Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bank- och försäkringsfrågor

Betänkande 2008/09:FiU33

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 februari 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Bank- och försäkringsfrågor(pdf, 183 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:33 Bank- och försäkringsfrågor

Beslut

Nej till motioner om bank- och försäkringsfrågor (FiU33)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Motionerna handlar bland annat om reglerna för utlåningsverksamhet, banktillgänglighet och diskriminering, ägar- och ledningsansvar i banker, statliga sociala lån och saneringslån, försäkringsskydd vid naturkatastrofer samt lagstiftningen om inkassoverksamhet och kreditupplysning.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 21

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-01-13
Justering: 2009-02-17
Trycklov: 2009-02-18
Trycklov till Gotab och webb: 2009-02-19
Trycklov: 2009-02-19
Reservationer: 9
Betänkande 2008/09:FiU33

Alla beredningar i utskottet

2009-01-13

Nej till motioner om bank- och försäkringsfrågor (FiU33)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Motionerna handlar bland annat om reglerna för utlåningsverksamhet, banktillgänglighet och diskriminering, ägar- och ledningsansvar i banker, statliga sociala lån och saneringslån, försäkringsskydd vid naturkatastrofer samt lagstiftningen om inkassoverksamhet och kreditupplysning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-02-25
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:FiU33, Bank- och försäkringsfrågor

