127 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2007/08, 2005/06, 1892, 1889, Konstitutionsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen godkänner regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen om ändringar i riksdagsordningen och förändringar när det gäller utgiftsområdena. Riksdagen godkänner också konstitutionsutskottets förslag till förteckning över utgiftsområdesindelning.
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riksdagen sade ja till att införa en rehabiliteringskedja i tre steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas. Under de första 90 dagarna i en sjukperiod ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade klarar sitt vanliga arbete. Från och med dag 91 ska Försäkringskassan även ta ställning till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med dag 181 ska Försäkringskassan bedöma om den försäkrade kan försörja sig genom arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska i regel endast betalas ut under 364 dagar inom en period av 450 dagar. Tidsbegränsad sjukersättning avskaffas. Sjukersättning ska bara komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Enligt förslaget ska flertalet ändringar börja gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen ska få i uppdrag att säkra att hanteringen av arbetsskadeförsäkringen blir mer effektiv och rättssäker. Styrelsens förslag grundade sig på en granskning som visar att det finns skillnader i Försäkringskassans arbetsskadebedömningar. Styrelsen framhåller bland annat att det är viktigt att regeringen och Försäkringskassan ingående analyserar orsakerna till skillnaderna och överväger hur forskning bättre kan tas till vara i hanteringen. En systematisk uppföljning av arbetsskadebedömningar är grundläggande för att hanteringen ska bli mer rättssäker och effektiv, tycker styrelsen. Riksdagen konstaterar att regeringen ska ta itu med de problem som har uppmärksammats och säger därför nej till styrelsens förslag.
För att främja förutsättningarna för jämställdhet både i familjen och i arbetslivet införs en jämställdhetsbonus. Förslaget innebär att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning får en skattekreditering om han eller hon arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Skattekreditering innebär att det belopp du är berättigad till dras av från din slutliga skatt. Högsta nivå för jämställdhetsbonusen är 100 kronor per dag, det vill säga cirka 3 000 kr per månad. Bonusen utgår till de föräldrar som har gemensam vårdnad om barn. De föräldrar som delar helt lika på föräldraledigheten kan få den maximala bonusen på 13 500 kronor per barn. Bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2008 och tillämpas på föräldrapenning som lämnas för barn som är födda efter den 30 juni 2008.
Kommunerna får rätt att införa vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Syftet med vårdnadsbidraget är att ge föräldrar ökade möjligheter att vara hemma och ta hand om sitt barn när det är mellan ett och tre år. Bidraget ska vara skattefritt och uppgå till maximalt 3 000 kronor per barn och månad. Det kommer inte att vara pensionsgrundande. Föräldrar ska kunna få fullt vårdnadsbidrag om barnet inte går på dagis. Kommunerna ges också rätt att införa vårdnadsbidrag på deltid och får själva avgöra hur närvaron i förskolan ska påverka storleken på vårdnadsbidraget. En förälder ska kunna arbeta heltid och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget ska inte kunna lämnas till en förälder som redan har vissa andra bidrag, till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning.
En föräldrar har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn som inte har fyllt tolv år om föräldern måste vara borta från arbetet. Från den 1 juli 2008 måste föräldern med ett intyg eller på annat sätt styrka att barnet har varit frånvarande från förskola, familjedaghem, fritidshem eller skola. Den verksamhet där barnet normalt vistas, oavsett om det är en enskild eller offentlig huvudman, ska vara skyldig att på förälderns begäran utfärda ett sådant intyg. Syftet är att förhindra missbruk eller överutnyttjande av den tillfälliga föräldrapenningen.
Landstingens skyldighet att erbjuda bland annat asylsökande hälso- och sjukvård samt tandvård skrivs in i en ny lag. Lagen innebär en formalisering av de avtal som i dag finns mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting och förändrar inte omfattningen av vården. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2008. Lagen ska inte gälla för vuxna personer som fått avslag på sin asylansökan men stannar kvar i landet som så kallade gömda och personer som inte sökt asyl, så kallade papperslösa. Regeringen fortsätter att arbeta med frågan om en eventuell utvidgning av vården för asylsökande samt gömda/papperslösa.
En lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio införs. Lagen ska reglera tillståndsperiodens längd och möjligheten till förlängning av sändningstillstånd. För dem som har fått sina tillstånd enligt lokalradiolagen ska lagen dessutom reglera innehållet i sändningarna. En hänvisning till den tillfälliga lagen ska göras i radio- och TV-lagen. Den tillfälliga lagen om tillstånd att sända lokalradio börjar gälla den 1 juli 2008 och gäller till den 31 december 2009.
En myndighet som har skäl att anta att en annan myndighet felaktigt beslutat om eller betalat ut förmåner till en person måste informera den andra myndigheten om detta. Beslutet omfattar de förmåner som beslutas av Försäkringskassan, Migrationsverket, CSN, Arbetsförmedlingen, kommunernas socialnämnder och a-kassorna. Samma myndigheter, utom kommunerna, blir skyldiga att lämna ut uppgifter. Skatteverket, utom verkets brottsbekämpande verksamhet, och Kronofogdemyndigheten måste också lämna ut uppgifter. Riksdagens beslut grundar sig på ett förslag från regeringen. Reglerna börjar gälla från och med den 1 juni 2008.
Konstitutionsutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av ett dokument från EU-kommissionen om mobil-tv. Vidare berörs dels ett arbetsdokument om mediemångfald, dels ett meddelande från kommissionen om fördelning av radiofrekvenser. Utskottet anser liksom kommissionen att det är viktigt att radiofrekvenserna fördelas på ett samordnat sätt i Europa. Detta för att man ska kunna dra fördel av övergången till digital tv och möjliggöra innovativa tjänster, till exempel mobil-tv. En samordning är nödvändig för att bland annat undvika skadlig radiostörning och göra det möjligt att effektivt utnyttja de frigjorda frekvenserna. Utskottet påminner om bestämmelserna i de svenska grundlagarna och understryker att det är viktigt sträva efter att radiofrekvenserna används på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har rapporterat till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 om asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om översyn av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen, samarbetet inom EU, anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring och utnyttjande av papperslösa.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare. Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassan i många fall inte fullgör sitt uppdrag att utreda möjligheten till anpassning av den sjukskrivnes arbetsplats och alternativa nya arbetsuppgifter. Riksrevisionen har funnit flera brister i Försäkringskassans utredningar. Riksdagen utgår från att regeringen och Försäkringskassan beaktar slutsatserna av Riksrevisionens granskning.
Riksdagen sade nej till motioner om socialavgifter. Motionerna handlar bland annat om minskade socialavgifter, arbetsgivaravgifter för visstidsanställda och överskott i socialförsäkringssystemen. Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse 2007/08:33 Redovisning av kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av verksamheten vid Granskningsnämnden för radio och TV. Riksdagen konstaterar att nämnden har fått kritik för sina arbetsmetoder och att resultatet av granskningar har ifrågasatts. Granskningsnämnden är en statlig myndighet som granskar innehållet i radio- och tv-program efter anmälningar från tittare och lyssnare eller på eget initiativ. Riksdagen sade också ja till en reservation från s, v, och mp som innebär att regeringen får i uppdrag att se över mediekoncentrationen, som under senare år har ökat. Vidare sade riksdagen nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om tryck- och yttrandefrihet.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om vallagen. Skälet är att Grundlagsutredningen arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om valkretsar, elektroniska röstningsförfaranden, utformningen av valsedlar, distribution av valsedlar, registrering av kandidater, utdrag ur val- och folkbokföringsdatabasen, funktionshindrades möjligheter att delta i val samt förbud mot vissa opinionsundersökningar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 och 2007 om minoritetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i grundlagen, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter, utbildning, stöd till organisationer, äldreomsorg, medier och den romska minoriteten.
