139 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2007/08, 1892, Konstitutionsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
Influensa A (H1N1) tas från den 1 augusti 2009 med i smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Influensa A (H1N1) är influensa av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009. Den nya bestämmelsen innebär att läkare måste anmäla fall av sjukdomen till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i sitt landsting. Då går det att följa om sjukdomen breder ut sig eller om det bara rör sig om enstaka fall. Dessutom får den som misstänks vara smittad kostnadsfri undersökning, vård och behandling.
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Riksdagen sa ja till att vissa receptfria läkemedel får säljas på andra platser än apotek. Det handlar om läkemedel som är lämpliga för egenvård, där allvarliga biverkningar är sällsynta och där hänsyn har tagits till både patientsäkerhet och folkhälsa. Syftet med lagändringen är att öka tillgängligheten till dessa läkemedel för konsumenterna. Läkemedelsverket är den myndighet som tar emot anmälan, prövar och beslutar om vilka läkemedel som ska få säljas. Kommunerna har ansvaret för kontrollen av verksamheten. Den som säljer receptfria läkemedel ska ha egenkontrollprogram för verksamheten, lokalerna ska vara lämpliga för sitt ändamål och försäljningen ska ske på lämpligt sätt. Näringsidkaren ansvarar också för att lämna statistikuppgifter till Apotekens Service AB. Dessutom ska näringsidkaren kunna ge information om var köparen kan få farmaceutisk rådgivning. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2009.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
Socialstyrelsen och länsstyrelserna har i dag tillsammans hand om den statliga tillsynen över socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i landet och den centrala tillsynen över verksamhet enligt LSS. Länsstyrelserna har tillsyn över den socialtjänst och LSS-verksamhet som kommunerna i länet svarar för. Den 1 januari 2010 förs länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet över till Socialstyrelsen och samordnas med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Syftet med samordningen är att skapa bättre förutsättningar för en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn och ge förutsättningar att koncentrera resurserna. En samordnad tillsyn ska också underlätta för medborgarna att hitta rätt när de vill framföra klagomål eller anmäla brister.
En ny offentlighets- och sekretesslag börjar gälla den 30 juni 2009. Den nya lagen är en omarbetning av sekretesslagen med syftet att göra reglerna mer lättförståeliga och lättare att tillämpa.
Även legitimerade sjuksköterskor utan behörighet att skriva ut läkemedel ska få tillgång till uppgifterna i läkemedelsförteckningen med uttryckligt samtycke från den registrerade eller om den registrerade inte kan lämna sitt samtycke. En förutsättning är att det ska vara nödvändigt för att den registrerade ska kunna få den vård eller behandling som han eller hon oundgängligen behöver. Legitimerade sjuksköterskor får då använda uppgifterna i förteckningen för att ge den registrerade vård eller behandling och för att komplettera den registrerades patientjournal. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Beslutet innebär ett förtydligande av socialnämndens ansvar att erbjuda stöd för personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utarbeta en vägledning för hur stödet ska tillämpas. Socialutskottet noterar i underlaget till beslutet att det inte handlar om att tvinga närstående eller andra personer att utföra mer vård eller stöd, utan att underlätta för dem som av fri vilja utför sådana insatser. Beslutet börjar gälla den 1 juli 2009.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om läkemedelsfrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Ett antal motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Riksdagen sa ja till att omreglera apoteksmarknaden. Apotekets monopol ersätts av ett system där den som får tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel med vissa läkemedel och varor upphör därmed. Syftet är att öka företagandet och ge konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel. För att få tillstånd att driva apotek ska vissa krav uppfyllas. Bland annat ska det finnas farmaceuter på apoteket, information och rådgivning ska ges och lokalerna ska vara lämpliga. Det ska också finnas en läkemedelsansvarig som ser till att verksamheten uppfyller de krav som gäller för handeln med och hanteringen av läkemedel. Statens ägande av Apoteket AB ska successivt minskas genom avyttring. Högst 200 apotek ska föras över till ett nytt statligt bolag och kunna ha enskilda entreprenörer som delägare. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2009.
Det ska blir lättare för statliga myndigheter, landsting och kommuner att samarbeta om medborgarkontor. På medborgarkontoren kan myndigheterna tillsammans möta de som bor i en kommunen. För att det ska vara möjligt måste myndigheterna sluta ett så kallat samtjänstavtal. I dag måste regeringen godkänna avtalet för att det ska gälla. Det kravet tas nu bort. Det samma gäller kravet på att handläggarna ska anges med namn i avtalet. I dag finns en begränsning av vilka typer av beslut som får fattas i samtjänsten. Den begränsningen tas nu bort. I dag innehåller lagen en begränsning av vilka förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning som får förekomma i samtjänsten. Den begränsningen tas också bort. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009.
Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om barnrättspolitik. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
