Sök

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om gemensamma bestämmelser för överträdelser mot EU:s tullregler. Enligt förslaget ska medlemsländerna ha en gemensam förteckning över överträdelser mot tullagstiftningen. I förslaget finns också regler för gemensamma sanktionsnivåer i fråga om regelbrott.

Skatteutskottet har granskat kommissionens förslag utifrån EU:s subsidiaritetsprincip. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt. Utskottet håller med regeringen om att den rättsliga grunden för förslaget inte är korrekt. Kommissionen har heller inte visat att bestämmelser om gemensamma sanktionsnivåer är nödvändiga för att uppnå ett starkare tullsamarbete. Det är tveksamt om vissa av åtgärderna kommissionen föreslår regleras bättre på EU-nivå än av de olika medlemsländerna, anser utskottet.

Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-12

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens propositioner 2013/14:151 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, 2013/14:230 Informationsutbytesavtal med Macao SAR samt 2013/14:231 Informationsutbytesavtal med Grenada. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-24

Debatt

2014-06-25

Beslut

2014-06-25

Ett företag som säljer program, appar, spel, film eller andra elektroniska tjänster till privatpersoner i andra EU-länder ska ta ut och betala moms i det land där köparen finns. De nya reglerna gör att företag i ett land kan konkurrera på samma villkor som företag i ett annat EU-land, som har lägre momssats. För att förenkla för säljarna kommer redovisning och betalning av skatt att kunna göras elektroniskt genom en enda så kallad kontaktpunkt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Utrikesutskottet har behandlat ett antal motioner om Europarådets verksamhet utifrån tre teman:

• Demokrati och frågor relaterade till demokratifrämjande arbete
• Konventionsrelaterade frågor
• Frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

Motionerna är från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 samt 2013. Utrikesutskottet har även behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Europarådets ministerkommitté för 2012 och första halvåret 2013 samt redogörelserna för 2012 och 2013 från riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 92 minuter

Beredning

2014-03-27

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Regeringen anser att det finns behov av att inrätta en ny symbol, den röda kristallen, som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Det ska vara ett komplement till bland annat det röda korset. Den röda kristallen kan användas tillfälligt exempelvis om det röda korset är ifrågasatt av politiska eller religiösa skäl. Utrikesutskottet har förberett riksdagens beslut och delar regeringens bedömning. Riksdagen godkände det tillägg till Genèvekonventionerna som rör den röda kristallen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 50 minuter

Beredning

2014-04-29

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-12

Regeringen har lämnat en skrivelse om sin biståndspolitiska plattform. Regeringen redovisar där sin övergripande biståndspolitiska inriktning, prioriteringar och de principer och värderingar som ska gälla för svenskt bistånd. Regeringen redogör även för resultat som biståndet ska bidra till att uppnå. Sex delmål för biståndspolitiken slås också fast.

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. I anslutning till det har utskottet också behandlat motioner som handlar om biståndets uppgift och inriktning, biståndspolitiska mål samt frågor om effektivitet och resultat för biståndet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen samt till en motion från allmänna motionstiden 2013.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

17

Reservationer

22 

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-09

Beslut

2014-06-10

Regeringen har lämnat in en skrivelse till riksdagen om den svenska politiken för exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2013. Produkter med dubbla användningsområden är sådant som tillverkas för civilt bruk men som kan användas militärt för exempelvis tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Skrivelsen innehåller också en redovisning av exporten av krigsmateriel under 2013.

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet vill ännu en gång påminna om att riksdagen i maj 2011 uppmanade regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-27

Debatt

2014-06-10

Beslut

2014-06-10

Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för sin verksamhet under 2013. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2013, med huvudfokus på arbetet inom Nordiska ministerrådet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som lämnats med anledning av skrivelsen. Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om det nordiska samarbetet, gränshindersarbetet, försvarssamarbetet och samarbetet inom närområdet i övrigt.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-05

Debatt

2014-06-09

Beslut

2014-06-10

I en skrivelse redogör regeringen för Sveriges politik för global utveckling. Framför allt tas migrationens möjligheter att skapa utveckling upp. Regeringen belyser möjliga mål- och intressekonflikter inom områdena migration, remitteringar och skydd samt långsiktiga lösningar för flyktingar.

Utrikesutskottet betonar att arbetet med att prioritera och ha mätbara mål i utvecklingsarbetet måste fortsätta. Utskottet välkomnar också att regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera regeringens styrning och arbetsformer för det globala utvecklingsarbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

25, 115 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige ska tillträda FN:s vapenhandelsfördrag.

