Sök

Reglerna för beskattningsår och tidpunkten för när en inkomstdeklaration ska lämnas av den som har en utländsk pensions- eller kapitalförsäkring ändras. Det innebär att alla skattskyldiga nu bara får en tidpunkt för att deklarera per år.

En skyldighet att betala avkastningsskatt införs för svenska handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupper som har sitt säte i Sverige. Regler införs också för vad som menas med beskattningsår för dessa bolag och organisationer.

Elever i gymnasiet som går en lärlingsutbildning kan få ersättning för kostnader av Centrala studiestödsnämnden. Denna ersättning ska nu bli skattefri.

Regeringen förlorar möjligheten att befria vissa typer av projekt för teknisk utveckling av miljövänliga produkter från energiskatt och koldioxidskatt på bränsle.

De nya reglerna för beskattningsår och avkastningsskatt börjar gälla den 1 juni 2014. Ändringarna av reglerna för ersättning till lärlingar och skatt på energi börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-07

Beslut

2014-05-07

Straffet för mord skärps till fängelse på livstid om omständigheterna är försvårande. I dag är straffet för mord fängelse på viss tid, lägst tio år och högst arton år, eller på livstid. Livstidsstraffet döms bara ut i de allvarligaste fallen, när ett tidsbestämt straff på arton år inte är tillräckligt. Syftet med skärpningen är att livstidsstraffet ska kunna användas i större utsträckning än idag och vara normalstraffet. Det betyder att den ska dömas ut i en majoritet av fallen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2014-04-15

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

En person som blir anhållen ska ha en ovillkorlig rätt att få veta vilka omständigheter som ligger till grund för beslutet att anhålla personen. Syftet är att öka rättssäkerheten för den som är misstänkt för ett brott. En person som häktats har redan motsvarande rätt. Ändringen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-15

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

Kriminaliseringen av penningtvätt blir effektivare den 1 juli 2014. De nya reglerna innebär följande:

• Penningtvätt får en egen lag och en ny brottsrubricering - penningstvättsbrott.
• Försök, förberedelse och stämpling till penningtvättsbrott som inte är ringa blir straffbart.
• Så kallad självtvätt blir brottsligt. Även den som tvättar vinster från sin egen brottslighet ska kunna dömas för penningtvättsbrott.
• Penningtvättsbrott i näringsverksamhet blir straffbart. Det gäller den som låter sin verksamhet användas för åtgärder som kan misstänkas vara penningtvätt.
• Kopplingen till det brott som gett vinsten breddas. Det ska vara tillräckligt att brottsvinsten kommer från "brott eller brottslig verksamhet" snarare än från ett specifikt angivet brott.
• Ökade möjligheter att förverka egendom som varit föremål för penningtvätt. Det blir möjligt att förverka tvättad egendom hos penningtvättaren även om egendomen inte kan anses tillhöra penningtvättaren.
• Nya möjligheter att säkra pengar. Det blir möjligt att under kortare tid förbjuda en person att disponera över exempelvis bankmedel. Det blir också möjligt att ta sådan egendom i beslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-15

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Den 1 juli 2014 ändras tullagen och offentlighets- och sekretesslagen med anledning av en ny EU-förordning om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter. Bakgrunden är att EU-kommissionen tillsammans med EU-länderna sett över tidigare regler. Med den nya EU-förordningen skärps reglerna om kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter och samtidigt förtydligas reglerna för att höja rättssäkerheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Liberia om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Qatar om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Sverige har sedan tidigare ett skatteavtal med Japan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst. Ändringarna i avtalet innebär bland annat större möjlighet att slippa betala källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag. Dessutom ska källstaten inte ta ut skatt på ränta, utom i särskilda fall. Det gäller även royalties. Bestämmelser för hur tvister ska lösas när dubbelbeskattning har skett införs också. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Riksdagen godkände ett nytt skatteavtal mellan Sverige och Georgien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt. Avtalet innehåller bestämmelser om informationsutbyte som har utformats enligt den modell som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, rekommenderar. I avtalet finns också bestämmelser som ska förhindra avtalsförmåner för offshoreverksamhet, så kallade coordination centres eller liknande verksamhet som byggs upp främst av skatteskäl. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-10

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Straffansvaret vid egenmäktighet med barn utvidgas. Förs ett barn bort olovligen kan vårdnadshavaren i dag straffas för olovligt bortförande. Ibland håller en vårdnadshavare också kvar ett barn på en plats dit barnet ursprungligen förts i samförstånd mellan vårdnadshavarna. Det kan även ske under en umgängesperiod. Vårdnadshavaren omfattas då i dag inte av straffansvar. Straffansvaret vid egenmäktighet med barn när gärningsmannen själv har del i vårdnaden utvidgas därför till att omfatta både olovliga bortföranden och olovliga undanhållanden av ett barn. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2014-04-10

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2013. Riksbankens resultat för 2013 blev -2 miljarder kronor. Det är närmare 4 miljarder kronor lägre än 2012. Anledningen till det svaga resultatet är främst att marknadsvärdet på obligationerna i valutareserven har sjunkit. Detta eftersom marknadsräntorna stigit under året. Också under de kommande fem åren väntas Riksbanken få ett resultat som är väsentligt lägre än under de föregående fem åren.

Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare 11 miljarder kronor mellan 2012 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 86 miljarder kronor i slutet av 2013.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljade Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2013. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2013 och riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Beslutet innebär att Riksbanken levererar in 3,3 miljarder kronor till statsbudgeten.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2014-04-03

Bordläggning

2014-04-15

Debatt

2014-04-16

Beslut

2014-04-16

Konsumentskyddet för personer som lånar pengar ska bli bättre. Företag som ger och förmedlar krediter till konsumenter ska uppfylla vissa krav och kontrolleras av Finansinspektionen. Företagen ska driva verksamheten på ett sunt sätt. Ledning och större ägare måste vara lämpliga för att driva den här typen av verksamhet. Syftet är att bidra till att minska konsumenternas problem med skulder. Företagen kan söka tillstånd under en övergångsperiod på sex månader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2014-04-01

Bordläggning

2014-04-08

Debatt

2014-04-09

Beslut

2014-04-10

Riksrevisionen har granskat skattekontroll och hantering av vissa skatter i statliga myndigheter och kommuner. Riksrevisionen menar att det finns brister i mervärdesskatteredovisningen hos statliga myndigheter och kommuner och att kontrollen av redovisningen inte är tillräcklig.

Regeringen håller med Riksrevisionen om att reglerna om uttagsbeskattning av fastighetstjänster behöver granskas. Andra brister menar regeringen kan åtgärdas genom dialog med myndigheterna om hur man med information och utbildning kan tillämpa reglerna på rätt sätt. Riksrevisionen rekommenderar att det i ersättningslagen införs en avgift som motsvarar skattetillägg. Regeringen bedömer att det inte behövs eftersom Skatteverket har möjlighet att begära in uppgifter från eller göra revision hos kommunerna.

Riksdagen delar regeringens bedömning och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-03

Beslut

2014-04-03

Om Kronofogdemyndigheten överlämnar ett mål till en tingsrätt för fortsatt behandling ska tingsrätten få ta ut en tilläggsavgift. Samma sak ska gälla ärenden om hävning av företagsnamn eller varumärke som vissa andra myndigheter kan överlämna till tingsrätten. Tilläggsavgiften ska betalas av den som är kärande i målet, det vill säga den som vill inleda en rättegång. Om avgiften inte betalas ska tingsrätten inte ta upp ärendet. Tilläggsavgiften ska kunna ersättas som rättegångskostnad. Den som beviljats rättshjälp ska inte behöva betala tilläggsavgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-10

Beslut

2014-04-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

18, 86 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Nomineringar av domare och generaladvokater i Europeiska unionens domstol och av domare i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ska förberedas på samma sätt som med ordinarie domare. Det innebär att Domarnämnden får i uppgift att ta fram nomineringarna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-03

Beslut

2014-04-03

Finansinspektionen ska se till så att betalningsleverantörer följer reglerna i EU:s så kallade Sepa-förordning. Förordningen innehåller krav för betalningar och gireringar i euro. Syftet är att skapa gemensamma regler för betalningar mellan länder inom EU. Samma villkor ska gälla oavsett om en betalning i euro görs inom ett land eller mellan länder. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2014.

Övergångsperioden för så kallade understödsföreningar förlängs till slutet av år 2017. Det gäller tjänstepensionskassor och andra föreningar som erbjuder personförsäkringar för anställda i vissa företag eller yrkesgrupper. Regeringen har tidigare tillsatt en utredning som ska ta fram nya regler för tjänstepensionsinstitut. Övergångsreglerna förlängs för att vänta in resultatet av den utredningen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

I Sverige kan domstolen besluta om att återta egendom som kommit i en persons ägo till följd av brottslig verksamhet, även om egendomen inte kan knytas till ett visst brott. Det kallas utvidgat förverkande. När en svensk domstol har fattat beslut om utvidgat förverkande som gäller en person som har tillgångar i ett annat EU-land ska Kronofogden få ansöka om att få genomföra beslutet i det andra landet. Under vissa förutsättningar ska också det omvända gälla, att beslut om utvidgat förverkande som fattats i ett annat EU-land ska få genomföras i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2012 - 30 juni 2013. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.

Regeringen fattade ett beslut med stöd av lagen. Då avslogs ett överklagande av ett beslut om utvisning.

Regeringen anser att islamistisk terrorism har utgjort det främsta hotet mot Sverige de senaste åren. 2010 höjdes hotnivån från lågt till förhöjt hot, det vill säga från två till tre på en femgradig skala. Enligt regeringen sker det i Sverige och utomlands fortfarande terroristaktiviteter som har koppling till Sverige och den högre hotnivån fortsätter därför att gälla.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2012. Till hemliga tvångsmedel räknas rumsavlyssning, teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning som görs i hemlighet. Regeringens samlade bedömning är att användningen av hemliga tvångsmedel under 2012 har fyllt sin funktion och varit en nödvändig metod vid brottsbekämpning.

Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är viktigt att tillräckligt noggrant kunna bedöma vad användningen av hemliga tvångsmedel har lett till för resultat i brottsutredningar. Detta med tanke på avvägningen mellan enskilda personers integritet och samhällets intresse av en effektiv brottsbekämpning. Utskottet anser att regeringens redogörelse är tillräcklig. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02