Debatt om förslag 2008/09:FiU33

Webb-tv: Bank- och försäkringsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Christina Zedell (S)
Anf. 183 Christina Zedell (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater har fyra reservationer i det här ärendet varav en gemensam med Vänsterpartiet, och jag yrkar bifall till dessa reservationer. Förra året stod jag i den här talarstolen och lyfte fram frågan om överskuldsättning. Då påtalade jag problemet för stora grupper i samhället som inte får låna pengar från vanliga banker eller andra vanliga kreditinstitut då de inte uppfyller de krav som ställs. I dag, med den finansiella kris vi har, är situationen än värre för allt större grupper av människor. Ju svårare det blir att få låna pengar från våra vanliga banker, desto mer ökar marknaden för de långivare som erbjuder lån utan säkerhet och till skyhöga räntor. Många människor vars enda möjlighet att låna pengar är hos de här långivarna hamnar i skuldfällor som för många är omöjliga att på egen hand ta sig ur. Vi kan dagligen ta del av olika larmrapporter om att den här marknaden breder ut sig och att olika former av reklam lockar allt fler att ta de här lånen. Stora ungdomsgrupper lockas av de snabba sms-lånen, och enligt nya siffror från Kronofogdemyndigheten har antalet ansökningar till myndigheten med anledning av obetalda sms-lån ökat med 75 procent från 2007 till 2008. Det här är en utveckling som inte får fortsätta. På Justitiedepartementet pågår fortfarande beredningen av konsumentkreditlagen, där man bland annat ska se över sms-lånen. Vi är kritiska till den långa handläggningstiden. Först i vår ska det komma en departementspromemoria, och vad den resulterar i, ja, det återstår ju att se. Vi kan inte vänta och se på när fler och fler av våra ungdomar fastnar i överskuldsättningar som i värsta fall faktiskt kan ödelägga deras framtid. En viktig uppgift i det här sammanhanget för samhället är att satsa än mer på utbildning och information. Vi anser att det finns ett fortsatt stort behov av att stärka utbildningen i just privatekonomi. Här kan Konsumentverket fylla en viktig funktion, särskilt när det gäller just den viktiga uppgiften att informera ungdomar om sms-lånen och riskerna just för överskuldsättning. Fru talman! Oseriösa företag som sysslar med så kallade bluffakturor skapar stora problem för många små företag. Det är i dag svårt att få stöd när man drabbas av annons- och fakturaskojare. Vi socialdemokrater vill erbjuda mindre företag stöd och rådgivning när de utsätts för de här oseriösa företagen. En annan angelägen åtgärd för att stödja hederliga småföretag som får problem genom att de råkar ut för dessa blufföretag är att Kronofogdemyndigheten ges större möjligheter att stryka missvisande uppgifter ur sitt register. Den lagändring som genomfördes 2008 angående rättelse av uppgifter i kronofogdens register anser vi inte är tillräcklig utan behöver ytterligare förstärkas. Det skulle minska risken för att småföretagare drabbas av problem på grund av att de, utan att själva ha gjort något oegentligt, drabbas av en ansökan om betalningsföreläggande från just oseriösa företag och därför hamnar i Kronofogdemyndighetens register. Fru talman! Av olika anledningar hamnar människor ibland i ekonomiskt trångmål. Det kan vara på grund av exempelvis arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa. De räkningar som man inte klarar av att betala i tid skickas i dag mycket snabbt till olika indrivningsföretag. Dessa företag kan i dag fritt sätta nivån på kravavgifter, administrationskostnader och ränta på kapitalskulden. Avgiften är alltid betydligt högre än i andra sammanhang, och räntan sätts skyhögt - då i kontrast till de räntenivåer som råder på den övriga reglerade finansmarknaden. Sammantaget rusar kravbeloppen i höjden. Många gånger blir det en höjning till astronomiska belopp som det blir helt omöjligt eller i alla fall mycket svårt att klara att betala - detta samtidigt som räntan närmast utgör en ockerränta. Det här anser vi är fullständigt oacceptabelt. Dessutom försvårar detta för de skuldsatta när det gäller deras möjligheter att få privatekonomin på fötter igen. I Regeringskansliet pågår en beredning av ett delbetänkande där just situationen för överskuldsatta tas upp - återstår att se vad det resulterar i. När regeringen tillsatte den utredning som ligger till grund för delbetänkandet ansåg vi att uppdraget till utredaren var alltför snävt avgränsat. Vi ansåg bland annat att det viktiga sambandet mellan överskuldsättning och inkassoregler borde ha uppmärksammats i direktiven till utredningen. Beklagligt nog fick vi inte gehör för det. Vi ser nu en uppenbar risk för att många för den som är överskuldsatt avgörande frågor kommer att förbli just olösta. Regeringen har redan givit Finansinspektionen i uppdrag att genomföra en satsning på finansiell utbildning och privatekonomisk folkbildning. Det är bra. Ett naturligt steg vore att fortsätta med att säkra