177 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 2006/07, 1892, Konstitutionsutskottet, Lagutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,8 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. Riksdagen stödjer också regeringens förslag om nytt mål för näringspolitiken. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på så sätt bryta utanförskapet. Regeringen ska under nästa år få fortsätta att använda sig av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret, till vilket extra utdelningar från statligt ägda bolag har kunnat föras. Dessa medel kan sedan användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen är dock emot den ordning som gäller och talar därför om för regeringen att denna ordning inte kan accepteras efter år 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,4 miljarder kronor i anslag till regional utveckling. Riksdagen tycker att regeringens förslag till ett nytt och mer tillväxtinriktat mål för regionalpolitiken är bra. Det nya målet är att det ska finnas utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.
Sekretessen för de så kallade tsunamibanden ska i fortsättningen kunna prövas. Från den 31 december 2007 kan uppgifter på banden lämnas ut om det står klart att det inte innebär fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas. Dessutom gäller inte sekretessen i förhållande till riksdagen. De nya reglerna gäller till och med juni 2011. Med tsunamibanden menas de säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området migration. Anslagen uppgår till drygt 6 miljarder kronor för 2008. Det största anslaget är det för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 10,9 miljarder kronor 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Förslaget innebär att anslagen inom utgiftsområde Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp kommer att uppgå till ca 117 999 miljoner kronor 2008. Anslagen inom utgiftsområdena Ekonomisk trygghet vid ålderdom och Ekonomisk trygghet för familjer och barn kommer att uppgå till 42 948 miljoner kronor respektive cirka 66 697 miljoner kronor. Riksdagen sade också ja till förslaget att den sjukpenninggrundande inkomsten ska multipliceras med 0,97 vid beräkning av dagersättningar från den 1 januari 2008. Det kommer även att påverka föräldraförsäkringsförmånerna. När det gäller ålderspensionssystemet ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag om att vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst ska avdrag få göras för kostnader som den försäkrade haft i sitt arbete om de efter avdrag för kostnadsersättning överstiger 5 000 kr. Vidare flyttade riksdagen fram ikraftträdandet för reglerna för premiepensionssystemets efterlevandeskydd före pensionstid till den 1 januari 2010.
Riksdagen sade ja till en ändring i sekretesslagen som innebär att också uppgifter som behandlas inom riksdagsförvaltningen ska omfattas av reglerna om statistiksekretess. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2008.
Alla tillstånd för digital marksänd tv, utom för public service-företagen, ska meddelas av Radio- och TV-verket. I samband med att verket beslutar om sändningstillstånd ska programföretagen ha kommit överens om sådana former för teknisk samverkan att tillgänglighet och konkurrens främjas. Alla betal-tv-kanaler ska normalt kunna tas emot med ett programkort och programföretagen ska ha rätt att låta vem eller vilka de vill sälja abonnemang på deras tv-kanaler. De sändningar som Radio- och TV-verket ger tillstånd för ska innehålla tv-kanaler av olika slag så att sändningarna kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det ska finnas utrymme för såväl nationella som lokala och regionala tv-kanaler och för flera av varandra oberoende programföretag. Tillstånd som meddelas av Radio- och TV-verket ska gälla i sex år. Sändningstillstånd enligt den nya modellen ska gälla från den 1 april 2008.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de statliga företagen. Riksdagen avslutade ärendet och sade nej till motioner om synen på statligt ägande av företag och försäljningar av statliga bolag.
Annonser i radio och tv ska från den 1 februari 2008 få sändas under högst 12 minuter under en timme mellan hela klockslag. Annonser i en tv-sändning ska få sändas under högst 15 % av sändningstiden per dygn. I dag finns en begränsning för sändningar av annonser i tv-sändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Denna begränsning avskaffas. I dag är det möjligt att i en tv-sändning under vissa förutsättningar överskrida den längsta tillåtna annonstiden per timme. Denna möjlighet tas bort. Det införs en ny regel för radiosändningar som inte omfattar en timme mellan hela klockslag. Annonser ska få sändas under högst 15 % av den tiden.
Arbetsgivare ska kunna begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen i en sjuklöneperiod. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. De nya reglerna om läkarintyg ska gälla i de fall inte annat gäller enligt kollektivavtal. Riksdagen sade också ja till följande regeringsförslag: Försäkringskassan ska inte längre behöva hämta in försäkringsläkarens bedömning för att besluta om medicinsk utredning vid förlängning av sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringskassans socialförsäkringsnämnder läggs ned. Beslut ska i fortsättningen tas av en tjänsteman hos Försäkringskassan. Den frivilliga sjukpenningförsäkringen och semesterlöneförsäkringen upphör att gälla. Reglerna träder i kraft den 1 januari 2008.
Socialförsäkringsutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens grönbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet, som enligt en handlingsplan ska införas före utgången av 2010. Kommissionen ska utarbeta en strategisk plan i början av 2008. Utskottet anser det eftersträvansvärt med en ökad harmonisering av asylpolitiken inom EU. Utskottet vill se ett rättssäkert och öppet system som värnar möjligheten att söka asyl och anser att en utveckling mot stängda gränser kring Europa måste undvikas. Det övergripande målet måste vara att öka EU:s sammantagna kapacitet att ta emot asylsökande jämfört med i dag. Frågor som rör mekanismerna för fördelning av ansvar för prövningen av asylansökningar och som rör ekonomisk solidaritet mellan medlemsstaterna är också centrala. Utskottet anser att vissa frågeställningar som tas upp i grönboken kan behöva ändringar i EU:s fördrag, och i den strategiska planen bör kommissionen redogöra för den rättsliga grunden för de olika förslagen till åtgärder. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sade ja till konstitutionsutskottets förslag om att sekretess ska gälla för uppgifter i de säkerhetskopior av Regeringskansliets e-post och annan datalagrad information som har bevarats med anledning av flodvågskatastrofen i Asien 2004. Lagändringen gäller från den 15 juli 2007 till och med den 31 december 2007.
Riksdagen beslutade den 14 juni att regeringens förslag om signalspaning och vissa delar av förslaget om elektronisk kommunikation ska vila i ett år. Enligt grundlagen kan en minoritet driva igenom en ettårig bordläggning av ett förslag som gäller människors fri- och rättigheter. Konstitutionsutskottet har nu prövat om även övriga lagförslag som lades fram i försvarsutskottets betänkande 2006/07:FöU10 kan vila under minst tolv månader. Konstitutionsutskottet anser att en bestämmelse i den föreslagna lagen om försvarsunderrättelseverksamhet som hänvisar till signalspaningslagen och en bestämmelse i lagen om elektronisk kommunikation också omfattas av det särskilda lagstiftningsförfarandet eftersom de har ett nära samband med förslaget om signalspaning. Konstitutionsutskottet anser däremot inte att lagförslaget om ändring i sekretesslagen och övriga delar av lagen om försvarsunderrättelseverksamhet ska få vila enligt bestämmelserna i regeringsformen. Utskottet anmälde resultatet av sin prövning för riksdagen.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om försäljning av statens innehav i de sex företagen Civitas Holding, som äger Vasakronan, Nordea, OMX, Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Telia Sonera och Vin & Sprit. Konkurrensutsatt verksamhet ska bedrivas i privat regi. Det bör finnas särskilda skäl för att staten ska äga företag, och de skälen saknas för de sex aktuella företagen.
Riksdagen har sagt ja, med en ändring, till regeringens förslag om ändringar i indelningen av statsbudgetens utgiftsområden. Ändringarna innebär att anslag flyttas från ett utgiftsområde till ett annat. Riksdagen sade nej till förslaget om att flytta investeringsstödet till äldrebostäder från utgiftsområde 9 till utgiftsområde 18.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet bildade i mars 2007 ett gemensamt förbund, Sveriges Kommuner och Landsting. Som en följd av detta behövs det vissa lagändringar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om rättegången i arbetstvister och i lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Konstitutionsutskottet redovisade sin behandling av EU-kommissionens grönbok om allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner (KOM(2007)185). Utskottet välkomnar att EU-kommissionen ser över EU:s öppenhetsförordning. Arbetet bör leda till att öppenheten inom EU ökar och att det blir lättare för allmänheten att få ut dokument från EU:s institutioner. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en ny bidragsbrottslag. En person som medvetet lämnar en oriktig uppgift eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden och på så sätt får mer pengar från Försäkringskassan än den har rätt till kan dömas för bidragsbrott. Det gäller också vid utbetalningar från till exempel Centrala studiestödsnämnden, kommunen eller arbetslöshetskassan. Om felaktigheten inte görs medvetet men av grov oaktsamhet kan personen dömas för vårdslöst bidragsbrott som kan leda till böter eller fängelse i högst ett år. Myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor är skyldiga att göra en anmälan till polisen om de misstänker brott. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2007.
