526 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, KU:s särskilda protokoll, KU-anmälningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2009/10, 2007/08, 2004/05, 1897, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
KU-anmälan 2009/10:12 (050-3033-2009/10) av Helena Leander (MP)
Anmälare: Helena Leander Riksdagsledamot MP Datum: 2010-09-13
Dnr 050-3033-2009/10
Begäran hos konstitutionsutskottet om
granskning av jordbruksministerns styrning av Jordbruksverket efter
minkskandalen
Den 9 augusti
presenteras en granskning som Djurrättsalliansen gjort av svenska minkfarmar
som visar på omfattande
KU-anmälan 2009/10:11 (050-2632-2009/10) av Luciano Astudillo (s)
LUCIANO ASTUDILLO Riksdagsledamot s Konstitutionsutskottet
Stockholm 2010-06-22
Begäran hos konstitutionsutskottet om granskning av uttalande av
statsministern
I Sydsvenskan kunde man den 20 maj i år läsa följande uttalanden
från statsministern: Malmö, Lund och Region Skåne står redo att lägga nio
miljoner kronor
KU-anmälan 2009/10:10 (050-2631-2009/10) av Peter Hultqvist, Monica Green, Patrik Björck, Hillevi Larsson, Alf Eriksson och Eva-Lena Jansson (alla s)
Stockholm 2010-06-16
SVERIGES RIKSDAG Konstitutionsutskottet
Begäran hos konstitutionsutskottet om granskning av försenade
interpellationssvar från regeringen
Konstitutionsutskottet har både 2001 och 2006 granskat
svarstiderna för interpellationer. I samband med 2001 års granskning uttalade
utskottet följande: Riksdagsledamöternas
En granskning från Riksrevision visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen skjuter upp ett antal beslut till riksmötet 2010/11. Det handlar om en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, en ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. Riksdagen beslutade att man även väntar med ärendena om Riksrevisionens redogörelse om omlokalisering av myndigheter, en skrivelse om regelförenklingsarbetet 2006-2010 och en skrivelse om strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Beslutet omfattar även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.
En ny skollag börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Det här är några viktiga nyheter: Förskolan blir en egen skolform. Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs- och läroplaner och sätta betyg. Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta program ersätts med fem introduktionsprogram. Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från den 1 juli 2011. När det gäller vuxenutbildning ska lagen tillämpas på utbildning från den 1 juli 2012. Riksdagen gjorde ett förtydligande i regeringens förslag. Det innebär att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan.
Med två rösters övervikt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att slopa förbudet mot nya kärnkraftsreaktorer. Beslutet innebär att nya kärnkraftsreaktorer ska få ersätta gamla som tas ur drift. Om nya reaktorer byggs får dessa endast uppföras på platser där det redan finns kärnkraftverk i drift, det vill säga i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Totalt ska det inte få finnas fler än dagens tio reaktorer. Enligt regeringens förslag skulle förbudet mot ny kärnkraft upphävas den 1 augusti 2010. Riksdagen har nu senarelagt detta datum till den 1 januari 2011. Riksdagen tydliggör också att staten inte ska få subventionera nya kärnkraftssatsningar. Regeringen uppmanas därför att återkomma till riksdagen om lagförslag i frågan eller "andra åtgärder med innebörden att direkta eller indirekta statliga subventioner inte kan påräknas".
För auktoriserade patentombud och deras biträden införs möjlighet till tystnadsplikt. En ändring görs i rättegångsbalken som innebär att ombuden och deras biträden endast i undantagsfall ska få vittna i rättegång om förtrolig information som rör patenträtt. Samtidigt införs en ny lag om auktorisation av patentombud. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De börjar att gälla den 1 september 2010. Vidare ska Sverige kvarstå som medlem i European Business Register European Economic Interest Grouping, EBR EEIG. Det är en europeisk intressegrupp för samarbete mellan registerförare av företagsinformation.
Regeringen vill att statens insatser för företagsfinansiering, information och rådgivning riktade till företag ska bli effektivare. De föreslagna riktlinjernas syfte är att renodla statens roll. Statens insatser ska vara marknadskompletterande och inte snedvrida konkurrensen. De ska i största möjliga mån bedrivas med medverkan av privata aktörer. Uppföljning och utvärdering av de statliga insatserna ska göras regelbundet, så att insatserna utformas efter företagens behov. Samarbetet mellan statens aktörer på finansierings- och rådgivningsområdet ska förbättras, till exempel Stiftelsen Norrlandsfonden och Almi Företagspartner AB. Riksdagen sa ja till de föreslagna riktlinjerna.
