182 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 2004/05, 1892, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om minoritetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i grundlagen, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter, utbildning, stöd till organisationer, äldreomsorg, medier och den romska minoriteten.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om offentlighet och sekretess. Motionerna gäller översyn av sekretesslagen, åtgärder i syfte att motverka missbruk av offentlighetsprincipen, skyddade personuppgifter, sekretess i samverkansgrupper, för förundersökning och i domstol samt offentlighet för hovstaterna och uppgifter om svenska Stasikontakter.
En ny lag om ekodesign ska införas och lagarna om krav på kylskåp, frysar och lysrörsarmatur när det gäller energieffektivitet ska upphöra att gälla. Det har riksdagen sagt ja till. Ekodesign handlar om att elapparater ska ha en effektiv energianvändning och låg miljöpåverkan. EU har antagit ett direktiv om ekodesign som ska införlivas i medlemsstaternas lagar. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2008 och lagarna som ska upphöra att gälla gör detta den siste april 2008.
Socialutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens vitbok om en ny hälsostrategi för EU. Bakgrunden till kommissionens initiativ är att det har kommit till nya utmaningar som kan utgöra allvarliga hot mot hälsan. Det handlar till exempel om den åldrande befolkningen, pandemier och andra allvarliga fysiska och biologiska händelser samt bioterrorism. Dessutom sker stora förändringar som påverkar hälso- och sjukvårdssystemen, delvis beroende av ny teknik. Utskottet anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå i olika hälsofrågor. Detta under förutsättning att det sker med beaktande av subsidiaritetsprincipen och att det nationella ansvaret för att ge och organisera hälso- och sjukvårdstjänster respekteras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Kommuner och landsting blir skyldiga att rapportera när de har sagt ja till åtgärder enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) men har låtit bli att genomföra åtgärderna inom tre månader. De ska rapportera till länsstyrelsen, kommunens eller landstingens revisorer och fullmäktige. I rapporten ska de ange skälen för dröjsmålet. Kommuner och landsting som låter bli att genomföra åtgärder som de beslutat kan också tvingas betala en sanktionsavgift. Syftet med förslaget är att stärka rättssäkerheten för personer som har fått ja till åtgärder enligt LSS. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008. Den första kvartalsrapporteringen ska omfatta de uppgifter som finns tillgängliga för en kommuns eller ett landstings nämnd den 30 september 2008.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Flera av motionerna tar upp samma, eller nästan samma, frågor som riksdagen behandlade våren 2007 (bet. 2006/07:KU11) och har därför fått en förenklad behandling. Övriga motionsförslag handlar om statsskicket, valsystemet, utnämningar och förtroendeuppdrag, den svenska förvaltningsmodellen, uppenbarhetsrekvisitet och författningsdomstol samt redovisning av partibidrag.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om fri- och rättigheter från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Förslagen handlar i huvudsak om negativ föreningsfrihet, grundläggande bestämmelser i regeringsformen, antisemitism, konventioner om mänskliga rättigheter, integritetsfrågor, retroaktivitetsfrågor, samvetsfrihet, en ny nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter, stärkande av äganderätten, HBT-frågor, livsåskådningsfrihet, föreningars ekonomiska förehavanden och möjligheten att utöva yttrandefrihet på offentliga platser.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om lagstiftningsprocessen från den allmänna motionstiden 2006 och 2007. Motionerna gäller avreglering, könsneutral lagstiftning, konsekvensanalyser, barns deltagande i utredningsarbete, geografisk spridning i utredningarnas sammansättning samt rättsinformationssystemet.
Regeringen har redovisat sin årliga uppföljning av Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2006-2008 i linje med EU:s Lissabonstrategi. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ge vissa frågor större utrymme i det nya svenska handlingsprogram som kommer att arbetas fram under år 2008. Det gäller jämställdhetsfrågor och insatser för sociala företag med bäring på Lissabonstrategin. Handlingsprogrammet bör även kompletteras med en beskrivning av det som görs för att bekämpa sådant skattefusk som exempelvis användningen av svart arbetskraft.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till ny konkurrenslag. Syftet är att undanröja hinder för en effektiv konkurrens och öka effektiviteten i handläggningen av överträdelser av lagens förbud. Den nya lagen är också en anpassning av den svenska konkurrenslagstiftningen till de regler som gäller inom EU. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008.
