Sök

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska sedan vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning istället för från skatteplikt undantagen sjukvård. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen från och med den 1 juli i år.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 18 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft. Syftet med rekommendationen är att ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan skapa sysselsättning och anständigt arbete för förebyggande, återhämtning, fred och motståndskraft i samband med krissituationer som uppstår till följd av konflikter och katastrofer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att rekommendationen kan ge betydelsefull vägledning i arbetet i konflikt- och krisdrabbade länder och riksdagen håller med regeringen om det. Riksdagen håller också med regeringen om att rekommendationen inte bör leda till några författningsändringar eller andra åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som gäller Riksrevisionens granskning av jämställdhetsintegrering i integrationspolitiken. Granskningen visar att även om integration har varit ett högt prioriterat område finns det delar i centrala styrdokument, exempelvis budgetpropositionens resultatredovisning, som inte har jämställdhetsintegrerats i tillräcklig utsträckning.

Riksdagen tycker att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration och riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Delmålet skulle kunna formuleras som: "Kvinnor och män, flickor och pojkar som invandrar ska mötas av samma förväntningar på alla områden i det svenska samhället och ha samma rättigheter och möjligheter att skapa sig ett självständigt liv i Sverige."

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-18

Debatt

2019-06-19

Beslut

2019-06-19

Regeringen har kommit med förslag om ändringar i lagen om medbestämmande i arbetslivet, den så kallade medbestämmandelagen. Fredsplikten utökas på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. För att en arbetstagare ska få delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal måste syftet vara att uppnå ett kollektivavtal och arbetstagarorganisationen måste ha förhandlat med arbetsgivaren om sina krav. Vidare ska också fredsplikten vid rättstvister utökas. Det ska inte vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att ta till stridsåtgärder för att utöva påtryckningar i en rättstvist.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Reglerna ska inte användas vid stridsåtgärder som påbörjades innan lagändringarna började gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 99 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

24

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 56 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-13

Regeringen har lagt förslag om att förlänga anställningsskyddet för arbetstagare från 67 till 69 års ålder. Anställningsskyddet är till för att ge arbetstagare trygghet i sin anställning, till exempel att skydda arbetstagaren från att bli uppsagd utan någon saklig grund innan arbetstagaren har uppnått en viss ålder.

I takt med att medellivslängden ökar och pensionerna behöver räcka längre, måste även arbetslivet förlängas. De som kan, vill och orkar arbeta längre bör ha möjlighet att göra det och då måste eventuella hinder tas bort, anser regeringen. Det är därför nödvändigt att anställningsskyddet förlängs, så att ingen under 69 år kan bli av med sin anställning på grund av sin ålder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla stegvis. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 till 69 år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 59 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat ett meddelande från EU-kommissionen om att stärka den så kallade rättsstatsprincipen ytterligare inom EU. Enligt EU-kommissionen innebär rättsstatsprincipen bland annat att myndigheter och andra offentliga institutioner i en rättsstat ska arbeta inom de ramar som anges i lagarna och i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska.

KU är positivt till att kommissionen fortsätter arbetet med att främja och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som EU:s institutioner har för att skydda unionens grundläggande värden, varav respekten för rättsstaten är ett.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden i statens budget. Bland annat innebär regeringens förslag att Riksrevisionens verksamhet ska höra till utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.

Riksdagen sa nej till att flytta ändamål och verksamheter som avser folkbildning från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen anser att det saknas tillräckligt med underlag för att bifalla förslaget.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i plan- och bygglagen som medför en större frihet för fastighetsägare att bygga altaner. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Förslaget innebär bland annat att det införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus under vissa förutsättningar. Förslaget innebär också att mindre altaner, som inte omfattas av krav på bygglov, får strida mot detaljplanen i området.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det behöver bli enklare att bygga altaner utan bygglov. Detta minskar både hushållens och kommunernas regelbörda vid mindre byggärenden, och underlättar för småhusägare att kunna anpassa sitt hus och sin tomt efter egna önskemål.

Regeländringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 65 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-06-04

Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.

Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 56 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-06-04

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs. Därmed återinförs också den procedur för godkännande av gåvomottagare som hänger ihop med detta, men utan de ansöknings- och årsavgifter som fanns tidigare.

Vidare slopas regleringen av när en särskild skattedeklaration ska lämnas enligt den numera upphävda lagen om skatt på vinstsparande.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-06-04

Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om omräkning av representationsavdrag ska upphävas. Bestämmelsen gäller företag som har sin redovisning i euro. Anledningen är att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats och det krävs därför en ändring i omräkningslagen.

Regeringen föreslår också att bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften gällande delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till dessa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-06-04

Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 53 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2018 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Riksdagens överklagandenämnd, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) samt Statsrådsarvodesnämnden.

Riksdagen beslutade om en ändring i instruktionen till Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), som innebär att nämnden ska redovisa sina kostnader i sin årliga verksamhetsredogörelse. Riksdagen lade verksamhetsredogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15