Sök

Det behövs ett utvidgat meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Det anser riksdagen, som välkomnar att regeringen ska utreda frågan. Riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta utredningen snabbt och särskilt belysa efterforsknings- och repressalieförbudet.

Allt fler offentliga verksamheter inom exempelvis vård, skola och omsorg drivs i privat regi. Riksdagen konstaterar att detta medför att meddelarskyddet begränsas eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda. För att säkerställa förtroendet för och tryggheten inom offentliga verksamheter som drivs privat är det viktigt att förhållanden som behöver uppmärksammas blir kända, anser riksdagen. Lagstiftningen om meddelarskyddet behöver därför utvidgas. Ställningstagandet bygger på motioner från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Meddelarskyddet innebär förenklat att en offentliganställd har rätt att lämna normalt sekretessbelagda uppgifter till medierna utan att riskera straffpåföljd eller repressalier från arbetsgivaren. Uppgiftslämnaren har rätt att vara anonym. Journalisten som tar emot uppgifterna för publicering har tystnadsplikt och arbetsgivaren får inte efterforska uppgiftslämnarens identitet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen.  Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29

Riksdagen sa nej till motioner om fri- och rättigheter som lämnades in under den allmänna motionstiden 2011. Motionerna handlar om samvetsfrihet, religionsfrihet, skydd för privat- och familjeliv, diskriminering, en kommission för mänskliga rättigheter, rätten till fria samtal på arbetsplatser och yttrandefrihet på offentliga platser. De tar även upp frågor som självmordssajter på Internet, värdedebatt, föreningsfrihet, niqab och burka på allmän plats, västförbud, ett tredje kön och återkallande av medborgarskap.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 50 minuter

Beredning

2012-02-21

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektiviteten i statens arbete med att motverka bidragsbrott. I rapporten påpekar Riksrevisionen bland annat att det finns en risk för att regeringens styrning baseras på en föreställning om att bidragsbrotten är fler än vad de är vilket kan leda till felaktiga prioriteringar och en alltför hög ambitionsnivå. Regeringen har i skrivelsen redovisat sin bedömning av rapporten och vilka åtgärder regeringen har gjort eller tänker göra med anledning av rapporten.

Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning om felaktiga prioriteringar och menar att Riksrevisionen i sin granskning har koncentrerat sig på att analysera en mindre del av en större helhet.

Socialförsäkringsutskottet tycker att ambitionsnivån ska vara hög och menar i likhet med regeringen att Riksrevisionen endast granskat en liten del av helheten. Utskottet framhåller däremot att Riksrevisionens granskning visar att det finns förbättringspotential i myndigheternas arbete mot bidragsbrott. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 47 minuter

Justering

2012-03-15

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-29

Nya straffregler införs för brott mot en rad EU-regler på kemikalieområdet. Ändringarna gäller brott mot bestämmelserna om långlivade organiska föroreningar, växtskyddsmedel och ämnen som bryter ned ozonskiktet. Straffet för samtliga brott är böter eller fängelse i högst två år. Straffbestämmelserna som gäller brott mot EU:s regler om kemikalieregistrering, Reach, förtydligas. Förtydligandet gäller informationsskyldigheten om farliga ämnen i produkter som säljs. De nya reglerna gäller från den 1 maj 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2012-03-20

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s återvändandedirektiv. Direktivet rör personer som vistas utan tillstånd i EU-länderna och som därför måste återvända till sina hemländer, ett transitland eller till ett annat tredjeland dit tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.

Ett beslut om avvisning eller utvisning ska som huvudregel innehålla en tidsfrist för frivillig avresa. Tidsfristen ska vara två veckor vid avvisning och fyra veckor vid utvisning. Om det av olika skäl inte går att meddela personen tidsfristen, till exempel om det finns en risk för att utlänningen avviker, ska hon eller han förbjudas att resa tillbaka till Sverige för en tid av högst fem år. Den person som inte har lämnat landet innan tidsfristen har gått ut får inte resa tillbaka till Sverige på ett år.

En person som hålls i förvar i fängelse, häkte eller polisarrest ska hållas avskild från övriga intagna, om utlänningen inte har utvisats på grund av brott. En vuxen utlänning får inte hållas i förvar med anledning av återvändande i mer än två månader eller om det finns synnerliga skäl i tre månader. Om det finns skäl att tro att personen kommer att hålla sig undan eller om det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar ska utlänningen kunna hållas i förvar i högst 12 månader. I dag finns ingen lagstadgad bortre gräns för hur länge en person kan hållas i förvar.