skyddet för den redan skuldsatte genom att i lag reglera indrivningsföretagens prissättning och uttag av avgifter gentemot den som är skuldsatt. Fru talman! I en reservation som vi har gemensamt med Vänsterpartiet tar vi upp ett problem som drabbar allt fler försäkringstagare. Det handlar om försäkringsbolagens möjligheter att chockhöja premier för den som har fått en betalningsanmärkning. För den enskilde kan det innebära premiehöjningar på uppemot 100 procent - även i fall där den drabbade kanske inte ens själv kan lastas för den uppkomna betalningsanmärkningen, till exempel när han eller hon har en god man och betalningsanmärkningen uppkommit på grund av ett förbiseende från denne. Då är det inte gode männen som får en betalningsanmärkning, utan det får människor som på grund av sitt handikapp inte kan sköta sin ekonomi. I dagens lagstiftning finns det ingenting som hindrar försäkringsbolagen att chockhöja premierna för dem som har betalningsanmärkningar. Cirka en halv miljon människor i Sverige har i dag betalningsanmärkningar. Många av dessa har fått kraftiga höjningar av sina premier. Fru talman! Man måste fråga sig: Hur blir risken för brand eller vattenskada i ett hus större om det finns en betalningsanmärkning? Hur blir krockrisken större om det finns en betalningsanmärkning? Och hur kan risken för inbrott öka om jag har en betalningsanmärkning? Över hundratusen människor har drabbats av försenad utbetalning från Försäkringskassan. Om de på grund av det har fått en betalningsanmärkning kan de också få en chockhöjning av kostnaden för sina försäkringar. Fru talman! Detta är orimligt! Dessutom är det orättvis och osakligt. Det är också, tycker jag, oetiskt. De beräkningsunderlag som bolagen använder för att bedöma riskerna är hemliga, vilket innebär att det är omöjligt för en konsument att få veta hur ett visst bolag sätter sina premier. Vi menar att det är helt orimligt att, som regeringen anser, försäkringstagare som är missnöjda med premieersättningen själva får driva en process gentemot försäkringsbolagen. Men hur ska en enskild försäkringstagare kunna driva en process gentemot försäkringsbolagen när lagstiftningen ger bolagen utrymme för att på det här viset höja premierna? Dessutom är underlagen hemliga. Såväl försäkringsrörelselagen som försäkringsavtalslagen - alltså de båda lagar som reglerar försäkringsbolagens verksamhet - ger försäkringsbolagen möjlighet att höja premierna för personer med betalningsanmärkningar. I dag finns här ett utrymme i lagen eftersom detta inte är reglerat. Vi tycker inte att det är rimligt att bolagen har den här typen av möjligheter. Därför anser vi att en översyn behöver göras av hur försäkringsbolagen beräknar sina premier och av hur bruket att höja premierna på grund av betalningsanmärkningar förhåller sig till lagstiftningen om konsumentskydd. Enligt vår mening är det angeläget att undersöka dels om bolagens beräkningsgrunder är utformade på ett sådant sätt att personer med betalningsanmärkningar inte orättvist drabbas, dels hur premiesättningen förhåller sig till lagregler. Fru talman! Vi anser att det behövs en översyn av hur reglerna om betalningsanmärkningar tillämpas - detta för att människor inte felaktigt ska drabbas. I detta anförande instämde Christina Oskarsson och Eva Sonidsson (båda s) samt Egon Frid (v).
Egon Frid (V)
Anf. 184 Egon Frid (V)
Fru talman! I detta betänkande om bank- och försäkringsfrågor behandlas motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008 angående just bank-, försäkrings-, kreditupplysnings- och inkassoverksamhet. Frågor som rör bankernas verksamhet och hur kreditgivningen sker är oerhört viktiga. Inte mindre viktiga är de nu när finanskrisen påverkar oss allihop. Vi vet att många privatpersoner och också småföretag med utvecklingskraft är beroende av sunt riskkapital och av kreditgivare som har långsiktiga intressen. Balansen mellan kreditgivare och låntagare är en central fråga. Där ser vi hela tiden en obalans och att regeringen och majoriteten i riksdagen värnar äganderätten, avtalsrätten och kreditgivarnas intressen framför låntagare och gäldenärer. Särskilt gäller det evighetsgäldenärernas situation. Ett av målen med en sund bank- och kreditgivning måste vara att avskaffa evighetsgäldenärerna genom att införa en absolut preskription. Ja, vi ska inte avskaffa personerna utan fenomenet evighetsgäldenärer, vilket jag hoppas att hela församlingen här förstått att jag menar. Frågor som rör överskuldsättning, snabbkrediter och livsvillkor för överskuldsatta kommer också att behandlas i samband med debatten om civilutskottets betänkande CU25 den 2 april. Där berörs motioner och även yrkanden i Vänsterpartiets motioner om konsumentpolitik och konsumtionsfrid. Livsvillkoren för överskuldsatta som berör saneringslån, sociala lån, kreditprövning, kreditupplysning och inkassobolagens verksamhet behandlas i det betänkande som vi nu diskuterar. Jag vill inledningsvis, fru talman, framföra att