Sök

En ny lag ska stärka skyddet för konsumenter som ingått avtal som förlängs automatiskt. Det är vanligt att ett tidsbestämt avtal mellan ett företag och en konsument förlängs om konsumenten inte säger upp avtalet till avtalstidens slut. Om konsumenten glömmer bort att säga upp avtalet blir konsekvensen ofta att han eller hon under en längre tid blir fortsatt bunden av det.

Nu måste företaget, inför förlängningen av avtalet, påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad före den tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp. Om företaget inte påminner konsumenten ska konsumenten ha rätt att säga upp avtalet.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen har godkänt ett avtal mellan Sverige och Hongkong SAR om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-11

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Eric-konsortier ska omfattas av samma regler för inkomstskatt som ekonomiska föreningar. Ett Eric-konsortium är en sammanslutning av företag och institutioner inom europeisk forskningsinfrastruktur.

Ändringarna innebär även bland annat att ett Eric-konsortium varje räkenskapsår ska avsluta bokföringen med en årsredovisning och göra den offentlig. Dessutom ska ett Eric-konsortium ha minst en revisor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-11

Bordläggning

2014-11-18

Debatt

2014-11-19

Beslut

2014-11-19

EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar innehåller regler om ersättning och information till resenärer vid förseningar. De innehåller också åtgärder som ska underlätta resor för den som har en funktionsnedsättning. Nu kompletteras EU-reglerna med svenska bestämmelser om tillsyn och sanktioner.

Om resenärer inte får information enligt EU-förordningarna ska de sanktioner som finns i marknadsföringslagen användas. Nya sanktioner införs som gäller regler för biljetter och bokningar samt assistans till resenärer med funktionsnedsättning. Regeringen får utse de myndigheter som ska övervaka att reglerna följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också utse bussterminaler där det ska finnas assistans för personer med funktionsnedsättning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Om du exempelvis vill stycka av en tomt eller ordna med servitut behöver du lämna in en ansökan för en så kallad lantmäteriförrättning. En sådan ansökan ska även kunna lämnas in elektroniskt, och det ska gälla alla slags förrättningar. Att ansökan sker elektroniskt innebär att det blir enklare och snabbare att ansöka. Det betyder också lägre kostnader både för lantmäteriet som hanterar ansökan och även för de som är berörda av den.

Ändringen gäller från den 1 januari 2015.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om gemensamma bestämmelser för överträdelser mot EU:s tullregler. Enligt förslaget ska medlemsländerna ha en gemensam förteckning över överträdelser mot tullagstiftningen. I förslaget finns också regler för gemensamma sanktionsnivåer i fråga om regelbrott.

Skatteutskottet har granskat kommissionens förslag utifrån EU:s subsidiaritetsprincip. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet håller med regeringen om att den rättsliga grunden för förslaget inte är korrekt. Kommissionen har heller inte visat att bestämmelser om gemensamma sanktionsnivåer är nödvändiga för att uppnå ett starkare tullsamarbete. Det är tveksamt om vissa av åtgärderna kommissionen föreslår regleras bättre på EU-nivå än av de olika medlemsländerna, anser utskottet.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-12

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Ett hinder för bostadsbyggande är osäkerhet om hur buller från till exempel trafik ska hanteras vid planering och byggande av nya bostäder. Därför ändras nu miljöbalken och plan- och bygglagen så att de stämmer bättre överens med varandra. I plan-och bygglagen införs nya krav på att förebygga att det uppstår problem med buller som kan påverka människors hälsa vid utformningen och placeringen av bostäder. Det ställs också nya krav på redovisning av bullervärden vid planläggning och prövning av bygglov.

Den myndighet som kontrollerar buller från omgivningen vid bostäder enligt miljöbalken ska i de flesta fallen inte få besluta om till exempel förbud, om beräknade bullervärden har angetts i en planbeskrivning till en detaljplan eller i ett bygglov och bullret inte överskrider dessa värden.

De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:236 Elektronisk ansökan om lantmäteriförrättning och 2013/14:239 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar - tillsyn och sanktioner samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av propositionerna. Detta ska också gälla de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till civilutskottet under resten av riksmötet 2013/14.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Kontrollen av att personer som ska utses till gode män eller förvaltare är lämpliga skärps. En god man eller förvaltare kan företräda en annan persons intressen om den personen av någon anledning, exempelvis sjukdom eller hög ålder, inte kan sköta sina egna angelägenheter.

Om den som behöver en god man eller förvaltare har föreslagit en person för uppdraget ska denna person som regel utses, om lämplighetskraven är uppfyllda och han eller hon vill åta sig uppdraget. Lämpligheten ska kontrolleras i så stor utsträckning som det behövs. Kommunernas överförmyndare ska ansvara för att gode män och förvaltare får den utbildning de behöver.

För att det ska finnas tillräckligt många gode män och förvaltare förbättras också deras villkor. Ett exempel på det är att den som är god man eller förvaltare ska kunna lämna sitt uppdrag även om en ersättare inte har utsetts, exempelvis vid hot eller våld.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 68 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Riksdagen sa nej till tre delar i regeringens proposition En enklare planprocess om ändringar i plan- och bygglagen.

Ett av de förslag riksdagen sa nej till i regeringens proposition är att det inte ska vara obligatoriskt för kommunerna att upprätta en detaljplan i lika stor utsträckning som det är i dag. Civilutskottet har förberett riksdagens beslut och anser att regeringens förslag innebär att kravet på detaljplan blir alltför begränsat. Det kan medföra en osäkerhet om när en detaljplan måste finnas.

Riksdagen sa också nej till förslaget om att kommunfullmäktige i större utsträckning än i dag ska kunna ge kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden i uppdrag att anta detaljplaner. Här betonar civilutskottet vikten av möjlighet till insyn i detaljplansärenden samt att det i dag finns en väl etablerad praxis för kommunfullmäktiges rätt att delegera detaljplansärenden.

