158 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2007/08, 1892, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter relevans
Från den 1 januari 2009 gäller särskilda regler för personer med rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning för juni 2008. De innebär att den försäkrade kan till exempel studera eller arbeta utan att förlora rätten till sjukersättning. Om den försäkrade arbetar ska sjukersättningen minskas i viss utsträckning beroende på arbetsinkomsten. Syftet är att uppmuntra fler personer med sjukersättning att våga pröva sin arbetsförmåga. Vidare gäller nya regler för övriga försäkrade som beviljats en varaktig eller tidsbegränsad sjukersättning eller en aktivitetsersättning. En nyhet var att om någon med sjukersättning återfår arbetsförmåga ska förmånen dras in eller minskas med hänsyn till arbetsförmågan. Det innebär en skärpning av tidigare regler, enligt vilka det krävdes att arbetsförmågan förbättrats väsentligt.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksrevisionen har granskat om riktade sänkningar av socialavgifterna är ett effektivt medel för att öka sysselsättningen. Av granskningen framgår att både forskning och Riksrevisionens utvärderingar visar att sysselsättningseffekterna av de granskade sänkningarna är obetydliga och att de så kallade dödviktseffekterna är stora. Riksrevisionen föreslår en avveckling av den regionala sänkningen av socialavgifterna och en utvärdering av sänkningen för ungdomar. Riksrevisionens styrelse tycker att förslagen bör utgöra en utgångspunkt för vidare diskussion i riksdagen. En sänkningen av socialavgifterna kan ha andra syften än att öka sysselsättningen. Regeringen bör, enligt styrelsen, när den föreslår en sänkning av socialavgifterna tydliggöra målen med sänkningen. Riksdagen utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna av Riksrevisionens granskning och avslutade ärendet med detta.
Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.
En straffbestämmelse i utlänningslagen justeras den 1 april 2009. Justeringen innebär att straffbestämmelsen även ska gälla för överträdelser av verkställda beslut om utvisning på grund av brott som meddelats före det att utlänningslagen började gälla.
Den 1 januari 2009 börjar nya sjukersättningsregler att gälla för den som hade rätt till en icke tidsbegränsad sjukersättning, förtidsperson, för juni 2008. Se 2008/09:SfU4 . Riksdagen har nu sagt ja till regeringens förslag om att arbetsgivare inte ska behöva betala sjuklön till dem som omfattas av de nya reglerna. Riksdagen beslutade också, på regeringens förslag, att nämndemän inte längre ska delta i kammarrättens avgörande av socialförsäkringsmål. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2009.
Uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift sänks med en procentenhet. Det totala uttaget av avgiftsunderlaget kommer därmed att uppgå till 31,42 % för arbetsgivaravgifter och 29,71 % för egenavgifter. I dag är socialavgifter och allmän löneavgift nedsatta för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Nedsättningen ska nu göras kraftfullare och utvidgas till att även omfatta personer yngre än 18 år och personer som har fyllt 25 men inte 26 år. Arbetsgivaravgifterna kommer totalt att uppgå till 15,49 % och egenavgifterna till maximala 15,07 %. Syftet är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
Den 15 december 2008 blev det nya regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Den så kallade myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, där Arbetsförmedlingen undersöker om det finns behov att rekrytera arbetskraft utanför EU, upphörde. I stället ska arbetsgivarens bedömning av behovet vara utgångspunkten. Det finns en princip om att ge företräde för befolkningen i Sverige, EU/EES och Schweiz till befintliga arbeten. Tiden för arbetstillstånd förlängs till sammanlagt högst fyra år för att därefter kunna leda till ett permanent uppehållstillstånd. Anställningsvillkor och försäkringsskydd ska motsvara vad som gäller för arbetstagare i Sverige. Det blir också flera undantag från huvudregeln att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnat före resan till Sverige. Ett av undantagen gäller den som fått nej på en asylansökan. Om han eller hon inom två veckor från det att avslagsbeslutet vann laga kraft ansöker om uppehållstillstånd för arbete ska ett sådant uppehållstillstånd beviljas. Detta ska gälla om vissa villkor är uppfyllda.
Anslaget för området migration kommer att bli ca 5,9 miljarder kronor 2009. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen inom utgiftsområdet migration. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och Migrationsverket. Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken som bland annat handlar om att inom ramen för den reglerade invandringen värna asylrätten, underlätta rörlighet över gränser, främja behovsstyrd arbetkraftsinvandring och fördjupa det europeiska samarbetet.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
Det ska göras en förhandsprövning av nättariffer. Med nättariffer avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen ska ske genom att en myndighet fastställer en intäktsram i förväg. Intäktsramen anger de samlade intäkterna som en koncessionshavare högst får ha under en tillsynsperiod. Den första tillsynsperioden ska inledas den 1 januari 2012. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.
Riksdagen beslutade på näringsutskottet initiativ om en ändring i lagen om elcertifikat. Genom ändringen rättas några felaktiga hänvisningar i lagens sjunde och åttonde kapitel.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,5 miljarder kronor i anslag för området regional tillväxt för 2009. De största anslagen är regionala tillväxtåtgärder och Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Regeringen har redovisat sin strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Åtgärderna i strategin är främst inriktade på att öka förutsättningarna för kvinnor och män, unga såväl som äldre, att driva företag, arbeta och bo i olika landsbygder genom att stödja skapandet av attraktiva företags- och livsmiljöer. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Riksdagen sa nej till motioner om mineralpolitik från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Utskottet hänvisar i flera fall till gällande rätt. Motionerna handlar om minerallagen, uranbrytning i Sverige, Euratomfördraget, finansieringsansvaret för stadsomvandlingen i Kiruna i samband med utökad gruvverksamhet och vissa övriga frågor, bland annat geoinformationens tillgänglighet.
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som tar upp olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, turism, forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Riksdagen hänvisade bland annat till av regeringen vidtagna åtgärder, pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet och olika faktauppgifter.
Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Nu beslutade riksdagen om ändringar i reglerna som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst till och med utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kommer att kunna begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2009.
Regeringen har redovisat sin årliga uppföljning av Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2008-2010 i linje med EU:s Lissabonstrategi. Näringsutskottet konstaterar att världsekonomin skakas av en allvarlig kris, och att den svenska ekonomin drabbas hårt. Men utskottets grundläggande uppfattning är att regeringens ekonomiska politik fortfarande är den rätta vägen för att långsiktigt säkra den svenska konkurrenskraften. Riksdagen beslutade att inte vidta några åtgärder med anledning av regeringens redovisning.
