Ökad insyn i partiers finansiering

Betänkande 2017/18:KU19

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 februari 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Insynen i partiernas finansiering ökar (KU19)

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 5 under punkt 6, dels i övrigt bifall till utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-01-23
Justering: 2018-02-01
Trycklov: 2018-02-01
Reservationer: 5
Betänkande 2017/18:KU19

Alla beredningar i utskottet

2018-01-16, 2018-01-23

Insynen i partiernas finansiering ökar (KU19)

Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 april 2018.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-02-06
Debatt i kammaren: 2018-02-07
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:KU19, Ökad insyn i partiers finansiering

Debatt om förslag 2017/18:KU19

Webb-tv: Ökad insyn i partiers finansiering

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 18 Förste vice talman Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Vi ska nu debattera konstitutionsutskottets betänkande om ökad insyn i partiers finansiering. Vi har i dag en lagstiftning som gäller partier, ledamöter och ersättare på central nivå, den så kallade insynslagen. Det här ärendet är en fortsättning på den redan införda lagen och är sprunget ur ett initiativ från alliansregeringens tid.

Ökad insyn i partiers finansiering

År 2014 beslutade den dåvarande regeringen att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppgift att analysera vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering, även på regional och lokal nivå. Ambitionen var att åstadkomma ett sammanhållet och väl avvägt regelverk för insyn i partifinansiering. År 2016 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande som sedan dess har granskats av Lagrådet. Förslaget vi nu ska ta ställning till följer i huvudsak Lagrådets förslag.

Moderaterna ställer sig bakom förslaget till ny lagstiftning som innebär att kravet på intäktsredovisningar utökas till att gälla även partier på regional och lokal nivå samt sidoorganisationer till partier.

Varje ideell förening, sidoorganisation, ledamot och ersättare för ledamot ska redovisa sin egen verksamhet. Begränsningarna som tidigare fanns till politisk verksamhet och personvalskampanjer tas bort. Partier på central nivå ska alltid lämna en intäktsredovisning. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna under redovisningsperioden, efter vissa avdrag för bland annat medlemsavgift av normal nivå och partistöd, understiger 0,5 prisbasbelopp. För 2018 innebär det 22 750 kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 0,05 prisbasbelopp, vilket för 2018 motsvarar 2 275 kronor. Det indirekta förbud mot anonyma bidrag som finns i dag tas bort. Sanktionssystemet anpassas för de olika kategorierna redovisningsskyldiga och omfattar även otillåtna bidrag.

För att förenkla för allmänheten ska landsting och kommuner på sina webbplatser offentliggöra uppgifter om de partistöd som de betalar ut.

I kommittén gjorde vi många överväganden för att hitta en balans mellan allmänhetens behov av insyn i partierna och partiernas finansiering och den administration som ledamöter och framför allt små partiföreningar ska behöva handlägga. Det var en grannlaga uppgift. Vi hade många diskussioner och vände och vred på många frågor. Många av dem som satt med i kommittén sitter också i konstitutionsutskottet och är väl medvetna om detta.

Vi moderater står bakom hela den nya lagstiftningen, men vi reserverar oss på två punkter. För tids vinnande yrkar jag bifall till enbart reservation 5.

Den första reservationen, som Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ansluter sig till, handlar om att medlemmar i arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer ska få möjlighet att säga ja eller nej till om deras medlemsavgifter ska få användas som bidrag till politiska partier. Så som reglerna är utformade i dag kan en medlem i facket inte själv bestämma om den inbetalda medlemsavgiften ska gå till att stötta Socialdemokraterna, eller för all del Moderaterna. Det senare är väl något mer teoretiskt; det är inte lika sannolikt att det ska inträffa som det förra. Men det är icke desto mindre principiellt klandervärt.

Det är inte rimligt att vi 2018 ska ha regelverk som syftar till att stärka ett enskilt partis partikassa på bekostnad av önskemål från de enskilt fackligt anslutna.

På 90-talet avskaffades kollektivavtalsanslutningen av fackliga medlemmar till Socialdemokraterna. Före det kunde fackliga organisationer ansluta sina medlemmar till Socialdemokraterna utan att fråga om lov först. En moderat kunde alltså tvingas bli medlem i Socialdemokraterna. Till exempel var jag medlem under en period. Men de lokala socialdemokraterna visste att jag var moderat och att det därför inte var någon större idé att skicka mig kallelser till möten.

Den tiden är tack och lov förbi. Men det finns ekon kvar. Och dem bör vi ta bort.

Den parlamentariska kommittén bakom ursprungsförslaget hade i uppdrag att analysera och överväga om det borde införas krav på samtycke från enskilda medlemmar när det gäller ekonomiskt stöd som organisationer som företräder arbetsmarknadens parter lämnar till partier eller valkandidater. Något sådant förslag lämnades dock inte på grund av svårigheter att hitta en lämplig utformning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Jag vill vända på frågan och retoriskt fråga hur lämplig nuvarande utformning är. Hur lämpligt är det att enskildas önskemål inte blir hörsammade till förmån för den Socialdemokratiska partikassan? Det finns alla möjligheter att införa regler om samtycke. Titta på Danmark som redan har sådana regler på plats!

Den andra reservationen, som Moderaterna yrkar bifall till, sluter övriga allianspartier upp bakom. Den handlar om att enskilda bör få tydlig information om ett lotteri anordnas för att finansiera partipolitisk verksamhet.