Ändringarna börjar att gälla den 1 maj 2012.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 71 minuter

Justering

2012-03-13

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om handelspolitiska frågor. Motionerna handlar om internationell handelspolitik och handels- och investeringsfrämjande.

Ett enigt näringsutskott framhåller i sitt förslag till riksdagen att Sverige även i fortsättningen bör vara en tydlig röst inom såväl EU som andra forum för en öppen och fri handel och för att motverka olika protektionistiska krafter. Utskottet betonar betydelsen av att de pågående förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen (WTO), den så kallade Doharundan, kan föras framåt.

Utskottet betonar vidare att exportförbudet för snus framstår som inkonsekvent då ett antal andra hälsovådliga produkter, i form av både tobak och andra varor, kan cirkulera fritt på EU:s inre marknad. När det gäller krav på insatser för att främja exporten av svensk miljöteknik instämmer utskottet i att det är angeläget att ta till vara på de möjligheter som finns, men hänvisar till den miljöteknikstrategi som regeringen presenterade hösten 2011.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 49 minuter

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om näringspolitiska frågor.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

55, 190 minuter

Justering

2012-02-21

Debatt

2012-03-22

Beslut

2012-03-28

Riksdagen vill att regeringen långsiktigt tryggar fjälljakten och i det arbetet omprövar en lagändring. De tidigare reglerna gjorde det möjligt att reglera jakten och vid situationer med alltför hårt jakttryck gynna de personer som bor i Sverige. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Syftet ska vara att återgå till de tidigare reglerna. Ändringen från 2007 innebär att rätten till småviltsjakt inte längre är begränsad till personer som är bosatta i Sverige. Möjligheterna att begränsa jaktmöjligheterna är mycket små på grund av EU:s förbud mot diskriminering av EU-medborgare och bestämmelserna om fri rörlighet av tjänster.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om jakt och viltvård.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 115 minuter

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-28

Beslut

2012-03-28

Riksdagen sa nej till motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om skogsvårdslagen, miljöhänsyn vid avverkning, hyggesfritt skogsbruk och skogsskötsel. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlats tidigare under mandatperioden, och dessa behandlades därför förenklat.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

22, 83 minuter

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Riksdagen har beslutat om ett så kallat tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet innebär att regeringen ska med kraft verka för att förbudet mot azofärgämnen som livsmedelstillsats återinförs i Sverige inom ramen för EU:s regelverk. Riksdagens ställningstagande grundar sig på motioner från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Azofärgämnens effekter på hälsan har diskuterats. Sverige hade vid inträdet i EU ett förbud mot användning av azofärgämnen, med undantag för några ämnen i vissa livsmedel som huvudsakligen konsumerades av vuxna. Förbudet slopades i samband med att Sverige gick med i EU. Inom EU är reglerna för användning av azofärger i livsmedel harmoniserade. Ett medlemsland får bara införa strängare nationella bestämmelser om de grundar sig på vetenskapliga belägg som knyter an till miljöskydd eller arbetsmiljöskydd. Det krävs också att bestämmelserna måste lösa ett problem som är specifikt för landet och att problemet har uppkommit efter beslutet om de harmoniserade EU-reglerna. Skydd för människors hälsa utgör med andra ord inte ett skäl för ett medlemsland att införa strängare regler.

Riksdagen beslutade också att regeringen bör verka för att en nationell, frivillig överenskommelse träffas med livsmedelsbranschen om att branschen ytterligare ska begränsa användning och försäljning av livsmedel som innehåller azofärgämnen. Riksdagens beslut innebär också att regeringen bör verka för att förbättra tillsynen över regelverket som gäller dessa ämnen i livsmedel.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 97 minuter

Beredning

2012-02-16

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Riksdagen sa nej till motioner om trossamfund från de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna tar bland annat upp frågor om Svenska kyrkans ställning i förhållande till andra trossamfund, begravningsverksamheten och dialog med religiösa samfund.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen beslutade om ändringar i begravningslagen. Ändringarna innebär att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning förkortas till en månad, istället för som tidigare två månader. Det blir tydligare att den som upplåter en gravplats ansvarar för att graven hålls i ordnat och värdigt skick. Länstyrelsen ansvarar för tillsynen och får utökade rättigheter att inspektera verksamheten och begära ut handlingar. Kraven på de av Länstyrelsen förordnade begravningsombuden förtydligas. Begravningsavgiften för medlemmar i Svenska kyrkan separeras från kyrkoavgiften.

