449 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2008/09, 2006/07, 2005/06, Finansutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter relevans
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Motionerna handlar bland annat om reglerna för utlåningsverksamhet, banktillgänglighet och diskriminering, ägar- och ledningsansvar i banker, statliga sociala lån och saneringslån, försäkringsskydd vid naturkatastrofer samt lagstiftningen om inkassoverksamhet och kreditupplysning.
Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar på det finansiella området, bland annat lagen om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen och lagen om värdepappersmarknaden. Ändringarna grundar sig på ett EU-direktiv inom finansmarknadsområdet som har till syfte att tydliggöra vilka kriterier som varje lands myndigheter får väga in vid ägarprövningar och hur handläggningen ska gå till. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2009.
Säljstödjande finansiering ska under vissa förutsättningar undantas från tillståndsplikt enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. Säljstödjande finansiering innebär att ett företag i en koncern tillhandahåller finansiering i samband med avsättning av varor och tjänster som framställs eller säljs av ett annat företag i samma koncern. Vidare ska företag som indirekt lånar upp medel från allmänheten för sin kreditgivningsverksamhet inte längre anses driva tillståndspliktig finansieringsrörelse. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.
Företag som driver börsverksamhet ska inte få införa regler som är alltför betungande för de noterade företagen och deltagarna. En lagändring innebär att en börs i sitt regelverk inte får ställa krav som med hänsyn till regelns ändamål, EG-rätten och övriga omständigheter är oskäliga. Bakgrunden är att den svenska värdepappersmarknaden har blivit alltmer internationaliserad. Syftet är att förhindra att oskäliga krav ställs på noterade företag och deltagare som en följd av negativ regelpåverkan från utlandet. Lagändringen började gälla den 1 juli 2009.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 67 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommuner för 2009. Anslagen omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I anslagen ingår också bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Riksdagen sa nej till motioner om offentlig upphandling från den allmänna motionstiden 2008. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt. Motionerna handlar bland annat om miljöhänsyn, sociala hänsyn och kollektivavtal vid upphandling, ratificering av ILO:s konvention 94, antidiskrimineringsklausuler, lokal upphandling och upphandling av hälso- och sjukvård.
Riksrevisionen har lämnat sin årsredovisning för 2008 till riksdagen. Riksrevisionen redovisar också i en rapport resultatet av 2009 års uppföljning av granskningsrapporter och revisionsberättelser med invändning. Finansutskottet konstaterar att Riksrevisionen har utvecklat redovisningen i årsredovisningen av i vilken utsträckning man uppnår de uppsatta målen. Utskottet välkomnar den utvecklade redovisningen och det fortsatta utvecklingsarbetet. Utskottet tycker också att uppföljningsrapporten är mycket värdefull. Riksdagen avslutade ärenden med detta.
Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.
Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2008 till riksdagen. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att det finns utrymme för att utveckla och förtydliga uppföljningen av de budgetpolitiska målen och välkomnar att regeringen lämnar ett nationellt intygande när det gäller hanteringen och kontrollen av EU-medel. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksrevisionen har granskat hur effektivt statliga myndigheter har avvecklats och om syftet med respektive avveckling har uppnåtts. Granskningen gäller fem myndigheter som avvecklades under 2007: Arbetslivsinstitutet, Djurskyddsmyndigheten, Institutet för psykosocial medicin (IPM), Integrationsverket och Nämnden för offentlig upphandling (NOU). Riksrevisionen har inte funnit några brister som i sig är allvarliga. Granskningen har dock visat på ett antal mindre felaktigheter och brister som hämmat effektiviteten i avvecklingarna. Riksdagen avslutade ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om effektiv statsförvaltning och staten som arbetsgivare.
Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.
Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för 2008 och fastställde bankens resultat- och balansräkning. Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter ledde till att omslutningen av Riksbankens balansräkning mer än tredubblades 2008. Vinsten uppgick till 11,2 miljarder kronor. Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till vinstfördelning, vilket innebär att Riksbanken levererar in 5,9 miljarder kronor till staten. Finansutskottet kommer i sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik senare i vår att mer ingående behandla finanskrisen och Riksbankens åtgärder för att bevara stabiliteten på den svenska finansmarknaden.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kommunala frågor. Motionerna handlar om kommunalekonomisk utjämning, statlig LSS-peng, förhållandet mellan viss kommunal verksamhet och EG-rätten, verksamhet som rör välfärden samt kommuners rätt att ta ut avgifter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge ett tillfälligt stöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor för att mildra effekten av den ekonomiska krisen. Pengarna betalas ut i december 2009 och är avsedda att användas 2010. 10 miljarder kronor satsas på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd för att förhindra att arbetslösheten blir för hög. Riksdagen sa också ja till ett extra anslag till regeringskansliet med anledning av det svenska EU-ordförandeskapet.
Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 11,9 miljarder kronor i anslag till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2009. Den största delen av anslagen går till statliga tjänstepensioner. Premiepensionsmyndigheten avvecklas den 31 december 2009. En ny pensionsmyndighet inrättas den 1 januari 2010 genom att PPM och pensionsverksamheten i Försäkringskassan förs samman till en gemensam myndighet. Riksdagen sa också ja till Riksrevisionens styrelses förslag om anslag till Riksrevisionen, vilka ingår i den totala nivån om 11,9 miljarder kronor.
Riksdagen har beslutat om ett stödpaket för fordonsindustrin som innebär följande. Upp till tjugo miljarder kronor ska kunna ställas ut i statliga lånegarantier till företag i fordonsindustrin för lån i Europeiska investeringsbanken, EIB, för omställning till grön teknologi. Staten ska också satsa 3 miljarder kronor på utveckling och forskning - en verksamhet som ska drivas i aktiebolagsform. Slutligen ska statliga undsättningslån på upp till 5 miljarder kronor kunna ges mot fullgoda säkerheter till företag inom fordonsindustrin som är i ekonomisk kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till finansutskottets förslag om att regeringen ska återkomma till riksdagen och redovisa den närmare utformningen av åtgärderna våren 2009.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2009. Förslagen innehåller åtgärder för jobb och omställning. Ändringarna innebär mer pengar till bland annat Arbetsförmedlingen, vuxenutbildning och investeringar i infrastruktur. Sammanlagt betyder det att anslagen för 2009 höjs med 1,2 miljarder kronor.