Detta krokar i vissa avseenden in i den tidigare frågan. Det handlar om att enskilda förs bakom ljuset till förmån för den socialdemokratiska partikassan. Om lotterier ska anordnas av politiska partier är det rimligt att lottköpare får tydlig information ifall ett lotteri anordnas för att finansiera partipolitisk verksamhet.

Att den parlamentariska kommittén inte presenterade något förslag beror på en pågående översyn av lotterilagstiftningen. Vi menar dock att ett tydligt ställningstagande i frågan behövs så att det också kan inkluderas i en ny lotterilagstiftning. Det är inte till fyllest att endast Lotteriinspektionen vet vem som står bakom ett lotteri. Om man går in på deras hemsida och letar är det inte heller lätt att hitta information om det.

Den enskilde bör alltid få tydlig information. Det är i linje med propositionens syfte, nämligen att öka allmänhetens insyn i partiers finansiering.

Herr talman! Med det yrkar jag återigen bifall till reservation 5.

(Applåder)


Anf. 19 Olle Felten (SD)

Herr talman! Till att börja med yrkar jag bifall till våra reservationer 1 och 3. Vi står naturligtvis bakom även vår reservation 2, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 1 och 3.

Lagen om insyn i finansiering av partier trädde i kraft den 1 april 2014 och innebar ett absolut förbud för partier i Sveriges riksdag att ta emot anonyma bidrag. Det var en mycket sträng regel som innebar att minsta misstag skulle kunna få till följd att partiet i fråga skulle kunna bli av med hela sitt partistöd som straff. Ett annat problem var att det inte var den felande parten, till exempel en riksdagskandidat, som skulle få stå för konsekvenserna, utan det var hela partiet. Förutom dessa, som det uppfattats av de flesta, helt orimliga förutsättningar har Europarådets tillsynsorgan mot korruption, Greco, riktat viss kritik mot det system som infördes 2014. En av punkterna i denna kritik har varit att det svenska förbudet mot anonyma bidrag endast gäller på riksplanet.

Regeringen tillsatte därför en utredning redan i juni 2014 med syfte att föreslå ett mer välavvägt system för insyn i partiers finansiering. I direktivet ingick det att föreslå en breddning av skyldigheten att redovisa bidrag och föreslå en lösning som skulle klara Grecos relativt skarpa krav. Utredningen presenterade sitt förslag under titeln Ökad insyn i partiers finansiering - ett utbyggt regelverk i oktober 2016. Och det är i huvudsak de förslag som vi arbetade fram i utredningskommittén som återkommer i regeringens proposition och det betänkande vi nu debatterar.

Herr talman! Utifrån vår horisont har vi inga problem med ett strängare krav på transparens och insyn i hur vårt parti finansieras. Tvärtom, det är mycket rimligt att medborgarna ska ha en god möjlighet att ta del av hur det går till. Vi anser därmed att de förslag som utredningen tog fram och som ingår i betänkandet i sina huvuddelar är bra. Och vi anser att det är en bra sak att samtliga partier är eniga om de flesta förslagen, inte minst om de delar som skapar den nya lagens stomme och grundläggande principer. Det borgar för att lagen kommer att ha en relativt lång livslängd och att ett slags borgfred kommer att råda kring dess huvuddelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

I några delfrågor anser vi dock att lagen borde ha blivit bättre, varför vi har valt att reservera oss i tre avseenden. Jag kommer strax in på vilka frågor det gäller. Först några delar som jag anser väsentliga för att helheten ska fungera och som jag ställt mig bakom och propagerat för i utredningen och som vi därmed också välkomnar i lagförslaget.

En sådan del handlar om att det måste vara varje bidragsmottagares sak att redovisa och ansvara för att lämnade uppgifter är korrekta. Det är inte rimligt att någon annan ska ha ansvaret för att en person lämnar korrekta uppgifter. Det är också bra att lagen ska gälla samtliga politiska nivåer med allmänna val och att Kammarkollegiet ska samla in och redovisa resultatet.

Herr talman! Det finns dock en stor fara i en alltför långtgående öppenhet när det gäller enskilda bidragsgivare som kan utsättas för kränkande behandling om det kommer ut att man aktivt stöder ett visst parti. Det kan vara allt från familjesituationer, att man blir utesluten ur Transportarbetareförbundet för sina åsikters skull till direkta trakasserier iscensatta av medier, till exempel journalister som förföljer enskilda personer av detta skäl. Det förekommer i Sverige, och det är en skandal i sig.

Trots dessa problem, som en av våra reservationer sätter fokus på genom att föreslå att effekterna av lagen utreds redan när valåret 2018 kan summeras, anser vi att demokratin kräver en långtgående öppenhet. En lösning på en del av de nämnda problemen tror vi är att ha relevanta tröskelvärden som måste överskridas för att en redovisning ska behöva ske och att givares identitet därmed måste röjas eller att bidragen betalas tillbaka. Det är viktigt att människor ska kunna bidra till ett parti utan att bli uthängda för det och att vi samtidigt uppfyller Grecos krav på ett principiellt förbud mot anonyma bidrag.