jag står bakom alla reservationer från Vänsterpartiet och de gemensamma reservationerna i detta betänkande. Men jag yrkar bifall endast till reservationerna 3, 4 och 9. Vänsterpartiets utgångspunkt är att alla vill göra rätt för sig. Jag kommer här att närmare beröra Vänsterpartiets reservationer. Den första handlar om saneringslån. I Finland kan den så kallade Garantistiftelsen lämna borgen åt en överskuldsatt privatperson för att hon eller han ska få ett nytt banklån och kunna betala av sina gamla skulder. Syftet är att låntagaren ska få ekonomin i balans och få ett slut på skuldcirkeln. Möjligheterna för en överskuldsatt person att på egen hand skaffa sig ett lån till bra villkor för att sanera sin ekonomi är begränsade. Genom att personer med hyresskulder ges en möjlighet att teckna så kallade saneringslån torde antalet vräkningar minska. Överskuldsatta människor skulle få möjlighet att leva ett värdigare liv med allt vad det innebär i form av minskat psykiskt lidande och minskad social utslagning och hemlöshet. Vårt förslag i reservationen är att Kronofogdemyndigheten ska få i uppdrag att hantera saneringslåneverksamheten. Ett annat förslag som vi har gäller sociala lån. För att förebygga överskuldsättning och för att främja ett hushålls förmåga att klara sin ekonomi har länder som Finland, Holland, Irland och England infört så kallade sociala lån. Sociala lån kan beviljas en person som på grund av små inkomster och tillgångar inte annars kan få en kredit till rimliga villkor. I Sverige skulle det kunna ses som ett komplement för människor som lever på försörjningsstöd men som skulle behöva göra en tillfällig kapitalinvestering i form av en hushållsmaskin eller liknande. En av våra reservationer berör kreditprövningen. Av Finansinspektionens allmänna råd framgår att en så kallad förenklad kreditprövning kan ske om kreditbeloppet är högst 50 procent av gällande prisbasbelopp. Eftersom även mindre krediter, till exempel sms-lån, kan leda till överskuldsättning, vilket vi ser tydliga tecken på då betalningsanmärkningar på grund av sms-lån fortsätter att öka dramatiskt, något som vi hörde beskrivas i föregående inlägg, anser Vänsterpartiet att gränsen för när förenklad kreditprövning får tillämpas bör sänkas. Det är inte rimligt att kreditinstitut ska få sina vinster genom att bevilja krediter med oskäliga villkor utan att ta ansvar för att låntagaren också har ekonomiska förutsättningar att göra rätt för sig. Regeringen bör i arbetet med konsumentkreditlagen införa krav på kreditprövning på alla snabblån och även de som kommer att vara under 200 euro när det nya direktivet är genomfört i Sverige. En annan reservation gäller översyn av betalningsanmärkningar och inkassobolagens verksamhet. Inkassobolagen bedriver fortsatt aggressiva indrivningsmetoder. Gäldenärens möjlighet att betala av sin skuld har försämrats, indrivningsförsöken pågår under längre tid då fordringar säljs vidare från bolag till bolag och även små belopp krävs in. Fordringsägarna väcker skulder till liv på otillbörligt sätt för att få möjlighet att fortsätta att driva in skulden. Fordringar säljs och köps, och inkassobolagen handlar i eget intresse för att tjäna pengar på gäldenären genom inkassoavgifterna. En från början liten skuld kan således under inkassobolagens indrivningsförsök växa sig orimligt stor. Detta har vi fått bevis för så sent som i veckan från en uppgiven konsument som på grund av en försenad inbetalning fått en kreditkostnad som överstiger varans pris. Det är inte rimligt att det blir på detta viset! Den som drabbas av en betalningsanmärkning kan inte teckna hyreskontrakt, skaffa ett telefonabonnemang eller handla något på avbetalning under tre års tid. Det spelar ingen roll om skulden har reglerats. Det är inte ovanligt att en person hamnar i Upplysningscentralens register på grund av en för sent inbetald räkning. Vidare är det inte ovanligt att människor får betalningsanmärkningar på felaktiga grunder och för att de har små eller inga möjligheter att rätta den felaktiga uppgiften. En förkortning av skuldtiden från fem till tre år för att få skuldsanering är på väg, men samtidigt får inkassobolagen fortsätta med sina metoder så länge vi inte har en absolut preskription. Fru talman! Betänkandet handlar om bank- och försäkringsfrågor. Då är det viktigt att också ta upp Vänsterpartiets reservation om försäkringsskydd mot naturkatastrofer. Klimatförändringarna ställer stora krav på samhället. Det behövs en total miljö- och energiomställning. Utsläppen och miljöpåverkan måste minska kraftigt och ambitionerna höjas. Det behövs ett system som ökar tryggheten för enskilda personer och företag så att de inte ensamma ska behöva ta hela kostnaden om de drabbas av en naturkatastrof. Ett sätt att hantera detta kan vara att bygga upp ett försäkringssystem likt det som finns i Norge. Försäkringssystemets uppbyggnad innebär att alla försäkringsbolag som tecknar försäkringar måste ansluta sig till en fond