Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat EU-kommissionens rapport om hur subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har tillämpats på förslag till EU-lagstiftning under 2012.

De nationella parlamenten ska inom åtta veckor granska förslagen till EU-lagstiftning för att se att de följer subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att besluten ska fattas på den effektivaste nivån och så nära medborgarna som möjligt. KU anser att subsidiaritetskontrollen är en viktig demokratisk uppgift som följer av EU-fördragen.

KU konstaterar att en åttondel av de EU-förslag som riksdagen subsidiaritetsprövat 2012 saknade subsidiaritetsmotiveringar eller hade brister i motiveringarna. Utskottet påpekar än en gång att det inte är rimligt att de olika EU-ländernas parlament ska subsidiaritetspröva förslag som helt saknar motivering. KU anser att subsidiaritetskontrollen är ineffektiv på det sätt som den görs i dag. Utskottet anser att en förlängning av åttaveckorsfristen borde övervägas. En sådan översyn borde även omfatta nivåerna på och effekterna av trösklarna för gula och orange kort.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2014-05-06

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

I dagsläget har kommuner, om särskilda skäl finns, möjlighet att använda vallokaler och lokaler för förtidsröstning som inte uppfyller kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Den möjligheten ska tas bort. Syftet är att vallokaler ska vara tillgängliga för alla.

Det ska också bli lättare för utländska EU-medborgare att ställa upp som kandidater i val till Europaparlamentet. Dessutom ska även utländska EU-medborgare med diplomatisk immunitet kunna delta i val till Europaparlamentet, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Lagändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Riksdagen godkände regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Beredning

2013-11-26

Justering

2013-12-05

Debatt

2013-12-16

Beslut

2013-12-17

Lagrådet består av domare eller tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och har som uppgift att yttra sig över lagförslag. För att kunna hantera ökad arbetsbelastning ska Lagrådet i undantagsfall och under kortare tidsperioder få möjlighet att arbeta på fem avdelningar istället för nuvarande högst fyra.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Beredning

2013-10-24

Justering

2013-11-12

Debatt

2013-11-21

Beslut

2013-11-21

Kommunallagen ändras på en rad punkter från den 1 februari 2014.

• Partier som tar emot partistöd måste varje år lämna in en redovisning till fullmäktige som visar att stödet har använts till att stärka de politiska partiernas ställning i den kommunala demokratin.
• Kravet på att partistöd bara får ges till partier som är representerade i kommunfullmäktige blir tydligare. Det ska stå i lagen att ett parti är representerat om det fått mandat i fullmäktige och vald ledamot är fastställd för mandatet.
• I de minsta kommunerna, som har 8 000 eller färre röstberättigade invånare, sänks minsta tillåtna antalet ledamöter i fullmäktige från 31 till 21.
• Vid ett valår ska mandatperioden i fullmäktige börja den 15 oktober.
• Det ska bli tillåtet för ledamöter att vara med på distans vid fullmäktigesammanträden. Ett krav är att deltagandet sker genom direkt ljud- och bildöverföring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Beredning

2013-10-22

Justering

2013-11-12

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Sekretessreglerna ändras från den 1 januari 2014. Syftet är att svenska myndigheter ska kunna uppfylla internationella förpliktelser om sekretess och tystnadsplikt så att Sverige ska kunna delta i internationella samarbeten.

Ändringen gäller uppgifter som en svensk myndighet utbyter med utländska myndigheter på grund av bindande EU-regler eller internationella överenskommelser som har ingåtts av EU eller godkänts av riksdagen. För sådana uppgifter ska sekretess gälla om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det samarbete som avtalet gäller försämras om uppgiften skulle röjas.

