248 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1978/79, 1892, Finansutskottet, Näringsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2008. Totalt 1 883 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2008. Det innebär bland annat följande: 584 miljoner kronor avsätts för ökade utbetalningar av bidrag för läkemedelsförmånerna. 300 miljoner kronor anvisas för rättsliga biträden till följd av ett ökat antal förordnanden av offentliga försvarare samt omfattningen av dessa. 100 miljoner kronor reserveras för Säkerhetspolisens utgifter för terrorismbekämpning. 240 miljoner kronor tillförs för utbetalning av bidrag till miljöbilar. Resurserna ökas också för att fullfölja regeringens satsning på drift och underhåll av vägar samt för investeringar i det nationella vägnätet.
Riksdagen har behandlat årsredovisningen för staten 2007 och Riksrevisionens granskning av årsredovisningen. Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Riksdagen välkomnar att skrivelsen har utvecklats och att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har förbättrats. Men det finns också delar som kan utvecklas vidare. Riksdagen anser att regeringen bör överväga att också redogöra för statens nettoförmögenhet i nationalräkenskapstermer. Balanstalet från pensionssystemets årsredovisning borde också framgå. Balanstalet utgör kvoten mellan ålderspensionssystemets tillgångar och skulder och är en indikator på pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sade ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och skattepolitiken som regeringen föreslår i 2008 års ekonomiska vårproposition. Riksdagen delar regeringens bedömning av ekonomins utveckling de närmaste åren. Huvudscenariot bygger på att den finansiella turbulensen ebbar ut under slutet av året och att spridningseffekterna till den reala ekonomin blir relativt begränsade. Riksdagen instämmer också i regeringens bedömning att det finns ett visst utrymme för ofinansierade reformer på både inkomst- och utgiftssidan under åren 2009-2010.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2005-2007. Utskottets grundläggande bedömning är att Riksbanken under perioden har fört en väl avvägd penningpolitik. Utskottet konstaterar dock att inflationen började stiga snabbt i slutet av 2007 på ett sätt som inte fångats upp i Riksbankens prognoser. Med facit i hand innebär detta att Riksbanken möjligtvis borde ha höjt reporäntan lite snabbare under kanske framför allt 2006 för att motverka den snabbt stigande inflationstakten under 2007. Finansutskottet har beslutat att vart fjärde år ge externa experter i uppdrag att utvärdera den svenska penningpolitiken. Den första utvärderingen beräknas vara klar hösten 2011.
Nittio procent av kommunerna och landstingen uppvisar positiva resultat. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. För första gången sedan 2002 ökade dock antalet kommuner med negativt resultat. Antalet landsting med positivt resultat har ökat kraftigt de senaste tre åren. År 2007 var det bara två landsting som redovisade negativt resultat. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte medräknade.
Regeringen har för riksdagen redovisat sin syn på hur Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling genom den svenska politiken för global utveckling. Bland annat redogörs för sex globala utmaningar som regeringen har identifierat som centrala för att nå målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Regeringen har även rapporterat till riksdagen om de resultat som uppnåtts i arbetet sedan den förra skrivelsen presenterades 2006. Riksdagen ställer sig bakom regeringens syn på Sveriges politik för global utveckling. Denna politik ska bidra till att uppnå FN:s millenniemål och innebär en samstämmighet och samverkan mellan politikområden.
Regeringen har för riksdagen lagt fram en skrivelse om statens upplåning och förvaltning av den svenska statsskulden. Finansutskottet bedömer att regeringens beslut om riktlinjer 2003-2007 fattats i enlighet med målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är mycket gott. De delar av förvaltningen som går att mäta kvantitativt har under utvärderingsperioden visat på genomgående positiva resultat. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen redovisar sin syn på frågor om mänskliga rättigheter, MR, med anledning av en skrivelse från regeringen och ett antal motionsförslag. Riksdagen ställer sig bakom regeringen politik på MR-området. Den vilar på en fast grund av respekt för internationella konventioner och överenskommelser och utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Riksdagen delar regeringens uppfattning om vikten av ett resultatinriktat arbete på området. Målet måste vara att de mänskliga rättigheterna efterlevs fullt ut av alla stater. Arbetet för mänskliga rättigheter ska genomsyra alla områden inom utrikespolitiken och sambandet stärkas mellan mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling byggd på rättsstatens principer. Mänskliga rättigheter ska ges en mer framträdande roll i arbetet för fred och säkerhet samt inom utvecklingssamarbetet. Även inom FN och EU ska Sverige prioritera arbete för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sade nej till motionsförslagen.
