att grunden för ett land, två system är att Hongkongborna ska ha fulla demokratiska rättigheter. Det som vi nu ser är förfärande bilder från Hongkong.

Jag hoppas också att man inom EU kan arbeta tillsammans när det gäller fördömandet av övergreppen mot uigurer, precis som man har gjort från den amerikanska kongressen. USA höjer nu tonläget. Jag menar att Europa mycket väl kan vara en del av precis samma sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

När det gäller stödet till svenska företag tror jag faktiskt inte att jag specifikt nämnde något land som utsatte dem för industrispionage, olika former av stölder och cyberangrepp. Det är flera länder som ägnar sig åt detta. Därför är det viktigt med en lagstiftning på plats. Men jag vill understryka att det också är viktigt att svenska myndigheter redan nu bistår, hjälper och stöttar företag, näringsliv och institutioner som utsätts för rätt omfattande cyberangrepp, stölder och industrispionage alldeles oavsett vem avsändaren är. Det vill jag alltså understryka. Det är Moderaternas oro att myndigheterna kanske tar lite för lätt på detta i Sverige.

Fru talman! Avslutningsvis: Utrikesministern kunde inte hinna med att besvara alla mina frågor på två minuter. Jag påminner därför om att den tredje frågan inte berördes. Det var absolut inte medvetet som den förkastades, utan det berodde på att tiden inte räckte till. Men den frågan gällde dubbla medborgarskap. Hur ser man på den risk som finns att personer i Sverige med svenskt medborgarskap och kinesiskt medborgarskap kan komma att utnyttjas av kinesiska myndigheter på grund av att de är verksamma inom offentlig verksamhet eller svensk industri?


Anf. 94 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! En sak i taget. När det gäller uigurerna och Xinjiang har vi varit mycket tydliga. Bland annat har vi på svenskt initiativ i FN:s universella granskningsmekanism tagit upp att det finns en oro över situationen i Xinjiang. Vi har också medverkat till ett antal resolutioner. Senast nu i oktober var det 23 länder inklusive Sverige som särskilt tog upp situationen i Xinjiang och vår oro över och vår kritik mot den.

När det gäller näringslivet var jag inne på de olika utredningar som finns om detta. Jag tror också att det är mycket viktigt med det kunskapscenter som inte är färdigt än utan fortfarande bereds inom regeringen. Företagen har ofta för lite kunskap, och vi vill kunna medverka till att företagen får mer kunskap så att de kan förstå varför kinesiska aktörer har intresse för deras företag och ibland vilka regler som gäller för kinesiska företag, till exempel att man alltid måste kunna återrapportera till staten om staten vill det.

När det gäller frågan om de dubbla medborgarskapen har Säkerhetspolisen tagit upp till exempel risken för spionage. Det har varit två fällande domar i Sverige, en som gäller tibetaner och en som gäller uigurer, i fråga om just flyktingspionage.

För vår del är det tydligt. Om du är svensk medborgare är du svensk medborgare, även om du också har ett kinesiskt medborgarskap. Då gäller de rättigheter du har som svensk medborgare - men Säpo håller också koll.


Anf. 95 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Samarbete där så är lämpligt, hörde jag utrikesminister Ann Linde nämna. Det är viktigt att Sverige inte blir dörröppnare för Kinas perspektiv på världen. Det är en grundläggande förutsättning för att vi ska vara framgångsrika i vårt arbete för våra värden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetet i frågor som rör Kina

Jag skulle inledningsvis vilja ställa två frågor till utrikesministern. Den första handlar om EU:s strukturerade dialog med Hongkong. Är regeringen beredd att verka för att de numera folkvalda i Hongkong inkluderas i en sådan strukturerad dialog? Det är ett av de förslag som nämns i utrikesutskottets betänkande.

Den andra frågan gäller om regeringen är beredd att verka för, i enlighet med EU:s Kinastrategi från 2016, att förbindelserna med Taiwan utvecklas vad gäller till exempel observatörskap i WHO eller att inkluderas i ICAO i fråga om den internationella flygsäkerheten.


Anf. 96 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! I frågan om EU:s strukturerade dialog med Hongkong, om parlamentarikerna ska inkluderas eller ej, kan jag inte svara än. Jag vet inte om EU har satt några begränsningar för om till exempel frivilligorganisationer ska ingå. Jag tar med mig Kerstin Lundgrens fråga och tittar på den, men jag är inte beredd att just nu säga det ena eller det andra eftersom jag vet för lite om detaljerna om vilka som deltar i den strukturerade dialogen.

