Sök

Elever som vistas i ett hem för vård och boende (så kallat HVB-hem) ska få undervisning inom skolväsendet. Elever på HVB-hem har rätt att gå i en skola i kommunen där de vistas. För elever som vistas på särskilda ungdomshem ska skollagen tillämpas i fråga om den utbildning som Statens institutionsstyrelse anordnar, med vissa undantag. Elever som vårdas på sjukhus och som inte kan delta i vanligt skolarbete ska få särskild undervisning av legitimerade lärare. Det ska inte längre krävas att eleverna inte kan delta i skolarbetet under en längre tid.

De ändrade bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från den allmänna motionstiden 2014.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 17 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-11

Debatt

2015-03-12

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2014-12-16

Bordläggning

2014-12-18

Debatt

2014-12-19

Beslut

2014-12-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om framtidens gymnasieskola, avhopp från gymnasieskolan, längden på gymnasieskolans nationella program, behörighet till gymnasieskolans nationella program, grundläggande högskolebehörighet för alla elever i gymnasieskolan, kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen och i den gymnasiala lärlingsutbildningen samt en förlängd gymnasial lärlingsutbildning.

Andra motioner handlar om starkare roller för arbetsmarknadens parter och de nationella programråden när det gäller yrkesprogrammen, nya inriktningar på de nationella programmen, ämnet estetisk verksamhet, utvärdering av konsekvenserna av gymnasiereformen och registerkontroll av personal i gymnasieskolan.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

24, 89 minuter

Justering

2014-03-06

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om högskolan. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningars koppling till arbetsmarknaden, jämställdhet, inrättande av nya utbildningar och framtida satsningar på vissa högskolor, universitet och utbildningar. Andra motioner handlar om innehållet i vissa utbildningar, tillträde till högskoleutbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2014-01-23

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om drygt 21miljarder kronor till budgetanslag för området studiestöd för 2014. Det är drygt 1 miljard kronor mindre än anslagna medel för 2013. Anslagsminskningarna beror bland annat på att volymen på utlånade medel förändras.

Utgifterna inom området studiestöd ökar på grund av satsningar på bland annat de gymnasiala lärlingsutbildningarna, den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och fler utbildningsplatser på universitet och högskolor. Reglerna för studiemedel ska också ändras. Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs också.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2013-12-03

Debatt

2013-12-10

Beslut

2013-12-11

Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.

Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-10-17

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23