Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Offentlig upphandling

Betänkande 2008/09:FiU29

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
2 april 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Offentlig upphandling(pdf, 266 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:29 Offentlig upphandling

Beslut

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU29)

Riksdagen sa nej till motioner om offentlig upphandling från den allmänna motionstiden 2008. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt. Motionerna handlar bland annat om miljöhänsyn, sociala hänsyn och kollektivavtal vid upphandling, ratificering av ILO:s konvention 94, antidiskrimineringsklausuler, lokal upphandling och upphandling av hälso- och sjukvård.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 44

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-02-24
Justering: 2009-03-19
Trycklov till Gotab och webb: 2009-03-23
Trycklov: 2009-03-23
Reservationer: 11
Betänkande 2008/09:FiU29

Alla beredningar i utskottet

2009-02-24

Nej till motioner om offentlig upphandling (FiU29)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om offentlig upphandling från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete och gällande rätt. Motionerna handlar bland annat om miljöhänsyn, sociala hänsyn och kollektivavtal vid upphandling, ratificering av ILO:s konvention 94, antidiskrimineringsklausuler, lokal upphandling och upphandling av hälso- och sjukvård.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-04-01
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:FiU29, Offentlig upphandling

Debatt om förslag 2008/09:FiU29

Webb-tv: Offentlig upphandling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ann-Charlotte Hammar Joh (M)
Anf. 107 Ann-Charlotte Hammar Joh (M)
Herr talman! I dag ska vi debattera något som i olika grad rör oss alla. Vi är som medborgare ofta i kontakt med kommuner och landsting, som patienter i vården, som elever i skolan eller genom barn- och äldreomsorg. Inköp och tjänster över en viss summa inom dessa områden måste enligt lag föregås av en upphandlingsprocess. Finansutskottets betänkande FiU29 behandlar motioner om offentlig upphandling från den allmänna motionstiden 2008. Det rör sig om ett antal olika ämnen, till exempel hälso- och sjukvård, miljöhänsyn och åtgärder mot diskriminering. Herr talman! Vi har som konsumenter och skattebetalare rätt att ställa krav på både kvalitet och insyn i den offentliga upphandlingen. Vi strävar alla efter ett kostnadseffektivt och rättssäkert system, som ger skattebetalarna valuta för pengarna. Kommuner och landsting har bland annat till uppgift att tillgodose invånarnas behov av service i olika sammanhang. Den service som erbjuds ska vara av hög kvalitet. Det är vi alla överens om. De lagar som den offentliga upphandlingen lyder under ger oss även en möjlighet att ta hänsyn till miljö och etiska aspekter. Det är en möjlighet som några av dagens motioner behandlar. Som medlemmar i EU har vi även att förhålla oss till de europeiska regler och bestämmelser som finns där gällande konkurrens och förhindrande av kartellbildningar. Våra skattepengar måste användas på ett ansvarsfullt sätt, och det är av stor vikt att upphandlingen sköts efter konstens alla regler. Detta kan inte sägas nog många gånger. Herr talman! Totalt finns det i betänkandet 52 motioner och 11 reservationer från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Jörgen Hellman (S)
Anf. 108 Jörgen Hellman (S)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 5, 9 och 10. Kommuner, landsting, regioner och staten upphandlar varor och tjänster för minst 400 miljarder kronor varje år. Rätt använd kan offentlig upphandling utgöra ett kraftfullt instrument för att främja viktiga samhällsintressen och att det ställs befogade krav på dem som levererar varor och tjänster. Vi socialdemokrater vill stärka möjligheten att använda den offentliga upphandlingen som ett verktyg för att tillgodose angelägna samhällsintressen. Vid tidigare debatter har jag tagit upp att offentlig upphandling kan vara ett kraftfullt instrument för att se till att det upphandlas miljömässigt bättre varor. Herr talman! I dag har jag tänkt ta upp frågor om krav på kollektivavtal vid upphandling, facklig insyn och påverkan vid upphandling, sociala hänsyn vid upphandling, förtydligande i lagstiftningen angående relationer mellan kommuner och kommunala bolag samt att undanta vård- och omsorgstjänster från lagen om offentlig upphandling. När det gäller möjligheten att kräva kollektivavtal vid offentlig upphandling anser vi socialdemokrater att nuvarande upphandlingslagstiftning är bristfällig och behöver förändras för att motverka social dumpning och för att trygga goda arbetsvillkor för anställda hos leverantörer och underleverantörer. Två konkreta åtgärder bör vidtas i nuläget, dels införandet av ett krav på kollektivavtal vid upphandling, dels en svensk ratificering av ILO-konventionen 94. I denna konvention slås fast att offentliga myndigheters upphandling ska innehålla klausuler som garanterar arbetare löner, arbetstid och andra arbetsvillkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för samma arbete i den typen av bransch. En ratificering av ILO-konventionen 94 skulle liksom ett krav på kollektivavtal vid upphandling kraftigt förbättra möjligheterna att motverka social dumpning, eftersom företag som konkurrerar med hjälp av dåliga villkor för sin personal då skulle vara utestängda från offentliga upphandlingar. Sammanlagt