Sök

En ny lag om marknadsföring av modersmjölkersättning och tillskottsnäring börjar gälla den 1 januari 2014. Lagen är en anpassning till EU-regler.

Den nya lagen innebär bland annat att marknadsföring av modersmjölksersättning bara får göras i vetenskapliga publikationer och publikationer inriktade på spädbarnsvård. All annan form av marknadsföring blir förbjuden. Marknadsföringen ska ge nödvändiga upplysningar om produktens användning och får inte avråda från amning. Den får heller inte ge intryck av att uppfödning med modersmjölksersättning är likvärdig med eller bättre än amning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 85 minuter

Justering

2013-11-19

Debatt

2013-11-28

Beslut

2013-11-28

Växtskyddslagen ändras från den 1 januari 2014. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter för eller fatta beslut om åtgärder för att bekämpa, kartlägga och hindra spridning av nya växtskadegörare som inte är reglerade sedan tidigare. Växtskadegörare är till exempel svamp, insekter och mask som kan orsaka skada på växter eller växtprodukter. Ändringarna omfattar också reglerna för sundhetsintyg, egenkontroll för företag som bedriver verksamhet som kan innebära en växtskyddsrisk samt reglerna för ersättning för kostnader eller förluster som uppkommit på grund av en myndighets beslut att bekämpa eller hindra spridning av växtskadegörare. Ändringarna är en anpassning till EU-regler och internationella regler om åtgärder för växtskydd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-10-03

Justering

2013-11-19

Debatt

2013-11-28

Beslut

2013-11-28

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Belize om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser.

Avtalet börjar gälla 30 dagar efter att länderna har utväxlat godkännanden. Regeringen ska bestämma när lagen om avtalet ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Bahrain om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller bestämmelser om utbyte av upplysningar mellan ländernas myndigheter, möjlighet för myndigheter att vara med vid skatteutredningar i det andra landet, sekretess och hur myndigheterna ska gå till väga vid överenskommelser.

Avtalet börjar gälla 30 dagar efter att länderna har utväxlat godkännanden. Regeringen ska bestämma när lagen om avtalet ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Sverige har ett skatteavtal med Botswana för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Avtalets bestämmelse om informationsutbyte uppdateras till den OECD-standard som gäller nu. Det innebär bland annat att Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från banker i Botswana.

Avtalets bestämmelse om begränsningar av förmåner moderniseras. Det innebär att det inte ska vara möjligt att få avtalsförmåner för offshoreverksamhet, coordination centres, huvudkontor eller liknande verksamhet, om uppbyggnaden huvudsakligen styrs av skatteskäl. Dessutom begränsas avtalsförmånerna för bolag som har rätt till skattelättnader enligt vissa bestämmelser i Botswanas interna lagstiftning. Regeringen ska bestämma när lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27

Reglerna om när elanvändare har rätt till ersättning vid avbrott blir tydligare. Förutsättningen ska vara att överföringen av el har avbrutits i en eller flera faser. Bakgrunden är att vissa elnätsföretag i dag betalar ut ersättning bara om elavbrottet har drabbat alla faser. Syftet med lagändringen, som börjar gälla den 1 januari 2014, är att bättre säkerställa att elanvändarna får ersättning vid långvariga elavbrott.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-24

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Riksrevisionen har sammanställt tidigare gjorda granskningar av den europeiska handeln med utsläppsrätter i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Lettland, Litauen och Polen. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redovisar sin bedömning av Riksrevisionens rapport.

Rapporten handlar i huvudsak om EU:s handelssystem för utsläppsrätter, EU ETS och användningen av de så kallade flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet till FN:s konvention om klimatförändringar, det vill säga mekanismen för ren utveckling och mekanismen för gemensamt genomförande, CDM- och JI-programmet. I skrivelsen redogör regeringen för sina ståndpunkter och pågående arbete inom dessa områden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