Regeringen har redovisat för riksdagen sin syn på svensk Afrikapolitik. Den innefattar säkerhetspolitik, biståndspolitik, handelspolitik, miljö och klimat, ekonomisk tillväxt, social utveckling och hälsa. Frågorna hänger samman sinsemellan och är kopplade till demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Riksdagen ställer sig bakom regeringens syn på svensk Afrikapolitik. Enligt riksdagen ligger den väl i linje med Sveriges politik för global utveckling, PGU, liksom med det breda synsätt på utveckling som under de senaste åren fått allt större internationellt genomslag. Utgångspunkterna för Sveriges Afrikapolitik ska vara det nya utvecklingssamarbetet, fattigdomsbekämpningen och PGU som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar global utveckling.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen bör få i uppdrag att säkra en förbättrad krisberedskap för det centrala betalningssystemet. Skälet är att regeringen och berörda myndigheter redan har inlett ett sådant arbete. Riksdagen vill inte föregripa resultaten av arbetet och regeringens återrapportering av vad som gjorts.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.
Riksdagen sade ja till lagändringar som ska stärka möjligheterna att bedriva en effektiv tvångsförvaltning av elektriska anläggningar. Syftet är att elöverföringen i det svenska samhället ska fungera tillfredsställande. Förändringarna innebär bland annat att förvaltaren blir skyldig att kontinuerligt pröva om det finns förutsättningar för en effektiv tvångsförvaltning. Dessutom får nätmyndigheten möjlighet att skjuta till medel till förvaltningen som avser dels förvaltarens arvode, dels akuta upprustningsåtgärder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
För att främja förutsättningarna för jämställdhet både i familjen och i arbetslivet införs en jämställdhetsbonus. Förslaget innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Skattekreditering innebär att det belopp du är berättigad till dras av från din slutliga skatt. Högsta nivå för jämställdhetsbonusen är 100 kronor per dag, det vill säga cirka 3 000 kr per månad. Bonusen utgår till de föräldrar som har gemensam vårdnad om barn. De föräldrar som delar helt lika på föräldraledigheten kan få den maximala bonusen på 13 500 kronor per barn. Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
Kommunerna får rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar ökade möjligheter att vara hemma och ta hand om sitt barn när det är mellan ett och tre år. Bidraget ska vara skattefritt och uppgå till maximalt 3 000 kronor per barn och månad. Det kommer inte att vara pensionsgrundande. Föräldrar ska kunna få fullt vårdnadsbidrag om barnet inte går på dagis. Kommunerna ges också rätt att införa vårdnadsbidrag på deltid och får själva avgöra hur närvaron i förskolan ska påverka storleken på vårdnadsbidraget. En förälder ska kunna arbeta heltid och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget ska inte kunna lämnas till en förälder som redan har vissa andra bidrag, till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2007 till riksdagen. Finansutskottet tycker att det är bra att Riksrevisionen utvecklat olika nyckeltal i årsredovisningen. Men Riksrevisionen bör återkomma med en tydlig redovisning av om de ökade nedlagda resurserna per granskning, där extern kompetens i form av konsulter varit en viktig del, medfört avsedd kvalitetshöjning. Vidare borde effekterna av tidigare års felaktigt redovisade pensionskostnader ha framgått tydligare av årsredovisningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Finansutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av Europeiska kommissionens vitbok om integreringen av marknaden för hypotekslån, bolån, i EU. Kommissionen konstaterar att bolån för de flesta EU-medborgarna är den största finansiella investeringen de gör och att de marknader där bolånen finansieras står för en betydande del av EU:s ekonomi. Kommissionen sammanfattar resultaten av en översyn som gjorts av dessa marknader och föreslår ett paket av åtgärder i syfte att förbättra marknadernas effektivitet, konkurrenskraft och integration sinsemellan. Utskottet framhåller i sin granskning särskilt vissa frågor som bör uppmärksammas i den fortsatta beredningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