som de förvaltar gemensamt. Många privatpersoner och företag har som vi vet de senaste åren drabbats av extrema väder, stormar och skogsbränder, översvämningar eller skadats på annat sätt. Vänsterpartiet anser att vi måste utreda frågan om försäkringsskydd mot naturkatastrofer för att skydda dem vars hela livsprojekt slås sönder av anledningar de inte själva rår över eller kan påverka. Slutligen, fru talman! Ett problem som drabbar många enskilda är att premier höjs på grund av betalningsanmärkningar. Detta uppmärksammas i reservation 9. Detta cyniska beteende från försäkringsbolag mot försäkringstagare eller dem som vill teckna en försäkring och har betalningsanmärkningar är ovärdigt vårt samhälle. Den solidariska tanke som försäkringar i alla dess former borde vara uppbyggda kring är ju att utjämna skillnader oss emellan och inte att genom höjda premier försvåra eller utestänga utsatta grupper från ett gemensamt skydd. Riksdagen måste stå upp för att en översyn sker hur försäkringspremier fastställs.
Lars Elinderson (M)
Anf. 185 Lars Elinderson (M)
Fru talman! Det ser ut att bli en lång kväll. Vi är få debattörer, men vi har många frågor att debattera. Det här betänkandet behandlar många viktiga frågor inom bank- och försäkringsområdet, motioner som har avlämnats under den allmänna motionstiden. Utskottet avstyrker samtliga yrkanden. I de flesta fall motiveras avslagsyrkandena med att det pågår beredning eller utvärdering av tidigare införda åtgärder eller att det annonserats förslag som kommer att läggas fram sedermera av regeringen i olika sammanhang. Flera av motionerna tar upp viktiga frågor, alltifrån bankernas tillgänglighet för sina kunder till utbildning i privatekonomi, frågor om ledningsansvar i finansiella institut, diskriminering, regler för pensionsförsäkring, försäkringsskydd mot naturkatastrofer, frågor om kreditprövning och kreditupplysning, inkassobolagens verksamhet och olika beräkningsmetoder för försäkringspremier. Innan jag kommenterar några av reservationerna ska jag börja med en egen bekännelse. Just nu är vi inne i en alldeles speciell finanskris som har sin grund i det faktum att det generellt sett är för lätt att låna pengar. Framför allt har det varit för lätt att låna pengar till löpande konsumtion. Jag trodde att det var ett uppenbart faktum att möjligheten att alltför lätt finansiera åtaganden som man långsiktigt inte har råd att betala också har lett till finansbubblor, fastighetsbubblor och situationer som innebär att människor hamnar i socialt utsatta positioner därför att de inte haft förmågan långsiktigt att betala sina åtaganden oavsett om det gällt större investeringar i form av fastigheter eller löpande konsumtion. Generellt sett är det, och vi har vant oss vid detta, lätt att låna pengar även om det just nu på grund av finanskrisen för många är tvärtom. Om man ser frågan om kreditgivning från en filosofisk utgångspunkt kan man säga att det krävs inte bara utbildning i hur finansiella instrument fungerar utan också en diskussion om vad banker och kreditgivare ska ha för utgångspunkt för sin verksamhet. En av anledningarna, kanske den viktigaste anledningen till den amerikanska bolånekrisen, var att man för ett stort antal år sedan uttalade ambitionen att alla som vill ska kunna äga sin egen bostad. Den ambitionen ledde till att man medvetet skapade förutsättningar, också för människor som långsiktigt inte hade möjlighet att finansiera sina bostäder, genom att skapa finansiella instrument som långsiktigt innebar att de som finansierade investeringarna hade svårigheter att placera sina instrument. Jag tror att den översyn som kommer att ske inom finansmarknaden kommer att leda till ökade svårigheter att finansiera framför allt löpande konsumtion. Och jag vill hålla med Vänsterpartiet i en del som sades här, nämligen att vi måste ställa högre krav på kreditprövning i olika sammanhang. Men det innebär också att man får vara medveten om att människor kommer att få svårare att finansiera löpande konsumtion med löpande krediter. Det var en personlig bekännelse av min egen uppfattning, och den står inte alls i samklang med finansutskottets yttrande och betänkande i det här ärendet. Jag ska beröra de reservationer som har lämnats och motiveringen från finansutskottets majoritet till att yrkandena avstyrks. Först gäller det frågan om tillgänglighet. Alla banker omfattas av huvudregeln om så kallad kontraheringsplikt. Det innebär att bankerna är skyldiga att ta emot insättningar från alla om det inte finns särskilda skäl mot detta. Post- och telestyrelsen har under 2008 slutfört en upphandling av informations- och utbildningsinsatser i syfte att tillgodose tillgång på banktjänster till rimliga kostnader och priser för alla. Det pågår dessutom inom Regeringskansliet och i Finansinspektionen ett arbete i syfte att förbättra konsumentskyddet på det finansiella området. Bland annat väntas ett förslag om ett nytt regelverk för konsumentkrediter inom