Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-18

Bordläggning

2020-06-22

Debatt

2020-06-23

Beslut

2020-06-23

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelser om Riksrevisionens granskning av stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande samt stödet för renovering och energieffektivisering. Stöden är avvecklade sedan januari 2019.

Syftet med stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande har varit att stimulera ett ökat bostadsbyggande. En del av stödet var särskilt avsett för att öka bostadsbyggandet i kommuner som tar emot nyanlända. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effektivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända.

Syftet med stödet för renovering och energieffektivisering har varit att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten samt skydda hyresgäster mot orimliga hyreshöjningar. Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte har varit ändamålsenligt utformat för att på ett effektivt sätt kunna bidra till de bostads- och energipolitiska målen.

Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till regeringen om bland annat utformningen av stöden, om regeringen i framtiden överväger att föreslå liknande stöd.

Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i den kritik som Riksrevisionen har lämnat och att regeringen anser att det finns anledning att beakta Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om det i framtiden skulle bli aktuellt att föreslå något nytt liknande stöd.

Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tre förslag i en följdmotion med anledning av regeringens skrivelse om stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Riksrevisionen har granskat hur konsumentskyddet fungerar inom bankernas verksamhet och i andra delar av det finansiella området. Revisionen anser att förutsättningarna för statens tillsyn av konsumentskyddet har blivit bättre sedan den senaste granskningen 2006. Ändå har konsumenternas upplevda problem ökat något.

Mot bakgrund av sina iakttagelser har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till regeringen samt till myndigheterna Finansinspektionen, Datainspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning, och ser positivt på de åtgärder som regeringen presenterar. Regeringen har bland annat gett ett tydligare uppdrag till Finansinspektionen om hur tillsynsarbetet ska redovisas.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

Från och med den 1 augusti 2020 ska det bli möjligt att uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter utan bygglov. Riksdagen sa ja till ett motionsförslag om detta.

Beslutet innebär att storleken på komplementbyggnader som får uppföras utan bygglov i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus utökas från 25 till 30 kvadratmeter. En komplementbyggnad kan till exempel vara ett fristående uthus, garage eller annan mindre byggnad.

Från och med den 1 mars i år utökades den tillåtna storleken på komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Riksdagen anser att en motsvarande utökning även ska genomföras för komplementbyggnader. Syftet är att göra systemet med bygglovsbefriade åtgärder enklare och mer förutsebart för enskilda, byggbranschen och byggnadsnämnderna. Det bidrar även till ökad valfrihet för enskilda när de ska välja byggnadstyp.

Den nya regeln i plan- och bygglagen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 41 minuter

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det lättare för aktiebolag ha kontakt med sina aktieägare, och för aktieägare att utöva sina rättigheter som ägare i aktiebolaget.

I dag ställs redan krav på att aktiebolag ska förse sina aktieägare med information så att de kan delta aktivt i bolaget, men det gäller inte de mellanhänder, så kallade intermediärer, som för aktieägares räkning förvarar eller administrerar aktier. Lagändringarna innebär att mellanhänderna ska se till att aktiebolaget får nödvändig information för att kunna identifiera aktieägarna, och att de i sin tur ska få viktig information om aktiebolaget.

Lagändringarna införs för att uppnå målen i EU:s uppdaterade direktiv som syftar till att uppmuntra att aktieägare engagerar sig långsiktigt i aktiebolag, snarare än söka kortsiktiga vinstmöjligheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 3 september 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera EU:s plattformsförordning. Plattformsförordningen är EU-regler som ska främja rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, så kallade plattformar. Med det menas bland annat digitala marknadsplatser där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om att en myndighet ska stödja och kontrollera att EU-reglerna följs och att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden som har med den nya lagen att göra.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras.

Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 47 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Regeringen föreslår flera lagändringar i bland annat jordabalken som ska göra det enklare för privatpersoner och företag i deras kontakter med Lantmäteriet. Även lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndigheternas handläggning ska effektiviseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland åtgärderna kan följande nämnas:

• Registrering av en samfällighetsförening ska kunna göras elektroniskt.
• Inskrivningsmyndigheten ska ges möjlighet att besluta om vite och avvisning i inskrivningsärenden.
• Lantmäterimyndigheternas och inskrivningsmyndighetens beslut om vissa avgifter ska kunna verkställas enligt utsökningsbalken.
• Arrendenämnden ska kunna besluta att en kraftig höjning av arrendeavgiften vid bostadsarrende ska fasas in successivt, om det finnssärskilda skäl för det.
• En uppsägning eller begäran om villkorsändring vid jordbruksarrende eller bostadsarrende ska kunna skickas i ett rekommenderat brev, i stället för att delges motparten.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
• Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
• Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
• När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i två lagar: naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja. Detta för att genomföra två EU-direktiv. Ändringarna i naturgaslagen gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja innebär en ändring av hur lagringsåret förläggs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Regeringen har föreslagit att det ska införas tillfälliga möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- och föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Syftet är att motverka spridningen av det nya coronaviruset.

Förslaget innebär att en stämma ska kunna hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna bara deltar genom poströstning. Om en stämma hålls med enbart poströstning ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina andra rättigheter via post.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 18 maj 2020. Reglerna gäller även bland annat bostadsrättsföreningar, kooperativa hyresrättsföreningar, bankaktiebolag, kreditmarknadsföretag och försäkringsföretag. De kompletterar regler som redan har införts nyligen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2020-05-12

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Den pågående spridningen av det nya coronaviruset har resulterat i att både små och stora företag allt oftare får likviditetsproblem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn med tillfällig inriktning av de tidsfrister i aktiebolagslagen som gäller för personligt betalningsansvar vid kapitalbrist.

De tidsfrister som gäller i dag för åtgärder som ska genomföras vid kapitalbrist kan leda till att bolagsföreträdare väljer att avveckla livskraftiga företag för tidigt av rädsla för att annars drabbas av ett personligt betalningsansvar.

Bakom beslutet om tillkännagivande står ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Konsumentombudsmannen, Konsumentverket, Finansinspektionen och Läkemedelsverket ska få ökade befogenheter på konsumentskyddsområdet. Förändringarna är en följd av en ny EU-förordning om samarbete mellan tillsynsmyndigheter på konsumentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Bland annat ska myndigheterna ha rätt att köpa produkter under dold identitet, så kallade testköp, för att upptäcka överträdelser av regler som skyddar konsumenterna.

Vidare ska en näringsidkare som bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen på internet, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, kunna bli skyldig att visa ett varningsmeddelande på webbplatsen. Samma skyldighet ska också gälla för en värdtjänstleverantör eller internetleverantör.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om så kallad BID-samverkan och trygghetsskapande åtgärder i utsatta områden.

Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Frågan om barnets intressen när det gäller barn som är placerade i familjehem har fått mycket uppmärksamhet. I debatten har det ifrågasatts om vårdnadsöverflyttning och adoption är möjligt i den utsträckning som barnets bästa får anses motivera. Mot bland annat den bakgrunden riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta initiativ till en översyn av reglerna om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar.

Riksdagen riktar även ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade motioner om familjerätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till ett 160-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om samhällsplanering och byggande, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade till exempel om samhällsplanering, planarbete, lov- och anmälningsplikt samt utformning av byggnader.

Behandlade dokument

57

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om andelstal i vägsamfälligheter, finansiering av och tillgång till geodata samt översyn av Lantmäteriet.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-05

Debatt

2020-05-06

Beslut

2020-05-06

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

16

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29