Riksdagen sa även nej till regeringens förslag om att de bestämmelser i en detaljplan som rör utformning av byggnadsverk och tomter ska sluta gälla efter genomförandetidens slut, med vissa undantag. Civilutskottet har invändningar mot att förslaget innebär att vissa bestämmelser i en detaljplan inte ska användas trots att planen i övrigt fortfarande gäller. Det kan leda till en stor osäkerhet för dem som söker bygglov inom planområdet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i övrigt. Det gäller bland annat förslaget om att begränsa kommunernas möjlighet att bestämma egna tekniska egenskapskrav i fråga om energiprestanda med mera.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

29, 163 minuter

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Bryssel I-förordningen reglerar domstolars behörighet när det gäller civilrätt (privaträtt). Den började att gälla 2013, och syftar till att det ska gå snabbare och bli enklare att verkställa domar i EU.

Med anledning av förordningen införs nya lagregler som gäller verkställande av utländska domar. För att en utländsk dom ska kunna verkställas i Sverige enligt gällande bestämmelser krävs att en domstol först fattar ett särskilt beslut om att domen går att verkställa. I dag fattas sådana beslut av Svea hovrätt. Enligt de nya reglerna ska prövningen i stället göras i tingsrätt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De flesta lagändringar börjar att gälla den 10 januari 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-10

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

I miljöbalken finns bestämmelser om hushållning med vissa mark- och vattenområden som anses vara av riksintresse. En granskning från Riksrevisionen visar att statens hantering av dessa riksintressen försvårar för kommunerna att planera nya bostäder. Riksrevisionen påpekar att kommunerna inte har fått tillräckligt med stöd från länsstyrelserna som i sin tur inte har fått stöd från Boverket. Riksrevisionen efterfrågar de direktiv om att utreda systemet med riksintressen som regeringen utlovade hösten 2012.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen i en skrivelse till riksdagen. Av redovisningen framgår att regeringen nu har tillsatt en utredare som ska se över miljöbalkens hushållningsbestämmelser och särskilt bestämmelserna om riksintressen. I översynen ingår att utreda riksintressenas inverkan på bostadsförsörjningen. Enligt regeringen kommer utredningen att hantera alla de frågeställningar som Riksrevisionen tar upp i sin granskningsrapport.

Civilutskottet har gått igenom regeringens redovisning och välkomnar översynen. Utskottet konstaterar även att Boverket och länsstyrelserna ska få i uppdrag att öka samordningen och förbättra tillämpningen av reglerna för riksintressen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2014-05-27

Justering

2014-06-10

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

En ny lag om näringsförbud ska ersätta den gamla. Den nya lagen ska stärka möjligheterna att meddela oseriösa företagare näringsförbud. Den innebär följande:

• Kretsen av personer som kan få näringsförbud utökas till att omfatta alla som faktiskt utövar ledning över en verksamhet. Det ska inte spela någon roll i vilken associationsrättslig form verksamheten bedrivs.
• Kronofogdemyndigheten ska kalla den som har fått näringsförbud till ett inledande samtal för att informera om vad näringsförbudet innebär. Myndigheten kan då också få nödvändiga upplysningar om hur personen försörjer sig. Om det behövs kan det bli flera samtal. Om den kallade uteblir kan han eller hon få betala vite.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 2 augusti 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Beredning

2014-05-13

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Den som vill bygga ett komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter på sin tomt ska inte längre behöva bygglov. En- och tvåbostadshus ska kunna byggas till med högst 15 kvadratmeter och förses med högst två takkupor utan bygglov. Det ska också bli tillåtet att utan bygglov inreda enbostadshus med ytterligare en bostad. Detta gäller även om åtgärderna strider mot detaljplanen. Man måste dock fortfarande göra en bygganmälan till kommunen, utom för takkupor. Lagändringarna gäller från den 2 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

51, 119 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att göra aktiebolagslagen enklare.

Förenklingarna innebär bland annat att:

• Kravet på att styrelsen i ett privat aktiebolag ska fastställa en skriftlig arbetsordning och skriftliga instruktioner om arbetsfördelning tas bort.
• Kravet på att de som bildar ett aktiebolag ska bo i ett EES-land tas bort. Detsamma gäller för likvidatorer, de som avvecklar aktiebolag.
• Det blir enklare att minska aktiekapital och att teckna nya aktier genom betalning.
• En fordran mot en delägare som utträtt ur ett handelsbolag ska förfalla efter fem år.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om en ny lag för märkning av textilier. Lagen ska komplettera EU:s regler om textilmärkning. Konsumentverket får i uppdrag att kontrollera textilmarknaden. Myndigheten ska bland annat informera om bestämmelser kring textilmärkning så att regelverket följs.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 augusti 2014. Då slutar den nuvarande lagen om märkning av textilier att gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Personer som utsatts för våld i nära relationer ska få större möjligheter att behålla sin bostad. När en person vräks från sin hyresrätt eller bostadsrätt på grund av att han eller hon har misskött sig ska det särskilt beaktas om misskötseln beror på att personen har utsatts för brott av en närstående eller tidigare närstående. Om så är fallet ska han eller hon kunna få bo kvar.

Hyresgäster ska också få ett bättre skydd mot överraskande vräkning. Om en hyresgäst missköter sig ska hyresvärden i regel ge hyresgästen en varning. Först efter det ska hyresgästen kunna bli vräkt, om han eller hon fortsätter att missköta sig. Om det uppstår en tvist mellan hyresvärden och hyresgästen om förlängningen av ett hyresavtal ska socialnämnden få information om detta.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 10 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-06

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07