Regeringen betonar att den nya sekretessbestämmelsen inte ska påverka Sveriges höga ambitionsnivå vad gäller offentlighetsprincipen. Det är bra, tycker Konstitutionsutskottet, som har förberett riksdagens beslut. Sverige måste även i fortsättningen slå vakt om de svenska öppenhetstraditionerna i sina internationella kontakter, anser utskottet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 51 minuter

Beredning

2013-10-17

Justering

2013-11-07

Debatt

2013-11-20

Beslut

2013-11-21

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s subsidiaritetsprincip under 2012. Riksdagen granskar samtliga utkast till lagförslag som man får från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen har gjort 125 subsidiaritetsprövningar under 2012 och funnit att 21 EU-förslag strider mot principen. Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, gult kort. Under 2012 utfärdades ett gult kort.

Konstitutionsutskottet lyfter fram två områden där lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas. Detta genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Inom finansutskottets område är det lagstiftning som gäller den inre marknaden och etableringsrätt som ökar på EU-nivå. Även inom justitieutskottets område straffrättsligt samarbete har lagstiftningen på EU-nivå stärkts. Justitieutskottet konstaterar att detta i många fall är nödvändigt för att nå ett effektivt samarbete.

Det är viktigt att regeringen gör klara och tydliga bedömningar av subsidiaritetsärenden. Detta för att riksdagens utskott ska få tillräckligt bra underlag för sina bedömningar.

Antalet förslag från EU-kommissionen med motiveringar ifråga om subsidiaritetsprincipen har ökat. KU betonar att det är mycket viktigt att kommissionen lämnar mer utförliga redogörelser för hur kommissionen resonerat för att komma fram till att förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Beredning

2013-09-24

Justering

2013-12-05

Debatt

2014-01-22

Beslut

2014-01-22

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2013, 2013/14:RS2. Det ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Riksdagen sa ja till en ny riksdagsordning. Den nya lagen är främst en redaktionell och språklig omarbetning av den nu gällande riksdagsordningen. Dessutom blir reglerna om budgetprocessen i riksdagen tydligare. Den nya riksdagsordningen bygger på förslag som riksdagsstyrelsen och regeringen har lämnat om ändringar i bland annat riksdagsordningen.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat dels riksdagsstyrelsens framställning med förslag till ny riksdagsordning, dels regeringens proposition En utvecklad budgetprocess som även den innehåller förslag på ändringar i riksdagsordningen. Riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag, innehåller regler om riksdagens arbetsformer.

Beslutet innebär bland annat att det ska stå i riksdagsordningen att huvudregeln är att den så kallade rambeslutsprocessen ska användas när riksdagen ska besluta om statens budget. Rambeslutsprocessen är en del av budgetprocessen som innebär att riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Reglerna i riksdagsordningen för hur ändringar i statens budget ska beslutas i riksdagen ska också ändras. Ändringar i budgetlagen om uppföljning och utvärdering av de budgetpolitiska målen görs också.

En redaktionell och språklig modernisering av den gällande lagen görs, efter förslag av riksdagsstyrelsen. Ändringar i regler som bland annat rör kammaren och ledamöternas rätt att lämna så kallade följdmotioner på till exempel en proposition görs också. I huvudsak ställde sig konstitutionsutskottet bakom riksdagsstyrelsens förslag. KU föreslog dock vissa ändringar i riksdagsstyrelsens förslag, främst som en följd av de förslag som regeringen lämnat om förenklingar i budgetprocessen. Därför lämnade utskottet ett eget förslag till ny riksdagsordning.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag till en ny riksdagsordning.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

18

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 16 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Några ändringar görs av ändamål och verksamheter inom olika utgiftsområden i statens budget. Det enligt regeringens förslag i 2014 års ekonomiska vårproposition. Ändringarna rör ansvaret för vissa säkerhetsfrågor vid statsministerns tjänstebostad, ett samordnat upphandlingsstöd och en patent- och marknadsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Riksdagens nämndmyndigheter har i år för första gången lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten. Alla redogörelserna för 2013 innehåller uppgifter om ledamöter, beskrivningar av verksamheten och de beslut som har fattats under året.