kort. Resultatet av den pågående beredningen bör enligt utskottet inte föregripas. När det gäller förslaget om utbildning i privatekonomi har regeringen redan vidtagit ett antal åtgärder, delvis möjligen som en följd av tidigare motioner på området. Den resursförstärkning som beslutades av riksdagen i höstas möjliggör fortsatta satsningar på en finansiell utbildning för att stora grupper ska ges möjlighet att öka förståelsen för finansmarknadens funktion och de risker och möjligheter som är förknippade med placeringar av olika typer av värdepapper. När det gäller diskriminering är det viktigt att diskriminering hos banker och kreditinstitut motarbetas och bekämpas på samma sätt som all annan diskriminering. Finansinspektionen har för avsikt att tydliggöra vissa av sina allmänna råd för att ytterligare minska risken för att personer nekas tillgång till exempelvis elektroniska betalningstjänster. När det gäller förändringar av restriktioner om återköp och pantsättning av pensionsförsäkringar, som också förekommer i en reservation, anser utskottet att detta skulle minska symmetrin i skattereglerna på det här området och menar därför att det inte är lämpligt att ta initiativ till en översyn med den inriktning som motionärerna föreslår. När det gäller frågan om Kronofogdemyndighetens behandling av olika uppgifter vid ansökan om betalningsföreläggande har riksdagen under våren 2008 beslutat om lagändringar som i högre grad möjliggör att uppgifter i Kronofogdemyndighetens register rensas bort. I förarbetena till lagstiftningen säger regeringen att frågan om sekretess för vissa uppgifter i Kronofogdemyndighetens betalningsföreläggande- och handräckningsdatabas kräver ytterligare överväganden och avstår därför från att lämna förslag på en sådan reglering. När det gäller frågan om vilka effekter en betalningsanmärkning kan få för den berörda personens försäkringspremier tillämpar olika bolag olika regler i sammanhanget. Den grundläggande principen är att den som är missnöjd med ett försäkringsbolags premiesättning alltid har möjligheten att välja ett annat försäkringsbolag. Vi vet i dag att det är olika regler på det här området. Det finns också ett skäl till att bankerna inte offentligt tillkännager grunderna för beräkning av sina premier, nämligen att det skulle vara en konkurrenspåverkande faktor. Däremot har tillsynsmyndigheten möjlighet att kontrollera att premierna sätts efter de regler som är fastställda i lagen. Fru talman! Det finns mycket mer att säga, men tiden medger inte att jag går in på varje reservation, utan jag nöjer mig med de här kommentarerna och yrkar bifall till finansutskottets förslag och avslag på motionerna.
Egon Frid (V)
Anf. 186 Egon Frid (V)
Fru talman! Det är bra med personliga bekännelser. Och jag tror att vi skulle behöva lite fler personliga bekännelser från företrädare för majoriteten här i kammaren, för jag tror att ni sitter och klämmer på en hel del sådana emellanåt. Sedan är frågan om vi ska ha en filosofisk eller verklig diskussion om problemet. Men det som Lars Elinderson tar upp, som jag kan hålla med om och tror att vi är överens om, är att det är för lätt att låna pengar. Tyvärr är det ett problem att de som många gånger behöver låna pengar inte får låna pengar. Det är ju ingen rättvisa i detta. Det bottnar också i vilken konsumtion vi har och vilken konsumtion vi håller i gång med lånade pengar. Jag vill absolut inte moralisera över konsumtion. Jag vill moralisera över dem som ger lån till ockerräntor, dem som kreditdiskriminerar och de inkassoföretag som använder aggressiva metoder med hutlösa avgifter. Det är dem vi ska moralisera över och förändra lagstiftningen kring så att vi kan få starkare konsumentintressen. Den här diskussionen handlar trots allt om möjligheten att ha en seriös kreditgivning för att människor som under en kortare tid av omställning, i personliga kriser på grund av sjukdom, arbetslöshet och andra ofrivilliga situationer som de har hamnat i ska kunna få hjälp att upprätthålla den för hushållet nödvändiga konsumtionen utan enorma avgifter. Jag vill fråga Lars Elinderson hur vi ska säkerställa de här konsumentintressena vid kreditgivningen.
Lars Elinderson (M)
Anf. 187 Lars Elinderson (M)
Fru talman! Min personliga uppfattning, om jag ska hålla mig kvar vid den inledningsvis, är att bankerna ska följa samma regler som du och jag när vi ställs inför en fråga om att låna ut pengar till någon, nämligen att bedöma vilken förutsättning vederbörande har att betala tillbaka pengarna. Kreditgivningen ska grunda sig på betalningsförmågan. Vi har haft ett system under ganska lång tid där bankerna har haft ett kommersiellt intresse av att öka krediterna långt över kundernas betalningsförmåga. Det är inte bara en lagstiftningsfråga, utan det är en moralisk eller filosofisk fråga som jag tror att vi måste diskutera på en bredare bas. Rent allmänt måste naturligtvis reglerna vara rättvisa. Men rättvisa innebär inte att alla får låna pengar. Rättvisa innebär inte att man ska godkänna sämre säkerheter. Rättvisa innebär inte att räntan ska vara på en nivå som är orimligt låg, i synnerhet inte på krediter för löpande verksamheter, alltså konsumtionskrediter. Jag kan hålla med om det som Egon Frid har sagt när det gäller krav på Kronofogdemyndigheten. Jag kan också hålla med om att avgifterna för krav från indrivningsföretag och liknande borde regleras på ett annat sätt. Det pågår just en översyn av detta, och det kommer förmodligen att läggas fram nya förslag framöver. Men en generell princip för att göra det lättare att låna pengar för konsumtion ställer jag inte upp på, och det tror jag inte heller är bra för samhällsekonomin.
