419 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2017/18, 2009/10, 2008/09, 2007/08, 2005/06, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen beslutade att Premiesparfonden läggs ner och ersätts med ett förvalsalternativ där pensionsspararnas medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Det ska också bli möjligt att själv aktivt välja detta förvalsalternativ. De fonder som ingår i förvalsalternativet ska även kunna väljas öppet på PPM:s fondtorg. De sparare som vill ha statlig förvaltning ska också kunna välja andra riskprofiler än de som erbjuds i förvalsalternativet. Det handlar om färdiga portföljssammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Pensionsmyndigheten ska få ta ut en avgift vid fondbyte. De nya reglerna gäller från maj 2010.
Regeringen har lämnat en redogörelse för utvecklingen av utnämningspolitiken när det gäller chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Regeringen redovisar myndighetschefers anställningsvillkor och de ändringar i anställningsprocessen som genomförts. I skrivelsen aviseras även en översyn av anställningsvillkoren för myndighetscheferna och frågor som hänger ihop med dessa villkor. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagsledamöternas pensionssystem ändras den 1 januari 2010. Bakgrunden är bland annat att yngre ledamöter missgynnas i dagens system. I det nya systemet är all uppdragstid lika mycket värd när det gäller pensionen, oberoende av ledamotens ålder. Beslutet innebär i korthet följande: Pensionsförmånerna beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder. Även reglerna för omräkning av förmåner blir desamma oavsett ledamotens ålder. Möjligheten att tjäna in en hel ålderspension på 12 år försvinner. Ålderspensionen tjänas in utan nedre och övre åldersgräns. Tiden som det är möjligt att tjäna in pensionen begränsas dock till högst 30 år. Ledamöternas pensionsförmåner ska, åtminstone tills vidare, vara förmånsbestämda, men reglerna görs mer lika ett avgiftsbestämt system genom att pensionsnivån bestäms av de sammanlagda inkomsterna under uppdragstiden. Pensionsbeloppet följsamhetsindexeras på samma sätt som i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag med vissa språkliga och redaktionella ändringar.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om integritetsfrågor. Motionerna handlar om elektronisk kartläggning vid resor och kortköp, kränkningar på Internet, Datainspektionens uppgifter, brottsbekämpning och integritet samt sekretess i hälso- och sjukvården respektive i migrationsmål.
Det ska bli obligatoriskt för regeringen att föreslå utgiftstak för det tredje kommande budgetåret, enligt ett beslut i riksdagen. Taket ska ange en maximal nivå för de statliga utgifterna. Tanken är att ytterligare ska stärka långsiktigheten i regeringens budgetarbete. Systemet har använts sedan 1997 men inte tidigare gjorts obligatoriskt i lag. Ändringarna i budgetlagen börjar gälla den 1 januari 2010.
Regeringen och riksdagsstyrelsen föreslår i budgetpropositionen ett anslag på drygt 12,1 miljarder för Rikets styrelse under 2010. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagsförvaltningen, riksdagens ledamöter och partier, hovet och presstödet. Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsen förslag.
Offentlig sektor ska förbjudas att bedriva verksamhet av kommersiell karaktär som snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens. Utskottet menar att det är ett grundläggande problem att offentliga aktörer i dag bedriver säljverksamhet som konkurrerar med näringslivet. Den 1 januari 2010 kan därför Konkurrensverket ta initiativ till att pröva fall i Stockholms tingsrätt. Om rätten anser att konkurrenssituationen är snedvriden kan stat, kommun eller landsting förbjudas att fortsätta med den aktuella verksamheten.
Regeringen bör ta initiativ till en översyn av Försäkringskassans beslutsunderlag gällande sjukpenning. Det anser riksdagen och ställer sig därmed bakom ett förslag från Riksrevisionens styrelse. Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassans har tillräckligt bra underlag för att fatta korrekta beslut om sjukpenning. Slutsatsen är att bristerna är många och av särskilt allvarlig art. Det leder till sämre förutsättningar för korrekta och rättsäkra beslut om sjukpenning. Det ökar risken att den som har rätt till sjukpenning inte får det. Det ökar risken att den som inte har rätt till sjukpenning får det ändå.
Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från den allmänna motionstiden 2009. Motionerna tar upp frågor om Svenska kyrkans ekonomiska villkor, begravningsverksamheten, statlig hjälp med avgifter till trossamfunden, samförstånd och dialog mellan kulturella och religiösa grupper, fri församlingstillhörighet, lagen om Svenska kyrkan, Svenska kyrkans begravningsmonopol och stimulans av debatten om värden.
Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Att även tillfälliga ersättare i EU-nämnden ska omfattas av reglerna. Att arvoden bara ska betalas ut när sammanträden äger rum då riksdagens ledamöter normalt inte befinner sig i Stockholm. Att arvoden bara ska betalas ut till dem som deltar i beslut under sammanträdet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2010.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annt kommunal demokrati. Motionerna handlar till exempel om kommunernas storlek och uppgifter, förtroendevaldas villkor, möjlighet för kommunfullmäktige att återkalla uppdrag m.fl. Några av motionerna avstyrktes för att de berör samma sak som behandlats tidigare under valperioden. Andra med hänvisning till att arbete pågår på olika nivåer. Ett sådant exempel är invånarnas delaktighet i kommunala verksamheter.
