Sök

Konstitutionsutskottet anser inte att finansutskottets förslag om att ändra riksdagens tidigare beslut om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt strider mot riksdagsordningen. Det betyder att riksdagen kan besluta om förslaget (se finansutskottets betänkande 2013/14:FiU16).

KU har granskat förslaget efter att talmannen tidigare sagt nej till att be riksdagen ta ställning till det eftersom han ansåg att förslaget strider mot riksdagsordningen. KU anser inte att det i riksdagsordningen finns något hinder mot att riksdagen fattar ett beslut som innebär att inkomsterna på statens budget skulle avvika från den beräkning av inkomsterna som riksdagen tidigare beslutat. Riksdagsordningen innehåller inte heller någon uttrycklig reglering som skulle begränsa utskottens rätt att lämna förslag genom så kallade utskottsinitiativ som en del av budgetarbetet. Utskottet anser att finansutskottets förslag ligger inom ramen för syftet med den så kallade rambeslutsmodellen för budgetarbetet i riksdagen och för praxis.

Anföranden och repliker

52, 137 minuter

Justering

2013-12-10

Debatt

2013-12-11

Beslut

2013-12-11

I dagsläget har kommuner, om särskilda skäl finns, möjlighet att använda vallokaler och lokaler för förtidsröstning som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Den möjligheten ska tas bort. Syftet är att vallokaler ska vara tillgängliga för alla.

Det ska också bli lättare för utländska EU-medborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet. Dessutom ska även utländska EU-medborgare med diplomatisk immunitet kunna delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Lagändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Riksdagen godkände regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Beredning

2013-11-26

Justering

2013-12-05

Debatt

2013-12-16

Beslut

2013-12-17

Riksdagen godkände ett frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea. Avtalet med Sydkorea är det mest omfattande frihandelsavtal som EU hittills har förhandlat fram. Tullarna för industri- och jordbruksprodukter avvecklas nästan fullständigt. Andra områden som liberaliseras är tjänstehandeln, etableringsrätten och den elektroniska handeln.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2013-11-26

Debatt

2013-12-11

Beslut

2013-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 om 5,6 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Näringsliv. I utgiftsområdet ingår näringspolitiska insatser, utrikeshandel samt främjande av handel och investeringar.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om att uppdraget för Akademiska Hus AB ska ändras.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

47, 169 minuter

Justering

2013-11-26

Debatt

2013-12-10

Beslut

2013-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 217 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2014.

I området ingår följande utgiftsområden:

• ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning - cirka 96,5 miljarder kronor
• ekonomisk trygghet vid ålderdom - cirka 39 miljarder kronor
• ekonomisk trygghet för familjer och barn - cirka 81,6 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till förslag som innebär bland annat att ett fribelopp införs vid beräkningen av bostadstillägg för pensionärer. En ålderspensionär som har bostadstillägg kan tjäna upp till 24 000 kronor per år utan att bostadstillägget minskas. Vidare höjs det särskilda bidraget för barnfamiljer i bostadsbidraget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

139

Förslagspunkter

41

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

112, 264 minuter

Justering

2013-11-28

Debatt

2013-12-06

Beslut

2013-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3 miljarder kronor till utgiftsområdet Regional tillväxt för 2014. Pengarna går till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

29, 111 minuter

Justering

2013-11-26

Debatt

2013-12-05

Beslut

2013-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 9,9 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2014. Merparten av pengarna går till ersättningar och bostadskostnader (4,9 miljarder kronor) och till Migrationsverket (3,2 miljarder kronor).

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

42, 133 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet Energi för 2014. Pengarna går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och olika insatser för att främja produktion av förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2014-2016 och finansiella befogenheter för 2014.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

52, 191 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns, JO:s, förslag i budgetpropositionen om cirka 12,9 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Rikets styrelse för 2014. I utgiftsområdet ingår bland annat Regeringskansliet, länsstyrelserna, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, presstödet och hovet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Syftet är att anpassa lagen till EU:s nya krav på medlemsländernas budgetramar. Bland annat ska regeringen regelbundet utvärdera de ekonomiska prognoser som den lämnar till riksdagen i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Vissa ändringar görs också när det gäller de prognoser och bedömningar som regeringen ska lämna i budgetpropositionen och i den ekonomiska vårpropositionen.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

12

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 58 minuter

Beredning

2013-10-15

Justering

2013-11-26

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-04

Egenavgifterna sänks med 2,5 procentenheter från 1 januari 2014. Egenavgifter är de avgifter företagare betalar för att finansiera bland annat sin pension och sjukförsäkring. Sänkningen av egenavgifterna görs genom att avdraget vid beräkningen av egenavgifterna höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Det maximala avdragsbeloppet höjs med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år.

Begränsningsregeln som gäller avdrag för egenavgifter för delägare i handelsbolag och personer som tillsammans driver näringsverksamhet tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag, för företag i glesbygd och för unga.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-11-28

Beslut

2013-11-28

Reglerna om utbetalningar av barnbidrag och flerbarnstillägg ändras från den 1 mars 2014.