Konstitutionsutskottet noterar att Partibidragsnämnden redovisar partibidragens storlek bara som totalsummor, trots att uppgifter om fördelningen på politiskt parti och kvinnoorganisation tidigare har skickats ut i pressmeddelanden. Dessa uppgifter borde kanske finnas med även i redogörelsen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2014-05-13

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Antalet privatpersoner som använder avkodningsutrustning för att kunna använda betal-tv-tjänster och andra elektroniska betaltjänster utan att betala har ökat. Men nu ska det bli olagligt att utan tillstånd skaffa sig och använda avkodningsutrustning även privat. Det är sedan tidigare straffbart för företag att hantera avkodningsutrustning utan tillstånd. Straffet kan bli böter för den som skaffar sig och använder avkodningsutrustning privat. För den privatperson som till exempel säljer, hyr ut eller installerar utrustning åt andra kan straffet framöver bli böter eller fängelse i upp till två år, precis som för företag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Beredning

2014-05-13

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Kontrollen av privata företag som bedriver verksamhet på uppdrag av kommuner och landsting ska förbättras. Även insynen i deras verksamhet ska bli bättre.

Kommuner och landsting blir skyldiga att alltid följa upp verksamhet som utförs av privata företag. Kommunerna och landstingen måste ha mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs i privat regi. Kommuner och landsting ska också se till att få tillräcklig information så att allmänheten kan få insyn i den kommunala verksamhet som utförs av privata utförare. När det finns olika utförare att välja mellan måste kommunerna och landstingen informera om alla som utför en verksamhet.

De nya regler som gäller skyldigheten att informera börjar gälla den 1 juli 2015. De andra reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Kommuner och landsting ska kunna lämna bidrag till start och drift av forskningsinfrastruktur vid konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, Eric-konsortier. Forskningsinfrastruktur kan vara olika anläggningar och kunskapsbaserade resurser som forskare behöver för att bedriva spetsforskning. I dag kan kommuner och landsting lämna bidrag till utbildning och forskning som bedrivs vid statliga universitet och högskolor. Däremot inte till forskningsprojekt som görs i en annan organisationsform för att möjliggöra internationellt samarbete. Detta ska nu bli möjligt.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-05

Debatt

2014-06-09

Beslut

2014-06-10

Riksrevisionen har granskat vissa statliga myndigheters skydd mot korruption och lämnat rekommendationer. Enligt Riksrevisionen har många av de granskade myndigheterna inte värderat korruptionsriskerna och saknar åtgärder för att motverka korruption.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser och vad den har gjort och tänker göra med anledning av rekommendationerna. Konstitutionsutskottet håller med regeringen om att den statliga förvaltningen behöver stärka arbetet med att förebygga korruption. Regeringen följer upp hur myndigheterna tar hänsyn till och hanterar korruptionsrisker. Utskottet anser att en tydlig återkoppling skulle vara värdefull i regeringens årliga dialog med myndigheterna. Utskottet förutsätter i övrigt att regeringen följer den statliga förvaltningens arbete med att förebygga korruption. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner om korruption och den offentliga förvaltningen. Motionerna handlar om åtgärder och utredningar för att öka kunskapen om och förebygga korruption. Utskottet betonar att det är viktigt med ett aktivt arbete mot korruption i kommuner och landsting, särskilt när det gäller offentlig upphandling och närliggande områden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Bestämmelserna om statistiksekretess ändras den 1 augusti 2014. I dag måste statliga utredningar och Statskontoret be regeringen att besluta om sekretess när de gör en statistisk undersökning. Regeringen beslutar oftast om sekretess, men myndigheterna måste vänta in regeringens beslut. I och med lagändringen kommer sekretess att gälla utan att regeringen först behöver besluta om det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-04-08

