Sök

Finansutskottet har utvärderat regeringens beslut om riktlinjer och Riksgäldskontorets strategiska beslut och operativa förvaltning av statsskulden. Utskottet anser att regeringens beslut om riktlinjer för åren 2000-2004 fattats i enlighet med det uppställda målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets beslut om upplåning och skuldförvaltning ger ingen anledning till kritik mot kontoret och de resultat som uppnåtts. Riksdagen godkände utskottets bedömning och avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Justering

2005-10-13

Debatt

2005-10-26

Beslut

2005-10-26

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2005 med undantag för medelsanvisning inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Riksdagen beslutade att anslagen för Migrationsverket, mottagande av asylsökande och offentligt biträde i utlänningsärenden utökas med 110 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. De tre anslagen behöver ökas för att täcka kostnaden för ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut för vissa grupper asylsökande som är möjlig sedan den 15 november i år. Riksdagen sade ja till de förslag som innebär att barnbidraget och flerbarnstillägget höjs retroaktivt för tid efter utgången av september 2005. Rättsväsendet föreslås också få 490 miljoner kronor mer i år i enlighet med regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

12

Reservationer

1 

Beredning

2005-10-11

Justering

2005-11-08

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om den ekonomiska politiken. Men riksdagen oroas över den höga arbetslösheten. Många av regeringens budgetförslag är åtgärder för att minska arbetslösheten. Riksdagen sade ja till ett sysselsättningspaket som regeringen räknar med ska ge 55 000 personer arbete, praktik eller utbildning. Fler jobb i näringslivet ska bli möjligt genom att arbetsgivaravgiften sänks för enmansföretagare som anställer en ny medarbetare. Under perioden 2006-2010 satsas 900 miljoner kronor för att stimulera utvecklingen i små och medelstora företag. Strategiska nyckelprogram kommer att tas fram för sex svenska branscher: skog och trä, metallurgi, fordon, läkemedel och IT. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att fler kvinnor ska ges möjlighet att starta eget företag. Därför görs en extra satsning på kvinnligt företagande. Kvaliteten i den offentliga sektorn höjs genom att 20 000 så kallade plusjobb skapas. Dessutom införs utbildningsvikariat inom den offentliga sektorn. En annan åtgärd för att höja kvaliteten är att de generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs. För att minska arbetslösheten bland högskoleutbildade införs 4 000 praktikplatser för akademiker. Det blir även fler platser på den högre praktiska förvaltningsutbildningen för invandrare med högskoleutbildning. Ungdomsarbetslösheten är hög. Därför skapas 3 000 lärlingsplatser för ungdomar. Antalet platser på högskolan ökar med sammanlagt 17 500 platser. Ohälsan i Sverige ska minska. En miljard per år mellan 2007 och 2009 kommer att gå till att minska sjukskrivningarna. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kronor per barn och månad från och med den 1 oktober i år. Första utbetalningen görs retroaktivt i december. Dessutom införs ett nytt flerbarnstillägg på 100 kronor för det andra barnet.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Beredning

2005-10-11

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

107

Reservationer

113 

Anföranden och repliker

35, 106 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

24

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

55, 157 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksdagen sade nej till motioner om förskolan från allmänna motionstiden 2005. Bland annat sade en majoritet av riksdagen nej till en reservation av fem partier (m, fp, kd, c och mp) i utbildningsutskottet. Partierna ville att riksdagen skulle uppmana regeringen att genomföra ett tidigare riksdagsbeslut om mångfald och valfrihet inom barnomsorgen (se 2002/03UbU19 ). Till grund för reservationen låg ett antal motioner.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

