166 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1894, 1892, Civilutskottet, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, Skatteutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2008. Totalt 1 883 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2008. Det innebär bland annat följande: 584 miljoner kronor avsätts för ökade utbetalningar av bidrag för läkemedelsförmånerna. 300 miljoner kronor anvisas för rättsliga biträden till följd av ett ökat antal förordnanden av offentliga försvarare samt omfattningen av dessa. 100 miljoner kronor reserveras för Säkerhetspolisens utgifter för terrorismbekämpning. 240 miljoner kronor tillförs för utbetalning av bidrag till miljöbilar. Resurserna ökas också för att fullfölja regeringens satsning på drift och underhåll av vägar samt för investeringar i det nationella vägnätet.
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Riksdagen har behandlat årsredovisningen för staten 2007 och Riksrevisionens granskning av årsredovisningen. Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande. Riksdagen välkomnar att skrivelsen har utvecklats och att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har förbättrats. Men det finns också delar som kan utvecklas vidare. Riksdagen anser att regeringen bör överväga att också redogöra för statens nettoförmögenhet i nationalräkenskapstermer. Balanstalet från pensionssystemets årsredovisning borde också framgå. Balanstalet utgör kvoten mellan ålderspensionssystemets tillgångar och skulder och är en indikator på pensionssystemets långsiktiga hållbarhet. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sade ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken och skattepolitiken som regeringen föreslår i 2008 års ekonomiska vårproposition. Riksdagen delar regeringens bedömning av ekonomins utveckling de närmaste åren. Huvudscenariot bygger på att den finansiella turbulensen ebbar ut under slutet av året och att spridningseffekterna till den reala ekonomin blir relativt begränsade. Riksdagen instämmer också i regeringens bedömning att det finns ett visst utrymme för ofinansierade reformer på både inkomst- och utgiftssidan under åren 2009-2010.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2005-2007. Utskottets grundläggande bedömning är att Riksbanken under perioden har fört en väl avvägd penningpolitik. Utskottet konstaterar dock att inflationen började stiga snabbt i slutet av 2007 på ett sätt som inte fångats upp i Riksbankens prognoser. Med facit i hand innebär detta att Riksbanken möjligtvis borde ha höjt reporäntan lite snabbare under kanske framför allt 2006 för att motverka den snabbt stigande inflationstakten under 2007. Finansutskottet har beslutat att vart fjärde år ge externa experter i uppdrag att utvärdera den svenska penningpolitiken. Den första utvärderingen beräknas vara klar hösten 2011.
Nittio procent av kommunerna och landstingen uppvisar positiva resultat. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. För första gången sedan 2002 ökade dock antalet kommuner med negativt resultat. Antalet landsting med positivt resultat har ökat kraftigt de senaste tre åren. År 2007 var det bara två landsting som redovisade negativt resultat. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte medräknade.
Regeringen har lämnat en redogörelse för de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på statsbudgetens inkomstsida. Som skatteutgifter räknas till exempel skatteregler som är särskilt förmånliga för den skattskyldige när man jämför med hur beskattning borde ha skett enligt de principer som skattereformen grundar sig på. Skatteutskottet anser att redovisningen är viktig inte minst för att det ger bättre överblick över hur principerna bakom 1990 års skattereform efterlevs i lagstiftningen. Utskottet är mycket positivt till regeringens påbörjade arbete med att fördjupa redovisningen och uppföljningen av skatteutgifter. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändring i det nordiska skatteavtalet. Detta innebär att avtalets regler om beskattning av utdelning, kapitalvinster, inkomst av arbete som utförs ombord på flygplan samt pensioner ändras. För företag innebär ändringen att ett bolag som äger minst tio procent av ett dotterbolag genom ett eller flera handelsbolag befrias från källskatt på utdelning från dotterbolaget. På personbeskattningens område ändras reglerna för beskattning av kapitalvinst efter utflyttning från Sverige. Dessutom innebär de nya reglerna ändringar för personer som tar emot pension eller liknande utbetalning från ett annat nordiskt land.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nedsatt koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Riksdagen ställer sig också bakom vissa lagtekniska ändringar som syftar till att göra reglerna kring i synnerhet kraftvärmebeskattning mer lättillgängliga och överskådliga. Detta är första steget i de skattelättnader som aviserades i budgetpropositionen för 2008 för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av handelssystemet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Regeringen har för riksdagen lagt fram en skrivelse om statens upplåning och förvaltning av den svenska statsskulden. Finansutskottet bedömer att regeringens beslut om riktlinjer 2003-2007 fattats i enlighet med målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är mycket gott. De delar av förvaltningen som går att mäta kvantitativt har under utvärderingsperioden visat på genomgående positiva resultat. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ett nytt statligt lantmäteri. Beslutet innebär att de statliga lantmäterimyndigheterna i länen och Lantmäteriverket slås samman till en statlig lantmäterimyndighet den 1 september 2008. Riksdagen godkände också att Kartförlaget, Kartcentrum och Kartbutiken vid den statliga lantmäterimyndigheten säljs.
Aggressiv marknadsföring, som till exempel oönskad och påträngande telefonförsäljning, ska uttryckligen förbjudas. Det är en av nyheterna i den nya marknadsföringslag som riksdagen har sagt ja till, på förslag från regeringen. Lagen är en anpassning till gällande lagstiftning inom EU och börjar gälla den 1 juli 2008. En annan nyhet i den nya lagen är ett förbud mot direkta köpuppmaningar i reklam till barn i samtliga medier. Lagens tillämpningsområde utvidgas till att även gälla information som lämnas efter ett köp. Därmed blir det förbjudet för en näringsidkare att, efter ett köp, exempelvis lämna felaktig information om rätten att göra en reklamation. De regler som finns i dag om sanktionsmöjligheter mot näringsidkare, till exempel böter eller skadestånd, blir kvar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt, ombildning och ägarlägenheter. När det gäller frågor om hyressättning är skälet att regeringen arbetar med ett förslag från Utredningen om allmännyttans villkor.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen bör få i uppdrag att säkra en förbättrad krisberedskap för det centrala betalningssystemet. Skälet är att regeringen och berörda myndigheter redan har inlett ett sådant arbete. Riksdagen vill inte föregripa resultaten av arbetet och regeringens återrapportering av vad som gjorts.
