103 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 1892, 1891, Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet, Näringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Glesbygdsverket avvecklas den 1 april 2009. Avvecklingen är en del i en större förändring där verksamheterna vid Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Glesbygdsverket och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt en del av Konsumentverket ska sammanföras till två nya myndigheter. Det ena blir en myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad regional konkurrenskraft, det andra en myndighet för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.
Det ska i fortsättningen krävas prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande i ett familjemål till prövning. Prövningstillstånd ska beviljas till exempel om hovrätten vid sin inledande bedömning kommer fram till att tingsrättens dom bör ändras eller om det inte annars går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt. Riksdagen beslutar samtidigt att försöksverksamheten med att använda videokonferens ska bli permanent i förvaltningsdomstolarna, det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008, då även tidigare beslutade lagändringar för modernare rättegångar träder i kraft.
Riksdagen godkände ett utkast till rådsbeslut som upprättats inom EU om att brottsbekämpande myndigheter ska få tillgång till uppgifter ur registret för viseringar (VIS). Där finns information om vilka personer som fått visum av ett EU-land. Reglerna för hur myndigheterna får använda registret är restriktiva och uppgifter får endast lämnas ut under vissa förutsättningar. Regeringen redovisar sin bedömning av vilken lagstiftning som kan bli nödvändig med anledning av rådsbeslutet, men lägger inte fram några lagförslag nu.
Riksdagen godkände ett utkast till rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Utkastet till rambeslut är upprättat inom EU och innehåller bestämmelser om vad som ska vara kriminaliserat i fråga om brott som rör deltagande i en kriminell organisation. Regeringen redovisar sin bedömning av vilken lagstiftning som behövs för att genomföra rambeslutet, men lägger inte fram några lagförslag nu.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen har godkänt ett utkast till rambeslut inom EU som innebär att medlemsländerna ska erkänna och verkställa varandras domar om frihetsberövande påföljder, exempelvis fängelsestraff, under vissa förutsättningar. Syftet är att medlemsländerna ska samarbeta bättre i de fall en person fått en frihetsberövande dom i ett EU-land men bor och lever i ett annat EU-land. Det land som verkställer domen ska göra det på samma sätt som om det vore en inhemsk dom. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Riksdagen godkände utkastet till rambeslut om en europeisk bevisinhämtningsorder. Rambeslutet syftar till att förbättra EU-ländernas samarbete när det gäller att hämta in bevis i form av handlingar, föremål eller uppgifter som finns i ett annat medlemsland och som behövs vid exempelvis brottsutredningar. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Rekryteringen av domare ska breddas bland annat genom att öka möjligheterna för etablerade jurister att adjungera som ledamot i domstol. Det sade riksdagen ja till. Den särskilda domarutbildningen ska finnas kvar som bas för rekryteringen samtidigt som andra skickliga och väl kvalificerade jurister i större utsträckning anställs som ordinarie domare. Rättegångsbalkens bestämmelser ändras så att det blir tydligare att Sveriges advokatsamfund kan göra undantag från kravet att en advokat inte får vara anställd i domstol. En ny nämnd, Domarnämnden, ersätter Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet vid beredningen av domaranställningar. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade ja till lagändringar som ska stärka möjligheterna att bedriva en effektiv tvångsförvaltning av elektriska anläggningar. Syftet är att elöverföringen i det svenska samhället ska fungera tillfredsställande. Förändringarna innebär bland annat att förvaltaren blir skyldig att kontinuerligt pröva om det finns förutsättningar för en effektiv tvångsförvaltning. Dessutom får nätmyndigheten möjlighet att skjuta till medel till förvaltningen som avser dels förvaltarens arvode, dels akuta upprustningsåtgärder. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Förbudet mot att döma psykiskt störda till fängelse ska luckras upp. Det sade riksdagen ja till. Fängelse ska få dömas ut om det finns synnerliga skäl. Det kan vara att det är ett mycket allvarligt brott, att gärningsmannen saknar eller har ett begränsat behov av psykiatrisk vård eller har vållat sitt tillstånd själv, till exempel genom att berusa sig. Fängelse får dock inte dömas ut om gärningsmannen har saknat insikt om konsekvensen av sitt handlande. Lagändringen börja gälla den 1 juli 2008.
I dag är det bara möjligt att ta ifrån en brottsling vinsten av just det brott som personen döms för. Det måste dessutom vara fullt bevisat att vinsten kommer från det brottet. Det ska nu vid allvarlig brottslighet vara möjligt att ta ifrån brottslingen vinsten av inte bara ett visst konkret brott, utan också vinsten av en inte närmare preciserad brottslig verksamhet. Beviskravet sänks för sambandet mellan det som tas ifrån brottslingen och den brottsliga verksamheten jämfört med vad som i allmänhet gäller i brottmålsprocesser. Dessutom får polis och åklagare bättre möjligheter att provisoriskt säkra tillgångar som genom ett senare beslut kan komma att tas ifrån brottslingen. Med vinst, eller utbyte, av brott menas både konkret egendom som någon kommit över genom brott och värdet av det som kommits över. Att vinsten tas ifrån brottslingen, eller förverkas, innebär att man tar egendomen ifrån brottslingen eller att han eller hon blir skyldig att betala till staten. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.
En lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio införs. Lagen ska reglera tillståndsperiodens längd och möjligheten till förlängning av sändningstillstånd. För dem som har fått sina tillstånd enligt lokalradiolagen ska lagen dessutom reglera innehållet i sändningarna. En hänvisning till den tillfälliga lagen ska göras i radio- och TV-lagen. Den tillfälliga lagen om tillstånd att sända lokalradio börjar gälla den 1 juli 2008 och gäller till den 31 december 2009.
Riksdagen godkände Prümrådsbeslutet som är ett utkast till rådsbeslut som har förhandlats fram inom EU. Rådsbeslutet handlar om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Det innehåller bestämmelser som syftar till att utveckla informationsutbytet inom EU, framför allt när det gäller uppgifter i DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister. Det finns även bestämmelser om samarbete för att förebygga terroristbrott samt andra former av samarbete, främst gemensamma insatser inom EU och bistånd vid större evenemang, katastrofer och allvarliga olyckor. Dessutom innehåller utkastet bestämmelser om dataskydd.
Justitieutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av två meddelanden från EU-kommissionen om upptrappning av kampen mot terrorism och bättre sprängämnessäkerhet. Utskottet ser positivt på att arbetet med EU:s strategi för kampen mot terrorism utvecklas på sätt som kommissionen beskrivet det i meddelandet. Samtidigt understryker utskottet vikten av att det vid varje enskild åtgärd som föreslås måste säkerställas att de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen liksom de grundlagsfästa fri- och rättigheterna respekteras. I meddelandet nämns bland annat säkerhet i stadstrafik. Utskottet vill betona att de åtgärder som vidtas måste stå i proportion till de mål som ska uppnås, såväl på detta område som på andra. Det gäller att åstadkomma säkerhetshöjande åtgärder som inte upplevs som onödiga eller inskränkande på ett omotiverat sätt för medborgarna. När det gäller meddelandet om bättre sprängämnessäkerhet pekar utskottet på att det kommer att krävas en noggrann analys och omfattande samordning av olika intressen till följd av handlingsplanens komplexitet och övergripande karaktär. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har i en skrivelse redovisat en nationell strategi för att möta hotet från terrorism. Regeringen berättar om sin syn på utgångspunkterna för svensk terrorismbekämpning och presenterar viktigare förslag som kommer att genomföras under mandatperioden.