41

Reservationer

46 

Justering

2006-02-23

Debatt

2006-03-15

Beslut

2006-03-16

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om om arbetsmiljö och elevhälsa i grundskolan. Motionerna handlar om elevhälsa, skolans förebyggande arbete vad gäller ungas självmord och drogmissbruk, undervisning i ämnet alkohol, narkotika och tobak samt sex- och samlevnadsundervisning. Andra motioner handlar bland annat om ökat antal undervisningstimmar i ämnet idrott och hälsa, fysisk aktivitet i skolan, kost och motion, skolans arbetsmiljö i allmänhet, elevskyddsombudens ställning samt förekomsten av buller i skolan.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

26

Reservationer

32 

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-05-05

Beslut

2006-05-10

Riksdagen uttalar ett stöd för behovet av att förbättra studie- och yrkesvägledningen. Det faktum att så stor andel av eleverna hoppar av gymnasieskolan, väljer om och läser vidare på komvux visar att det finns stora skäl att förbättra vägledningen både kvalitativt och kvantitativt, anser riksdagen. Ställningstagandet grundar sig på motioner från Moderaterna och Folkpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag som togs upp i utbildningsutskottets betänkande. Samtliga motionsförslag handlade om gymnasieskolan. En del av motionerna tog upp frågor om gymnasieskolans demokratiska uppdrag och värdegrund, utvecklingen av gymnasieskolan när det gäller kvalitet och resultat, kursutformningen, elever som har behov av särskilt stöd och särskilda ansvarskontrakt. Andra motioner rörde ämnesområden som behörighet, snedrekrytering, organisationsfrågor, de nationella programmen, avskaffandet av det individuella programmet och införande av lärlingsutbildning. Frågor om kärn- och karaktärsämnen, betygs- och bedömningsfrågor, inrättande av nya examina, elevinflytande, elevhälsa samt ordning och disciplinära åtgärder togs också upp i ett antal motioner.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

48

Reservationer

44 

Justering

2006-03-07

Debatt

2006-03-16

Beslut

2006-03-22

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2006. Statsbidraget till personalförstärkningar höjs till 2 miljarder kronor. Målet med stödet är att öka personaltätheten samt ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Bidraget till den kvalificerade yrkesutbildningen förstärks med ytterligare 120 miljoner kronor och utbildningen kommer att kunna byggas ut med 1 000 platser. Bidraget till utveckling av påbyggnadsutbildningar ökas med 175 miljoner kronor. År 2006 sker en permanent utökning av högskolan med 15 820 platser. För detta tillförs grundutbildningsanslagen sammanlagt 1 125 miljoner kronor. Några universitet och högskolor får tillbaka medel som drogs in i budgetpropositionen för 2002 på grund av svårigheter med att rekrytera tillräckligt många studenter. Anslaget till Vetenskapsrådet ökar med 208 miljoner kronor. De nya resurserna ska bland annat användas för medicinsk forskning, teknikvetenskaplig forskning samt starka forskningsmiljöer. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att Högskoleverket ska få 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

130

Förslagspunkter

40

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

116, 482 minuter

Justering

2005-11-22

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-14

Riksdagen beslutade om en ny vallag. Den nya lagen innebär bland annat följande: Kommunerna får det samlade, lokala ansvaret för att genomföra val. För att kommunerna ska klara detta får de pengar från staten. Rätten för väljare som befinner sig utomlands att brevrösta blir permanent. Möjligheterna att rösta genom bud blir större. Samtidigt stärks säkerheten vid röstning, både då röstning sker genom bud och då väljarna röstar själva. Kraven skärps på kommunerna att ordna vallokaler som är tillgängliga för funktionshindrade väljare. Den nya vallagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

20

Reservationer

9 

Beredning

2005-10-13

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-18

Beslut

2005-11-23

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat regeringens krisberedskap och krishantering i samband med flodvågskatastrofen. Katastrofen ställde på ett allvarligt sätt den svenska statsorganisationens handlingsförmåga på prov. Granskningen handlar i första hand om att kontrollera om regeringen har levt upp till de krav som är berättigade att ställa på regeringsmakten enligt grundlagen. KU konstaterar att flera brister har förekommit och att statsminister Göran Persson, utrikesminister Laila Freivalds, försvarsminister Leni Björklund, vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson, biståndsminister Carin Jämtin och finansminister Pär Nuder är ansvariga för dessa brister.