tio EU-länder har skrivit under konventionen, så det förefaller osannolikt att det numera skulle finnas några EG-rättsliga hinder för en ratificering av konventionen i Sverige. Den nuvarande lagstiftningen om offentlig upphandling ger inte heller fackliga organisationer insyn och påverkansmöjligheter vid upphandling i tillräcklig grad. Fackliga organisationer besitter ofta en stor kompetens som kan komma till nytta vid upphandlingar, så att onödiga misstag kan undvikas på ett tidigt stadium i upphandlingsprocessen. Reglerna möjliggör redan i dag att upphandlande enheter tar sociala hänsyn i sina upphandlingar. Riksdagen bör tydliggöra de möjligheter som finns. Man kan bland annat ställa villkor som innebär att uppdragstagarna anställer arbetslösa, främjar jämställdheten och mångfalden eller anställer ett större antal personer med funktionshinder än vad som egentligen krävs enligt nationell lagstiftning. Det innebär att till exempel kommuner som har ett stort ansvar för sysselsättningen av olika grupper och dessutom betalar försörjningsstöd kan använda de möjligheter som finns för att bereda människor meningsfull sysselsättning samtidigt som kommunala behov tillgodoses. Staten måste förtydliga lagstiftningen i relationen mellan kommuner och kommunala bolag. De så kallade Teckalkriterierna, som fastslagits av EG-domstolen, medger undantag från upphandlingsreglerna för företag som på ett visst sätt är knutna till den upphandlande myndigheten. Sverige saknar lagregler om sådana undantag, och Regeringsrätten har i ett avgörande funnit att Teckalkriterierna därför inte kan tillämpas. Eftersom Sverige inte har några sådana undantag tvingas kommuner och landsting upphandla egen verksamhet som de har valt att driva i bolagsform. Följden kan vara att kommunerna tvingas omvandla kommunala bolag till förvaltningar eller driva bolagen i kommunalförbunden i stället. Samtidigt finns det exempel från andra EU-länder, bland annat Finland, på att man har infört regler om Teckalkriterierna i lagstiftningen. Vi anser att regeringen bör se till att samma typ av regler införs även i Sverige. Dessa kriterier bör tas in i lag, så att kommuner och landsting inte tvingas upphandla egen verksamhet som man har valt att driva i bolagsform. Herr talman! Den borgerliga regeringen har infört en lag om valfrihet och menar att den ska öka mångfalden bland utförare av vård- och omsorgstjänster. Det viktiga för oss socialdemokrater är dock inte att vårdföretagen ges så stort spelrum som möjligt, utan att medborgarna kan få tillgång till vård- och omsorgstjänster som tillgodoser deras behov. Vi anser inte att den borgerliga valfrihetslagen är rätt sätt att nå detta mål. I stället vill vi att kommuner och landsting ska ta med medborgarnas behov, tillgänglighetsaspekter och ekonomiska överväganden när man väljer vilka utförare som ska bedriva den skattefinansierade välfärdsverksamheten. Detta görs bäst genom att undanta vård- och omsorgstjänster från upphandlingsreglerna och i stället se till att alla aktörer, privata såväl som offentliga, ideella organisationer, personalägda enheter och kooperativ kan delta i utförandet av dessa tjänster på likvärdiga villkor. Självklart ska arbetsgivaransvaret upprätthållas med kollektivavtal i all verksamhet, säkerställande av meddelarfrihet för personalen, rätt till kompetensutveckling och goda arbetsvillkor i övrigt. För att undvika att ett fåtal internationella vårdkoncerner får en dominerande ställning inom svensk sjukvård och slår ut mindre aktörer bör sjukvården undantas från lagen om offentlig upphandling. Herr talman! Det är illa att den borgerliga regeringen är passiv i dessa frågor och inte över huvud taget tog upp de frågor som vi nu för fram när nya upphandlingsreglerna föreslogs hösten 2007. Nu kan riksdagen ändra på detta. (Applåder)
Alice Åström (V)
Anf. 109 Alice Åström (V)
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservationerna 3 och 5. I detta motionsbetänkande tas en mängd olika frågor upp när det gäller lagen om offentlig upphandling. Vi från Vänsterpartiet har på flera områden pekat på brister som vi anser finns i lagen om offentlig upphandling. När det gäller miljöhänsyn finns i dag möjligheter att i upphandlingen ta miljöhänsyn, men det är inte tillräckligt för att i dag kunna ta den hänsyn som vår natur kräver. Det är också en brist på kunskap om den offentliga upphandlingen hos de lokala enheter som använder sig av lagstiftningen när de gör upphandling. Detta är ett område där alla partier är överens om vikten av att ta miljöhänsyn. Vi har också alla ett arbete för att se till att man använder sig av de möjligheter som finns. För Vänsterpartiet är en av de viktigaste frågorna kraven på sociala hänsyn och kollektivavtal vid upphandlingen och att man också ratificerar ILO-konventionen. Herr talman! Föregående talare tog upp väldigt mycket på det här området, och jag ansluter mig till det föregående talare sade om detta. Det är oerhört viktigt att se till att man motverkar social dumpning. I det fallet är lagstiftningen bristfällig i och med att man inte har kravet på kollektivavtal. Det är också viktigt att vi nu ratificerar ILO-konventionen. Den argumentation som majoriteten har för att vi nu ska avslå att ratificera ILO-konventionen är att det finns en osäkerhet på rättsområdet. Det är orimligt att göra den tolkningen med så många EU-länder som har ratificerat konventionen. Det borde vara självklart att också vi i Sverige ratificerar den. Herr talman! Det finns också andra områden som vi