Ändringarna innebär bland annat att föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn ska få hälften var av barnbidraget. Om föräldrarna gemensamt anmäler att bara en av dem ska vara mottagare betalas bidraget ut till den personen. Om barnet bor växelvis hos föräldrar som har gemensam vårdnad ska föräldrarna få hälften var av barnbidraget om någon av föräldrarna anmält detta. Kravet på anmälan för att få flerbarnstillägg slopas också i vissa fall.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 34 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Från den 1 januari 2014 ska föräldrar kunna ta ut föräldrapenning under högst 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år. Genom beslutet betonas att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst.

Föräldrar behöver ofta vara lediga från arbetet även när barnet är äldre. Det kan vara under lov och studiedagar eller för att vara med i förskolans och skolans verksamhet. Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs därför från åtta år till tolv år.

Föräldrapenningens ersättningsnivåer ska vara delade lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn. Detta för att förtydliga båda föräldrarnas ansvar för barnet och för att minska konflikter mellan föräldrar. Beslutet innebär att varje förälder får rätt till föräldrapenning för 195 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivå.

Föräldrarna ska inte kunna få föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan kom in till Försäkringskassan. Men Försäkringskassan ska kunna göra undantag om det finns synnerliga skäl.

Tidsperioden för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit förlängs. Föräldrarna ska kunna ta ut förmånen i tio dagar fram till den 90:e dagen efter det att barnet har avlidit.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Kommunallagen ändras på en rad punkter från den 1 februari 2014.

• Partier som tar emot partistöd måste varje år lämna in en redovisning till fullmäktige som visar att stödet har använts till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin.
• Kravet på att partistöd bara får ges till partier som är representerade i kommunfullmäktige blir tydligare. Det ska stå i lagen att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är fastställd för mandatet.
• I de minsta kommunerna, som har 8 000 eller färre röstberättigade invånare, sänks minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige från 31 till 21.
• Vid ett valår ska mandatperioden i fullmäktige börja den 15 oktober.
• Det ska bli tillåtet för ledamöter att vara med på distans vid fullmäktigesammanträden. Ett krav är att deltagandet sker genom direkt ljud- och bildöverföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Beredning

2013-10-22

Justering

2013-11-12

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar istället för nuvarande högst fyra.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Sekretessreglerna ändras från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.

Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.

Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. Det är bra, tycker Konstitutionsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser utskottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Beredning

2013-10-17

Justering

2013-11-07

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-21

Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters skydd mot korruption och lämnat rekommendationer. Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myndigheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar åtgärder för att motverka korruption.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att den statliga förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. Utskottet anser att en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner om korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. Utskottet betonar att det är viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling och närliggande områden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Reglerna om när elanvändare har rätt till ersättning vid avbrott blir tydligare. Förutsättningen ska vara att överföringen av el har avbrutits i en eller flera faser. Bakgrunden är att vissa elnätsföretag i dag betalar ut ersättning bara om elavbrottet har drabbat alla faser. Syftet med lagändringen, som börjar gälla den 1 januari 2014, är att bättre säkerställa att elanvändarna får ersättning vid långvariga elavbrott.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Kommuner och landsting ska ha rätt att lämna bidrag till anläggandet av allmänna farleder till sjöss som staten ansvarar för.

I dagsläget kan kommuner och landsting lämna bidrag till byggande av statliga vägar och järnvägar. Riksdagen anser att det är ett logiskt steg att möjligheten till sådan medfinansiering även ska gälla allmänna farleder. Kommunernas och landstingens möjlighet till inflytande över den statliga infrastrukturen bör vara oberoende av vilken slags trafik det handlar om.

Ändringarna gäller från den 1 december 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 113 minuter

Beredning

2013-06-11

Justering

2013-10-15

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Enligt EU:s tjänstedirektiv är EU-länderna skyldiga att anmäla vissa förslag till författningar och krav till EU-kommissionen. Det gäller bestämmelser som särskilt reglerar eller särskilt påverkar tjänsteföretags verksamhet. Syftet med anmälningsskyldigheten är att undvika regler som hindrar företagens rätt att fritt etablera sig i andra EU-länder och att tillfälligt erbjuda tjänster över landsgränserna inom EU.

Den nuvarande lagstiftningen kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att kommunerna är skyldiga att anmäla förslag till föreskrifter inom det område där tjänstedirektivet tillämpas. Anmälningarna ska göras via Kommerskollegium. Genom att kommunernas ansvar klargörs ska EU-rätten få bättre genomslag på kommunal nivå. Lagändringen gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regeringen redogör i en skrivelse för hur EU:s regionala strukturfondsprogram för perioden 2009-2012 har genomförts i Sverige. Huvudfokus ligger på fyra prioriterade områden: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Inom ramen för dessa beskriver regeringen de insatser som gjorts bland annat när det gäller bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning samt kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och understryker att de insatser som görs för regional tillväxt inom ramen för programmet har stor betydelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23