Anföranden och repliker

11, 101 minuter

Beredning

2005-09-08

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-07

Beslut

2006-04-07

Riksdagen sade nej till motioner om bland annat statlig förvaltning från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

12, 41 minuter

Beredning

2006-01-31

Justering

2006-02-21

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strassburg ska bli effektivare. Det är tanken med de ändringar i Europakonventionen som regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna. Domstolen ska bland annat enklare kunna sålla bland inkommande klagomål. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en effektivare Europadomstol.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 1 minuter

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-10-27

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om personval, valdagar, brevröstning, redovisning av blankröster, rösträtt för andra än svenska medborgare, valkretsar, översyn av valsystemet och valperiodens längd. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Justering

2005-10-20

Debatt

2005-11-18

Beslut

2005-11-23

Riksdagen godkände att behandlingen av några förslag skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Det gäller riksdagsstyrelsens redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2005, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS27 angående den statliga kontrollen av begravningsverksamheten och några motioner.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Riksdagen sade i huvudsak ja till regeringens förslag om nya villkor för driftsstödet till dagstidningar, det så kallade presstödet. Ändringarna innebär följande. Presstödet höjs med 10 procent för samtliga tidningskategorier utom för storstadstidningarna. För att underlätta starten av nya tidningar sänks gränsen för den abonnerade upplagan från 2 000 till 1 500 exemplar. Lågfrekventa dagstidningar stimuleras att öka upplagan genom en trappa där stödet höjs i takt med antalet abonnenter och utgivningsdagar. Möjligheten att få stöd under en övergångsperiod för tidningar som inte når upp till gränsen för lägsta upplaga tas bort. Möjligheten att få särskilt presstöd för dagstidningar som huvudsakligen distribueras i utlandet upphör. Riksdagen vill göra två ändringar i regeringens förslag. När det gäller det sammanlagda årliga presstödet till storstadstidningar föreslår utskottet att det ska sänkas med 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Riksdagen anser också att den lägsta gränsen för eget redaktionellt material ska vara 55 procent. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 1 minuter

Justering

2006-06-01

Debatt

2006-06-13

Beslut

2006-06-14

I dag pågår det en försöksverksamhet som innebär att kommunala aktiebolag kan bedriva uppdragsverksamhet inom viss kollektivtrafik enligt yrkestrafiklagen. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som innebär att försöksverksamheten blir permanent. I den nya lagen höjs också kraven på redovisning för de kommunala trafikföretagen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 1 minuter

Beredning

2005-10-18

Justering

2005-10-27

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

En ny lag med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter börjar gälla den 1 januari 2007. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Det innebär att samma regler som i dag gäller för myndigheter under regeringen i huvudsak även kommer att gälla för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2006-05-02

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15

Försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län som pågått sedan den 1 januari 1998 ska fortsätta till utgången av 2010. Försöksverksamheten innebär att länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyrelsen har inordnats i länsstyrelsens organisation. Verksamheten förlängs i väntan på den så kallade Ansvarskommitténs samlade bedömning av den statliga verksamheten på regional nivå.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

Personuppgiftslagen (PUL) ändras så att behandling av personuppgifter som inte innefattar några större integritetsrisker underlättas. Det betyder att den som skriver personuppgifter i till exempel löpande text i ordbehandlingsdokument, i e-post eller på Internet, inte ska behöva tillämpa PUL:s alla hanteringsregler. Behandling i sådant material ska vara tillåten utan andra restriktioner än att någons personliga integritet inte får kränkas. Överträdelser av PUL ska bara vara straffbara om de begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Oaktsamhet av normalgraden avkriminaliseras alltså. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 38 minuter

Beredning

2006-04-20

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11