Översyn av riksdagsordningen och En utvecklad budgetprocess

Fru talman! Jag tänker i detta inlägg avgränsa mig till Vänsterpartiets reservation i ärendet. Det handlar om benämningen av överskottsmålet i budgetlagen. Titeln på betänkandet är: Översyn av riksdagsordningen och En utvecklad budgetprocess . Där är budgetlagen naturligtvis central. I budgetlagens 2 kap. 1 § står det: Regeringen ska till riksdagen lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål). Vi anser i enlighet med vår reservation att benämningen överskottsmål borde ändras till ett mer neutralt begrepp, som saldomål. Vi tycker att det är olämpligt att man i lagtext använder sig av ett uttryck som kan uppfattas som att man bundit sig för nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Det är någonting som kan variera över tid. En och samma majoritet kan anse att målet ska variera över tid. Och naturligtvis kan det vara så att olika politiska majoriteter vill ha olika nivåer på målet. Det står inte i budgetlagen, men i dag uttolkas överskottsmålet som att vi ska ha ett överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på 1 procent över en konjunkturcykel. Debatten om benämningen rör egentligen inte nivån på överskottsmålet. Det är en annan diskussion, även om den diskussionen är väldigt stor ute i samhället. Till exempel skrev Lars Calmfors bara för några dagar sedan i Dagens Nyheter: Våga diskutera överskottsmålet. Och det kanske handlar om just nivån på detta. Ett steg för att man ska våga diskutera överskottsmålet tycker jag faktiskt är att man har en mer neutral benämning i budgetlagen, nämligen ett saldomål. När det gäller nivån på detta saldomål, som vi anser är det uttryck man bör använda, är det Vänsterpartiets åsikt att vi ska ha en budget i balans över en konjunkturcykel. Övriga partier vidhåller att det ska heta överskottsmål och att det ska vara 1 procents överskott över en konjunkturcykel, trots att regeringen den senaste tiden inte har klarat att leva upp till detta överskottsmål, vilket olika utvärderingar har visat. Det är dags att vara mer realistisk vad gäller nivån på överskottsmålet men också att vara klarare i budgetlagen. Därför har vi från Vänsterpartiets sida föreslagit att överskottsmål ska bytas mot saldomål. I betänkandet hänvisar utskottsmajoriteten till att regeringen har anfört att uttrycket överskottsmål är en benämning och att det saknar normativ innebörd rent lagmässigt. Man skulle kanske då lika gärna kunna ha benämningen underskottsmål. Det skulle också sakna normativ innebörd. Men samtidigt säger regeringen att om man skulle ändra benämningen till någonting som icke har normativ innebörd skulle det ge en felaktig signal. Det är ett tänkande som jag, fru talman, inte anser går ihop. Jag tycker faktiskt att vi bör vara så raka att vi använder begrepp som är konsistenta i en lagstiftning som ska hålla över tid. Sedan kan vi ha den politiska debatten om nivån på saldomålet. Det behöver inte stå i budgetlagen. Däremot ska regeringen vid varje budgetpresentation presentera vilket saldomål man anser att det ska vara och hur det har uppfyllts. Med det yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation.