40, 134 minuter

Justering

2013-10-17

Debatt

2013-11-06

Beslut

2013-11-06

Kroatien blev medlem i EU den 1 juli 2013. Den svenska inkomstskattelagen ändras nu med anledning av medlemskapet. Lagen kompletteras med uppgifter om kroatiska associationsformer och skatter, och ändringarna gäller de bilagor i lagen som motsvarar ränte- och royaltydirektivet, fusionsdirektivet och direktivet om moderbolag och dotterbolag. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2014 men tillämpas från den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Enligt EU:s tjänstedirektiv är EU-länderna skyldiga att anmäla vissa förslag till författningar och krav till EU-kommissionen. Det gäller bestämmelser som särskilt reglerar eller särskilt påverkar tjänsteföretags verksamhet. Syftet med anmälningsskyldigheten är att undvika regler som hindrar företagens rätt att fritt etablera sig i andra EU-länder och att tillfälligt erbjuda tjänster över landsgränserna inom EU.

Den nuvarande lagstiftningen kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att kommunerna är skyldiga att anmäla förslag till föreskrifter inom det område där tjänstedirektivet tillämpas. Anmälningarna ska göras via Kommerskollegium. Genom att kommunernas ansvar klargörs ska EU-rätten få bättre genomslag på kommunal nivå. Lagändringen gäller från den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regeringen redogör i en skrivelse för hur EU:s regionala strukturfondsprogram för perioden 2009-2012 har genomförts i Sverige. Huvudfokus ligger på fyra prioriterade områden: innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Inom ramen för dessa beskriver regeringen de insatser som gjorts bland annat när det gäller bredbandsutbyggnad, innovationsupphandling, statlig kapitalförsörjning samt kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygder. Näringsutskottet har granskat skrivelsen och understryker att de insatser som görs för regional tillväxt inom ramen för programmet har stor betydelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Lagen om alkoholskatt ändras så att det tydligt framgår att alkoholskatt inte ska betalas för etanolbränslen. Ändringen börjar gälla den 1 december 2013 men tillämpas från den 1 oktober 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-10-03

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Regeringens får rätt att besluta om insamlingssystem för återvinning eller återanvändning av elektriska och elektroniska produkter. Regeringen får också rätt att besluta om regler för när företag som tillverkar elektriska och elektroniska produkter måste ha ett ombud i ett annat EU-land.

Regeringen får även rätt att besluta om vissa regler som gäller bekämpningsmedel. Det gäller kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, undantag från förbudet mot spridning av bekämpningsmedel från flygplan samt avgifter för utbildning i hantering av bekämpningsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-19

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Investeraravdrag för företag av mindre storlek börjar gälla den 1 december 2013. Avdraget ska gälla för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man ska då få göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar andelar för 1,3 miljoner kronor. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kronor per år.

Riksdagen beslutade om ett förtydligande av regeringens förslag. Detta efter ett påpekande av EU-kommissionen. Avdrag ska inte gälla om någon andel i företaget handlas på en reglerad marknad, det vill säga är börsnoterat. Andra villkor som ska vara uppfyllda för att få avdrag:

• Medelantalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer.
• Nettoomsättningen eller balansomslutningen ska vara högst 80 miljoner kronor.
• Företaget ska ha ett löneunderlag på minst 300 000 kronor.

Lagen skulle enligt regeringens förslag ha börjat gälla den 1 september 2013. Riksdagen beslutade att lagen ska börja gälla den 1 december 2013 och ska tillämpas på investeringar efter den 30 november 2013.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 48 minuter

Beredning

2013-05-16

Justering

2013-09-19

Debatt

2013-10-02

Beslut

2013-10-02

Riksdagen har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om klimat- och energipolitiken fram till år 2030. En grönbok är ett dokument som är tänkt att stimulera den offentliga debatten inom ett visst område. Kommissionen konstaterar att det redan finns en tydlig ram för hur EU ska bedriva sin klimat- och energipolitik fram till år 2020 men att det nu är dags att börja arbeta fram en ny ram för politiken inom det här området till år 2030. Kommissionen vill ha svar på ett antal frågor om hur ramverket kan utformas. Avsikten är sedan att kommissionen ska följa upp grönboken med förslag om hur EU kan gå vidare med klimat- och energipolitiken för perioden 2020-2030.

