492 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Register, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2017/18, 2010/11, 2009/10, 2008/09, 2007/08, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen har granskat EU-kommmissionens rapport om subsidaritet och propotionalitet. Rapporten behandlar främst hur subsidaritets- och proportionalitetsprinciperna användes under 2009. Det vill säga i huvudsak före Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Konstitutionsutskottet konstaterar att utan subsidiaritetsmotiveringar i kommissionens lagförslag blir det omöjligt för riksdagen att fullgöra sin skyldighet att följa hur subsidiaritetsprincipen används. EU-kommissionen bör alltså i sina lagförslag förklara på varför det är bättre att besluta om åtgärden/lagen på EU nivå än på nationell nivån. Utskottet förutsätter att EU-kommissionen förbättrar sina rutiner i syfte att lösa de oklarheter som uppmärksammats kring vilka lagförslag som ska prövas från subsidiaritetssynpunkt. Utskottet betonar också betydelsen av att regeringen i ministerrådet verkar för att rådet motiverar ändringar i kommissionsförslag med hänsyn till subsidiaritetsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
JO kommer att utöver de uppgifter de redan har att fullgöra uppgiften som nationellt besöksorgan enligt Opcat. Opcat är det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr som Sverige sedan 2005 har varit ansluten till. Tillägget i lagen innebär ett förtydligande av JO:s uppdrag. Lagändringen börjar gälla 1 juli 2011.
Riksdagen beslutade att stoppa försäljningen av statens aktier i Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Posten Norden och Telia Sonera. Riksdagen hade tidigare gett regeringen rätt att minska statens ägande i bolagen, men nu återkallade riksdagen den rätten. När det gäller Telia Sonera poängterar riksdagen att bolaget äger viktig IT-infrastruktur i form av accessnätet. Därför gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur man kan separera accessnätet från Telia Soneras övriga verksamhet. Riksdagen talade också om för regeringen att Vattenfall ska fortsätta vara ett helägt statligt bolag. I budgetpropositionen nämnde regeringen att det kan bli aktuellt att överväga om en del av Vattenfall ska säljas. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motioner, en från Socialdemokraterna och Miljöpartiet och en från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till en motion från Kristdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner om statliga företag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om olika energipolitiska frågor. Motionerna handlar om stöd till havsbaserad vindkraft, vattenkraftens konsekvenser och roll i det svenska energisystemet, en nationell strategi för biogas och diverse fjärrvärmefrågor. Ett antal motioner innehåller förslag med lokal eller regional prägel.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna handlar om bland annat olika patenträttsliga frågor, åtgärder mot piratkopiering, fildelning, det civilrättsliga sanktionsdirektivet, tillsättande av en kommission och legalisering av söktjänster på Internet.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om bland annat allmänna helgdagar. En orsak är att flera av frågorna tidigare har behandlats av konstitutionsutskottet och att utskottet i dessa fall nu gjorde samma bedömning som förut. Motionerna handlar om flaggdagar och flaggning, en minnesdag och ett märkesår för Raoul Wallenberg, en nationell dag till minne av slaveriets avskaffande, offentliga belöningssystem och medborgarskapsceremonier.
Den nya budgetlagen ersätter den nuvarande lagen om statsbudgeten. Den omfattar också den nuvarande lagen om statens upplåning och skuldförvaltning. Den nya lagen innehåller bland annat följande ändringar: Det införs en bestämmelse om att regeringen ska ha riksdagens godkännande för att få köpa aktier eller andelar i företag och för att få skjuta till kapital i företag. Regler om statlig utlåning införs. Det innebär att det ställs krav på att förväntade förluster ska vara finansierade. Det införs grundläggande bestämmelser om utformningen av årsredovisningen för staten som gäller innehåll, avgränsning och uppställningsformer. Regeringen ska ange under vilka år fleråriga ekonomiska åtaganden, så kallade beställningsbemyndiganden, beräknas föra med sig utgifter. Regeringen får rätt att sälja fast egendom för högst 75 miljoner kronor. I dag är gränsen 50 miljoner kronor. Regleringen blir tydligare när det gäller bruttoredovisning av statens inkomster och utgifter och undantagen från denna princip. Ramanslaget blir den enda anslagstypen. Den nya budgetlagen ska gälla från den 1 april 2011.
Riksdagen vill att regeringen ser över lagstiftningen för att stärka skyddet för personer som påtalar och slår larm vid korruption och andra oegentligheter, så kallade whistle-blowers. I dag har de som vill anmäla uppgifter om oegentligheter och korruption till myndigheter inte ett lika starkt skydd som de som lämnar uppgifterna för publicering, menar riksdagen. Samtidigt har riksdagen sagt nej till övriga motioner från motionstiden 2010 om offentlig förvaltning. Motionerna handlar bland annat om opinionsbildande myndigheter, myndigheters service till medborgare och samverkan inom offentlig förvaltning. Andra motioner tar upp hbt-kompetens hos offentligt anställda, svenska språkets ställning i Regeringskansliet och avidentifierade myndighetshandlingar.
Näringsutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen. Meddelandet omfattar 50 åtgärdsförslag för att fördjupa och förbättra EU:s inre marknad. Utskottet välkomnar initiativet men framhåller att det är viktigt att även vara öppen till länder utanför EU. Vikten av ett gemensamt EU-patent och värdet av förenklade regler för företag är andra saker som utskottet väljer att lyfta fram. Utskotten tar även upp behovet av regelförenklingar för offentlig upphandling och standardiseringsarbetets betydelse för ekonomisk utveckling och ökad konkurrenskraft. Med utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.
En kommun eller ett landsting får verkställa ett beslut som har överklagats även om den rättsliga prövningen inte är ännu klar och beslutet inte har trätt i kraft. Enligt kommunallagen kan beslutet verkställas om det inte finns särskilda skäl att vänta. När ett beslut verkställs kan det innebära att kommunen binds civilrättsligt. Även om en domstol häver ett beslut kan det vara svårt att häva ett avtal som ingåtts när beslutet verkställdes. Risken att sådana situationer uppstår bör minimeras, anser riksdagen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att se över regelverket kring verkställandet av beslut. Syftet är att utforma reglerna så att de så långt som möjligt förhindrar att besluten verkställs innan de har trätt i kraft, när det gäller beslut som resulterar i civilrättsliga avtal och när det finns risk för att besluten kommer att upphävas. I uppdraget till regeringen ingår också att se över möjligheten att införa sanktioner mot kommuner och landsting som bryter mot reglerna. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala och regionala frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om riksdagens arbetsformer. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. I vissa frågor har utskotten redan tidigare tagit ställning. Motionerna handlar bland annat om begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden och införande av ett framtidsutskott i riksdagen.
Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.
Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, innebär att beslut ska tas så nära medborgarna det är möjligt. Konstitutionsutskottet (KU) anmälde nu till riksdagen sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av närhetsprincipen. KU:s uppföljning gäller perioden den 1 december 2009 - den 30 juni 2010. Under denna period har riksdagens utskott granskat 22 lagförslag från EU och aldrig kommit fram till att förslagen går emot närhetsprincipen. KU konstaterar att många av lagförslagen saknar eller har brisfälliga motiveringar. KU menar att det i sådana fall är möjligt för utskotten att ta direktkontakt med EU-kommissionen. KU framhåller också värdet av kontakter med andra parlament. EU-ländernas parlament samarbetar redan i dag för att göra det lättare för parlamenten att byta information och dokumentation med varandra. Samarbetet kallas för IPEX. KU menar att IPEX skulle kunna vara ett viktigt verktyg för utbyte av information, och det bör riksdagen medverka till.
Det ska bli enklare för radio- och tv-företag att återanvända det upphovsrättsskyddade material som finns i företagens arkiv. Riksdagen har därför beslutat att det ska bli möjligt för radio- och tv-bolagen att träffa avtal med organisationer som företräder svenska rättighetshavare om återanvändning av egenproducerat material. Avtalen ska även gälla rättighetshavare som står utanför den avtalsslutande organisationen. Samtidigt skyddas upphovsmännen genom en möjlighet att anmäla individuella förbud mot användning. Den nya avtalslicensbestämmelsen som ska gälla för alla typer av verk, även film, kommer ha ett vidare tillämpningsområde än de bestämmelser som redan finns i upphovsrättslagen. Lagen om medling i vissa upphovsrättstvister ska också anpassas för den nya avtalslicensbestämmelsen. Förändringarna ger radio- och tv-företagen nya möjligheter att sända repriser och göra material tillgängligt för användare på Internet. Men programmet måste ingå i radio- eller tv-företagets produktioner. Programmet måste också ursprungligen ha sänts före den 1 juli 2005. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2011.
När Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten omorganiserades var syftet att göra handläggningen av ärenden mer rättssäker och likformig. Riksrevisionens granskning tyder på att myndigheternas rättstillämpning inte har blivit mer enhetlig efter sammanslagningarna. Riksrevisionens styrelse tycker det är viktigt att få klarhet i om det här stämmer, och konstitutionsutskottet håller med. Riksdagen ber regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig.
Justitieombudsmännen (JO), eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas, väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagar och förordningar. Alla som tycker att de blivit felbehandlade av en myndighet kan vända sig till JO. Ombudsmännen har ett personligt förtroendeuppdrag och skilda ansvarsområden. Det stora antalet inkommande anmälningar har resulterat i långa handläggningstider. Ombudsmännen har också fått mindre tid över till sina andra arbetsuppgifter, som inspektioner hos myndigheter och undersökningar på eget initiativ. För att allmänhetens bild av JO inte ska skadas är det viktigt att förstärka JO:s beslutsförmåga. Riksdagen har därför beslutat att handläggare hos JO i begränsad omfattning ska få rätt att avgöra klagoärenden, förutsatt att ärendena delegerats från en ombudsman. Möjligheten till delegering kommer vara tydligt avgränsad. Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 3,5 miljarder till regional tillväxt. Mest pengar inom utgiftsområdet går till den Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2007-2013 (cirka 1,55 miljarder) och regionala tillväxtåtgärder (cirka 1,52 miljarder).
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011 om cirka 5,5 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att bryta utanförskapet. Mest pengar går till Verket för innovationssystem och den forskning och utveckling som verket finansierar, drygt 1,9 miljarder.
