Just nu kan det förekomma störningar på riksdagens webbplats. Vi arbetar för att lösa problemet. Kontakta riksdagsinformation vid frågor, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, telefon: 020-349 000.
Sök
140 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2007/08, Försvarsutskottet, Konstitutionsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.
Universitet och högskolor ska få utfärda en gemensam examen tillsammans med ett eller flera svenska eller utländska lärosäten. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010 och tillämpas på utbildningar som börjar efter juni 2010. Riksdagen sa vidare nej till förslag från Riksrevisionens styrelse om bland annat uppföljning och utvärdering av rekryteringen av internationella studenter till svenska lärosäten.
Reglerna för kommunala bidrag till fristående skolor och enskilt drivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser blir tydligare. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen använder för den egna verksamheten. Den friskola som anser att kommunens bidrag är orättvist beräknat ska kunna överklaga kommunens beslut hos allmän förvaltningsdomstol. Reglerna börjar gälla den 1 juli 2009 och får tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Sekretess ska gälla hos Myndigheten för yrkeshögskolan för uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgifterna röjs. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2009, då myndighetens verksamhet startar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
Alla högskolor får möjlighet att ansöka om tillstånd att utfärda examina på forskarnivå. Examenstillstånd kommer efter ansökan och prövning att ges inom avgränsade områden som är smalare än dagens vetenskapsområden. Högskoleverket ska kunna dra in möjligheten att utfärda en examen på forskarnivå inom ett visst område för både universitet som högskolor, om det finns brister i utbildningens kvalitet. Dagens regler om vetenskapsområde som grund för examensrätt i forskarutbildningen avskaffas. För att stärka lärosätenas frihet avskaffas också vetenskapsområde som grund för indelning i anslagsposter av lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen för mål för antal examina på forskarnivå inom de olika vetenskapsområdena upphör också att gälla. Dagens regler för lärosätenas ansökan om universitetsstatus tas bort. Konstnärliga examina införs som en egen examenskategori på forskarnivå. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds har överlämnat sin verksamhetsberättelse för 2008 till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen, som är tänkt att börja gälla den 30 juni. Enligt gällande regler är uppgifter som rör risk- och sårbarhetsanalyser av myndigheters verksamheter under kriser i fredstid sekretessbelagda, liksom uppgifter om myndigheters planering och förberedelser för hanteringen av sådana kriser. Riksdagsbeslutet innebär att även uppgifter om hanteringen av en fredstida kris omfattas. Riksdagen beslutade också att Kustbevakningen ska få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret i sin brottsbekämpande verksamhet. Dessutom beslutades några mindre redaktionella justeringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.
En ny offentlighets- och sekretesslag börjar gälla den 30 juni 2009. Den nya lagen är en omarbetning av sekretesslagen med syftet att göra reglerna mer lättförståeliga och lättare att tillämpa.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
Riksdagen har beslutat att tidpunkten för FRA:s signalspaning i kabeltrafik ska skjutas upp två månader. Beslutet innebär att FRA ska få tillgång till trafiken från teleoperatörerna från den 1 december 2009 i stället för den 1 oktober 2009. Anledningen till senareläggningen är regeringens omfattande och noggranna beredning av det förslag till kompletteringar av signalspaningslagen som riksdagen har begärt.
Det ska blir lättare för statliga myndigheter, landsting och kommuner att samarbeta om medborgarkontor. På medborgarkontoren kan myndigheterna tillsammans möta de som bor i en kommunen. För att det ska vara möjligt måste myndigheterna sluta ett så kallat samtjänstavtal. I dag måste regeringen godkänna avtalet för att det ska gälla. Det kravet tas nu bort. Det samma gäller kravet på att handläggarna ska anges med namn i avtalet. I dag finns en begränsning av vilka typer av beslut som får fattas i samtjänsten. Den begränsningen tas nu bort. I dag innehåller lagen en begränsning av vilka förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning som får förekomma i samtjänsten. Den begränsningen tas också bort. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om grundskolan. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Det gäller ett förslag till ny skollag som regeringen arbetar med och, när det gäller fristående skolor, regeringens propositionen Offentliga bidrag på lika villkor, som utskottet kommer att behandla under våren 2009. Motionerna handlar om skolan, fristående skolor, valfrihet, betyg, skolans personal, skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa samt undervisning i särskilda ämnen, bland annat idrott och hälsa, sex och samlevnad samt entreprenörskap.
Specialskola är en skola för barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada. Elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning ska också tas emot i specialskolan. Riksdagen har nu beslutat att elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning i vissa fall ska kunna fortsätta i specialskolan till det år de fyller 21 år. Det gäller elever som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan. Alla elever som har en utvecklingsstörning ska kunna fortsätta i specialskolan. Elever som inte har en utvecklingsstörning ska kunna fortsätta om de inte kan fullfölja sista årskursen i specialskolan senast vårterminen det år de fyller 19 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.