Herr talman! I kommittén hade vi ganska omfattande diskussioner kring dessa frågor, och jag upplever att vi kunde mötas på ett bra sätt och att de tröskelnivåer som nu föreslås därmed kan anses vara väl avvägda och ge det skydd för bidragsgivare som är rimligt. Men det finns, som jag nämnt, anledning att följa denna fråga mycket noga och att relativt snart göra en seriös utvärdering av hur lagen i detta avseende har fungerat under valåret 2018.

En annan fråga som har med tillgången till den samlade informationen om olika kandidaters, partiföreningars och partiers finansiering att göra är hur uppgifterna ska presenteras. I lagförslaget, liksom i utredningen, föreslås Kammarkollegiet att hantera redovisningar från de redovisningsskyldiga och att presentera resultatet på sin hemsida. Vi menar att förslaget, som innebär att uppgifter om kommunala partistöd inte redovisas av Kammarkollegiet, tappar bort en viktig poäng med transparensen när inte alla uppgifter redovisas på samma ställe. Vi menar att det hade varit enkelt att lägga ett rapporteringskrav till Kammarkollegiet på utbetalare av sådant stöd. Det hade varit en bra sak att på det sättet förenkla för den som är intresserad av att ta del av hur den samlade finansieringen ser ut. Därför har vi också en reservation som föreslår en sådan ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Herr talman! Lotterier som genomförs för att finansiera politiska partier har funnits i Sverige under lång tid. Det är dock svårt att läsa sig till vad syftet med lotteriet egentligen är i en del fall. Det är också en viktig fråga ur perspektivet öppenhet och transparens. I utredningen resonerades det mycket kring detta och huruvida ett krav på att tydligt ange förmånstagaren på samtliga lottsedlar skulle införas. Vi konstaterade då att det pågår en annan utredning om en större ändring av lotterilagen, och frågan släpptes med en kommentar om att fästa den utredningens uppmärksamhet på denna fråga. Lotteriinspektionen kan också utfärda krav på att det ska finnas information om förmånstagare för samtliga lotterier. Vi har ingenting emot att ställa ett tydligare krav på en sådan information. Det skulle öka transparensen, vilket är syftet med denna lag.

Den sista och mest brännande frågan rörde upp känslorna ganska rejält i kommittén under utredningsarbetet. Den handlar om hur arbetsmarknadens parter ska kunna lämna bidrag till enskilda kandidater eller partier. Att frågan alls varit föremål för diskussion beror på att de föreningar som utgör arbetsmarknadens parter har en alldeles speciell särställning genom en monopolliknande situation när det gäller att företräda arbetstagares intressen i egenskap av anställda.

Kommittén formulerade sig på följande sätt i denna fråga:

"Att vara medlem i en viss organisation på arbetsmarknaden är frivilligt. Som framhålls i kommitténs direktiv (dir. 2014:90 s. 15) kan emellertid arbetsmarknadsorganisationernas särställning inom arbetsrätten medföra att möjligheten att stå utanför organisationen i många fall framstår som ett mindre fördelaktigt alternativ för den enskilda arbetstagaren eller arbetsgivaren. I direktiven anges vidare att, eftersom det huvudsakliga skälet för medlemskapet oftast inte är av politisk karaktär, det i den allmänna debatten har diskuterats om inte den enskilde borde ha möjlighet att ta ställning till om han eller hon vill att medlemsavgiften ska få användas till att stödja ett visst parti ekonomiskt.

Som framhålls i direktiven kan det finnas skäl för en enskild medlem att vilja vara medlem i organisationen men samtidigt kunna avstå från att genom sitt medlemskap, och genom att betala sin medlemsavgift, bidra till att stödja ett visst parti ekonomiskt."

Flera av dessa föreningar har tyvärr visat att de är beredda att exkludera medlemmar, både från förtroendeuppdrag och som medlemmar, på grund av partipolitiska preferenser. Det visar att det finns en stor klyfta mellan vackra ord om värdegrund och hur man hanterar detta i praktiken.

Med dessa olika aspekter på problemet som utgångspunkt ser vi ingen annan utväg än att föreslå att arbetsmarknadens parter förbjuds att lämna bidrag till politiska kandidater och partier. Ett alternativ skulle kunna vara att kräva samtycke från medlemmarna, som Alliansen föreslår i en av sina reservationer, men vi tror inte att det skulle ge medlemmarna ett tillräckligt starkt skydd. Det är grunden för vårt förslag om att förbjuda arbetsmarknadens parter att lämna bidrag till politiska partier, men även till enskilda kandidater och partiföreningar.

För säkerhets skull yrkar jag bifall också till reservation 4.


Anf. 20 Per-Ingvar Johnsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Herr talman! Arbetet med att få fram en lagstiftning om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering har varit omfattande. Bakgrunden är krav från Europarådets organ Greco, som arbetar med åtgärder för att stoppa korruption i form av påverkan på partier och politiker med olika former av gåvor och bidrag som kan ha karaktär av mutor. Genom krav på ökad insyn och öppenhet i partiers och politikers ekonomi ska otillbörlig påverkan på politiska beslut stoppas, enligt Grecos inriktning.

Redan inför valet 2014 tillkom en lagstiftning som gällde partiernas riksorganisationer och riksdagskandidater. Nu föreslås en lagstiftning som omfattar även partiernas lokala, kommunala och regionala organisationer och kandidater till valen i kommuner, landsting och regioner. Öppenhet och insyn ska uppnås genom skyldighet att årligen lämna uppgift om sina intäkter till Kommerskollegium, som sedan ska göra uppgifterna tillgängliga på en hemsida. Lagstiftningen föreslås träda i kraft redan den 1 april 2018. Uppgifter ska lämnas till Kommerskollegium senast den 1 juli året efter att bidrag, gåvor och andra intäkter över vissa belopp har erhållits.

