Sök

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 18 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Det införs krav på att fondförvaltare måste lämna information om hur värdepappersfonder och specialfonder förvaltas när det gäller om fonden förvaltas aktivt eller om den följer jämförelseindex i en så kallat passiv förvaltning. Informationen ska bland annat finnas på förvaltarens webbplats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Fonder med aktiv förvaltning har ofta högre avgifter än en passivt förvaltad fond. Syftet med förslaget är att göra det enklare för investerare att bedöma om avgiften är motiverad i förhållande till hur aktivt fonden förvaltas. Det handlar också om att komma till rätta med brister med så kallade dolda indexfonder. Det är fonder som benämns som aktiva fonder men som i verkligheten visar upp liten aktivitet i förvaltningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

• Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
• Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
• Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
• Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

• Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
• berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
• bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2018.

Statens budget visade på ett överskott för 2018 på 80 miljarder kronor, det är 36 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är cirka 24 miljarder kronor mindre än 2017. Vid 2018 års slut var statens nettoförmögenhet -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 29 miljarder kronor högre än beräknat och utgifterna blev 6,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev.

Årsredovisningen ger också riksdagen information om risker i verksamheten, som till exempel statliga garantier och utlåning.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen och godkände dessa.

I likhet med regeringen anser riksdagen att politiken ska inriktas på att skapa förutsättningar för fler jobb, möta klimatutmaningar, trygga välfärden och öka kunskaperna i skolan. Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska ligga till grund för en politik som leder till förändringar som är hållbara över tid och som tar Sverige framåt.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark trots det osäkra läget i form av händelser som Storbritanniens utträde ur EU och handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina. Statsskulden är den lägsta sedan 1977 och de offentliga finanserna kommer att ha ett överskott samtliga år den kommande mandatperioden.

När det gäller de budgetpolitiska målen delar utskottet regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

24

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2016-2018. Under 2018 nådde Riksbanken inflationsmålet på 2 procent för andra året i rad. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under perioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet.

Utskottet konstaterar dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt. Anledningen är att den underliggande inflationen legat ganska mycket under inflationsmålet under 2018 och under hela perioden.

Finansutskottet konstaterar också att den svenska kronan har försvagats under 2016-2018. Det är en stor anledning till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet. Utskottet noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling. Det har tidvis varit omfattande debatter om försvagningen av kronan och Riksbankens bedömningar. Finansutskottet utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2019-06-05

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Sverige ska fortsätta delta i den pågående FN-insatsen i Mali. 2013 upprättades en FN-ledd stabiliseringsinsats i Mali och Sverige har deltagit sedan 2014, efter en förfrågan från FN. Sveriges deltagande har sedan förlängts varje år. Enligt förslaget ska Sverige fram till den 30 juni 2020 delta med en väpnad styrka om högst 470 personer i den pågående FN-insatsen, under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har i ett utlåtande granskat ett meddelande från EU-kommissionen om att stärka den så kallade rättsstatsprincipen ytterligare inom EU. Enligt EU-kommissionen innebär rättsstatsprincipen bland annat att myndigheter och andra offentliga institutioner i en rättsstat ska arbeta inom de ramar som anges i lagarna och i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Domstolarna ska vara oberoende och opartiska.

KU är positivt till att kommissionen fortsätter arbetet med att främja och försvara rättsstatsprincipen. Utskottet välkomnar att kommissionen tagit initiativ till en diskussion om hur man kan förbättra de verktyg som EU:s institutioner har för att skydda unionens grundläggande värden, varav respekten för rättsstaten är ett.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden i statens budget. Bland annat innebär regeringens förslag att Riksrevisionens verksamhet ska höra till utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.

Riksdagen sa nej till att flytta ändamål och verksamheter som avser folkbildning från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen anser att det saknas tillräckligt med underlag för att bifalla förslaget.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning.

Ett prospekt är ett dokument som ska upprättas när värdepapper som kan överlåtas, till exempel aktier, obligationer eller derivatinstrument, erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad. Det ska innehålla nödvändig information som är väsentlig för att en investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av emittenten (institutionen bakom värdepappret) och en eventuell garants ekonomi och framtidsutsikter och de rättigheter som är förenade med värdepapperen, skälen till emissionen samt emissionens effekt på emittenten.

EU:s prospektförordning fastställer krav för upprättande, godkännande och spridning av prospekt. Syftet är att säkerställa investerarskydd och marknadseffektivitet samtidigt som den inre kapitalmarknaden stärks. Regeringens lagförslag innehåller bland annat de bestämmelser om utrednings- och ingripandebefogenheter som prospektförordningen föreskriver att medlemsstaterna ska införa.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 21 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Regeringen föreslår att det ska göras vissa förtydliganden i lagen om betaltjänster. Med betaltjänster menas tjänster som möjliggör överföring av pengar. Anledningen till detta är att EU-kommissionen har ifrågasatt om ett antal artiklar i betalkontodirektivet har genomförts fullt ut i svensk lag.

Förslaget innebär bland annat att det tydligare ska framgå att information till konsumenter om tjänster, avgifter och rutiner kring byte av betalkonto ska utformas på ett visst sätt. Reglerna ökar transparensen på betalkontomarknaden, vilket är positivt ur konsumentskyddssynpunkt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-14

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-05-28

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2018 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Riksdagens överklagandenämnd, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) samt Statsrådsarvodesnämnden.

Riksdagen beslutade om en ändring i instruktionen till Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), som innebär att nämnden ska redovisa sina kostnader i sin årliga verksamhetsredogörelse. Riksdagen lade verksamhetsredogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen anser att den tidspressade budgetprocessen under hösten 2018 väcker flera frågor kring budgetprocessen efter ett val och de snäva tidsramar som finns för beredning och beslut i riksdagen. En parlamentarisk kommitté bör därför se över reglerna för lämnandet av budgetpropositionen och bestämmelserna om provisorisk budget. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till riksdagsstyrelsen.

Riksdagen anser också att en parlamentarisk kommitté bör se över regleringen av krigsdelegationen. Enligt riksdagen bör kommittén bland annat analysera om ordningen med en krigsdelegation fortfarande är ett ändamålsenligt sätt att organisera riksdagens arbete i krig och i krigsfara. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Förslagen om de två tillkännagivandena har sin grund i två så kallade utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Riksdagen sa nej till alla motionsförslag inom författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2018.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

34

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att det inte finns skäl att ändra på gällande regler.

Motionerna handlar exempelvis om

• stärkt skydd för journalister och medieredaktioner,
• meddelarfrihet vid förundersökningar,  
• mediestöd,
• public-serviceföretagens verksamhet på internet samt
• granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser riksdagen som riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.

Riksdagen säger samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter och statstjänstemannautbildning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

17

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 32 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlade bland annat om utskottens och riksdagsledamöternas resor, riksdagsledamöternas arvoden, placeringen i riksdagens plenisal, utskotten och EU-nämnden samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

14

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15