tycker är oerhört viktiga. Det gäller frågan om kundvalssystemet i kommunala verksamheter. Vi har sett att den sittande regeringen alltmer lägger fram förslag som innebär ökat användande av kundvalssystem och fri etableringsrätt. Det är väl inte okänt för kammaren att vi från Vänsterpartiets sida är motståndare till att man lägger över den offentliga verksamheten. Vården är det allra viktigaste och inte en oerhört bred valfrihetsreform där man ska välja mellan olika utförare. Det är vården och behovet av vården som ska vara perspektivet. Där man har marknadsanpassning med kundvalssystem är det snarare så att vården blir satt på undantag. Det är framför allt medborgarnas behov, tillgänglighetsaspekter och ekonomiska överväganden som bör ligga på den kommunala sektorn. Herr talman! Detta är saker som har tagits upp och debatterats i många olika sammanhang. Det är kanske inte den fråga som allra närmast ligger på finansutskottet. Vi har debatterat den i andra sammanhang och kommer att återkomma till frågan. Jag ska beröra ytterligare en fråga i betänkandet. Det gäller den lokala upphandlingen och små och medelstora företags möjligheter att medverka vid upphandlingen. Herr talman! Oavsett vad lagstiftning och lagen om offentlig upphandling innehåller kan man vid studier konstatera - och det har gjorts ett flertal studier - att små och till och med medelstora företag säger att de anser att regelverket är alldeles för krångligt. Det är svårbegripligt och ogenomträngligt. De anser att reglerna är svåra och problematiska. Vi anser att man måste ta ett stort ansvar för den här problematiken och ta den på allvar. Den offentliga upphandlingen rör sig om så oerhört betydande belopp. Om små och medelstora företag drar sig för att vara med vid upphandlingen för att de tycker att regelverket är för svårt måste man göra förändringar så att småföretag får en bättre möjlighet att delta i upphandlingarna. Det gäller också att se till att villkor och krav som ställs i förfrågningsunderlaget står i proportion till kontraktets storlek. Herr talman! Detta är en fråga där jag vet att vi egentligen inte har några principiella skillnader mellan partierna. Vi anser alla att det är viktigt att små och medelstora företag kan delta i upphandlingarna. Men det räcker inte med att vara överens på det principiella planet. Vi i Vänsterpartiet anser att man också måste vidta åtgärder. Herr talman! Jag ska avslutningsvis beröra en fråga som har varit uppe väldigt mycket i debatten i Jönköpings län den senaste tiden, och ordföranden som kommer från länet har säkert kunnat följa debatten. Det har handlat om våra barns skolmat. Debatten har gällt den nötfärs som barnen i Jönköping äter. Den köttfärs som de får i skolan inhandlas och tas till Sverige från Brasilien. Här har det varit en väldig stor debatt. Det har givetvis funnits väldigt många upprörda föräldrar och starka miljöaspekter. Är det verkligen rimligt att man i Jönköping äter skolmat som egentligen kommer från Brasilien? Det är också en viktig signal till våra ungdomar när det gäller miljöhänsyn. Debatten har varit intensiv om det är lagen om offentlig upphandling som har gjort att man har ställt kraven så att man har varit tvingad att köpa köttfärsen från Brasilien. Vi som kan lagstiftningen vet att det inte är lagen om offentlig upphandling som varit problemet i det här fallet. Det har varit när det gäller vilka krav man ställer, vilka specifikationer som finns och hur man använder miljöhänsynen, som man har möjlighet att göra, som det har brustit. Jag vill med det poängtera att det inte räcker med att ha en lagstiftning. Det gäller också att se till att den tillämpas och att kunskaperna om hur man kan använda sig av den blir större. Det tjänar inte någon att det blir missförstånd i debatten, som det har varit hemma i länet under den här tiden. Men jag instämmer principiellt med alla upprörda föräldrar och ungdomar. Det är inte rimligt att man har det på det här sättet.
Göran Pettersson (M)
Anf. 110 Göran Pettersson (M)
Herr talman! Så står vi då här igen. Varje år samlas vi i denna kammare för att debattera lagen om offentlig upphandling, och jag har även i år fått rollen att försvara denna lag. Varför har vi lagen om offentlig upphandling? Om man ser på motionsfloden med 52 motioner verkar det som att det är en lag som är älskad av ingen. Det blir väl så ibland med en del lagar. Man hittar alla felen i den. Man tycker att den är krånglig, att den inte är tillräckligt omfattande eller att den är för omfattande, och att den styr fel saker. Det är viktigt att komma ihåg varför vi har lagen om offentlig upphandling. Det är för att sätta konsumenten och framför allt skattebetalaren, den som nyttjar våra välfärdstjänster, i centrum. Lagen om offentlig upphandling är till för att våra skattebetalare ska få maximal välfärd för varje skattekrona. Men den är också till för att vi ska ha ett rättssäkert system. De som är leverantörer till offentlig verksamhet ska kunna få tävla om de olika orderna på lika villkor. Det är väldigt lätt när vi talar om offentlig upphandling att ta upp fall som till exempel barnen i Jönköping som äter biff från Brasilien. Men här är det viktigt att komma ihåg att Sveriges välstånd bygger på frihandel. Det har vi allihop lätt för att säga i våra hyllningstal. Men frihandeln testas den gång då en utländsk produkt står mot en svensk och en utländsk leverantör står mot en svensk. Jag tror att det är viktigt att vi inte hemfaller åt någon kortsiktig handelshindrande nationalism där jag som är