Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Reglerna som gäller närståendepenning, överföring av premiepensionsrätt och hustrutillägg ändras.

I dag har den som vårdar en närstående och avstår från att arbeta rätt till närståendepenning för hel, halv eller fjärdedels dag om man uppfyller vissa krav. Nu införs även möjligheten att få tre fjärdedels närståendepenning. Reglerna för överföring av premiepensionsrätt till en make ändras så att det räcker om den make som överför premiepensionsrätt anmäler överföringen. Tiden för att anmäla en överföring förlängs. Förmånen hustrutillägg avskaffades 2003, men de som redan hade denna förmån då fick fortsätta att få den. Men eftersom det sedan slutet av 2014 inte längre finns någon som får hustrutillägg så ska hänvisningar till förmånen tas bort helt ur lagarna.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion och motioner om socialförsäkringen från den allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Föräldrar som inte lever ihop och har ett barn som bor växelvis hos båda kommer att kunna få ett nytt särskilt bidrag inom ramen för bostadsbidraget. I samband med det kommer underhållsstödet för växelvis boende att tas bort. Det är ett stöd som föräldrar kan få om de har låga inkomster och barnet bor växelvis hos båda. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

I dagsläget är det bara den förälder som barnet är folkbokfört hos som kan få bostadsbidrag i form av ett särskilt bidrag för barn som bor hemma. Genom regeringens förslag spelar det inte någon roll var barnet är folkbokfört utan båda föräldrarna kan få rätt till det nya bidraget.

Riksdagen håller med regeringen om att det kan leda till att fördelningen av bostadsbidraget blir mer jämställt. För en del kan det innebära att de får ett lägre stöd än i dag och regeringen föreslår därför att underhållsstödet vid växelvis boende fasas ut successivt. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:9 DATUM 2017-11-09 TID 09.2609.32 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2017/18:8. 2 Sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet Utskottet behandlade granskningsärendet. Utskottet

Offentlighets- och sekretesslagen ändras för att säkerställa integriteten hos privatpersoner. Det handlar om när en myndighet låter en annan myndighet sköta it-driften i ärenden där sekretessbelagda personliga uppgifter om enskilda personer finns med. I de fallen ska sekretessen gälla även hos den myndighet som utför it-driften.

Dessutom utvidgas tystnadsplikten till att gälla alla uppgifter om en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden. I dag är det de personuppgifter som avses i personuppgiftslagen som omfattas av tystnadsplikten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Uppgifter om personliga förhållanden ska kunna skyddas med sekretess inom kriminalvården även om uppgifterna förekommer i ett beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd. Detta gäller om det finns anledning att tro att den person som beslutet gäller eller en närstående kan utsättas för våld eller annan allvarlig skada om uppgiften röjs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.

För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagsförvaltningen ska få möjlighet att hyra övernattningslägenheter till ledamöter. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

I Riksdagens hus finns det övernattningsbostäder för ledamöter. Under de kommande åren ska riksdagens hus renoveras och byggas om vilket innebär att det behövs nya bostäder.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 34 minuter

Justering

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:8 DATUM 2017-11-07 TID 12.1712.45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2017/18:7. 2 Anmälningar Kanslichefen anmälde att följande granskningsanmälningar hade inkommit: Granskning

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:7 DATUM 2017-10-26 TID 09.1309.39 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2017/18:6. 2 Anmälan Kanslichefen anmälde att följande granskningsanmälan hade inkommit: Barn-äldre- och

Underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som har fyllt 15 år. Underhållsstödet blir då 1723 kronor i månaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försäkringskassan betalar underhållsstöd för ett barn, om den förälder som inte bor med barnet betalar underhåll. Underhållsstödet betalas ut till den förälder som bor med barnet. I dag är underhållsstödet oberoende av barnets ålder. Barns behov ser dock olika ut och kostnaderna ökar normalt med stigande ålder. Därför ska nu alltså underhållsstödet höjas för barn som har fyllt 15 år. Den underhållsskyldiga föräldern ska betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.

Samtidigt höjs gränsen för vad en förälder får tjäna innan han eller hon måste betala till Försäkringskassan. Framöver kommer den betalningsskyldiga föräldern behöva betala när årsinkomsten är högre än 120 000 kronor. I dag är den gränsen 100 000 kronor.

