Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda FN:s vapenhandelsfördrag.

Fördraget ställer krav på de länder som ansluter sig att ha en nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel, och att länderna sätter upp normer för sin kontroll.

Riksdagen anser att det kommer att kunna bidra till att motverka oansvarig och okontrollerad internationell handel med konventionella vapen.

Konventionen är bindande och börjar gälla när minst femtio länder har anslutit sig. Det bedöms kunna ske i slutet av 2014 eller början av 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 68 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-10

Beslut

2014-06-10

Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd även i fortsättningen ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket genomföra en introduktionsperiod.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2012 och 2013.

Utrikesskottet understryker vikten av att regeringen fortsätter att arbeta för att öka institutionernas öppenhet och tydlighet. Utskottet välkomnar också att institutionerna allt mer tar upp frågor om demokrati och mänskliga rättigheter i sitt arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat reformer av institutionernas öppenhet och röstfördelning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 76 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar som regeringen föreslagit på läkemedelsområdet. Ändringarna syftar till att öka tillgängligheten och få en mer ändamålsenlig prissättning på läkemedel. De innebär bland annat följande.

• Det ska bli möjligt att byta ut förskrivna parallellimporterade läkemedel mot billigare original.
• Enligt gällande regler får farmaceuter motsätta sig utbyte av läkemedel om det finns anledning att anta att utbytet skulle innebära en betydande olägenhet för patienten. Detta tydliggörs nu i lag och farmaceuterna ska kunna kryssa i en ruta på receptet om de motsätter sig utbyte (farmaceutkryss).
• Om en farmaceut har motsatt sig utbyte ska uppgifter om detta få föras in i E-hälsomyndighetens receptregister. E-hälsomyndigheten ska få lämna ut uppgifterna till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som utövar tillsyn på området.
• För att tillgodose en god tillgång på läkemedel måste den som har fått godkänt att sälja "periodens vara" (normalt sett ett läkemedelsföretag) tillhandahålla läkemedlet på apotek. Periodens vara är det läkemedel som har lägst fastställt försäljningspris.
• Om inte apoteken och det företag som får sälja periodens vara följer reglerna om utbyte respektive skyldigheten att tillhandahålla periodens vara riskerar de sanktionsavgifter.
• Apotek som inte direkt kan tillhandahålla ett läkemedel som den är skyldig att tillhandahålla ska informera konsumenten om på vilka andra apotek läkemedlet finns.

Sjukhusapotek omfattas inte av de nya reglerna.

Lagändringarna som gäller farmaceutkryss börjar gälla den 1 januari 2015 och övriga lagändringar den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är begränsad och de stora fjärrvärmeföretagen har en dominerande ställning. För att öka konkurrensen ska nu fler leverantörer av värme få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät ska få ett så kallat reglerat tillträde till rörledningarna under vissa förutsättningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014.

När det gäller att förbättra för fjärrvärmekunderna ska frivilliga överenskommelser inom den så kallade Prisdialogen prövas innan nya regler införs. Prisdialogen är ett system för att pröva ändringar i fjärrvärmepriser. Prisdialogen syftar bland annat till att nå rimliga, förutsägbara och stabila prisförändringar på fjärrvärme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om det svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013. I rapporten har Riksrevisionen granskat om regeringen och berörda myndigheter har arbetat för att nå målen för EU:s landsbygdspolitik. Regeringen instämmer i de flesta av Riksrevisionens synpunkter och kommer att ta hänsyn till dem i arbetet med att utforma ett landsbygdsprogram för perioden 2014-2020.

Riksdagen har lagt skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutat ärendet.

Riksdagen har också sagt nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2013 om landsbygdspolitik. Motionerna gäller bland annat de gröna näringarnas arbete med att utveckla varumärken, betesresursinventering, slakt, förvaltning av gemensamma resurser och rennäringsfrågor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 93 minuter

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-10

Säkerhetspolisen, Säpo, får större ansvar för säkerheten vid statsministerns tjänstebostäder. Ansvaret för att hindra obehöriga från att ta sig in i Sagerska huset och Harpsund förs över till Säpo från de myndigheter som i dag har det ansvaret, bland annat Statens fastighetsverk. Ansvaret för bevakning och att besluta om skydd när det gäller tjänstebostäderna flyttas från regeringen till Säpo.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-13

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap.

I dag är det straffbart att förmå någon att gifta sig mot sin vilja genom olaga tvång. Bestämmelsen kan dock inte tillämpas i de fall där det inte har varit nödvändigt att använda tvång, till exempel när offret har varit ett barn.

Nu införs ett nytt brott - äktenskapstvång. Det innebär att det också blir straffbart att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja personens utsatthet. Lagändringen betyder i praktiken att även press från föräldrar eller släktingar kommer att omfattas av strafflagstiftningen. Äktenskapstvång kan ge ett fängelsestraff på högst fyra år.

Även förberedande gärningar kriminaliseras. Det sker dels genom att försök och förberedelse till äktenskapstvång blir straffbart, dels genom att brottet "vilseledande till tvångsäktenskapsresa" införs.