Behandlingen av förslag skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller regeringens proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken. Det gäller också övriga förslag som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av riksdagsåret 2009/10.
Den nuvarande radio- och tv-lagen ersätts av en ny lag med samma namn den 1 augusti 2010. Därmed genomför Sverige ett EU-direktiv om audiovisuella tjänster. Här är några av nyheterna med den nya lagen: Förenklade och tydligare reklamregler för tv. Större valfrihet för tv-företagen i placeringen av reklamavbrott och sponsringsmeddelanden. Nya regler för beställ-tv för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten för nya tjänsteleverantörer. Nytt regelsystem för kommersiell radio. Regler för digitala kommersiella radiosändningar införs. Tillstånd att sända analog kommersiell radio ska fördelas genom slutna anbudsförfaranden, och tillståndsperioderna ska vara åtta år. Nuvarande krav på att sändningarna ska innehålla eget material och program med lokal anknytning tas bort. Möjligheterna till sponsring utökas. Närradioorganisationerna får ökade möjligheter att sända material som inte har producerats för den egna verksamheten. De får också möjlighet att sända över större områden än en kommun.
Regeringen har lämnat förslag till ändringar i budgetlagen och av statsbudgetens utgiftsområden. Ändringarna i budgetlagen innebär att regeringen blir skyldig att lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål) till riksdagen. Regeringen ska vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur målet uppnås. Riksdagen godkände med några ändringar regeringens förslag till ändringar i budgetlagen. Ändringarna av utgiftsområdena handlar bland annat om en ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor, Taltidningsnämndens uppgifter, vissa handikappåtgärder inom folkbildningen, en ny instansordning för vissa ärenden enligt plan- och bygglagen och viss forskningsverksamhet inom smittskyddsområdet. Riksdagen godkände regeringens förslag om ändringar i utgiftsområdena. Riksdagen gav dessutom riksdagsstyrelsen två uppdrag. Riksdagsstyrelsen ska ta fram ett förslag om ansvarsförhållandena mellan riksdagens nämnder och riksdagsförvaltningen. Det finns i dag en viss otydlighet. Riksdagsstyrelsen ska också ta fram ett förslag om en översyn av ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksrevisionen.
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:47
DATUM
Tisdagen den 1 juni 2010
TID
10:54-11:30 11:45-11:54
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av protokoll
Protokoll från
sammanträdet den 27 maj 2010 justerades. 2
Ordförandebyte
Ordföranden Berit
Andnor lämnade sammanträdet och vice
Självbestämmandet för statliga universitet och högskolor ska öka. Riksdagen har därför beslutat att lärosätena ska kunna anpassa organisation, läraranställningar och utbildning efter de egna förutsättningarna. Detta innebär bland annat att universiteten och högskolorna: Själva ska få bestämma sin interna organisation, bortsett från styrelse och rektor. Vid sidan av professorer och lektorer själva ska få bestämma vilka kategorier av lärare som ska anställas. Högskolorna ska själva också få bestämma vilka behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla för dessa lärare. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.
Behandlingen av två dokument skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009 (2009/10:RS2) och Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter (2009/10:RRS30).
KONSTITUTIONSUTSKOTTET
SÄRSKILT
PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE
2009/10:46
DATUM
Torsdagen den 27 maj 2010
TID
09:10-09:54
10:02-11:24
11:38-11:55
NÄRVARANDE
Se bilaga 1
1
Justering av protokoll
Protokoll från
sammanträdet tisdagen den 25 maj justerades. 2
KU20 Granskningsbetänkande
Utskottet behandlade
Avtal och samarbeten mellan företag som begränsar eller snedvrider konkurrensen inom en bransch är olagliga. Dessa uppgörelser kallas för konkurrensbegränsande avtal. Riksdagen har nu beslutat om ändringar i den lag som reglerar gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Förändringarna är en anpassning till en ny förordning från EU-kommissionen. Förändringarna innebär att samma regler ska gälla för bedömningen av vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, oberoende av om svensk eller EU:s konkurrensrätt är aktuell. Ändringen ska börja gälla den 1 oktober. Dessutom föreslås några andra ändringar i konkurrenslagstiftningen för att anpassa denna till Lissabonfördraget. Dessa ändringar ska börja gälla den 1 augusti.
