589 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen ställde sig bakom ett motionsförslag om att folkhögskolor ska kunna undervisa i svenska för invandrare, sfi. Riksdagen upprepar därmed sin uppmaning till regeringen att ta fram nya regler som gör detta möjligt (se 2005/06:UbU8 ). Riksdagen sade även ja till regeringens lagförslag om vuxnas lärende: Vuxna utvecklingsstörda ska ha rätt att delta i grundläggande särvux. Inom svenskundervisning för invandrare ska det finnas en minimigräns för genomsnittligt antal undervisningstimmar per vecka under en fyraveckorsperiod. Utbildningen ska i vissa fall kunna kombineras med sjukskrivning och med vissa aktiviteter. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete. Reglerna förtydligas när det gäller lärares myndighetsutövning vid entreprenad och bemyndigandet i skollagen om betygsrätt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006, med undantag för vissa bestämmelser om särvux som börjar gälla den 1 januari 2007. Riksdagen godkände också regeringens förslag till bedömningar vad gäller ämnesbetyg, gymnasieexamen för vuxna och betygsbenämningar i det offentliga skolväsendet.
Regeringen har redovisat för riksdagen vilka förändringar den bedömer bör göras när det gäller utbildningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Riksdagen sade nej till motionsförslag och avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Utländska medborgare med permanent uppehållsrätt i Sverige och utländska medborgare med ställning som varaktigt bosatta i Sverige eller i annan EU-stat jämställs under vissa förutsättningar med svenska medborgare när det gäller rätt till studiestöd och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande. På så vis anpassas reglerna om utländska medborgares rätt till svenskt studiestöd till förändringar inom EG-rätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:22
Föredragningslista
Utbildningsutskottet 2005/06:22
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:22
Datum och tid: 11:00
Plats: RÖ 4-30
Föredragningslista
1. Justering av protokoll
2. Anmälningar
3. Fråga om yttrande till finansutskottet över proposition 2005/06:100 2006 års ekonomiska vårproposition om tilläggsbudget
En ny lag om skydd för störningskänslig forskning börjar gälla den 1 juli 2006. Syftet med lagen är att skydda forskning som är känslig för störningar och som är av särskilt värde från allmän synpunkt. För att skydda sådan forskning ska länsstyrelsen kunna besluta att ett område ska utgöra forskningsområde med tillträdesskydd, där förbud för utomstående att beträda området gäller, eller forskningsområde med störningsskydd, där förbud för utomstående att använda viss störande utrustning gäller. I de fall det är en angränsande verksamhet som stör forskningen ska länsstyrelsen i stället kunna meddela förbud eller förelägganden mot denna verksamhet.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har till riksdagen lämnat sin årsberättelse om verksamheten under 2005. Riksdagen lade årsberättelsen till handlingarna. Riksdagen fastställde också vissa ändringar i stadgarna för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.
Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.
Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:19
Föredragningslista
Utbildningsutskottet 2005/06:19
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:19
Datum och tid: 09:00
Plats: RÖ 4-30
Föredragningslista
1. Justering av protokoll
2. Anmälningar
3. Fråga om förlängning av viss utbildning
4. Justering av förslag till betänkanden
2005/06:UbU14 Grundskolan
2005/06:UbU15
Riksrevisionen har granskat de insatser som staten genomför för att undervisningen i skolan ska bedrivas av lärare med rätt utbildning. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om lärarutbildning och lärare. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat tillgången på vissa lärarkategorier, lärarutbildningens struktur, utbildning i specialpedagogik, karriärmöjligheter och kompetensutveckling för lärare, lärarauktorisation och utbildningsvetenskaplig forskning.
Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om högskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat högskolornas självständighet, fristående högskolor i stiftelseform, den högre utbildningens uppgift och inriktning, social snedrekrytering, jämställdhet, planerings- och styrsystem, treterminssystem, lärarnas pedagogiska skicklighet och distansutbildning. Riksdagen gjorde ett uttalande om att sjukhusfysikerutbildningen bör förlängas från 4,5 år till 5 år. Sjukhusfysikern är sjukvårdens expert på strålning och strålskydd och medverkar vid användningen av joniserande och icke-joniserande strålning. Den snabba tekniska och ämnesmässiga utvecklingen inom yrkesområdet medför högre krav på yrkeskunnande.
Motion 2005/06:Ub13 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, kd, c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskolan skall bevaras som egen skolform. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att särskolans former skall kunna se olika ut. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Motion 2005/06:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp, m, kd, c)
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att vuxna skall ha lagstadgad rätt till gymnasial utbildning som ger högskolebehörighet. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konkurrenskomplettering inom kommunal vuxenutbildning.
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ändra 31 lagen om unga lagöverträdare LUL så att polisen i stället som huvudregel skall utreda samtliga brott. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa möjlighet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i sin utformning av kurser inom gymnasial vuxenutbildning tar hänsyn till behovet av att även framöver kunna ha kurser med mindre omfattning än 100 poäng. Motivering
Vuxenutbildningen har utvecklats
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:18
Föredragningslista
Utbildningsutskottet 2005/06:18
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:18
Datum och tid: 09:00
Plats: RÖ 4-30
Föredragningslista
Seminarium tillsammans med Utbildningsvetenskapliga kommittén och Vetenskapsrådet. Bilagor
Program i basen på