Sök

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

• Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
• berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
• bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2019-01-24

Bordläggning

2019-02-05

Debatt

2019-02-06

Beslut

2019-02-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt riksdagen ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt.

Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden.

I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

15, 69 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 15 minuter

Justering

2018-12-18

Bordläggning

2018-12-20

Debatt

2018-12-21

Beslut

2018-12-21

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

43, 178 minuter

Justering

2018-12-10

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Riksdagen sade ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Riksdagen håller bland annat med regeringen om att ett förstärkt jobbskatteavdrag bör införas samt att förmögenhetsskatten och fastighetsskatten ska avskaffas. •  Om ekonomiska vårpropositionen 2007

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

76, 245 minuter

Justering

2007-06-05

Debatt

2007-06-20

Beslut

2007-06-20

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2007. Beslutet innebär att totalt 1 743 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2007. Beslutet innebär bland annat följande: Kommunerna får 1,1 miljarder kronor extra för att ta emot flyktingar, delvis beroende på att antalet asylsökande ökar i Sverige. Pengarna behövs också med anledning av nya riktlinjer för ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ett nytt återetableringsstöd till vissa utlänningar. Kommunerna får samtidigt extra pengar för att ta till åtgärder så att flyktingar kommer in snabbare på arbetsmarknaden. 100 miljoner kronor går till att finansiera så kallat instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige. Drygt 480 miljoner kronor avsätts till akademisk fortbildning för lärare. Pengar reserveras också för att skydda havsmiljön samt till att införa en miljöbilspremie som ska stimulera användningen av miljöanpassade bilar. Ett nytt bidrag till kommunala hyresgarantier införs. Försvarsmaktens rätt att ingå ekonomiska åtaganden för materielanskaffning utökas med hänsyn till bland annat en ombyggnad av JAS-plan. Finansutskottet vill att regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av Försvarsmaktens beställningar av materiel.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

28

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

10, 11 minuter

Justering

2007-06-05

Debatt

2007-06-20

Beslut

2007-06-20

Granskningen av den förda penningpolitiken bör stärkas. Det är viktigt att riksdagens och finansutskottets roll i granskningen förstärks och tydliggörs. Det konstaterar finansutskottet i sin behandling av utvärderingen av den svenska penningpolitiken. Professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin har gjort utvärderingen på uppdrag av utskottet. Riksdagen sade nej till två motioner om penningpolitiken och Riksbanken.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Beredning

2007-05-31

Justering

2007-06-05

Debatt

2007-06-14

Beslut

2007-06-14

Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn är positiv även om ett fåtal kommuner och landsting ännu inte uppnått balans i sin ekonomi. Det visar regeringens årliga redovisning av utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i den kommunala sektorn, som lämnats till riksdagen. Redovisningen av verksamheterna avser huvudsakligen verksamhetsåret 2005. För den ekonomiska redovisningen finns även vissa uppgifter för 2006. Riksdagen framhöll att den årliga skrivelsen är ett viktigt inslag i återrapporteringen till riksdagen och avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 60 minuter

Justering

2007-05-29

Debatt

2007-06-14

Beslut

2007-06-14

Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning av banken under 2006. Riksdagen godkände också riksbanksfullmäktiges förslag till fördelning av av 2006 års vinst, vilket innebär att Riksbanken levererar in 4,4 miljarder kronor till staten.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 1 minuter

Justering

2007-03-20

Debatt

2007-03-28

Beslut

2007-03-28

Riksdagen sade nej till förvaltningspolitiska motioner från allmänna motionstiden 2006. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om antalet myndigheter, utveckling av förvaltningens tjänster och effektivitet samt samhällsekonomiska analyser vid nedskärningar. Dessutom tar motionerna upp några frågor med anknytning till statens arbetsgivarpolitik, nämligen antidiskrimineringsfrågor i statsförvaltningen samt löne- och pensionsförmåner för chefer i statlig tjänst. Därutöver handlar ett par motioner om reglering av spelmarknaden.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 35 minuter

Justering

2007-02-13

Debatt

2007-02-28

Beslut

2007-02-28

En ny lag om kapitaltäckning och stora exponeringar börjar gälla den 1 februari 2007. Lagen utformas som en ramlag och anger bland annat vilka metoder instituten får använda för att beräkna sin kapitalbas, sina kapitalkrav och sina högsta tillåtna nivåer för stora exponeringar. Den nya lagen innebär att två EU-direktiv, kreditinstitutsdirektivet respektive kapitalkravsdirektivet, genomförs. För finansiella företag som kreditinstitut och värdepappersbolag innebär krav på kapitaltäckning att företagen måste hålla en viss miniminivå på sitt kapital. Kapitalet ska utgöra en buffert och täcka risken för oväntade förluster.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Beredning

2006-11-23

Justering

2006-11-28

Debatt

2006-12-06

Beslut

2006-12-06

Riksdagen sade, med några ändringar, ja till regeringens budgetproposition för 2007. Beslutet gäller bland annat riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, statens inkomster och ramarna för statsbudgetens olika utgiftsområden. Arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken ska utformas så att rörligheten på arbetsmarknaden underlättas. Ett särskilt jobbskatteavdrag ska göra det lönsammare för särskilt låg- och medelinkomsttagare att arbeta. Arbetslöshetsförsäkringen reformeras. Arbetsvillkoret skärps, studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas. Egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen ska öka med 10 miljarder kronor 2007. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program reduceras kraftigt och flera åtgärder avskaffas. Så kallade nystartsjobb införs från den 1 januari 2007 och innebär att arbetsgivaravgifterna tas bort för personer som under lång tid varit borta från det reguljära arbetslivet. Företagens kapitalförsörjning ska förbättras och företagens administrativa kostnader minska. Tillgängligheten i vården ska förbättras genom mer resurser till vårdgarantin. Fusk och överutnyttjande ska bekämpas. Fastighetsskatten fryses på 2006 års nivå i avvaktan på att skatten görs om till en kommunal avgift. Riksdagen ändrade i regeringens förslag på några punkter. Momsen på liftkort i skidliftar sänks från 12 till 6 procent redan från den 1 december för liftkort som ska användas efter årsskiftet. Det skattefria beloppet för plockning av bär, svamp och kottar höjs från 5 000 till 12 500 kronor från årsskiftet. Dessutom sänks utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv med 40 miljoner kronor eftersom inga anslag avsätts för bidrag till certifierade kassaregister.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

97, 297 minuter

Beredning

2006-11-07

Justering

2006-11-23

Debatt

2006-12-06

Beslut

2006-12-06

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet under 2005. Redovisningen innehåller bland annat en sammanställning av fondernas resultat och årsredovisningar. Dessutom ingår en utvärdering av fondernas förvaltning sedan 2001, uppdelad på styrelsernas strategiska beslut och den operativa kapitalförvaltningen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 46 minuter

Beredning

2006-10-19

Justering

2006-11-09

Debatt

2006-11-22

Beslut

2006-11-29