Själv har jag ingått som ledamot i den utredning som har tagit fram ett underlag till den lagstiftning som regeringen nu har lämnat till oss i riksdagen och konstitutionsutskottet för beredning. De förslag som utredningen inledningsvis fick från Justitiedepartementets experter var synnerligen långtgående vad gäller hur många ideella organisationer och valkandidater som årligen skulle bli uppgiftsskyldiga till Kommerskollegium. Jag såg som min uppgift i utredningen att försöka förhindra en omfattande byråkratisering av ideellt arbete i de politiska partiernas lokala och kommunala organisationer. Krav på uppgifter och hot om avgifter skulle kunna få som effekt att många personer inte skulle vara beredda att åta sig uppdrag i dessa föreningar, till exempel som kassör eller att ingå i en styrelse med det ansvar som det innebär med långtgående uppgiftskrav och risk för avgift.

När det gäller antalet uppgiftsskyldiga organisationer och personer har jag och övriga i utredningen kunnat begränsa antalet uppgiftsskyldiga genom beloppsgränser som gör att uppgifter om belopp utan betydelse inte behöver lämnas till Kommerskollegium. Alla riksdagspartiers riksorganisationer, många partiers distrikts- och kommunorganisationer samt många valkandidater och politiker blir dock ändå uppgiftsskyldiga. Det handlar om fler under valår än övriga år, beroende på att många under åren mellan valen inte uppnår de beloppsgränser för uppgiftsskyldighet som nu föreslås.

Förslaget till lagstiftning innehåller ett principiellt förbud mot anonyma gåvor och bidrag till partier, valkandidater och politiker. Av praktiska skäl har det satts en gräns på 0,05 prisbasbelopp, det vill säga lite över 2 000 kronor, för anonyma bidrag. Anonyma bidrag över denna gräns ska redovisas och inbetalas till Kommerskollegium. I övrigt sattes gränsen för redovisningsskyldighet till Kommerskollegium av intäkter till 0,5 basbelopp, alltså något över 20 000 kronor per år, för politiska organisationer, valkandidater och valda politiker. I detta gränsbelopp för intäkter inräknas dock inte kommunala partistöd och bidrag och inte heller belopp som betalas mellan organisationer och kandidater inom partiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

För att denna lagstiftning med krav på uppgiftslämnande ska fungera kommer det, trots våra försök under utredningen att begränsa komplexiteten, att krävas en omfattande informationsinsats av Kommerskollegium och av partiernas riksorganisationer. Även om antalet uppgiftsskyldiga begränsas måste många politiska föreningar, valkandidater och valda politiker hålla reda på beloppsgränserna för uppgiftsskyldighet, och man måste sätta sig in i vilka gåvor, bidrag och andra intäkter som ska ingå i uppgiftsskyldigheten.

I ett särskilt yttrande till utredningen lyfte jag fram krav som bör ställas på lotterier. På lottsedlarna ska det tydligt framgå vem som är lotteriets förmånstagare. Jag tog även upp att insamlingsorganisationer som deltar i valrörelser borde bli uppgiftsskyldiga. I en motion under förra årets allmänna motionstid har jag även motionerat om att lotteriförsäljning på kredit, som något parti ägnar sig åt, bör förbjudas.

I detta betänkande är vi från Centerpartiet med i två reservationer, nr 4 och 5, i vilka vi föreslår förbud för arbetsmarknadens parter att lämna bidrag till politiska partier och förbud mot lotteriförsäljning på kredit.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 4 och 5 i detta betänkande.


Anf. 21 Tina Acketoft (L)

Herr talman! I en öppen och transparent demokrati, som Sverige alltid eftersträvar att vara, måste medborgarna kunna lita på att de folkvalda och de politiska partierna inte finansieras av mörkerkrafter - eller åtminstone ska man kunna få veta att de gör det, om så är fallet. För transparensens skull beslutade regeringen i juni 2014 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppgift att analysera frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering för att åstadkomma ett sammanhållet och väl avvägt regelverk för insyn i partifinansiering. Detta har mina allianskollegor förtjänstfullt redogjort för.

Inom Europarådet utvärderas hur de 49 medlemsländerna uppfyller 2003 års rekommendationer om gemensam reglering mot korruption vid finansiering av politiska partier och valkampanjer liksom andra konventioner och rekommendationer på området för korruptionsbekämpning. Detta görs av Europarådets kontrollorgan Gruppen av stater mot korruption, Greco. Efter Grecos utvärdering var bedömningen att det dåvarande svenska systemet inte uppfyllde 2003 års rekommendationer, och Sverige fick sju rekommendationer om åtgärder som borde vidtas för att skapa ökad insyn. Det är just detta som vi med det här förslaget försöker göra.

Utskottet föreslår därför nu att riksdagen antar regeringens lagförslag, där kravet på intäktsredovisning ska gälla även för partier på regional och lokal nivå liksom för partiers sidoorganisationer. Varje ideell förening inom ett parti eller en sidoorganisation och varje ledamot och ersättare för en ledamot ska redovisa sin verksamhet. Partier på central nivå, som har mandat i riksdagen eller Europaparlamentet eller som av någon annan orsak får statligt stöd, ska alltid lämna en intäktsredovisning.