från Lohärad alltid ska äta Lohäradskött och så vidare. Det är viktigt att vi har den grunden med oss. Lagen om offentlig upphandling har vi för att vi ska få maximal välfärd för pengarna och för att vi ska ha ett rättssäkert system. Nu har majoriteten i utskottet ganska bryskt avslagit de 52 motioner som är lämnade. Jag har dessutom varit med och yrkat avslag på ett antal motioner som har kommit från bänkgrannar i mitt eget parti. Men vi gör hänvisningen dels till att vi hade den här debatten så sent som för ett år sedan, dels till att vi har en nyligen antagen lag om valfrihet som faktiskt behandlar många av de frågor som är uppe i betänkandet. Vi hänvisar också till Upphandlingsutredningen, som nu bereds i Regeringskansliet. Men jag instämmer med Alice Åström i ett tidigare inlägg; lagen är en sak och tillämpningen en annan. Där är det viktigt att de som nu har att följa den fina lag som vi har stiftat här i riksdagens kammare har kunskapen och att vi ser till att de förstår att använda den. Jag kan konstatera när man får önskelistan med de 52 motionerna att många av dem leder just till det som Alice Åström varnade för. Man sade att lagen var för omfattande, för svårgenomtränglig, för snårig och till och med obegriplig. Saken är den att det bästa kan bli det godas fiende. Alla sådana här tillägg och saker och ting kan förhindra att vi får ett enkelt system som gör det möjligt att uppnå de goda målen, som vi antagligen är överens om att lagen om offentlig upphandling ska bidra till. Det handlar om att få maximal välfärd för pengarna och ett rättssäkert system. Med denna motivation yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
Emma Henriksson (Kd)
Anf. 111 Emma Henriksson (Kd)
Herr talman! Göran Pettersson har på ett föredömligt sätt beskrivit lagen om offentlig upphandling och vad den syftar till, så jag tänker inte göra detsamma. Jag vill ändå beröra några av de saker som tas upp i den mängd av motioner som vi behandlar i betänkandet. Det gäller inte minst det som handlar om lagen om valfrihet. I de motioner som är skrivna och som vi behandlar finns det många goda tankar om hur vi ska göra det bättre för den enskilda, för medborgaren och för patienten ute i våra kommuner som är beroende av våra välfärdstjänster. Det är precis det som lagen om valfrihet som började gälla och trädde i kraft den 1 januari 2009 är till för att uppfylla. Runt om i våra kommuner och landsting jobbar man nu för fullt med att se till att det här kommer i kraft så att den som är beroende av vården utifrån sina egna förutsättningar och sina egna behov kan få den tjänst som han eller hon behöver. Jag tror att lagen om valfrihet på ett mycket bättre sätt än lagen om offentlig upphandling kommer att göra det möjligt att bemöta det. Jag ska kort beröra en motion som handlar om att ställa tydligare miljökrav. Det är viktigt att vi genom lagen om offentlig upphandling kan ställa miljökrav. Det är möjligt redan i dag. Men det är inte säkert att tydligare regler och detaljeringar skulle göra det ännu bättre. Däremot är det, precis som har sagts tidigare, viktigt att vi tar till vara lagens möjligheter. En annan viktig del som detta handlar om är hur vi som stat nyttjar möjligheterna. Jag är stolt över att vi har sett till att vi i de nya riktlinjer som finns för våra myndigheter ställer kravet att man inte som det tidigare var bara ska sikta på att 85 procent av de bilar som man hyr eller köper in ska vara miljöfordon utan att alla ska vara miljöfordon så långt det är möjligt. Det är ett rimligt krav att ställa, och det kravet går också att ställa. Jag ska också kort beröra en motion som är angelägen och som handlar om tolkverksamheten. Den situation vi har i dag är inte bra. Om du i en situation till exempel i en domstol eller inom sjukvården har behov av tolk får du inte alltid den kvalitet som du har rätt att kräva och som gör att du kan nå ända fram och få den behandling och den rättvisa bedömning som du har rätt till. Men det kommer vi inte åt genom lagen om offentlig upphandling. Det handlar om att det måste finnas fler tolkar och att de måste ha rätt kompetens. Där finns det mycket att göra, men jag yrkar avslag på den motionen liksom på alla andra eftersom det inte är där vi löser det problemet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-04-02
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 9, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Miljöhänsyn vid upphandling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi231 av Olle Thorell (s),
      2008/09:Fi284 av Olle Thorell (s),
      2008/09:MJ228 av Helena Leander (mp) yrkande 3,
      2008/09:MJ459 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 och
      2008/09:N440 av Tina Ehn m.fl. (mp) yrkande 11.
      • Reservation 1 (v)
      • Reservation 2 (mp)
    2. Kundvalssystem i kommunal verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi205 av Mats Gerdau (m) yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 3 (v)
      Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1030027
      m860011
      c21008
      fp22006
      kd140010
      v01804
      mp10108
      Totalt25619074
      Ledamöternas röster
    3. Åtgärder mot diskriminering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:N343 av Désirée Pethrus Engström (kd) yrkande 1 och
      2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 23 och 24.
      • Reservation 4 (v, mp)
    4. Krav på sociala hänsyn och kollektivavtal vid upphandling samt ratificering av ILO:s konvention 94

