264 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Propositioner och skrivelser, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2010/11, 2007/08, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
Regeringens proposition 2010/11:168
Rätt till förlängt barnbidrag för elever i Prop. gymnasiesärskolan 2010/11:168 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 augusti 2011
Fredrik Reinfeldt
Jan Björklund
Utbildningsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås
Godkännande av järnvägsfordon och ansvar för underhåll
Regeringens proposition 2010/11:160
Godkännande av järnvägsfordon och ansvar för
Prop. underhåll
2010/11:160
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 juni 2011
Jan Björklund
Peter Norman
Näringsdepartementet Propositionens huvudsakliga
Regeringens proposition 2010/11:155
En ny lag om elcertifikat enklare regler och en Prop. gemensam elcertifikatsmarknad 2010/11:155 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 juni 2011
Jan Björklund
Anna-Karin
Hatt
Näringsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.
2011 års redogörelse för företag med statligt ägande
Regeringens skrivelse 2010/11:140
2011 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2010/11:140
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 juni 2011
Jan Björklund
Peter Norman
Finansdepartementet Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Regeringens proposition 2010/11:153
Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och Prop. uthålligt energisystem 2010/11:153 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 juni 2011
Fredrik Reinfeldt
Maud Olofsson
Näringsdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen
Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.
Riksdagen sa nej till ett motionsförslag som Miljöpartiet hade lämnat in med anledning av naturkatastrofen i Fukushima i Japan. Miljöpartiet föreslår bland annat att de fyra äldsta kärnkraftsreaktorerna i Sverige ska stoppas omedelbart för säkerhetsundersökningar och att två reaktorer tas ur drift denna mandatperiod. Partiet begär också ett förbud mot att uppföra nya reaktorer i Sverige, att ansvarsreglerna vid en olycka ändras och att Statens energimyndighet tar fram en plan för 100 % förnybar energi i Sverige. Riksdagen hänvisar i sitt beslut bland annat till riksdagens kärnkraftspolitiska beslut i juni 2010 och regeringens tidigare beslut om åtgärder som rör säkerheten vid svenska kärnkraftsreaktorer. Vidare påpekar riksdagen att olyckan i Japan inte bör tas till intäkt för ett närmast panikartat beslut om en radikal förändring av energipolitikens inriktning.
Riksdagen har sagt sa till ett lagförslag från regeringen om flygplatsavgifter som berör Stockholm Arlanda flygplats. Den nya lagen grundar sig på ett EU-direktiv som ska bidra till att flygplatsavgifterna, som flygbolagen betalar, tas ut på ett öppet och konkurrensneutralt sätt på EU:s större flygplatser. Direktivet har tillkommit efter en längre tids klagomål från flygbolagen om att priserna för att utnyttja en flygplats varierar mellan de olika flygplatserna utan att servicenivån varierar på motsvarande sätt. Flygplatsledningen och flygbolagen ska fortlöpande samråda om avgifterna i fortsättningen. Samrådet ska vara obligatoriskt om flygplatsledningen överväger att höja avgifterna eller förändra grunderna för avgifterna. Det föreslås också att regeringen eller Transportstyrelsen, efter regeringens bemyndigande, ska få ingå avtal med ett annat land om att landet ska få utöva tillsyn över svenska flygplan. Förslaget kommer att underlätta för flygbolag att låna ut sina flygplan under tider när dessa inte går i trafik. Lagen börjar att gälla den 1 augusti 2011.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera de om- och avregleringar som har genomförts på olika marknader de senaste åren ur ett konsumentperspektiv. Exempel på sådana marknader är inrikesflyg, taxi, el, telefoni, post, apotek, järnvägar och bilprovning. Utvärderingen ska fokusera på vilka effekter om- och avregleringarna har haft på priser, utbud, service, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. Riksdagen har identifierat två områden som behöver utvärderas omgående, elmarknaden och persontrafiken på järnvägen. I och med beslutet sa riksdagen ja till två motioner från Socialdemokraterna. Reglerna för bedömning av konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och avtal om forskning och utveckling anpassas till EU-rätten. Anpassningen innebär att samma regler kommer att gälla oavsett om Sveriges eller EU:s konkurrensrätt tillämpas i enskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det blir lättare för den som har fjärrvärme att få information om förbrukning för att på så sätt kunna styra sin energianvändning. Fjärrvärmeföretagen blir skyldiga att en gång i månaden mäta kundens värmeförbrukning och meddela kunden mätresultatet. Fjärrvärmeföretag får endast fakturera kunden baserat på mätresultaten, och faktureringen ska ske minst fyra gånger per år. Därmed får inte fjärrvärmeföretagen fortsätta med dagens praxis, där kunderna faktureras enligt en preliminär beräkning och beloppet justeras i efterhand genom årliga avstämningsfakturor. Motsvarande regler har tidigare införts för mätning av el. Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2015. I avtalet mellan fjärrvärmeföretaget och kunden ska det finnas uppgifter om vilka regler som gäller för mätning, rapportering och fakturering. Den bestämmelsen gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.
Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning
Regeringens proposition 2010/11:146
Förbättringar inom familjepolitiken Prop. 2010/11:146 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 maj 2011
Fredrik Reinfeldt
Maria Larsson
Socialdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås möjlighet för ett barns föräldrar
Trafikutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde. Färdplanen innehåller visioner och målsättningar för att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och hållbart transportsystem. Utskottet instämmer i huvudsak i de mål och initiativ som kommissionen redovisar. Utskottet betonar vikten av miljö- och klimatrelaterade frågor liksom behovet av att skapa ett mer enhetligt transportsystem i Europa med bland annat väl fungerande transportflöden över nationsgränserna. Utskottet understryker också att särskild hänsyn måste tas till de förhållanden som råder i länder som Sverige med stora avstånd och låg befolkningstäthet i stora områden. Kommissionen föreslår ett procentuellt mål för överflyttning av transporter från väg till andra transportslag. Utskottet ifrågasätter detta. En överflyttning från ett transportslag till ett annat inte kan vara ett mål i sig, menar utskottet. Det är bättre, tycker utskottet, att fokusera på att förbättra förutsättningarna för konkurrenskraftiga transporter inom de övriga transportslagen. Kommissionens tycker att det bör bli obligatoriskt att införa vägavgifter och skatter genom kilometerskatt för tunga lastbilar. Utskottet håller inte med. Utskottet stöder inte heller något generellt initiativ till att öronmärka inkomster från transportsektorn. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
Regeringens proposition 2010/11:142
Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. Prop. 2010/11:142 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 maj 2011
Fredrik Reinfeldt
Ulf Kristersson
Socialdepartementet Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Försäkringskassan inte längre
Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.
Behörighetskraven för lokförare anpassas till ett EU-direktiv. Syftet med direktivet är att skapa enhetliga regler för hela EU. Ändringarna innebär följande: Ett nytt förarbevis för lokförare införs. Förarbeviset utfärdas av Transportstyrelsen och styrker att föraren uppfyller vissa minimikrav när det gäller bland annat lämplighet och utbildning. Alla lokförare ska dessutom ha kompletterande intyg som anger vilken typ av tåg de har rätt att köra och på vilken järnvägsinfrastruktur. Intygen utfärdas av arbetsgivaren. Alla förarbevis och intyg samlas i ett register. Utbildningssamordnarna och de lärare som beslutar om betygen, så kallade examinatorer, ska godkännas av Transportstyrelsen. Detsamma gäller för de läkare och psykologer som bedömer lokförarnas fysiska och psykiska lämplighet. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2011. De nya behörighetskraven gäller inte fristående lokala och regionala järnvägsnät, tunnelbana eller spårvägar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett förtydligande. Riksdagen vill inte att reglerna för registrering av järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon ska gälla för museijärnvägar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma med förslag på hur ett sådant undantag kan regleras. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.
