Sök
12 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2017/18, 2009/10, 2007/08, 1892, Eriksson, Fredrik (SD), Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Granskningsbetänkande
Betänkande 2017/18:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.
Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Anföranden och repliker
- 53, 77 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-15
- Debatt
- 2018-06-18
- Dokument & lagar
Några ändringar i riksdagsordningen
Betänkande 2017/18:KU26
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om några ändringar i riksdagsordningen. Bland annat innebär förslaget att om det bara finns en nominerad kandidat i valet av talman så kan valet ske med så kallad acklamation. Acklamation innebär att ledamöter i kammaren svarar ja eller nej med utrop eller att det bara frågas om någon är emot förslaget. Reglerna ändras också när det gäller andra talares möjlighet att anmäla sig till interpellationsdebatterna. Utöver det tydliggör förslaget att det inte ska utses ersättare för de ledamöter som sitter i Riksdagens arvodesnämnd. Riksdagens arvodesnämnd bestämmer hur höga riksdagsledamöternas månadsarvoden ska vara. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 17 minuter
- Justering
- 2018-04-26
- Bordläggning
- 2018-05-15
- Debatt
- 2018-05-16
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
Författningsfrågor
Betänkande 2017/18:KU36
Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:
- Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
- En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
- Domstolsverkets organisation, styrning och roll.
Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 87
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 12, 54 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-17
- Debatt
- 2018-04-18
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor
Betänkande 2017/18:KU15
Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 14, 42 minuter
- Justering
- 2018-03-28
- Bordläggning
- 2018-04-10
- Debatt
- 2018-04-11
- Beslut
- 2018-04-11
- Dokument & lagar
Valfrågor
Betänkande 2017/18:KU35
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om olika valfrågor. Motionerna handlar om tidsbegränsning av riksdagsledamöternas uppdrag, rösträttsålder, valkretsar, personval, åtgärder för ökat valdeltagande, rösträtt och valbarhet, skilda valdagar och objektiva jämförelser mellan partier.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 17 minuter
- Justering
- 2018-02-01
- Bordläggning
- 2018-02-06
- Debatt
- 2018-02-07
- Beslut
- 2018-02-07
- Dokument & lagar
Riksdagens arbetsformer
Betänkande 2017/18:KU27
Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 13 minuter
- Justering
- 2018-01-25
- Bordläggning
- 2018-01-30
- Debatt
- 2018-01-31
- Beslut
- 2018-01-31
- Dokument & lagar
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen
Betänkande 2017/18:KU5
Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2016. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.
Riksdagen gjorde 101 subsidiaritetsprövningar under 2016, vilket är en stor ökning jämfört med året innan då riksdagen gjorde 21 prövningar. Av de 101 prövningarna var det 13 EU-förslag som riksdagen fann stred mot subsidiaritetsprincipen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2016 utfärdades ett gult kort.
Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar.
- Anföranden och repliker
- 2, 22 minuter
- Justering
- 2017-12-14
- Bordläggning
- 2018-01-16
- Debatt
- 2018-01-17
- Dokument & lagar
Skadestånd och Europakonventionen
Betänkande 2017/18:KU12
Det ska stå i skadeståndslagen att en person som fått sina rättigheter enligt Europakonventionen kränkta av staten eller en kommun ska få ersättning för de skador som uppkommit. Staten eller kommunen ska betala ut skadestånd i den utsträckning som är nödvändig för att gottgöra skadorna.
Sedan 1995 gäller Europakonventionen om mänskliga rättigheter som svensk lag.
Rätten till ersättning i vissa fall till den som har drabbats av skada vid vissa frihetsberövanden eller andra tvångsåtgärder ska också utökas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2018.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 17 minuter
- Justering
- 2017-12-14
- Bordläggning
- 2018-01-16
- Debatt
- 2018-01-17
- Beslut
- 2018-01-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Betänkande 2017/18:KU1
14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 65 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-11-28
- Debatt
- 2017-11-29
- Beslut
- 2017-11-29
- Dokument & lagar
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2017/18:KU10
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.
KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.
Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.
KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.
Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.
KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.
Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.
I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.
- Anföranden och repliker
- 11, 79 minuter
- Justering
- 2017-12-19
- Bordläggning
- 2018-01-16
- Debatt
- 2018-01-17
- Dokument & lagar
Några frågor om offentlighet och sekretess
Betänkande 2017/18:KU3
Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.
De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 14, 34 minuter
- Justering
- 2017-11-07
- Bordläggning
- 2017-11-14
- Debatt
- 2017-11-15
- Beslut
- 2017-11-15
- Dokument & lagar
En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag
Betänkande 2017/18:KU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förvaltningslag. Syftet med lagen är att enklare och modernare regler för förvaltningsmyndigheternas arbete ytterligare ska stärka rättssäkerheten för de enskilda medborgarna.
Lagen innehåller bland annat bestämmelser om
- möjligheten att snabbare få ett beslut i sitt ärende om handläggningen har försenats
- rätten till tolkning och översättning
- jäv
- hur ett ärende inleds och vad som gäller om myndigheternas utredningsansvar
- möjligheter att få information om handläggningen av sitt ärende
- hur myndigheter ska motivera sina beslut
- när en myndighet får ändra ett beslut
- vilka beslut som får överklagas.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 5, 28 minuter
- Justering
- 2017-09-14
- Bordläggning
- 2017-09-20
- Debatt
- 2017-09-21
- Beslut
- 2017-09-21