Herr talman! När det gäller punkten om partistöd från arbetsmarknadens parter och medlemmars samtycke har vi i Alliansen haft en ganska livlig diskussion. Liberalerna har valt att ställa sig bakom utskottets ställningstagande. Vi anser helt enkelt att föreningsfriheten måste gå före i detta fall. Det är upp till varje förening att besluta om hur man väljer att använda sina medel, och det är upp till varje medlem i en förening att vara med och besluta om detta. Därför har vi valt att ställa oss bakom utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Liberalerna instämmer i stort i utskottets ställningstagande, och vi tycker att man nog kan säga att alla partier tar frågan på stort allvar - med ett förbehåll. Det gäller partiernas lotteriverksamhet, och där har Liberalerna och Alliansen en reservation. Vi tycker inte att regeringens förslag eller, rättare sagt, förslaget från regeringspartiernas företrädare i riksdagen samt V och SD är tillräckligt långtgående.

När politiska partier anordnar lotteriverksamhet, som i vissa fall utgör en betydande del av partiets intäkter, är det inte mer än rimligt att mor Agda och farbror Henry får tydlig information om att lottköpet finansierar partipolitisk verksamhet. Här behövs ett tydligt ställningstagande så att detta kan inkluderas i en ny lotterilagstiftning. Det räcker inte att Lotteriinspektionen vet vem som står bakom ett lotteri om man menar allvar med propositionens syfte, det vill säga att öka allmänhetens insyn i partiers finansiering.

Herr talman! Jag yrkar därmed bifall till Alliansens reservation nr 5.


Anf. 22 Tuve Skånberg (KD)

Herr talman! Arbetet med betänkandet och propositionen och dessförinnan i kommittén har varit långvarigt och svårt. Jag har suttit med i kommittén och försökt att brottas med dessa frågor på bästa sätt. Det finns uppenbara målkonflikter som kommittén, regeringen och nu konstitutionsutskottet försökt lösa så bra som möjligt.

När kommittén, föranledd av Europarådets kontrollorgan mot korruption, Greco, inledde sitt arbete kunde vi i extremsituationen se framför oss att uppåt 80 000 människor, organisationer och partiavdelningar skulle vara tvungna att lämna in en årlig redogörelse. Var detta verkligen nödvändigt?

Å andra sidan såg vi att det finns ett berättigat krav på och ett intresse av ökad insyn i partiernas finansiering, som vi själva som politiker och i de politiska partierna fullt ut delar. Vi vill bidra till att det inte förekommer korruption, till att det är transparent och till att allmänheten ser att detta är helt tillförlitligt och rimligt. Vi vill emellertid inte skruva åt kontrollorganen och gränsvärdena så mycket att vi stryper givmildheten.

Jag håller i övrigt med de tidigare talarna i allt väsentligt, men låt mig som något nytt i detta få säga: Det är bra att ge till politiska partier och att stödja ett politiskt engagemang också genom att ge en slant. Det är inte fult; det är bra. Det måste bara vara genomskinligt och tydligt så att man inte för någon bakom ljuset, försöker luras eller försöker hitta fördelar - det som vi i dagligt tal kallar muta. Detta vill vi undvika.

Vi vill begränsa antalet uppgiftsskyldiga och byråkratin, och vi vill att Kommerskollegium ska få en rimlig arbetssituation. Detta är det förslag vi har kommit fram till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Det finns några gränsvärden som vi menar är nödvändiga och välavvägda. Det behöver till exempel inte lämnas någon intäktsredovisning om intäkterna under redovisningsperioden efter vissa avdrag understiger 0,5 prisbasbelopp, i dag 22 750 kronor. Vi inför också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 0,05 prisbasbelopp, i dagens penningvärde ungefär 2 275 kronor. Anonyma bidrag på ett par hundralappar, som till exempel swishas in eller ges på annat sätt som gör att det svårligen kan kontrolleras varifrån de kommer, är också acceptabla. Men det rör sig om marginella, obetydliga bidrag.

Likaså är medlemsavgifter tillåtna om de ligger på en normal nivå, upp till 400. Det är också möjligt att så att säga låta hatten gå runt och göra en anonym insamling.

Varför är dessa gränsvärden satta, och varför är dessa möjligheter givna? Jo, därför att vi vill ha insyn i allt som är väsentligt och vill till varje pris undvika korruption, det vill säga att någon köper sig röstkraft i en politisk församling som till exempel riksdagen. Vi har därmed uppfyllt Grecos rekommendationer med ganska god marginal, skulle jag vilja säga.

Det finns någon sak vi inte är överens om, och jag vill, herr talman, yrka bifall till reservation 5. Det handlar om partistöd från arbetsmarknadens parter och medlemmars samtycke. Kommittén jobbade inte igenom den frågan fullt ut. Den hade i uppgift att överväga och analysera om det borde införas ett krav på samtycke från enskilda medlemmar när det gäller ekonomiskt stöd som organisationer som företräder arbetsmarknadens parter lämnar till partier eller valkandidater. Det gjorde vi inte; vi mäktade inte jobba igenom detta. Svårigheten låg i att hitta en lämplig utformning. Man kan säga att en sådan finns i Danmark, och jag har i en reservation ställt mig bakom ett sådant förslag. Man skulle kunna titta vidare på detta.