Regeringen har framfört sina synpunkter på grönboken och anser att ett klimat- och energiramverk för 2030 bör utarbetas så snart som möjligt. Detta bland annat för att det europeiska näringslivet ska kunna få grepp om hur EU:s framtida klimat- och energipolitik kommer att se ut. Riksdagen delar regeringens uppfattning. Både regeringen och riksdagen anser också att EU bör besluta om ett ambitiöst bindande mål för hur mycket EU:s utsläpp av växthusgaser bör minska till år 2030.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

44, 114 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Riksdagen ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-19

Beslut

2013-06-19

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de förvaltande myndigheterna, det vill säga Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket, har skapat förutsättningar för en mer effektiv användning av medlen från EU:s strukturfonder genom att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

Strukturfondsmedel är pengar från EU:s budget som ska användas till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom EU. Riksdagen betonar betydelsen av EU:s strukturfondsprogram och de insatser som därigenom görs för regional tillväxt i Sverige. Man betonar också att det är viktigt att pengarna används på ett så effektivt sätt som möjligt. I skrivelsen redogör regeringen för det arbete som pågår för att förenkla administrationen i strukturfondsprojekten. Riksdagen stödjer arbetet och anser att det ligger i linje med de möjligheter till förenklingar som Riksrevisionen pekar på i sin rapport.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 46 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

I dag finns vissa möjligheter att ingå avtal med en organisation som företräder upphovsmän och på det sättet få rätt att använda också verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. Det kallas avtalslicens. De fall när avtalslicens får användas står angivna i upphovsrättslagen. Möjligheterna att använda avtalslicens utökas nu.

Det innebär bland annat att bibliotek och arkiv får större möjligheter att digitalisera sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten. Radio- och tv-företag får rätt att ingå avtal om att göra sina program tillgängliga på begäran av enskilda lyssnare eller tittare, till exempel via företagets webbplats. Det kommer även finnas en generell avtalslicens som innebär att två parter kan komma överens om att använda heltäckande avtal i stället för individuella även i andra situationer än de som specifikt står angivna i lagen. Skyddstiden för musikinspelningar och andra ljudupptagningar förlängs från 50 till 70 år, en anpassning till EU-regler.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om djurskydd. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. En annan orsak är att vissa motioner tar upp frågor som beslutas av regeringen eller av myndigheter. Motionerna handlar bland annat om djurhållning, översyn av djurskyddslagen, djurtransporter, djurförsök och internationella djurskyddsfrågor.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2013-05-21

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

EU-kommissionen har lämnat en grönbok om en europeisk strategi för plastavfall i miljön. Enligt kommissionen kommer plastavfall i haven inom kort att vara en av de viktigaste globala miljöfrågorna. Syftet med grönboken är att starta en bred diskussion om problemet.

Riksdagen anser att det förutom i avfallshanteringen även krävs åtgärder på flera andra områden för att komma till rätta med problemet. Kemikaliepolitiken är central eftersom plasterna innehåller farliga ämnen som också försvårar avfallshanteringen. Kemikalielagstiftningen bör skärpas och tillsynen bli effektivare. Kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftningen bör också samordnas bättre. Informationen om plaster behöver bli bättre för att miljö- och hälsofarliga ämnen ska kunna undvikas eller hanteras på ett korrekt sätt. Det är också viktigt att generellt minska användningen av konventionell plast. Riksdagen lyfter bland annat frågan om ett gemensamt pantsystem för PET-flaskor inom EU. EU bör arbeta för att frågan om plastavfall lyfts i internationella sammanhang. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2013-04-18

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-30

Beslut

2013-05-30

EU-kommissionen har lämnat en redogörelse för hur arbetet med att förenkla reglerna för små och medelstora företag har fortskridit sedan starten 2011. Riksdagen anser att det är viktigt att EU arbetar för att förenkla för företagen och för att minska deras administrativa kostnader. Men riksdagen anser att det är problematiskt att EU-kommissionen talar om undantagsregler som ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag när dessa utgör 99,8 procent av alla företag i både Sverige och EU. Riksdagen anser också att målet bör vara att skapa likvärdig lagstiftning för alla företag oavsett storlek, i stället för att försöka skapa generella undantag från bestämmelser i lagen för vissa företag. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29