167 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2017/18, 2007/08, Konstitutionsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
För att främja förutsättningarna för jämställdhet både i familjen och i arbetslivet införs en jämställdhetsbonus. Förslaget innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Skattekreditering innebär att det belopp du är berättigad till dras av från din slutliga skatt. Högsta nivå för jämställdhetsbonusen är 100 kronor per dag, det vill säga cirka 3 000 kr per månad. Bonusen utgår till de föräldrar som har gemensam vårdnad om barn. De föräldrar som delar helt lika på föräldraledigheten kan få den maximala bonusen på 13 500 kronor per barn. Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
Kommunerna får rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar ökade möjligheter att vara hemma och ta hand om sitt barn när det är mellan ett och tre år. Bidraget ska vara skattefritt och uppgå till maximalt 3 000 kronor per barn och månad. Det kommer inte att vara pensionsgrundande. Föräldrar ska kunna få fullt vårdnadsbidrag om barnet inte går på dagis. Kommunerna ges också rätt att införa vårdnadsbidrag på deltid och får själva avgöra hur närvaron i förskolan ska påverka storleken på vårdnadsbidraget. En förälder ska kunna arbeta heltid och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget ska inte kunna lämnas till en förälder som redan har vissa andra bidrag, till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Riksdagen sade ja till att ändra i skollagen så att målgruppen för den statliga specialskolan vidgas. Ändringarna innebär att specialskolan, utöver de grupper som hittills omfattats, även ska omfatta elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning. Dessa elever ska tas emot i specialskolan om de på grund av sitt funktionshinder eller av andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
En föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som inte har fyllt tolv år om föräldern måste vara borta från arbetet. Från den 1 juli 2008 måste föräldern med ett intyg eller på annat sätt styrka att barnet har varit frånvarande från förskola, familjedaghem, fritidshem eller skola. Den verksamhet där barnet normalt vistas, oavsett om det är en enskild eller offentlig huvudman, ska vara skyldig att på förälderns begäran utfärda ett sådant intyg. Syftet är att förhindra missbruk eller överutnyttjande av den tillfälliga föräldrapenningen.
Landstingens skyldighet att erbjuda bland annat asylsökande hälso- och sjukvård samt tandvård skrivs in i en ny lag. Lagen innebär en formalisering av de avtal som i dag finns mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting och förändrar inte omfattningen av vården. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2008. Lagen ska inte gälla för vuxna personer som fått avslag på sin asylansökan men stannar kvar i landet som så kallade gömda och personer som inte sökt asyl, så kallade papperslösa. Regeringen fortsätter att arbeta med frågan om en eventuell utvidgning av vården för asylsökande samt gömda/papperslösa.
En lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio införs. Lagen ska reglera tillståndsperiodens längd och möjligheten till förlängning av sändningstillstånd. För dem som har fått sina tillstånd enligt lokalradiolagen ska lagen dessutom reglera innehållet i sändningarna. En hänvisning till den tillfälliga lagen ska göras i radio- och TV-lagen. Den tillfälliga lagen om tillstånd att sända lokalradio börjar gälla den 1 juli 2008 och gäller till den 31 december 2009.
Det ska bli enklare för forskare från länder utanför EU att forska i Sverige. Genom en ny lag anpassar sig Sverige till EU:s regler om tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte. Det sade riksdagen ja till. Förslaget innebär bland annat att en godkänd forskningshuvudman ingår ett avtal med gästforskaren. Avtalet är en del av gästforskarens ansökan om uppehållstillstånd. Gästforskaren och dennes familjemedlemmar ska likställas med svenska medborgare vid beräkning av försäkringstid för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning samt i fråga om rätten till studiehjälp. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
En myndighet som har skäl att anta att en annan myndighet felaktigt beslutat om eller betalat ut förmåner till en person måste informera den andra myndigheten om detta. Beslutet omfattar de förmåner som beslutas av Försäkringskassan, Migrationsverket, CSN, Arbetsförmedlingen, kommunernas socialnämnder och a-kassorna. Samma myndigheter, utom kommunerna, blir skyldiga att lämna ut uppgifter. Skatteverket, utom verkets brottsbekämpande verksamhet, och Kronofogdemyndigheten måste också lämna ut uppgifter. Riksdagens beslut grundar sig på ett förslag från regeringen. Reglerna börjar gälla från och med den 1 juni 2008.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhetsberättelse för år 2007 och Riksrevisionens styrelses redogörelse angående granskningen av fondens verksamhet under detta år har överlämnats till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna.
Konstitutionsutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av ett dokument från EU-kommissionen om mobil-tv. Vidare berörs dels ett arbetsdokument om mediemångfald, dels ett meddelande från kommissionen om fördelning av radiofrekvenser. Utskottet anser liksom kommissionen att det är viktigt att radiofrekvenserna fördelas på ett samordnat sätt i Europa. Detta för att man ska kunna dra fördel av övergången till digital tv och möjliggöra innovativa tjänster, till exempel mobil-tv. En samordning är nödvändig för att bland annat undvika skadlig radiostörning och göra det möjligt att effektivt utnyttja de frigjorda frekvenserna. Utskottet påminner om bestämmelserna i de svenska grundlagarna och understryker att det är viktigt sträva efter att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Ansvarsfördelningen mellan myndigheter inom skolväsendet ändras. Vissa uppgifter som hittills har legat på Statens skolverk flyttas över till en ny myndighet, Statens skolinspektion. Vissa uppgifter som Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd i dag utför förs över till en ny myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Etikprövningslagens definition av begreppet forskning ändras för att tydliggöra vilka aktiviteter som ska etikprövas enligt lagen. Dessutom definieras begreppet behandling av personuppgifter. Forskning som innebär behandling av vissa personuppgifter ska i fortsättningen etikprövas oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga samtycke eller inte. Även forskning som utförs med en metod som innebär uppenbar risk att skada forskningspersonen ska etikprövas. Personuppgiftslagen ändras för att även andra än myndigheter ska kunna behandla vissa personuppgifter om lagöverträdelser, under förutsättning att behandlingen har godkänts enligt etikprövningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2008.
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om grundskolan. Skälet är bland annat det pågående arbetet med en ny skollag. Motionerna handlar övergripande frågor om skolan, fristående skolor, valfrihet, betyg, skolans personal, skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa samt undervisning i särskilda ämnen som bl.a. idrott, hem- och konsumentkunskap, sex och samlevnad, kultur och musik och feministiskt självförsvar i skolan.
Regeringen har rapporterat till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om vuxenutbildning. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om inriktningen på vuxenutbildningen, eftergymnasial yrkesutbildning, yrkeshögskolor, resurser till vuxenutbildningen, validering och svenska för invandrare (sfi).
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om översyn av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen, samarbetet inom EU, anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring och utnyttjande av papperslösa.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare. Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassan i många fall inte fullgör sitt uppdrag att utreda möjligheten till anpassning av den sjukskrivnes arbetsplats och alternativa nya arbetsuppgifter. Riksrevisionen har funnit flera brister i Försäkringskassans utredningar. Riksdagen utgår från att regeringen och Försäkringskassan beaktar slutsatserna av Riksrevisionens granskning.
Riksdagen sade nej till motioner om socialavgifter. Motionerna handlar bland annat om minskade socialavgifter, arbetsgivaravgifter för visstidsanställda och överskott i socialförsäkringssystemen. Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse 2007/08:33 Redovisning av kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om kvalitetssäkring av lokala kurser i gymnasieskolan av Skolverket, förbättrad kvalitet på gymnasieskolans individuella program, inrättande av en programrådsstruktur på nationell och regional nivå för de gymnasiala yrkesutbildningarna och att yrkesutbildningarna bör ge högskolebehörighet. Andra motioner handlar om återinförande av möjligheten för kommunerna att inrätta lokala styrelser med elevmajoritet på gymnasieskolorna, att fristående gymnasieskolor inte ska ges möjlighet att anordna individuella program, körkortsutbildning i gymnasieskolan samt att skolmåltiderna i gymnasieskolan ska vara kostnadsfria.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om högskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler, att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen inte ansvarar för frågorna. Motionerna handlar om övergripande högskolefrågor, framtida förstärkningar av vissa lärosäten, tillträdesfrågor, rekrytering till högskolestudier, högskoleutbildningars innehåll, nya högskoleutbildningar, vidareutbildning, validering, studentfrågor och högskolans personal.