Men ännu viktigare är lotteriverksamhet som bedrivs av partier och information till enskilda. Det är rimligt att lottköpare får tydlig information om ett lotteri anordnas för att finansiera partipolitisk verksamhet. Jag tror att de flesta är medvetna om detta, men det går inte att belägga att det är så för alla. Just i en anda av transparens och tydlighet och för att undvika att människor blir förda bakom ljuset har Kristdemokraterna ställt sig bakom reservation 5.


Anf. 23 Hans Ekström (S)

Herr talman! Riksdagen har att behandla en proposition om ökad insyn i partiernas finansiering. Bakgrunden till lagstiftningen är naturligtvis en omsorg om demokratins legitimitet. Det ska inte finnas misstankar om konstigheter vad gäller partiers finansiering eller risk för mutor.

Det har också framförts internationell kritik från Europarådets kontrollorgan mot korruption, Greco. Det gäller risker med det svenska systemet med frivilliga överenskommelser mellan partierna. Därför genomfördes redan inför valet 2014, om än med lite vånda från en del partiers sida, en provisorisk lagstiftning om förbud mot anonyma bidrag till riksdagspartierna på central nivå; den omfattade inte regional och lokal nivå. Sanktionerna bestod i ett helt indraget partistöd. Det måste man säga var sanktioner som inte var proportionella utan verkligen drakoniska.

KU sa redan från början att denna lagstiftning var att betrakta som tillfällig, i väntan på en bättre ordning. En parlamentarisk kommitté har arbetat med frågan och försökt hitta en lösning som utgör en rimlig avvägning mellan allmänhetens intresse av insyn och en rimlig administrativ börda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Det har funnits en intressant samsyn mellan partiernas representanter i kommittén. Partierna kan utifrån betraktade framstå som gigantiska apparater som är koncerner, men vi som arbetar i partier och har insyn i dem inser att det inte ser ut så. När man har kommit med förslag om krav på central insamling av uppgifter till något tempel i Stockholm har detta inte stämt med vår bild av hur partier fungerar. Vi har i stället hamnat i en modell som jag tycker är lämplig med tanke på hur det svenska demokratiska partisystemet fungerar, nämligen att varje nivå ansvarar för sig och att partierna inte centralt redovisar för alla nivåer. Detta välkomnar jag.

En enig kommitté har vinnlagt sig om att små partiföreningar ska kunna arbeta och att man ska kunna ta på sig ett kassörsuppdrag utan att få en gigantisk administrativ börda på sig. Det tror jag är viktigt för demokratins funktionssätt, och jag vill tacka kommitténs ledamöter för detta.

Vi socialdemokrater yrkar bifall till KU:s förslag till lagstiftning. Vi avvisar motioner som vi menar inskränker föreningsfriheten. Jag vill läsa ur den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna. I den anges följande i artikel 11:

"Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen."

Vidare anges: "Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter."

Jag menar att detta är en stark bestämmelse som rör föreningsfriheten, och jag tycker inte att man ska tassa på den.

Motionen om lotteriverksamheten menar vi är att betrakta som ett politiskt luftfäkteri. Vad som krävs i den motionen är redan gjort. Det framgår tydligt på våra lotter vem som är förmånstagare.


Anf. 24 Förste vice talman Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! När det gäller grunderna för den lagstiftning som nu införs är vi helt överens. Jag tycker att vi hade mycket bra diskussioner i den parlamentariska kommittén om den avvägning som ska göra det möjligt för små partiföreningar att verka.

Vi hade i och för sig också korta diskussioner om möjligheten för en medlem i en arbetsgivar- eller fackorganisation att säga nej. Rättare sagt borde det vara självklart att om någon del av min medlemsavgift också ska gå till ett politiskt parti ska jag göra ett medgivande. Så är det inte i dag. Då faller man tillbaka på frågan om föreningsfrihet, ombud och att ombud beslutar på stämman. Men om du har andra politiska uppfattningar blir du aldrig ombud. Det är en demokratisk chimär. Det är olyckligt att vi inte kan lämna de gamla tiderna bakom oss och ge individen rättigheten.

Jag önskar att Socialdemokraterna just för att tydliggöra individens rättigheter tar steget. Vi får väl se om det dröjer 20 år till. När tror ni att ni är mogna att säga att det är tillbörligt att säga ja, Hans Ekström?


Anf. 25 Hans Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Herr talman! Det finns naturligtvis alternativa sätt för föreningar att organisera stöd när inte alla medlemmar delar uppfattningen i ett politiskt budskap. Ett sådant exempel var Visitas kampanj om den så kallade dubbelstöten, som skulle döda hela Sveriges restaurangnäring. Den tidigare centerpartiledaren Maud Olofsson fick som belöning för skattesänkningarna bli ordförande. Det var tydligt att dubbelstöten skulle döda svensk restaurangnäring. Det är ett alternativt sätt att stödja.

Jag känner restaurangägare som inte stödde kampanjen, men deras medlemsavgifter i Visita gick till den kampanjen också. Ingen kan väl hävda att den framställningen inte var ett politiskt budskap som var riktat mot risken för att få en regering som skulle döda svensk restaurangnäring. Det har inte varit fallet.

Vilken rätt har den restaurangägaren i din världsbild?