Flera ledamöter har tagit upp frågan om Taiwan. Sverige har goda förbindelser med Taiwan. Vi har under många år verkat för att Taiwan kan samarbeta med olika multilaterala organisationer såsom WHO, WTO, Asiatiska utvecklingsbanken och Internationella olympiska kommittén.

Taiwan har också deltagit som observatör i det högsta beslutande organet i WHO, Världshälsoförsamlingen. Därför välkomnar regeringen en utveckling där Taiwan kan delta på flera områden, till exempel genom att få observatörskap i WHO.


Anf. 97 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Det är viktigt att syna EU:s avsikt när man säger att man vill ha en strukturerad dialog med Hongkong inom ramen för principen om ett land, två system. Det är viktigt att inte bara prata med landet - ett system - i form av företrädare för Fastlandskina eller för den kinesiska kommunistregimen, utan man ska också prata med de folkvalda. Som parlamentariker är det viktigt att lyfta upp det perspektivet, och jag hoppas att utrikesministern tar med det i arbetet.

Jag välkomnar viljan att arbeta vidare med EU:s ambition att utveckla förutsättningarna för Taiwan. Även där är det viktigt att regeringen medverkar till att syna hur EU lever upp till sitt ställningstagande från 2016.

Jag skulle, fru talman, vilja ställa en fråga om den screeningprocess som vi förutser ska komma. Jag nämnde i mitt anförande att den utredning som Sten Heckscher har fått i uppdrag att presentera senast den 2 november 2021 mycket väl skulle kunna skyndas på med tanke på att vi ser hur snabbt verkligheten påverkas och förändras samt för att ligga i fas med en del andra länder så att det inte blir ett svart hål i strukturerna. Jag undrar om utrikesministern är beredd att påskynda den utredning som har tillsatts för att ta fram förutsättningar för screening.


Anf. 98 Utrikesminister Ann Linde (S)

Arbetet i frågor som rör Kina

Fru talman! Det ställdes frågor om screening. EU:s förordning är vi tvungna att genomföra. Den trädde i kraft den 11 april och ska vara på plats i oktober nästa år. Sedan finns den egna nationella screeningen. De har båda varit oerhört omdiskuterade.

Vi har inte haft ett sådant system i Sverige förut. Det var ungefär 16 länder i EU som hade det tidigare, men inte Sverige. Det beror bland annat på att om det finns ett nationellt system är man underkastad vissa regler som man inte är om det inte finns ett system. Jag är inte beredd att säga att vi ska påskynda detta.

Dessa frågor är så oerhört komplicerade, och eftersom vi inte har haft systemet alls tidigare är det bättre att frågan blir riktigt ordentligt utredd hellre än att vi inte tar itu med alla detaljer. Dessa frågor är inte lätta. Jag har varit mycket involverad i dessa frågor under flera år, och jag tror att det är bättre att se till att det blir rätt från början än att skynda på.

Men jag håller med Kerstin Lundgren om att detta är angeläget. Därför är jag glad att vi till slut kommit fram till att detta måste komma på plats.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildnings-insatsen i Irak

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-12-17
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 6
Stillbild från Beslut: Arbetet i frågor som rör Kina, Beslut

Beslut: Arbetet i frågor som rör Kina

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Övergripande förhållningssätt till Kina

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:2830 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 8,

    2019/20:3024 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 4,

    2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 9 och 10,

    2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkandena 1-3,

    2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 i denna del,

    2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 1-3 och 8-10 samt

    2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 3 och 11 samt

    lägger skrivelse 2019/20:18 till handlingarna.
  2. Säkerhets- och försvarspolitik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:2818 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 14,

    2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 3, 4 och 6,

    2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 5,

    2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 i denna del,

    2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 7 och 12-14 samt

    2019/20:3403 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1-3.
  3. Handel, ekonomi och finansiella frågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5,

    2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 4,

    2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 i denna del,

    2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 11 och

    2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 9 och 10.
  4. Klimat- och miljöfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 8,

    2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 i denna del och

    2019/20:3403 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 4.
  5. Mänskliga rättigheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:3261 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 21,

    2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 7,

    2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 i denna del,

    2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 4-6 och

    2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4-8 och 12.
  6. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.