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi215 av Lennart Axelsson (s),
      2008/09:Fi230 av Fredrik Olovsson (s) yrkande 2,
      2008/09:Fi232 av Jennie Nilsson (s),
      2008/09:Fi233 av Ann-Christin Ahlberg (s),
      2008/09:Fi236 av Kerstin Haglö m.fl. (s),
      2008/09:Fi241 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (båda s),
      2008/09:Fi248 av Ronny Olander m.fl. (s),
      2008/09:Fi250 av Christina Axelsson och Anders Karlsson (båda s) yrkandena 1-3,
      2008/09:Fi268 av Sylvia Lindgren och Börje Vestlund (båda s),
      2008/09:Fi269 av Bo Bernhardsson och Margareta Persson (båda s) yrkande 2,
      2008/09:Fi278 av Ulf Holm och Mikaela Valtersson (båda mp),
      2008/09:Fi281 av Hans Stenberg och Susanne Eberstein (båda s),
      2008/09:Fi290 av Inger Davidson (kd),
      2008/09:C261 av Jan Lindholm m.fl. (mp) yrkande 3 och
      2008/09:A345 av Josefin Brink m.fl. (v) yrkandena 4 och 5.
      • Reservation 5 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0104026
      m860011
      c21008
      fp23005
      kd140010
      v01903
      mp01108
      Totalt144134071
      Ledamöternas röster
    5. Resegaranti för tågresenärer