Fördraget ställer krav på de länder som ansluter sig att ha en nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel, och att länderna sätter upp normer för sin kontroll.

Riksdagen anser att det kommer att kunna bidra till att motverka oansvarig och okontrollerad internationell handel med konventionella vapen.

Konventionen är bindande och börjar gälla när minst femtio länder har anslutit sig. Det bedöms kunna ske i slutet av 2014 eller början av 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 68 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-10

Beslut

2014-06-10

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2012 och 2013.

Utrikesskottet understryker vikten av att regeringen fortsätter att arbeta för att öka institutionernas öppenhet och tydlighet. Utskottet välkomnar också att institutionerna allt mer tar upp frågor om demokrati och mänskliga rättigheter i sitt arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat reformer av institutionernas öppenhet och röstfördelning.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 76 minuter

Beredning

2014-04-15

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen godkände det så kallade associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsländer samt de centralamerikanska republikerna Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama.

Avtalet mellan EU och Centralamerika är unikt genom att vara det första avtalet som EU har ingått med en annan region. Det övergripande syftet är att stärka EU:s och Centralamerikas förbindelser genom samarbete, frihandel och politisk dialog. Avtalet bygger på demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det ska främja hållbar utveckling, god samhällsstyrning, nedrustning och icke-spridning av vapen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen godkände det så kallade ramavtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen, dess medlemsländer och Mongoliet.

Avtalet ska öka utbytet, det ekonomiska samarbetet och det politiska samarbetet mellan EU, Sverige och Mongoliet. Samarbete kommer att ske inom bland annat råvarusektorn, näringspolitiken, miljö, turism, migration samt bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Avtalet bygger på mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har godkänt ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Irak. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Irak. Genom avtalet skapas ett ramverk för den politiska dialogen mellan parterna. Syftet med avtalet är att främja handel och investeringar för en hållbar ekonomisk utveckling samt att lägga grunden för ett lagstiftningsmässigt, ekonomiskt, socialt, finansiellt och kulturellt samarbete. Grundvalarna för avtalet är de demokratiska principerna, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Riksdagen har godkänt ett nytt frihandelsavtal mellan EU och Colombia och Peru. Både EU och de enskilda medlemsländerna är avtalsparter, tillsammans med Colombia och Peru.

Syftet med frihandelsavtalet är att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och utveckling. De grundläggande principerna för avtalet är mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer samt nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet ska stärka det ekonomiska samarbetet inom en rad olika områden med koppling till handel, teknologiöverföring och finansiering. Det gäller till exempel miljö, energi, vetenskap och teknik, turism, kultur och kampen mot korruption. Inom dessa områden är avtalet ett komplement till det bredare politiska samarbetet mellan länderna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-06-04

Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2013. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens olika institutioner. I sin behandling av skrivelsen har utrikesutskottet valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen som rör den svenska kollektivavtalsmodellen. Löneförhållanden i Sverige bör inte regleras genom beslut på EU-nivå. Reglerna som omger de svenska kollektivavtalen måste bli starkare, anser riksdagen. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

21

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

88, 315 minuter

Beredning

2014-04-03

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-09

Beslut

2014-05-27

Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid. Till grund för beslutet ligger en motion från Socialdemokraterna.

Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att alla skattskyldiga nu bara får en tidpunkt för att deklarera per år.

En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag och organisationer.

Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden. Denna ersättning ska nu bli skattefri.

Regeringen förlorar möjligheten att befria vissa typer av projekt för teknisk utveckling av miljövänliga produkter från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle.

De nya reglerna för beskattningsår och avkastningsskatt börjar gälla den 1 juni 2014. Ändringarna av reglerna för ersättning till lärlingar och skatt på energi börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Regeringen har lämnat en skrivelse om hur verksamheten vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har sett ut under 2012 och första halvåret 2013. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling redogjort för församlingens verksamhet under 2012 och 2013.

Utrikesutskottet tycker det är bra att Sverige arbetar för att stärka EU:s roll och de prioriteringar EU vill göra i OSSE. Utskottet menar att Sverige även i fortsättningen ska arbeta för att frågor om mänskliga fri- och rättigheter ska ges en framskjuten plats på EU:s dagordning och i OSSE:s arbete. Sverige bör också fortsätta arbetet med yttrandefrihets- och mediefrågor inom OSSE.

Utrikesutskottet framhåller OSSE:s parlamentariska församlings arbete med valövervakning som mycket viktigt. Den svenska delegationen deltog i alla valövervakningar som församlingen genomförde under 2013.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

10, 52 minuter

Beredning

2014-03-20

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-09

Beslut

2014-05-27