103 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1894, 1892, Civilutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV. Riksdagen konstaterar att nämnden har fått kritik för sina arbetsmetoder och att resultatet av granskningar har ifrågasatts. Granskningsnämnden är en statlig myndighet som granskar innehållet i radio- och tv-program efter anmälningar från tittare och lyssnare eller på eget initiativ. Riksdagen sade också ja till en reservation från s, v, och mp som innebär att regeringen får i uppdrag att se över mediekoncentrationen, som under senare år har ökat. Vidare sade riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om tryck- och yttrandefrihet.
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om plan- och byggfrågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta av motionerna har anknytning till vad som regleras genom plan- och bygglagen och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om vallagen. Skälet är att Grundlagsutredningen arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om valkretsar, elektroniska röstningsförfaranden, utformningen av valsedlar, distribution av valsedlar, registrering av kandidater, utdrag ur val- och folkbokföringsdatabasen, funktionshindrades möjligheter att delta i val samt förbud mot vissa opinionsundersökningar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om minoritetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i grundlagen, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter, utbildning, stöd till organisationer, äldreomsorg, medier och den romska minoriteten.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om offentlighet och sekretess. Motionerna gäller översyn av sekretesslagen, åtgärder i syfte att motverka missbruk av offentlighetsprincipen, skyddade personuppgifter, sekretess i samverkansgrupper, för förundersökning och i domstol samt offentlighet för hovstaterna och uppgifter om svenska Stasikontakter.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om konsumentfrågor. Motionerna handlar om konsumentpolitiken inom EU, konsumentskydd och stöd till konsumentorganisationer.
En ny lag om ekodesign ska införas och lagarna om krav på kylskåp, frysar och lysrörsarmatur när det gäller energieffektivitet ska upphöra att gälla. Det har riksdagen sagt ja till. Ekodesign handlar om att elapparater ska ha en effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan. EU har antagit ett direktiv om ekodesign som ska införlivas i medlemsstaternas lagar. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2008 och lagarna som ska upphöra att gälla gör detta den siste april 2008.
Det blir möjligt för ekonomiska föreningar, handelsbolag och stiftelser att ge in registreringsanmälningar, ansökningar och årsredovisningshandlingar till respektive registreringsmyndighet på elektronisk väg. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2008.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Flera av motionerna tar upp samma, eller nästan samma, frågor som riksdagen behandlade våren 2007 (bet. 2006/07:KU11) och har därför fått en förenklad behandling. Övriga motionsförslag handlar om statsskicket, valsystemet, utnämningar och förtroendeuppdrag, den svenska förvaltningsmodellen, uppenbarhetsrekvisitet och författningsdomstol samt redovisning av partibidrag.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Förslagen handlar i huvudsak om negativ föreningsfrihet, grundläggande bestämmelser i regeringsformen, antisemitism, konventioner om mänskliga rättigheter, integritetsfrågor, retroaktivitetsfrågor, samvetsfrihet, en ny nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, stärkande av äganderätten, HBT-frågor, livsåskådningsfrihet, föreningars ekonomiska förehavanden och möjligheten att utöva yttrandefrihet på offentliga platser.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Motionerna gäller avreglering, könsneutral lagstiftning, konsekvensanalyser, barns deltagande i utredningsarbete, geografisk spridning i utredningarnas sammansättning samt rättsinformationssystemet.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken, lagfart och expropriation.
Regeringen har redovisat sin årliga uppföljning av Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2006-2008 i linje med EU:s Lissabonstrategi. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ge vissa frågor större utrymme i det nya svenska handlingsprogram som kommer att arbetas fram under år 2008. Det gäller jämställdhetsfrågor och insatser för sociala företag med bäring på Lissabonstrategin. Handlingsprogrammet bör även kompletteras med en beskrivning av det som görs för att bekämpa sådant skattefusk som exempelvis användningen av svart arbetskraft.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till ny konkurrenslag. Syftet är att undanröja hinder för en effektiv konkurrens och öka effektiviteten i handläggningen av överträdelser av lagens förbud. Den nya lagen är också en anpassning av den svenska konkurrenslagstiftningen till de regler som gäller inom EU. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008.
Riksdagen gav klartecken till samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S. Syftet är att stärka den affärsmässiga utvecklingen av Posten och säkra samhällsservicen. Regeringen får rätt att minska statens ägarandel till som lägst 34 procent av rösterna i det sammanslagna bolaget. Därmed behåller staten kontrollerande makt över bolagsordningen och ett dominerande inflytande. I avsiktsförklaringen anger regeringen att det sammanslagna bolaget även i fortsättningen ska bedriva en verksamhet som gör det möjligt att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst i Sverige.
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om namnlagen. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om ändringar i 1982 års namnlag och behovet av en översyn av lagen.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens framställning om tillsyn över fastighetsmäklare och konsumenternas möjligheter till tvistlösning. Riksrevisionen föreslår bland annat att riksdagen ska begära att regeringen ser över dokumentationskraven i fastighetsmäklarlagen i syfte att minska antalet tvister mellan konsumenter och mäklare. Skälet är att det pågår utredningsarbete och att regeringen och Fastighetsmäklarnämnden har vidtagit eller planerar att vidta åtgärder inom området.
Riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med vissa ändringar. Detta innebär att registreringen görs obligatorisk för alla ledamöter och att lagen om registrering anpassas till personuppgiftslagen. Bland annat ska registret innehålla uppgifter om aktieinnehav, avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär, inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot samt olika styrelseuppdrag och statliga eller kommunala uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär. Skulder ska inte registreras. Uppgifterna i registret ska vara offentliga. Lagändringarna börja gälla den 1 mars 2008.
Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar börjar gälla den 15 februari 2008. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Reglerna innebär att ett svenskt företag ska få delta i en gränsöverskridande fusion endast om de utländska företag som deltar i fusionen har en företagsform som motsvarar de svenska företagsformer som det svenska företaget kan ingå en icke gränsöverskridande fusion med. När det gäller fusioner mellan svenska ekonomiska föreningar innebär förslaget vissa anpassningar till de regler som gäller vid fusion mellan aktiebolag.