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi242 av Staffan Danielsson och Åke Sandström (båda c).
    6. Lokal upphandling samt små och medelstora företags möjligheter att medverka vid upphandling

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi220 av Jan Ericson (m),
      2008/09:Fi230 av Fredrik Olovsson (s) yrkande 1,
      2008/09:Fi246 av Cecilia Widegren (m),
      2008/09:Fi249 av Christina Axelsson (s),
      2008/09:Fi279 av Ulf Holm (mp),
      2008/09:MJ340 av Annika Qarlsson (c) yrkande 4,
      2008/09:N344 av Christer Adelsbo m.fl. (s) yrkande 4 och
      2008/09:N377 av Kent Persson m.fl. (v) yrkande 17.
      • Reservation 6 (s)
      • Reservation 7 (v)
      • Reservation 8 (mp)
    7. Kommunal samverkan och upphandling av tjänster från kommunala bolag

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi219 av Jan Ericson (m),
      2008/09:Fi235 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (s),
      2008/09:Fi258 av Per Åsling (c) och
      2008/09:Fi260 av Roland Bäckman (s).
      • Reservation 9 (s, v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (s, v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0103027
      m860011
      c21008
      fp23005
      kd140010
      v01903
      mp11008
      Totalt155122072
      Ledamöternas röster
    8. Upphandling av hälso- och sjukvård

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi237 av Berit Andnor m.fl. (s),
      2008/09:Fi291 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 15 och
      2008/09:Fi301 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) yrkandena 1 och 3.
      • Reservation 10 (s)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 10 (s)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0104026
      m860011
      c20108
      fp23005
      kd140010
      v10183
      mp10009
      Totalt1541051872
      Ledamöternas röster
    9. Upphandling av tolktjänster

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:So212 av Elina Linna m.fl. (v) yrkande 1.
      • Reservation 11 (v)
    10. Direktupphandling och upphandling under tröskelvärdena

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi239 av Gunnar Sandberg m.fl. (s) och
      2008/09:Fi257 av Per Åsling (c).
    11. Utmaningsrätt

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi204 av Hans Backman (fp) och
      2008/09:Fi221 av Elisabeth Svantesson (m).
    12. Kommunala inköpskarteller

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi228 av Sven Yngve Persson (m).
    13. Avknoppning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi301 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) yrkande 2.