Anf. 26 Förste vice talman Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Man kan alltid vända och vrida på detta, men jag tycker att den absolut största skillnaden i Hans Ekströms resonemang är att det finns LO-fackförbund som betalar ut kontanta stöd till det socialdemokratiska partiet. Det är stor skillnad om en fackförening, eller en arbetsgivarorganisation, likt Visitas kampanj, bestämmer sig för att man tycker något. Ett medlemsföretag kan föra diskussioner, vara upprört och tycka att något är fel. Men det är milsvid skillnad mot att en fackförening, eller för den delen en arbetsgivarorganisation, betalar pengar till ett politiskt parti som en medlem absolut inte sympatiserar med.

Detta är en kvarleva sedan kollektivanslutningens tider. För mig känns det i grunden kränkande. Ofta är det nödvändigt att vara med i ett fackförbund. Med kollektivavtal blir det tilläggspension, försäkringar och så vidare. Det är lätt att säga att man kan stå utanför. Ja, det är klart att man kan, men man får sämre villkor efteråt. Man går med i facket, och då är man indirekt med och finansierar ett parti som man inte sympatiserar med. Jag tycker att det är kränkande mot individen.

Man måste kunna se skillnad på att ett fackförbund eller ett arbetsgivarförbund för kampanjer och att betala till ett politiskt parti.


Anf. 27 Hans Ekström (S)

Herr talman! Tvärtom kan man argumentera att det är ett mycket mer transparent sätt att ge stöd än att ge stöd till den indirekta kampanjen via Visita eller andra sådana organisationer. Då döljs stödet.

Jag skulle vilja veta med hur många miljoner Moderaterna stöddes av Visitas kampanj i förra valrörelsen. Det kan jag inte se i någon redovisning. Däremot kan fackföreningarnas stöd till vårt parti ses i offentligt redovisade uppgifter. Men hur många miljoner östes ut ur Visitas kampanj? Jag såg mycket mer reklam i Visitakampanjen än vad jag såg från något politiskt parti.

(Applåder)


Anf. 28 Agneta Börjesson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Herr talman! Vi debatterar nu KU19 Ökad insyn i partiers finansiering. Om jag ändå får skämta lite är det alltså inte fråga om nya stadgar för Sveriges fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer som vi debatterar.

Vi har i Miljöpartiet från start varit måna om att redovisa varifrån våra intäkter kommer. Från början gjordes det när någon frågade. Miljöpartiet var bland de första partierna som själva redovisade alla större gåvor, och vi har varit pådrivande för att få till stånd de första frivilliga överenskommelserna och ännu mer för att dra igång ett lagstiftningsarbete. Vi har gjort detta med vetskap om hur makt kan ge ökad risk för korruption.

Europarådets beslut om rekommendation om gemensamma regler mot korruption vid finansiering av politiska partier och valkampanjer kom 2003. Europarådets kontrollorgan Gruppen av stater mot korruption, Greco, besökte inte långt därefter Sverige.

Jag var då partisekreterare för Miljöpartiet och var en av de personer som Greco träffade för en intervju och sedan en återrapport. Deras rekommendation var redan då att se till att det finns en lagstiftning för att synliggöra vem som finansierar stora bidrag till olika partier. Det de egentligen sa till alla partisekreterare var att vi inte fattar hur naiva vi är i Sverige; vi tror verkligen att vi är helt impregnerade mot korruption.

När Greco sedan kom tillbaka var rekommendationerna mer kraftfyllda. Debatten och trycket ökade i Sverige, bland annat genom att Transparency International ordnade kunskapsseminarier. Det visade sig att Sverige var ett av få demokratiska länder som stod helt utan lagstiftning på området.

När lagstiftningsarbetet drog igång var det egentligen bara Moderaterna och Sverigedemokraterna som liksom satte sig lite grann på hasorna och inte önskade detta, medan de andra var med. Ganska snart kom dock även Moderaterna och Sverigedemokraterna med på båten. När vi 2014 fick den första lagstiftningen om insyn i finansiering av partier, insynslagen, var det ett stort steg. Det blev en lag, och det blev även sanktioner för de partier som inte följde lagen på så sätt att partistöd inte gavs till de partier som tagit emot felaktiga bidrag eller inte redovisat på rätt sätt.

Lagstiftningen blev dock inte riktigt klar, och vi fick fortsatt kritik från Greco för att lagstiftningen inte var helt emot anonyma bidrag samt att man inte hade med kommuner och landsting. Därför drog utredningen igång, och jag tycker att det har varit ett bra utredningsarbete.

I dag får vi äntligen klubba igenom den del som handlar om att partier på central nivå som har mandat i riksdagen eller Europaparlamentet eller av annan orsak får statligt stöd, liksom deras sidoorganisationer, alltid ska lämna en intäktsredovisning. Övriga behöver inte göra det om intäkterna under redovisningsperioden efter vissa avdrag understiger ett halvt basbelopp.