Egon Frid (V)
Anf. 188 Egon Frid (V)
Fru talman! För mig är det inte något problem att acceptera resonemanget att bankerna ska låna ut efter kundernas betalningsförmåga. Om det gäller som en generell regel och är lika för alla är det okej, tycker jag. Men då måste vi ha garantier, möjligheter och hjälpmedel för att säkerställa att människor ändå kan upprätthålla den nödvändiga konsumtionen vid arbetslöshet, sjukdom och när man bor i ett hus som man inte lyckas sälja och behöver kunna ha kvar. Det är situationer som många människor hamnar i och som man inte har kunnat påverka själv. Då måste vi ha garantier och säkerheter runt kreditgivningen. Vi måste ha backupper från statliga system som hjälper människor som hamnar i dessa ekonomiska krissituationer, som hjälper dem att få rimliga villkor för att sanera sin ekonomi och som hjälper dem som är överskuldsatta - om vi har den generella regeln att bankerna ska låna ut efter betalningsförmåga. Det finns ju en osund kreditmarknad vid sidan om som ockrar på människor som har behov av pengar för sitt uppehälle. Frågan faller tillbaka på majoriteten. Hur tänker ni säkerställa dessa konsumentintressen? Hur avser ni att hjälpa dessa grupper? Den förbättrade skuldsaneringen där det räcker med krediter i tre år är vad jag förstår en kompromiss där inkassobolagen får fortsätta med sin verksamhet.
Lars Elinderson (M)
Anf. 189 Lars Elinderson (M)
Fru talman! Som Egon Frid avslutningsvis var inne på har frågor om statliga lån och saneringslån tagits upp i utredningen Vägen tillbaka för skuldsatta . Utredaren påpekar just det faktum att det finns vissa problem förknippade med dessa former av garantier och kreditgivning. Det pågår för närvarande i Regeringskansliet en beredning i denna fråga. Jag kan inte uttala mig om vad det kommer att leda till. Frågan är aktuell för beredning. Det hade varit fel av finansutskottet att föregripa denna beredning.
Emma Henriksson (Kd)
Anf. 190 Emma Henriksson (Kd)
Fru talman! Jag förstår att många tycker att timmen är sen och gärna skulle vilja gå vidare till nästa debattämne. Jag vill ändå lyfta fram en del saker som jag ser som avgörande i dessa frågor. När vi behandlar motioner är det ofta motioner som är återkommande. Inom detta område har dock samhället förändrats mycket under senare år. Den utveckling av sms-lån som bland andra Christina Zedell tog upp i sitt anförande har vi nästan inte sett något motstycke till tidigare. Framför allt är det allvarligt att det är många ungdomar som tar sms-lån. Senaste rapporten visar i och för sig att andelen ungdomar som får betalningsförelägganden på grund av sms-lån sjunker - men den är fortfarande enormt hög. Det visar på vikten av att det finns en baskunskap hos oss som medborgare om vad som blir konsekvenserna av vårt eget ekonomiska handlande. Den baskunskapen finns inte eftersom det i dag inte finns den typen av undervisning i våra skolor. Det är något som jag hoppas kommer att förändras inom en snar framtid. Det är viktigt att se vad regeringen vidtar för åtgärder. Det lyfter vi fram i betänkandet. Mats Odell har som finansmarknadsminister tagit initiativ, med flera myndigheter berörda, där även det civila samhället är med för att öka den kompetens som vi behöver för att klara oss i det ekonomiska klimat vi lever i. När man i dag går till en butik för att köpa konsumtionsvaror av typen vitvaror, tele- eller tv-produkter är det inte alltid priset som står utan månadskostnaden. Det är ett otyg eftersom vi som konsumenter blir uppmuntrade till att låna för att konsumera. I rådande ekonomiska läge kan vi kanske känna att all stimulans av konsumtionen är bra, men långsiktigt är det förödande för människors ekonomi. Vi behöver lära oss att spara och ta vara på våra ekonomiska resurser. Vi måste rätta mun efter matsäcken. Jag ser att det finns många poänger i flera av de motioner som vi behandlar. Det är dock viktigt att vi när vi beslutar i dessa frågor inte gör något förhastat. Mycket förbereds redan på departementet; många förändringar är på gång. Det här behöver utredas på ett bra sätt så att vi inte får andra brister i lagstiftningen än dem vi ser i dag. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-02-26
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 5, Voteringar: 6

