112 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, 2007/08, 1892, Arbetsmarknadsutskottet, Konstitutionsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk ersätter nu gällande lagar på området från och med den 1 januari 2010. De grupper som utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Den nya lagen innebär att förvaltningsområdena för finska utvidgas med 18 kommuner och samiska med 13 kommuner. Det innebär att fler människor kan få viss samhällsservice på finska och samiska. Den nya lagen innehåller också regler om rätt att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter och domstolar samt om uppföljning av lagen.
Elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet förstärks och förtydligas. Även yngre elever, elever i särskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) får rätt att delta i arbetsmiljöarbetet efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Elever och studerande kommer att företrädas av elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud. Studerandeskyddsombud företräder vuxna studerande, och deras roll blir betydligt starkare än de nuvarande elevskyddsombudens. Arbetsmiljöskyddet förbättras för utomstående arbetskraft genom en utvidgning av skyddsombudens befogenheter. Det gäller bland annat arbetskraft som hyrs in från bemanningsföretag. Benämningen arbetsmiljöombud tas med i arbetsmiljölagen som en alternativ benämning på skyddsombud. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2010. Riksdagen behandlade också ett stort antal motioner från allmänna motionstiderna 2007 och 2008 om arbetsmiljöfrågor.
Nya regler från den 1 juli 2009 gör det lättare att gå med i arbetslöshetskassan och få ersättning. Regeländringarna innebär bland annat följande: Kravet på att en person ska ha jobb eller arbetat viss tid för att bli medlem i arbetslöshetskassan slopas. Under 2009 kan det så kallade medlemsvillkoret uppfyllas redan efter sex i stället för tolv månaders medlemskap. Det innebär att man kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning efter att ha varit medlem i kassan i sex månader. Arbetslöshetsavgiften sänks med 50 kronor per sysselsatt medlem och månad. A-kassorna ska ta hänsyn till en del socialförsäkringsförmåner när de beräknar arbetslöshetsersättningen för personer som har varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten. Arbetslöshetskassornas beslut om medlemsavgifter i enskilda fall ska överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
En lag om att införa sfi-bonus på försök börjar gälla den 1 oktober 2009. Syftet är att pröva i vilken utsträckning en prestationsbaserad ersättning inom sfi-undervisningen kan bidra till att nyanlända invandrare lär sig svenska snabbare och därmed förbättrar sina möjligheter att få jobb. I försöket ges möjlighet att få sfi-bonus i 15 kommuner. Särskilda medel bör avsättas för att utvärdera försöksverksamheten.
En ny offentlighets- och sekretesslag börjar gälla den 30 juni 2009. Den nya lagen är en omarbetning av sekretesslagen med syftet att göra reglerna mer lättförståeliga och lättare att tillämpa.
Personer som fått tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning utan att själva ha ansökt om ska kunna beviljas fortsatt ersättning för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader i de fall Försäkringskassan fattat sitt beslut före den 1 juli 2008 men förmånen börjat betalas ut den 1 juli 2008 eller senare. Ändringen börjar gälla den 15 juni 2009.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utveckla sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringen fick också i uppdrag att se över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands för att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker. Bakgrunden är en granskning av Riksrevisionen som har visat på flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har varit ett problem under en längre tid och kan enligt Riksrevisionen medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som ger dels utrymme för tolkningar, dels begränsade förutsättningar för myndigheterna att effektivt driva in fordringar utomlands.
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och socialnämnderna ska lämna ut vissa uppgifter till den kommunala nämnd som handlägger ärenden om vårdnadsbidrag. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar från kommunen, öka effektiviteten samt förbättra servicen till enskilda. Riksdagen beslutade också om sekretesskydd för ärenden om vårdnadsbidrag och om att Försäkringskassan i vissa fall ska kunna återkräva felaktigt utbetalt vårdnadsbidrag. Reglerna om vårdnadsbidrag för adopterade barn kompletteras. Det innebär att tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård ska anses som tidpunkten för barnets födelse när man bestämmer den övre åldergränsen för hur gammalt barnet får vara för att vårdnadsbidrag ska kunna lämnas. Vidare ska vårdnadsbidrag få lämnas för högst två år och längst till dess att barnet fyller fem år. Adoptivbarn som är födda före den 30 juni 2008 men som kommer i adoptivförälderns vård efter denna tidpunkt ska omfattas av reglerna för jämställdhetsbonus. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
Det ska blir lättare för statliga myndigheter, landsting och kommuner att samarbeta om medborgarkontor. På medborgarkontoren kan myndigheterna tillsammans möta de som bor i en kommunen. För att det ska vara möjligt måste myndigheterna sluta ett så kallat samtjänstavtal. I dag måste regeringen godkänna avtalet för att det ska gälla. Det kravet tas nu bort. Det samma gäller kravet på att handläggarna ska anges med namn i avtalet. I dag finns en begränsning av vilka typer av beslut som får fattas i samtjänsten. Den begränsningen tas nu bort. I dag innehåller lagen en begränsning av vilka förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning som får förekomma i samtjänsten. Den begränsningen tas också bort. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009.
Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.
Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om statlig förvaltning. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar om myndigheterna och medborgarna, utnämning av styrelseledamöter, antalet myndigheter, regional myndighetsstruktur, opinionsbildande myndigheter, dröjsmål hos myndigheter, ansvar för offentliga tjänstemän, ansvarsnämnd inom JO, integritetsrevision, samverkan, samkörning av register, lagtolkning, spam, cookies och temporära Internetfiler, korruption och andra brott samt mångkulturell förvaltning.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om fri- och rättighetsfrågor. Motionerna handlar om integritetsfrågor, negativ föreningsfrihet, stärkande av äganderätten, diskriminering och tillsättande av en värdekommission.
Riksrevisionen har granskat om riktade sänkningar av socialavgifterna är ett effektivt medel för att öka sysselsättningen. Av granskningen framgår att både forskning och Riksrevisionens utvärderingar visar att sysselsättningseffekterna av de granskade sänkningarna är obetydliga och att de så kallade dödviktseffekterna är stora. Riksrevisionen föreslår en avveckling av den regionala sänkningen av socialavgifterna och en utvärdering av sänkningen för ungdomar. Riksrevisionens styrelse tycker att förslagen bör utgöra en utgångspunkt för vidare diskussion i riksdagen. En sänkningen av socialavgifterna kan ha andra syften än att öka sysselsättningen. Regeringen bör, enligt styrelsen, när den föreslår en sänkning av socialavgifterna tydliggöra målen med sänkningen. Riksdagen utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna av Riksrevisionens granskning och avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om främst riksdagens arbetsformer. Andra motioner handlar om inkomstgaranti för före detta riksdagsledamöter och statsråd samt vissa andra frågor om statsrådstjänsten.