Registret över trossamfund förenklas så att enbart en kontaktperson för varje trossamfund registreras. I dag registreras alla som ingår i styrelsen eller motsvarande organ. För andra trossamfund än Svenska kyrkan ska också, enligt beslutet, uppgifter om en kontaktperson för varje registrerad organisatorisk del föras in i registret. Svenska kyrkan får lämna uppgifter om en kontaktperson för enskilda församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Registreringsmyndigheten får vidare möjlighet att avregistrera ett trossamfund som låter bli att betala registerhållningsavgiften. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Med det nya Lissabonfördraget kommer EU-medlemsländernas parlament få åtta veckor på sig att pröva den så kallade subsidiaritetsprincipen, närhetsprincipen, i förslag till EU-lagstiftning. I riksdagen ska sakkunnigt utskott pröva principen. Utskottet ska kunna begära att regeringen inom två veckor informerar om hur den bedömer subsidiaritetsfrågan. Om utskottet anser att ett utkast till lagförslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska det avge ett utlåtande till kammaren med förslag om motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Vid ändringar av ett EU-fördrag ska kammaren välja företrädare till ett konvent. Dessa företrädare ska rapportera till riksdagen om diskussionerna i konventet. När fördragsändringar görs genom ett så kallat förenklat förfarande kan riksdagen liksom andra nationella parlament lägga in sitt veto. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag men med två mindre ändringar. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 december 2009.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att EU-direktivet om tjänster på den inre marknaden genomförs i svensk lag. Direktivet innehåller bestämmelser om administrativ förenkling, etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänsteleverantörer, tjänstemottagarnas rättigheter och tjänsternas kvalitet. Direktivet innehåller också bestämmelser om administrativt samarbete mellan EU-länderna. Syftet med direktivet är att stimulera tjänstesektorn genom att förenkla etablering och fri rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt stärka tjänstemottagarnas intressen. För att genomföra direktivet föreslår regeringen dels en ny horisontell lag om tjänster på den inre marknaden, dels lagändringar eller nya bestämmelser inom de tjänsteområden som berörs av direktivets tillämpningsområde. Lagändringarna börjar gälla den 27 december 2009.
Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Regeringens skrivelse innehåller även en uppföljning av tidigare förenklingsarbete. Regeringens redovisar vidare sin handlingsplan med avslutade, pågående och planerade åtgärder. I skrivelsen görs en uppföljning av regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 % till 2010 och att åstadkomma en märkbar förändring i företagens vardag. Regelförenklingsarbetet inom EU behandlas särskilt, liksom vissa andra länders regelförenklingsarbete. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.
Riksdagen beslutade att slopa det så kallade jobbskatteavdraget på inkomstgaranti till f.d. riksdagsledamöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet. Inkomstgarantin är en ersättning som en ledamot kan få om han eller hon slutar efter minst 3 år i riksdagen eller Europaparlamentet. Inkomstgarantin ska även fortsättningsvis vara pensionsgrundande men inte omfattas av jobbskatteavdraget.
Högriskskyddet för sjuklönekostnader utökas för ungdomar som har aktivitetsersättning. Vidare förlängs rätten för en närstående att vårda en person som är svårt sjuk från 60 dagar till 100 dagar. Det blir också bli möjligt för någon annan än en ensamstående förälder att få tillfällig föräldrapenning för att vårda ett barn när föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet. Barnet ska vara under tre år. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.
Från den 1 januari 2010 ska en ny lag reglera hur förmögenhet beräknas för den som ansöker om vissa förmåner inom socialförsäkringen och studiestödet. Den statliga förmögenhetsskatten avskaffades från och med taxeringsåret 2008. Sedan dess har förmögenhetsbegreppet varit knutet till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Nu kopplas det till den nya lagen i stället. Förmögenhetsprövningen slopas i fråga om underhållsstöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men beslutade om en ändrad övergångsbestämmelse i förslaget om underhållsstöd. Den innebär att lagändringen beträffande återbetalningsskyldighet tillämpas först från den 1 februari 2010.
Skulderna i pensionssystemet är för första gången större än tillgångarna. Det beror främst på att värdet på AP-fonderna (allmänna pensionsfonderna) har sjunkit till följd av den ekonomiska krisen 2008. Pensionerna förväntas därför minska 2010. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag som går ut på att pensionssystemet blir mindre känsligt för svängningar på börsen. Beslutet innebär att vid uträkningen av balanstalet inom ålderspensionssystemet ska AP-fondernas värde beräknas som ett medelvärde för de tre senaste åren. I dag används marknadsvärdet för det senaste året. Balanstalet är kvoten mellan pensionssystemets totala tillgångar och skulder. Är skulderna större än tillgångarna blir balanstalet negativt, vilket påverkar den årliga omräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Beslutet börjar gälla den 25 november 2009 och tillämpas första gången när balanstalet fastställs för 2010.
Regeringen vill skapa en ny statlig myndighet som ska ansvara för administrationen av pensioner – Pensionsmyndigheten. Från och med den 1 januari ska den nya myndigheten ta över viss verksamhet från Försäkringskassan och all verksamhet från Premiepensionsmyndigheten. Tanken är att samla ansvaret för pensionsutbetalningarna på ett och samma ställe. Att därmed skapa en effektivare och billigare administration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar.
