105 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kommittéberättelser, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2008. Totalt 1 883 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2008. Det innebär bland annat följande: 584 miljoner kronor avsätts för ökade utbetalningar av bidrag för läkemedelsförmånerna. 300 miljoner kronor anvisas för rättsliga biträden till följd av ett ökat antal förordnanden av offentliga försvarare samt omfattningen av dessa. 100 miljoner kronor reserveras för Säkerhetspolisens utgifter för terrorismbekämpning. 240 miljoner kronor tillförs för utbetalning av bidrag till miljöbilar. Resurserna ökas också för att fullfölja regeringens satsning på drift och underhåll av vägar samt för investeringar i det nationella vägnätet.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som ger vårdgivare en ökad frihet att organisera läkemedelsförsörjningen till och inom sjukhus. Sjukhusen ska på egen hand eller genom avtal med andra aktörer helt eller delvis kunna sköta läkemedelsförsörjningen. Vårdgivaren ska organisera läkemedelsförsörjningen så att den bedrivs rationellt och på ett sådant sätt att behovet av säkra och effektiva läkemedel tryggas. Det ska finnas sjukhusapotek med farmaceutisk kompetens. Lagen börjar gälla den 1 september 2008.
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Riksdagen har behandlat årsredovisningen för staten 2007 och Riksrevisionens granskning av årsredovisningen. Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Riksdagen välkomnar att skrivelsen har utvecklats och att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har förbättrats. Men det finns också delar som kan utvecklas vidare. Riksdagen anser att regeringen bör överväga att också redogöra för statens nettoförmögenhet i nationalräkenskapstermer. Balanstalet från pensionssystemets årsredovisning borde också framgå. Balanstalet utgör kvoten mellan ålderspensionssystemets tillgångar och skulder och är en indikator på pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sade ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och skattepolitiken som regeringen föreslår i 2008 års ekonomiska vårproposition. Riksdagen delar regeringens bedömning av ekonomins utveckling de närmaste åren. Huvudscenariot bygger på att den finansiella turbulensen ebbar ut under slutet av året och att spridningseffekterna till den reala ekonomin blir relativt begränsade. Riksdagen instämmer också i regeringens bedömning att det finns ett visst utrymme för ofinansierade reformer på både inkomst- och utgiftssidan under åren 2009-2010.
Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2005-2007. Utskottets grundläggande bedömning är att Riksbanken under perioden har fört en väl avvägd penningpolitik. Utskottet konstaterar dock att inflationen började stiga snabbt i slutet av 2007 på ett sätt som inte fångats upp i Riksbankens prognoser. Med facit i hand innebär detta att Riksbanken möjligtvis borde ha höjt reporäntan lite snabbare under kanske framför allt 2006 för att motverka den snabbt stigande inflationstakten under 2007. Finansutskottet har beslutat att vart fjärde år ge externa experter i uppdrag att utvärdera den svenska penningpolitiken. Den första utvärderingen beräknas vara klar hösten 2011.
Nittio procent av kommunerna och landstingen uppvisar positiva resultat. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. För första gången sedan 2002 ökade dock antalet kommuner med negativt resultat. Antalet landsting med positivt resultat har ökat kraftigt de senaste tre åren. År 2007 var det bara två landsting som redovisade negativt resultat. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte medräknade.
Riksdagen sade ja till att Läkemedelsförmånsnämnden får det nya namnet Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Namnbytet beror på att Läkemedelsförmånsnämnden får uppgifter även på tandvårdsområdet. Namnbytet innebär ändringar i sekretesslagen och lagen om läkemedelsförmåner. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2008.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Regeringen har för riksdagen lagt fram en skrivelse om statens upplåning och förvaltning av den svenska statsskulden. Finansutskottet bedömer att regeringens beslut om riktlinjer 2003-2007 fattats i enlighet med målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är mycket gott. De delar av förvaltningen som går att mäta kvantitativt har under utvärderingsperioden visat på genomgående positiva resultat. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren. Syftet är att beskriva regeringens barnpolitik och förklara hur regeringen tänker stärka barnkonventionens genomslag i samhället. Regeringens avsikt är att komma tillbaka till riksdagen inom två år med uppföljning av de insatser som aviseras, uppnådda resultat och även att se över behovet av nya åtgärder och vilka områden som bör prioriteras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till en förnyad folkhälsopolitik. Riksdagen tycker som regeringen att en verkligt effektiv folkhälsopolitik ska genomföras med utgångspunkt i den enskilda människans integritet och valfrihet som grund, och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. För att nå det övergripande målet för folkhälsoarbetet - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen - krävs ett långsiktigt och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som påverkar folkhälsans utveckling. En samlad målstruktur med följande elva målområden införs: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen bör få i uppdrag att säkra en förbättrad krisberedskap för det centrala betalningssystemet. Skälet är att regeringen och berörda myndigheter redan har inlett ett sådant arbete. Riksdagen vill inte föregripa resultaten av arbetet och regeringens återrapportering av vad som gjorts.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Sverige ska kunna ge hälso- och sjukvård vid insatser utomlands om många svenskar drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof. I dag är det inte tillåtet för landstingen att ge hälso- och sjukvård till svenskar som befinner sig utomlands. Katastrofmedicinska insatser ska nu utgöra en del av de samordnade svenska insatserna utomlands. Ett antal landsting ska vara skyldiga att upprätthålla en beredskap för katastrofmedicinska insatser utomlands. Andra landsting ska få upprätthålla en sådan beredskap. Landstingen ska få ersättning av staten för kostnaderna för katastrofmedicinska insatser. Samma ska gälla för landstingens kostnader för att upprätthålla en beredskap för sådana insatser. Den nya lagen börjar gälla den 1 september 2008.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.
Den som har fyllt 20 år ska få importera vin, sprit och starköl från EU för sitt eget eller sin familjs personliga bruk. Det sade riksdagen ja till. Lagändringarna är en följd av bland annat EG-domstolens dom i det så kallade Rosengrenmålet och en anpassning av den svenska lagen till EG-rätten. Det är viktigt att ålderskontroll och indrivning av skatt fungerar väl vid privatinförsel. En annan ändring är att det så kallade varukänneteckensförbudet, som är en del av förbudet mot att göra indirekt reklam för starkare alkoholdrycker än vad som en annons egentligen ger sig ut att göra, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Reglerna för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården samlas i en ny lag, patientdatalagen. Lagen gör det möjligt för olika vårdgivare att på ett enklare sätt få tillgång till varandras elektroniska patientjournaler och för patienter att komma åt sin journal via Internet. Patientdatalagen ska gälla för alla vårdgivare oavsett huvudmannaskap och innehålla regler om sådant som skyldigheten att föra patientjournal, inre sekretess och elektronisk åtkomst i en vårdgivares verksamhet, utlämnande av uppgifter och handlingar genom direktåtkomst eller på annat elektroniskt sätt samt nationella och regionala kvalitetsregister.