Dessutom ska barnen själva få ha högre inkomster utan att underhållsstödet minskar. Gränsen höjs från dagens 48 000 kronor till 60 000 kronor per år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om lärdomar från flyktingsituationen hösten 2015.

Riksrevisionen har granskat om bland annat regeringen och Migrationsverket hade tillräcklig beredskap för att hantera situationen med många asylsökande och hur situationen hanterades. I stort sett anser Riksrevisionen att myndigheterna lyckades ta emot och ordna tak över huvudet för det stora antalet asylsökande. Men det fanns brister i samarbetet mellan myndigheterna. Det berodde bland annat på att det var oklart vilka regler som gällde. Dessutom hade myndigheterna inte tillräcklig beredskap för här typen av situationer.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till hur regeringen kan gå vidare och regeringen håller till stor del med om Riksrevisionens slutsatser.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

EU ska vara en stark röst för en fri och rättvis handel i världen. Det kan bland annat leda till ökat välstånd och främja en hållbar utveckling. Det framhåller riksdagen i sin granskning av ett diskussionsunderlag från EU-kommissionen som handlar om globalisering. Syftet med underlaget är att starta upp diskussioner i EU:s medlemsländer om hur de vill att EU ska utvecklas i framtiden.

Riksdagen håller med om att vissa utmaningar som berör alla medlemsländer borde hanteras på EU-nivå. Det kan till exempel vara klimatförändringar och ekonomisk tillväxt. Samtidigt påpekar riksdagen att samarbetet inom EU måste utvecklas och förbättras på ett sätt som respekterar subsidiaritetsprincipen. Det vill säga principen om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen vill också betona att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram är viktiga. Det är program som finns för att stärka tillväxt och skapa jobb, de finansieras genom EU:s gemensamma budget. När Storbritannien går ur EU kommer intäkterna att minska och i och med det anser utskottet att även EU-budgeten måste minskas.

Riksdagen lade granskningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 99 minuter

Justering

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

I dag är det Patent- och marknadsdomstolen som är första instans att fatta beslut i frågor om företagskoncentrationer. Nu ska det i stället vara Konkurrensverket som tar besluten. På så vis kan domstolarna fokusera på enbart dömande uppgifter. Konkurrensverkets beslut ska kunna överklagas till domstolen. Regeringen vill också upphäva lagen om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn. Syftet är att Sveriges konkurrensregler ska likställas med EU:s.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och att lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:6 DATUM 2017-10-19 TID 09.4110.26 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2017/18:5. 2 Regeringens hantering av trepartsmöten i EU Utskottet behandlade granskningsärendet. Utskottet

Det ska bli lättare att distribuera biogas i naturgasnät. De som äger naturgasledningar ska bland annat bli tvungna att offentliggöra de villkor som gäller för gasens kvalitet, lukt och tryck.

I dagsläget behöver de som äger en naturgasledning endast informera om avgift och övriga villkor när någon begär att få göra en ny anslutning. Det finns inte heller något krav på att ägarna ska offentliggöra den typen av information.

Genom lagändringen blir det tydligare vad som gäller, vilket förväntas öka möjligheterna för att biogasen kommer att användas mer än i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-17

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Svensk rätt ska anpassas till nya tvingande regler om EU-varumärken. I dag finns det hänvisningar till reglerna i tre lagar:

• Varumärkeslagen.
• Firmalagen.
• Lagen om rättegången i arbetstvister.

De hänvisningarna kommer nu att uppdateras.

Tidigare har reglerna om EU-varumärken varit uppdelade, nu har de slagits samman. Ändringarna innebär inga praktiska förändringar i den svenska lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:5 DATUM 2017-10-17 TID 11.2511.42 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2017/18:4. 2 Regeringens hantering av trepartsmöten i EU Utskottet behandlade granskningsärendet. Ärendet

RIKSDAGEN KONSTITUTIONSUTSKOTTET SÄRSKILT PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:4 DATUM 2017-10-12 TID 9.189.26 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade särskilt protokoll 2017/18:3. 2 Sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet Utskottet behandlade granskningsärendet. Utskottet