Det blir också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag vars värde överstiger 0,05 prisbasbelopp. Jag och Miljöpartiet hade gärna sett ännu lägre gränsvärden för anonyma bidrag, men vi ställde ändå upp på kompromissen för att vi gärna ville ha ett förslag som alla var eniga om. Jag känner att jag med glädje gör det även i dag, och jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

Jag ska bara säga någonting om detta med lotterier på kredit, för det har varit uppe i diskussionen. Det känns som något som ligger lite utanför dagens ärenden, men eftersom jag vid sidan om att sitta i KU även är spelpolitisk talesperson tänker jag berätta lite om hur det fungerar. Det är alltså redan i dag förbjudet att ha lotterier på kredit, men undantag kan medges för några ideella organisationer. Sedan januari 2005 har 18 lotterier beviljats ett sådant undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökad insyn i partiers finansiering

Nu finns det förslag om en ny reglering, och även där är tanken att det ska vara förbjudet att erbjuda spel på kredit. Också där ska man dock i vissa fall kunna bevilja undantag. Det handlar ju om att det ska gå att sälja lotter till mycket små summor, som inte ska behöva leda till alltför mycket spelberoende.

Med detta yrkar jag bifall till KU:s förslag.


Anf. 29 Mia Sydow Mölleby (V)

Herr talman! Det är flera som har redogjort för vilka förslag vi rent tekniskt lägger fram och hur själva regleringen ser ut.

Det man kan konstatera är att vi har en stor tilltro till vårt politiska system generellt men att det för att vi ska kunna upprätthålla det är viktigt att vi har stor insyn. Man ska inte ens behöva misstänka att det finns dolda agendor bakom de politiska partierna, utan man ska kunna se vilka som finansierar dem. Detta är viktigt, och därför krävs det att vi har en bra insyn. Det är kul att vi är överens om det.

Den tidigare lagstiftningen har tagits upp några gånger. Den innebar att ett parti riskerade att bli av med hela partistödet om någon lämnade ett anonymt bidrag till partiet. Det är inte en rimlig påföljd för det som har hänt, och det är beklagligt att vi hade en sådan lagstiftning.

Jag tror dock att den fyllde en viktig funktion - jag tror att lagstiftningen var avgörande för att vi ändå skulle komma så långt att vi kunde sätta oss ned och ordentligt diskutera hur insynen skulle regleras och de anonyma bidragen stoppas. På det sättet tror jag alltså att lagstiftningen var bra; den hade sin plats med tanke på hur detta historiskt har gått till. Det är bra.

Vi är nöjda med denna lagstiftning. Vi tycker att den är bra. Den innebär en avvägning mellan insyn och en rimlig administrativ börda. Det är nämligen självklart att vi inte vill krångla till det så pass att människor inte kan tänka sig att engagera sig i de politiska partierna. Det är viktigt att vi har en lokal demokrati med lokala, små partiföreningar där människor jobbar tillsammans och ideellt för att förbättra världen. Det är viktigt och bra, och det ska inte vara för krångligt att göra det.

Det är också bra att människor vill bidra - om man har pengar över ska man kunna bidra. Men man ska inte kunna bidra med hur mycket som helst och vara dold i stället för offentlig. Små bidrag ska man kunna ge utan att de behöver läggas fram - bland annat för att det blir så ohanterligt att hålla på annars. Om någon lägger 200 spänn i en bössa och det ska redovisas vem som har gjort det blir det orimligt. Det är dock viktigt att man redogör för större summor.

Det handlar inte heller direkt om åsiktsregistrering. Det kan en del tycka, men man bör kunna ha denna insyn. Den principen är viktigare, på samma sätt som att vi redovisar vilka som ställer upp för partier och vilka kandidater som finns. Det är alltså en rimlig avvägning, där insynen ökar. Det är ett alldeles utmärkt förslag, som jag yrkar bifall till.

Överläggningen var härmed avslutad.

Ökad insyn i partiers finansiering

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-02-07
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 2, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslag om insyn i finansiering av partier

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om insyn i finansiering av partier,
    2. lag om ändring i lagen (2018:000) om insyn i finansiering av partier,
    3. lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:55 punkterna 1-3.
  2. En bredare utvärdering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3945 av Olle Felten m.fl. (SD, -) yrkande 1.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S950018
    M661016
    SD03906
    MP19005
    C17005
    V17004
    L15004
    KD13003
    -1212
    Totalt24342163
    Ledamöternas röster
  3. Samlad redovisning av partistöd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3945 av Olle Felten m.fl. (SD, -) yrkande 2.
    • Reservation 2 (SD)
  4. Förbud mot partistöd från arbetsmarknadens parter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3945 av Olle Felten m.fl. (SD, -) yrkande 3.
    • Reservation 3 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S950018
    M670016
    SD03906
    MP19005
    C17005
    V17004
    L15004
    KD13003
    -1302
    Totalt24442063
    Ledamöternas röster
  5. Partistöd från arbetsmarknadens parter och medlemmars samtycke

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:3947 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, KD) yrkande 1.
    • Reservation 4 (M, C, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (M, C, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940019
    M067016
    SD03906
    MP19005
    C01705
    V17004
    L15004
    KD01303
    -1302
    Totalt146139064
    Ledamöternas röster
  6. Lotteriverksamhet som bedrivs av partier och information till enskilda

    Kammaren biföll reservation 5

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 5

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:2447 av Per-Ingvar Johnsson och Eskil Erlandsson (båda C) yrkande 2 och

    2017/18:3947 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, KD) yrkande 2.
    • Reservation 5 (M, C, L, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (M, C, L, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S950018
    M067016
    SD03906
    MP19005
    C01705
    V17004
    L01504
    KD01303
    -1302
    Totalt132154063
    Ledamöternas röster