Lagändringarna som gäller begravningsavgiften börjar gälla den 1 januari 2013. Övriga ändringar börjar gälla 1 maj 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-02-28

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-15

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att utreda hur en ordinarie tillsyn över handläggningen av ärenden inom Migrationsverkets och socialförsäkringsområdets verksamhet ska organiseras och utformas. Orsaken är att Justitieombudsmännen, JO, måste använda en stor del av sina resurser åt dessa ärenden och att mängden klagomål på myndigheten ökat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Beredning

2011-11-24

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-15

Beslut

2012-03-21

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp övergripande miljöfrågor från allmänna motionstiden 2011. Skälet är i huvudsak att frågorna redan bereds eller utreds inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om den politiska samstämmigheten inom miljöpolitiken, miljöprövningar enligt miljöbalken, markanvändning, miljöanpassade transporter, vissa tillstånds- och ersättningsfrågor, buller och GMO. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under mandatperioden, och dessa behandlas därför förenklat.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 118 minuter

Justering

2012-02-23

Debatt

2012-03-21

Beslut

2012-03-21

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ta fram ett program för en sammanhållen gruv- och mineralindustri. Programmet ska utarbetas i samverkan med näringen och den akademiska världen.

Riksdagen anser att det är hög tid för regeringen att agera för att gruvnäringen ska kunna möta både det ökade intresset för mineraler och metaller i Sverige och moderna miljökrav. Regeringen nämnde i höstens budgetproposition att man kommer att ta fram en mineralstrategi, men riksdagen menar att det behövs en mer ambitiös ansats. Man understryker även att det är viktigt att regeringen skyndsamt hanterar riksdagens begäran. Programmet bör bland annat lyfta frågeställningar som rör infrastruktur, handläggningstiderna för tillståndsprocesser, kommunernas roll och betydelsen av välutbildad arbetskraft.

Riksdagens beslut innebär att man sa ja till en motion från en socialdemokrat. Riksdagen sa nej till övriga mineralpolitiska motioner från allmänna motionstiden 2011.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

55, 172 minuter

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Regeringens rätt att utfärda föreskrifter om krav på och kontroll av elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter förtydligas. Hittills har regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, enbart fått utfärda föreskrifter för elmätare för att uppfylla Sveriges internationella överenskommelser eller då det har varit befogat ur konsumentsynpunkt. För elmätare med över 63 ampere huvudsäkring eller gränspunkter finns det dock inte några internationella överenskommelser och denna typ av elmätare finns sällan hos enskilda konsumenter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-21

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-14

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om rätt till familjeåterförening för icke-EU-medborgare som är bosatta i EU. EU-kommissionen ställer en rad frågor om rätten till familjeåterförening. Syftet är att inleda en offentlig debatt i frågan. Baserat på resultatet kommer EU-kommissionen att avgöra om det behövs någon ändring av det nuvarande direktivet. Frågorna gäller bland annat kraven på den familjemedlem som redan bor i ett EU-land samt krav på integrationsåtgärder, till exempel språkkurser.

Utskottet befarar att en ändring av direktivet skulle kunna leda till att vissa bestämmelser skärps. Utskottet ser därför ingen anledning till att direktivet nu ska omförhandlas. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Reglerna för spårning av vilda djur som varit inblandade i trafikolyckor utvidgas till att gälla även olyckor på järnväg. Varje år inträffar närmare 4 500 krockar mellan tåg och vilda djur, i huvudsak älg och rådjur. Polisen ska kunna vidta de åtgärder som behövs för att skadade djur ska kunna spåras upp och avlivas. Polisen ska också kunna ge någon annan i uppdrag att vidta sådana åtgärder. De nya reglerna gäller från den 1 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-03-01

Beslut

2012-03-14

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om framtidens belysning. Syftet med grönboken är att starta en debatt om vilka åtgärder som krävs på unionsnivå för att skynda på spridningen av energieffektiv belysning och på så sätt minska EU:s energiförbrukning. Utskottet välkomnar kommissionens initiativ till diskussion men saknar en marknadsöversyn över befintliga och kommande belysningstekniker. Vidare anser utskottet att detaljreglering på unionsnivå som inte tillåter lösningar som är anpassade till lokala och regionala förhållanden bör undvikas. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-02-14

Debatt

2012-02-22

Beslut

2012-02-22