Vidare innebär riksdagens beslut att barn inte längre ska kunna få dispens för att gifta sig. Utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och så kallade fullmaktsäktenskap ska endast kunna erkännas då det finns synnerliga skäl, det vill säga väldigt starka och tydliga skäl. Fullmaktsäktenskap är äktenskap som ingåtts utan att båda parterna är samtidigt närvarande. Fullmaktsäktenskap erkänns i dag utan begränsning, medan tvångsäktenskap och barnäktenskap kan erkännas om det finns särskilda skäl.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att godkänna Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-13

Debatt

2014-05-26

Beslut

2014-05-27

Riksdagen har tidigare godkänt att de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen ombildas till Polismyndigheten den 1 januari 2015. I den nya myndigheten ska även Statens kriminaltekniska laboratorium ingå. Samtidigt ska Säkerhetspolisen bli en fristående myndighet.

Nu har riksdagen sagt ja till ett antal lagändringar som behövs för att genomföra omorganisationen, bland annat:

• Fördelningen av uppgifter och ansvar mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen förtydligas.
• Anknytningen till den lokala polisorganisationen som finns i vissa lagar tas bort.
• Många begrepp som används om polisens nuvarande organisation ändras eller tas bort.
• Reglerna om polisens behandling av personuppgifter och reglerna om sekretess anpassas till den nya organisationen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2014-05-13

Debatt

2014-05-26

Beslut

2014-05-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Beslutet innebär bland annat:

• Nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning.
• Det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention.
• Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs också, från fyra till sex års fängelse.
• En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten.
• Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott preskriberas betyder att ingen längre kan dömas för det.
• Svensk domstol ska kunna döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som begått brotten och var detta har skett. Det kallas universell jurisdiktion.

Reglerna ska börja gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2014-05-13

Debatt

2014-05-26

Beslut

2014-05-27

Regeringen redogör i en skrivelse för vad den gjort när det gäller förvaltningspolitiken sedan hösten 2006 och för utvecklingen inom statsförvaltningen under samma period. I skrivelsen behandlas bland annat statsförvaltningens service, effektivitet och integritet, kompetensförsörjning, digitalisering samt regeringens styrning och organisering av förvaltningen.

Finansutskottet tycker att skrivelsen visar att det har stor betydelse hur den offentliga förvaltningen utvecklas, organiseras och styrs. En väl fungerande offentlig förvaltning är mycket viktig för samhällsekonomin och den ekonomiska tillväxten. Därför tycker utskottet att det är glädjande att den svenska statsförvaltningen är bra ur ett internationellt perspektiv. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2014-05-06

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva.

Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om en ny lag för märkning av textilier. Lagen ska komplettera EU:s regler om textilmärkning. Konsumentverket får i uppdrag att kontrollera textilmarknaden. Myndigheten ska bland annat informera om bestämmelser kring textilmärkning så att regelverket följs.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 augusti 2014. Då slutar den nuvarande lagen om märkning av textilier att gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Sedan 2011 finns en försöksverksamhet där elever som avslutat gymnasieskolans teknikprogram kan välja att komplettera sin utbildning med ett fjärde tekniskt år. Utbildningen leder till en gymnasieingenjörsexamen. Nu ska detta fjärde tekniska år bli en ordinarie påbyggnadsutbildning. Alla behöriga elever ska ha lika tillgång till utbildningen oavsett bostadsort. Det fjärde tekniska året ska omfatta 900 gymnasiepoäng.

Utbildningsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, konstaterar att den svenska teknikindustrin har stora behov av utbildad och kompetent arbetskraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-09

Debatt

2014-06-10

Beslut

2014-06-10

En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 46 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Riksdagen godkände det så kallade associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsländer samt de centralamerikanska republikerna Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama.

Avtalet mellan EU och Centralamerika är unikt genom att vara det första avtalet som EU har ingått med en annan region. Det övergripande syftet är att stärka EU:s och Centralamerikas förbindelser genom samarbete, frihandel och politisk dialog. Avtalet bygger på demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det ska främja hållbar utveckling, god samhällsstyrning, nedrustning och icke-spridning av vapen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen godkände det så kallade ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen, dess medlemsländer och Mongoliet.

Avtalet ska öka utbytet, det ekonomiska samarbetet och det politiska samarbetet mellan EU, Sverige och Mongoliet. Samarbete kommer att ske inom bland annat råvarusektorn, näringspolitiken, miljö, turism, migration samt bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Avtalet bygger på mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har godkänt ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Irak. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Irak. Genom avtalet skapas ett ramverk för den politiska dialogen mellan parterna. Syftet med avtalet är att främja handel och investeringar för en hållbar ekonomisk utveckling samt att lägga grunden för ett lagstiftningsmässigt, ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete. Grundvalarna för avtalet är de demokratiska principerna, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har godkänt ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Colombia och Peru. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Colombia och Peru.

Syftet med frihandelsavtalet är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och utveckling. De grundläggande principerna för avtalet är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska stärka det ekonomiska samarbetet inom en rad olika områden med koppling till handel, teknologiöverföring och finansiering. Det gäller till exempel miljö, energi, vetenskap och teknik, turism, kultur och kampen mot korruption. Inom dessa områden är avtalet ett komplement till det bredare politiska samarbetet mellan länderna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De ska samtidigt ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete.

Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-06

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27