Justering

2014-04-15

Bordläggning

2014-05-06

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

När regeringen beslutar är huvudregeln att minst fem statsråd ska delta. Men vissa typer av brådskande ärenden om Försvarsmakten får ett statsråd besluta om under statsministerns överinseende. Nu slås förutsättningarna för beslut enligt detta undantag fast i en ny lag. Samtidigt ändras de typer av ärenden som får beslutas enligt undantaget. Till exempel ska beslutsformen inte användas när det gäller reservofficerares och reservpersonals inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten. Däremot ska Försvarsmaktens organisering och mobilisering i krig samt totalförsvarspliktigas inkallelse och tjänstgöring i Försvarsmakten kunna beslutas enligt den särskilda beslutsordningen också i framtiden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-04-08

Bordläggning

2014-05-06

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Landstingen i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län får regionalt utvecklingsansvar från och med 1 januari 2015.

Beslutet innebär också att landstingen i dessa län får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska heta regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Det ska dock fortsatt heta landstingsfullmäktige vid val.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-04-08

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-08

Debatt

2014-05-09

Beslut

2014-05-27

Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens rapport. Utskottet noterar att könsfördelningen är jämn inom alla grupper av anställda i statliga kommittéer utom i gruppen ordförande med mera. Där är andelen kvinnor 37 procent. Även om en majoritet i den här gruppen fortfarande är män tycker utskottet att det är positivt att andelen kvinnor har ökat jämfört med förra året. Regeringen har också redovisat spännvidden i könsfördelningen för de kommittéer som har fler ledamöter, statistik som utskottet efterfrågade förra året. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-03-25

Justering

2014-04-08

Bordläggning

2014-04-29

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07

Statligt stöd till politiska partier ska endast ges till partier som inte har tagit emot anonyma bidrag. Villkoret ska gälla från den 1 april 2014. Beslutet innebär att riksdagen delvis säger ja till en gemensam motion från MP, S och V.

Riksdagen sa även ja till regeringens proposition om ökad insyn i partiers och valkandidaters finansiering, med en mindre ändring. Enligt regeringens förslag ska ett parti redovisa vem som gett bidrag i de fall där partiet eller valkandidaten känner till eller kan ana vem som är bidragsgivare. Utskottet anser dock att skyldigheten endast ska gälla i de fall där partiet eller valkandidaten känner till vem som är givare.

Dessutom gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med anledning av propositionen. I regeringens förslag står det att partierna ska spara uppgifter om bidragsgivares identitet. Det är däremot inte specificerat vilka uppgifter som ska sparas. Riksdagen uppmanade därför regeringen att förtydliga detta. Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ i konstitutionsutskottet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Beredning

2014-02-06

Justering

2014-02-25

Debatt

2014-03-05

Beslut

2014-03-05

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om sin demokratipolitik. Målet för politiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande stärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. I skrivelsen redogör regeringen för vilken inriktning demokratipolitiken bör ha och vilka utmaningar som är viktiga att fokusera på. Inriktningen för regeringens arbete har fem utgångspunkter: Ett högt och mer jämlikt valdeltagande, ett breddat och jämlikt deltagande i de folkvalda församlingarna, stärkta möjligheter till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen, en ökad demokratisk medvetenhet samt värnande av demokratin mot våldsbejakande extremism.

Konstitutionsutskottet, KU, har behandlat regeringens skrivelse. Samtidigt har KU även behandlat motioner inom området demokratipolitik. Motionerna handlar om demokratiambassadörer, ökat valdeltagande genom stöd till fackliga organisationer, riktlinjer för rektorers beslut om medverkan av riksdagspartier på skolor, universitetens och högskolornas ansvar för att främja ungas engagemang för grundläggande demokratiska värderingar, utredning om demokratisk delaktighet och inflytande, att värna demokratin mot våldsbejakande extremism, en mer aktiv svensk demokratipolitik i EU, öppen redovisning av bidrag till partierna samt en ny bred maktutredning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

20

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Beredning

2014-05-13

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12