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Banktillgänglighet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi267 av Börje Vestlund och Sinikka Bohlin (båda s).
    2. Lagstiftningen för långivare och kreditinstitut

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi251 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (båda s) och
      2008/09:Fi282 av Yvonne Andersson (kd).
    3. Utbildning i privatekonomi

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi270 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 77.
      • Reservation 1 (s)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s197032
      m800017
      c21008
      fp160012
      kd19005
      v16015
      mp11008
      Totalt16497187
      Ledamöternas röster
    4. Ledningsansvar i finansiella institut

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi227 av Hillevi Engström (m).
    5. Bekämpande av diskriminering i bankverksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi201 av Rolf Gunnarsson (m) och
      2008/09:A402 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 33.
      • Reservation 2 (mp)
    6. Reglerna för pensionsförsäkringar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi259 av Tommy Waidelich och Yilmaz Kerimo (båda s).
    7. Försäkringsskydd mot naturkatastrofer

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fö205 av Ulla Andersson m.fl. (v).
      • Reservation 3 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s980032
      m800017
      c21008
      fp160012
      kd19005
      v01705
      mp10009
      Totalt24417088
      Ledamöternas röster
    8. Statliga sociala lån och saneringslån

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:C390 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 17.
      • Reservation 4 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s980032
      m780019
      c21008
      fp160012
      kd18006
      v01705
      mp11008
      Totalt24217090
      Ledamöternas röster
    9. Kreditprövning och kreditupplysning

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi217 av Finn Bengtsson (m),
      2008/09:Fi224 av Birgitta Sellén och Jörgen Johansson (båda c),
      2008/09:Fi225 av Ola Sundell (m),
      2008/09:Fi263 av Krister Hammarbergh (m),
      2008/09:Fi274 av Lena Asplund (m),
      2008/09:Fi277 av Margareta Cederfelt och Hans Rothenberg (båda m),
      2008/09:C390 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 13,
      2008/09:C416 av Annelie Enochson (kd) yrkande 2 och
      2008/09:N435 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 8.
      • Reservation 5 (s)
      • Reservation 6 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (s)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s098032
      m800017
      c21008
      fp160012
      kd19005
      v03145
      mp11008
      Totalt1471011487
      Ledamöternas röster
    10. Inkassobolagens verksamhet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna
      2008/09:Fi240 av Catharina Bråkenhielm (s),
      2008/09:Fi245 av Bertil Kjellberg (m) och
      2008/09:C390 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 18.
      • Reservation 7 (s)
      • Reservation 8 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (s)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s098032
      m790018
      c21008
      fp160012
      kd19005
      v00175
      mp11008
      Totalt146981788
      Ledamöternas röster
    11. Beräkning av försäkringspremier

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion
      2008/09:Fi289 av Hans Hoff (s).
      • Reservation 9 (s, v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (s, v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s197032
      m800017
      c21008
      fp160012
      kd19005
      v01705
      mp11008
      Totalt148114087
      Ledamöternas röster