Sök

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få bidra med medel till Internationella valutafondens (IMF) utlåning till så kallade låginkomstländer. Anledningen är att de ländernas efterfrågan på lån har ökat i och med coronapandemin och nuvarande resurser beräknas räcka till mitten av 2020.

Beslutet innebär att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF om 500 miljoner särskilda dragningsrätter för finansiering av lån via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust (PRGT). Dragningsrätter är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 6,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 17 minuter

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag att banken ska få delta i finansieringen av en avskrivning av Somalias skulder till Internationella valutafonden (IMF).

Beslutet innebär att Riksbanken godkänner att IMF använder 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR) som finns i interna reservkonton hos IMF. SDR är IMF:s särskilda valutaenhet, och 1,6 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 21 miljoner kronor. Alla medlemsländer som deltar måste ge sitt godkännande.

Somalia har under lång tid legat efter med ränte- och skuldbetalningar till IMF. Det har i sin tur lett till att landet har haft svårt att få nya lån eller bistånd i olika former. En skuldavskrivning skulle hjälpa Somalias ekonomiska utveckling.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Regeringen har föreslagit flera åtgärder på skatteområdet för att lindra de ekonomiska följderna för företag med anledning av coronaviruset:

• Arbetsavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt.
• Egenavgifterna och den allmänna löneavgiften minskas tillfälligt för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag.
• Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får möjligheten att öka avsättningen till periodiseringsfonder som gäller beskattningsåret 2019.
• Om den ökade avsättningen till periodiseringsfonder för 2019 innebär att en för hög preliminärskatt har betalats kommer skatten att betalas tillbaka.
• Det införs en möjlighet för den som redovisar moms helårsvis att få anstånd med inbetalning av moms som ska deklareras under perioden 27 december 2019-17 januari 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De allra flesta av de ändrade reglerna börjar gälla den 6 april 2020.

Riksdagen godkände också en ändrad inkomstberäkning för år 2020. Som en följd av regeringens nya förslag på skatteområdet väntas statens lånebehov öka med 35 miljarder kronor och effekten på den offentliga sektorns sparande bedöms till cirka -24 miljarder.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gjorde ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-02

Debatt

2020-04-03

Beslut

2020-04-03

Med anledning av coronaviruset sa riksdagen i huvudsak ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2020.

Förändringarna innebär bland annat att staten tillfälligt tar tre fjärdedelar av kostnaderna för korttidspermitterad personal, att staten tar över sjuklöneansvaret i två månader, att karensavdraget tillfälligt slopas och att kommuner och regioner kompenseras för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården. Ändringarna i budgeten innebär också att berörda statliga myndigheter får tillskott, att anslaget för smittbärarpenning höjs och att det införs en möjlighet för regeringen att ändra reglerna för studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd vid ledighet.

De flesta av ändringarna börjar gälla den 7 april och vissa tillämpas från den 16 mars 2020.

Riksdagen anser att räntan för de företag som får anstånd på att betala in sin skatt är för hög och att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att sänka räntan. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Regeringen får bara lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Coronavirusets effekter på samhället innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 72 minuter

Justering

2020-03-30

Bordläggning

2020-04-01

Debatt

2020-04-02

Beslut

2020-04-02

De senaste åren har flera så kallade makrotillsynsåtgärder införts, som amorteringskrav och bolånetak. Riksdagen anser att regeringen bör återkomma med en samlad utvärdering av vilka effekter åtgärderna har haft på kreditgivningen och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Utvärderingen ska bland annat belysa konsekvenserna för olika hushållstypers möjligheter att låna till ett boende och vilka effekter åtgärderna har haft på bostadspriserna och hushållens skuldsättning. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för hur villkoren för förstagångsköparna på bostadsmarknaden kan förbättras och hur rörligheten kan ökas på bostadsmarknaden mellan ägt och hyrt bestånd.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Riksdagen behandlade samtidigt en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten under 2019 och regeringens prioriteringar för arbetet i IMF. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 10 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019/20. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att åtgärder har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om kommunala tillsynsavgifter, förutsättningar för att arbeta med välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag och sociala utfallskontrakt.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

17, 64 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Knappt 42 miljarder kronor ur statens budget ska gå till EU-avgiften för 2020. Regeringen får också rätt att fatta de ekonomiska beslut som följer av EU-budgeten.

En viktig målsättning inför de kommande förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram 2021-2027 är att den svenska EU-avgiften ska hållas nere. Regeringen arbetar därför för att Sveriges totala avgift, räknat som andel av BNI, motsvarar dagens. Riksdagen delar denna ståndpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i motion från den allmänna motionstiden 2019 om EU:s budget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att banker och andra kreditinstitut ska säkra tillgången till bankomater och platser för dagskasseinsättning över hela landet. Syftet är att bevara möjligheten att kunna betala med kontanter, särskilt för grupper som har svårt att använda andra betalningssätt.

Förslaget gäller banker med en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor. Post-och telestyrelsen ska enligt regeringens förslag övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanttjänsterna. Det handlar bland annat om antal, placering, öppettider och avgifter. Om en bank inte uppfyller sina skyldigheter ska Finansinspektionen kunna ingripa genom att besluta om en sanktionsavgift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020 respektive den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2019. Förslaget innebär att 19 utgiftsområden höjs och att ett utgiftsområde sänks. Anslagsförändringarna uppgår till en ökning om 3,9 miljarder kronor.

Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till att regeringen ska få ta ett större lån i Riksgäldskontoret för studielån än riksdagen tidigare godkänt, samt besluta om medlemskap i två EU-organisationer med forskningsinriktning.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-27

Regeringen har lagt fram lagförslag om en effektivare flytträtt av försäkringssparande. De avgifter som försäkringsföretagen tar ut i samband med flytt är fortfarande i många fall omotiverat höga. Lagförslaget innebär bland annat att det införs nya regler i försäkringsrörelselagen som förtydligar och begränsar vilka typer av kostnader som företagen får ta ut avgifter för när en person flyttar sitt försäkringssparande. Dessutom innebär lagförslaget att det förtydligas i inkomstskattelagen att pensionsförsäkringar får flyttas utan att personens skatt påverkas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt riksdagen ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt.

Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden.

I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

15, 69 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Cirka 120 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet allmänna bidrag till kommuner. Mest pengar, cirka 111 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. 5 miljarder kronor ska användas till stöd med anledning av flyktingsituationen samt 4,5 miljarder kronor som ska användas för LLS-kostnader.

Riksdagen sa ja till delvis regeringens förslag och delvis till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag för hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2018-12-18

Bordläggning

2018-12-20

Debatt

2018-12-21

Beslut

2018-12-21

Riksdagen säger i stort ja till regeringens förslag om ändrade inkomster och utgifter för 2016. Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ramen för utgiftsområde Migration och anslaget för ersättning av bostadskostnader inom utgiftsområdet ska minskas med 200 miljoner kronor. Detta som en följd av riksdagens tidigare beslut om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2016 innebär sammantaget att de medel som tilldelas statens budget ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Statens inkomster beräknas minska med 0,5 miljarder kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksdagen sa nej till motionsförslag om offentlig upphandling. Förslagen kom från den allmänna motionstiden och handlade bland annat om sociala kriterier, kollektivavtalsenliga villkor, djurskydd och kompetens.

Riksdagen sa nej till motionerna, bland annat på grund av att regeringen är på gång att lägga fram förslag inom samma områden. Riksdagen anser att det är lämpligt att vänta in de förslagen.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-14

Debatt

2016-06-15

Beslut

2016-06-16

Säkerheten när det gäller kortbetalningar bör ökas. Det krävs bland annat noggranna kontroller av identitet och id-handlingar samt att branschen har rätt utrustning för kontroll. Det anser riksdagen som gav regeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att öka den tekniska säkerheten.

Det behövs även en lagändring för att förhindra att inkorrekt kreditupplysning om företag ges. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att ändra i lagen så att en betalningsförsummelse inte räknas i en kreditupplysning förrän den har fastställts av domstol eller annan myndighet. Denna lagändring skulle innebära att det blir samma lagregler för företag som det nu är för enskilda personer.

Riksdagen sa nej till övriga motioner inom bank- och försäkringsfrågor. Dessa handlar bland annat om regelverk och tillsyn inom finansmarknadsområdet, hushållens skuldsättning, bankdelning, hållbart finansiellt system samt islamisk finansiering.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

14, 60 minuter

Justering

2016-04-07

Bordläggning

2016-04-12

Debatt

2016-04-13

Beslut

2016-04-14

Riksbanken får ingå avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för utlåning till låginkomstländer. Lånet gäller en kredit på högst 500 miljoner särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 5,8 miljarder kronor.

Utlåningen ska ske via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust, PRGT. Sverige deltar redan i dag i PRGT genom att ge bidrag för att subventionera exempelvis räntan på låginkomstländernas lån. Riksdagen tycker att det är rimligt att Sverige under en begränsad period även hjälper till med lån i PRGT vid behov.

Samtidigt menar riksdagen att det går att ifrågasätta om utlåningen tillhör Riksbankens kärnverksamhet. Multilateralt utvecklingssamarbete är mer en del av utrikes- och biståndspolitiken än en uppgift för centralbanken. Riksdagen vill därför att frågan om ansvar för och finansiering av Sveriges IMF-åtaganden bör övervägas vidare, till exempel i en kommande översyn av riksbankslagen.

Beslutet grundar sig på en framställning från Riksbanken. 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen har behandlat en rapport från EU som handlar om hur EU:s ekonomiska och monetära union (EMU) ska kunna slutföras. Bland annat innehåller rapporten åtgärder för att förbättra euroländernas ekonomier genom starkare samordning och ökat gemensamt beslutsfattande på EU-nivå.

Finansutskottet instämde i regeringens ståndpunkt och betonade hur viktigt det är att hålla samman EU och att alla medlemsländer ska vara med och besluta i frågor som rör hela EU. Arbetet bör inriktas på att genomföra de regler som redan finns snarare än på att skapa nya. Utskottet framhöll också betydelsen av att medlemsländernas regeringar och parlament har utrymme att utforma det egna landets ekonomiska politik, så att politiken förankras demokratiskt. Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2015-11-03

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11