Riksdagen gav klartecken till samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S. Syftet är att stärka den affärsmässiga utvecklingen av Posten och säkra samhällsservicen. Regeringen får rätt att minska statens ägarandel till som lägst 34 procent av rösterna i det sammanslagna bolaget. Därmed behåller staten kontrollerande makt över bolagsordningen och ett dominerande inflytande. I avsiktsförklaringen anger regeringen att det sammanslagna bolaget även i fortsättningen ska bedriva en verksamhet som gör det möjligt att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst i Sverige.
Riksdagen godkänner riksdagsstyrelsens förslag om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen med vissa ändringar. Detta innebär att registreringen görs obligatorisk för alla ledamöter och att lagen om registrering anpassas till personuppgiftslagen. Bland annat ska registret innehålla uppgifter om aktieinnehav, avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär, inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot samt olika styrelseuppdrag och statliga eller kommunala uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär. Skulder ska inte registreras. Uppgifterna i registret ska vara offentliga. Lagändringarna börja gälla den 1 mars 2008.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 2,8 miljarder i anslag till energiområdet. Riksdagen ställer sig också bakom regeringens förslag till investeringsplan och finansiella befogenheter för Svenska kraftnät samt till att Svenska kraftnäts ansvar för effektbalansen ska gälla i ytterligare tre år.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 4,8 miljarder kronor i anslag på näringslivsområdet. Riksdagen stödjer också regeringens förslag om nytt mål för näringspolitiken. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att på så sätt bryta utanförskapet. Regeringen ska under nästa år få fortsätta att använda sig av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret, till vilket extra utdelningar från statligt ägda bolag har kunnat föras. Dessa medel kan sedan användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen är dock emot den ordning som gäller och talar därför om för regeringen att denna ordning inte kan accepteras efter år 2008.
Den 1 mars 2008 slopas Apotekets ensamrätt på försäljning av receptfria nikotinläkemedel. Syftet är att göra nikotinläkemedlen mer tillgängliga och på så sätt få fler rökare att använda dem som ett sätt att sluta röka. Receptfria nikotinläkemedel ska inte få säljas till personer under 18 år. En företagare som vill sälja receptfria nikotinläkemedel måste anmäla detta till kommunen. Kommunerna ska ansvara för att kontrollera att företagarna följer gällande regler, men det är Läkemedelsverket som ska ansvara för den övergripande tillsynen. Den företagare som säljer nikotinläkemedel är skyldig att utöva så kallad egenkontroll på samma sätt som företag som säljer tobak. Det innebär till exempel att ha bestämmelser och rutiner för hur personalen ska kontrollera köparens ålder och motverka langning.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,4 miljarder kronor i anslag till regional utveckling. Riksdagen tycker att regeringens förslag till ett nytt och mer tillväxtinriktat mål för regionalpolitiken är bra. Det nya målet är att det ska finnas utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft.
Sekretessen för de så kallade tsunamibanden ska i fortsättningen kunna prövas. Från den 31 december 2007 kan uppgifter på banden lämnas ut om det står klart att det inte innebär fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas. Dessutom gäller inte sekretessen i förhållande till riksdagen. De nya reglerna gäller till och med juni 2011. Med tsunamibanden menas de säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag om hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2008. Totalt fördelas cirka 50,8 miljarder kronor. De största anslagen går till bidrag för läkemedelsförmåner, 21 miljarder kronor, och till kostnader för statlig assistansersättning, 16,2 miljarder kronor. Anslaget till tandvårdsförmåner utökas med 2,1 miljarder kronor till 5,3 miljarder. Ökningen ska bekosta en tandvårdsreform för vuxna. Reformen består av dels ett högkostnadsskydd och dels en tandvårdscheck som är tänkt att uppmuntra till regelbundna kontroller. Riksdagen beslutade också om en lagändring som innebär att ungdomar i familjer som får socialbidrag ska kunna arbeta och tjäna upp till en viss gräns utan att det påverkar bidraget.