Fru talman! Den nuvarande riksdagsordningen har varit i kraft i snart 40 år. Ett stort antal tillägg och ändringar har gjorts sedan dess. Dessa reformer, det svenska EU-medlemskapet och teknikutvecklingen skapade behov av en samlad översyn, främst i syfte att öka överskådligheten, skapa språklig konsekvens samt få en modern och teknikneutral lagstiftning. Mot den bakgrunden tillsatte riksdagsstyrelsen en parlamentariskt sammansatt kommitté under ledning av talmannen. Kommitténs arbete resulterade i riksdagsstyrelsens framställan om ny riksdagsordning. En ny regering kommer med dagens ändringar att få tre veckor på sig att utforma och lämna sin första budgetproposition till riksdagen i stället för, som i dag, tio dagar. En regering som sitter kvar efter ett val kan lämna budgetpropositionen senast två veckor efter riksmötets öppnande, vilket är en vecka senare än i dag. De övriga förändringar som nu görs i riksdagsordningen utifrån riksdagsstyrelsens framställan är främst en redaktionell och språklig modernisering samt även en del ändringar i regler som rör kammaren, följdmotioner och svarstider för skriftliga frågor. I betänkandet behandlar KU även regeringens proposition En utvecklad budgetprocess , vars förslag bygger på den parlamentariskt sammansatta Budgetprocesskommitténs förslag. Förslagen innebär att den budgetprocess som infördes 1997 och som i dag bygger på praxis och överenskommelser nu blir lagreglerad och fastställd i riksdagsordning och budgetlag. Det är ett enigt KU som står bakom betänkandet och de ändringar som görs i riksdagsordningen och i budgetlagen. I betänkandet finns en reservation från Vänsterpartiet där det yrkas på att man ska ändra benämningen överskottsmål i budgetlagen - överskottsmål ska ersätts av saldomål. KU anser att begreppet överskottsmål är ett i Sverige och i omvärlden etablerat begrepp och att det bör bibehållas. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Fru talman! Det kommer att bli lite upprepningar av det som Hans Hoff just sade, men det gör ingenting. Det här är nämligen ett av KU:s viktigaste betänkanden under den här mandatperioden. Det är inte var dag man gör en sådan här översyn. Det brukar ske ungefär vart 40:e år. Riksdagsordningen är, kan man säga, ett mellanting mellan en grundlag och en vanlig lag. Lagen sätter upp regler för riksdagens arbetsformer. Och den nuvarande riksdagsordningen har varit i kraft i snart 40 år. Nästa översyn blir ungefär 2055. Då har nog de flesta i kammaren lämnat riksdagen och njuter av sin pension. Precis som Hans Hoff sade har det skett massor av småändringar under åren. Sedan har det skett en stor förändring, nämligen att Sverige har blivit medlem i EU. Det har gjort att vi behöver en samlad översyn, och det är den vi här presenterar. Dispositionen och de språkliga utformningarna av riksdagsordningen ändras så att den blir ändamålsenlig, konsekvent och överskådlig. Omflyttningar och uppdelningar av bestämmelser görs. En ny kapitelindelning föreslås, och lagtexten anpassas efter det lagspråk som används i dag. Exempel på förändringar är, precis som Hans Hoff sade, att en ny regering nu får längre tid på sig att lägga fram en budget. Sedan sker en hel del förändringar som rör kammarens arbete. Det gäller ledamöternas rätt att väcka följdmotioner, statsrådens svarstider för skriftliga frågor samt budgetprocessen. Dessutom föreslår KU ändringar som gäller offentlighet och sekretess vid tillsättande av en ny justitieombudsman, en ny riksrevisor eller en ny riksdagsdirektör. Förslagen i budgetlagen innebär ändringar såväl i riksdagsordningen som i budgetlagen. Rambeslutsprocessen blir huvudregel. Rambeslutsprocessen ges en tydligare reglering där det presumeras att den ordningen ska följas när det gäller statens budget. Finansutskottets beredningsansvar för propositioner som påverkar statsbudgetens inkomstsida eller på annat sätt påverkar statens lånebehov ökas. Sist, men inte minst, förbättras reglerna om uppföljning och utvärdering av de budgetpolitiska målen. En väl fungerande riksdag och en väl fungerande budgetprocess är A och O för att hålla ordning och reda i statsfinanserna. Med detta eniga betänkande ökar förutsättningarna för såväl en fungerande riksdag som fortsatt ordning och reda i statsfinanserna. Fru talman! Ändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 september i år. Det innebär att vi måste tillämpa RF 8 kap. 17 §, som innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet.

Fru talman! Även om de frågor som handlar om en utvecklad budgetprocess framför allt ligger under finansutskottet, och Per Bill sitter i konstitutionsutskottet, vill jag i alla fall be honom svara på frågan om motsatsen. Regeringen anför att benämningen överskottsmål saknar normativ innebörd, samtidigt som det i betänkandet står att en ändring av begreppet skulle vara olycklig och ge fel signaler. Hur kan Per Bill få ihop det? Jag tycker att namnet för den offentliga sektorns finansiella sparande ska sakna normativ innebörd. Men begreppet överskottsmål har en normativ innebörd. Hur ska det redas ut, Per Bill?

Fru talman! Precis som Jacob Johnson sade var det länge sedan jag satt i finansutskottet och ännu längre sedan jag höll på med de minsta detaljerna i finansutskottets inre liv. Min enkla reflexion är att överskottsmålet är något som alla i dag vet vad det innebär. Varför ska vi byta ett ord som alla vet vad det innebär?

Fru talman! Det gäller att ha en lagstiftning som samtidigt medger en frihet att ändra nivån på detta saldomål. Utskottet skriver i betänkandet att benämningen inte utesluter att målet på sikt kan sättas på en nivå som innebär att de offentliga finanserna ska vara i balans eller rent av visa ett mindre underskott. Begreppet överskottsmål i budgetlagen kan vara kvar, men nivån kan sättas som ett underskott. Det är ologiskt. Det är framför allt där som vi vill hyfsa begreppen. Sedan blir det en annan politisk debatt om nivån. Lars Calmfors och även Vänsterpartiet brukar upprepa att det är fel nivå på saldomålet - det som felaktigt kallas överskottsmål. Frågan är central i den ekonomisk-politiska debatten. Då blir det större klarhet och underlättar kommunikationen med medborgarna. Det är en demokratifråga hur ett sådant begrepp används. Per Bill kan väl ta tillbaka frågan till partikamraterna och allianskamraterna så att man i framtiden kan använda ett begrepp som är mer konsistent med ett logiskt tänkande.

Fru talman! År 2055 är det dags för nästa större översyn. Naturligtvis ska vi se till att framtidens riksdagsledamöter tar med sig även denna diskussion.